Staffan Sundberg MUSIK I GRUNDSKOLAN Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. MELLANSTADIET Elevens namn
Innehållsförteckning: 1 Jag och musik 2-3 Detta kan jag 4 Dessa sånger har jag sjungit och spelat 5 Konstmusik, folkmusik och populärmusik 6 Att skriva en låt 7 Låtuppbyggnad 8 Musikgenre 9 Musik i olika kulturer 10 Klassisk musik 11 Musikens påverkan 12-13 Träblåsinstrument 14 Bleckblåsinstrument 15 Stränginstrument 16 Stråkinstrument 17 Tangentinstrument 18 Slagverksinstrument 19 Trumset 20 Röst och sång 21 Instrumentkunskap 22-23 Centrala begrepp i musik 24 Musiktermer 25 Symboler och ensembler 26-27 Notkunskap 28 Pianots, gitarrens och basens toner 29-31 Melodispel 32 Notlinjer 33 Melodiskrivande 34-35 Ackord piano 36 Ackord gitarr 37-39 Utvärdering av mitt lärande inom musik 40-44 Läroplanen i musik och kunskapskrav 45-50 Anteckningssidor Omslag: Holger Sundberg Layout och text: Staffan Sundberg Foto: Anders Thunell Foto fagott: Linda Everitt Foto cello, altfiol: Arne Skeppstedt Tryck: Tallinna Raamatutrükikoja OÜ Bunne Music AB Första upplagan 2014 ISBN:978-91-981985-0-6 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Inget av materialet får kopieras. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Jag och musik Spelar du något instrument på fritiden? Om ja, vilket/vilka och hur länge har du spelat? Finns det några instrument hemma hos dig? Om ja, vilket/vilka? Kan du spela/läsa efter noter? Kan du spela ackord på gitarr? Om ja, vilka ackord kan du? Kan du spela ackord på piano/keyboard? Om ja, vilka ackord kan du? Vilken typ av musik lyssnar du helst på? Favoritartist/grupp? Vilka musikminnen har du? 1
Ackord D Dm 3 3 Detta kan jag Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Piano Gitarr Bas Piano Gitarr Bas Piano Gitarr Bas A/A7 Am G C E Em Övriga ackord som jag kan Byta 2 ackord på 8 pulsslag Byta 3 ackord på 8 pulsslag Byta 4 ackord på 8 pulsslag Byta 3 ackord på 4 pulsslag Byta 4 ackord på 4 pulsslag Byta 3 ackord på 2 pulsslag Byta 4 ackord på 2 pulsslag Instrumentkunskap Gitarr-strängarnas namn Bas-strängarnas namn Piano-tangenternas namn Trumsetets delar Melodispel Spela melodi efter noter Dessa har jag spelat Spela melodi på gehör Dessa har jag spelat 2 4 2 4 Musikskapande Skrivit en egen melodi Skrivit en egen låt 5 5 2 2
Trumkomp 4/4-dels takt Bastrumma, Virveltrumma Bastrumma, Virveltrumma Hihat 2 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Instrumentkännedom skriv de instrument du känner till i varje kolumn Träblås 9 Bleckblås Stråk Slagverk/Rytminstrument Sträng Tangentinstrument Grupparbeten Dessa grupparbeten har jag varit med i. Digitala verktyg Dessa digitala verktyg har jag arbetat med. 3
1 Dessa sånger har jag sjungit och spelat Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 4
Konstmusik, folkmusik och populärmusik Konstmusik Populärmusik Folkmusik Vad betyder dessa uttryck? Forska och skriv en kort förklaring. Konstmusik Folkmusik Populärmusik 5
5 Att skriva en låt Bestäm vilken tonart låten ska gå i och vilken taktart ska du använda. Hur ska melodin låta och vilka ackord passar till melodin. Pop/rock Intro Vers Refräng Vers Refräng Mellanspel (bridge, brygga) Refräng Vers Refräng Outro. Bestäm hur varje del av låten ska spelas. Hur ska introt låta? Hur ska versen låta? Hur ska refrängen låta? Hur ska mellanspelet låta? Hur ska du avsluta låten? Bestäm hur många takter som ska vara i varje del. Visa Om du skriver en visa så behöver du behöver du bara ha en vers som du sedan har ny text till varje vers. Till exempel Brev från kolonien av Cornelis Vreeswijk. Blues Använd en tolvtakters blues, där är ackordsföljden samma både på vers och refräng Text Skriv en text om något tema. Kärlek, sommaren, sport eller vad du vill. Du kan även använda tex en färdigskriven dikt. Eller något som hänt i verkligheten för att få inspiration. Använd gärna rim och metaforer (liknelser). 6
5 Låtuppbyggnad Beskriv hur en pop/rocklåt är uppbyggd. Nämn de olika delarna. Blues Skriv ner formen för en 12-takters blues i D-dur. Skriv minst 3 stycken blues-låtar som har detta system: Rundgång Samma ackordsföljd genom hela låten. Exempelvis Välkommen in med Veronica Maggio som har ackordsrundgången /Am/G/F/C/. Ett annat exempel är Wake me up med Aviici som har ackordsrundgången /Bm,G/D/. Finns det fler låtar som har ackordsrundgångar? Skriv de låtar som du kan hitta: 7
8 Musikgenre Välj två stycken musikgenrer och beskriv vad som utmärker varje musikgenre. Var, när och hur uppstod musikgenren? Vilka instrument används? Nämn någon artist/låtskrivare och en låt/musikstycke från genren. 1 ) 2) 8
8 Musik i olika kulturer Skriv om tre olika kulturer. Ta upp detta. Vad utmärker musiken i denna kultur, vilka instrument som används, hur används musiken vid olika ceremonier? 1) 2) 3) 9
Klassisk musik Skriv om två klassiska kompositörer. Forska om detta: När de levde. Var de levde. Nämn minst två verk/kompositioner som du lyssnat på. 1) 2) 10
7 Musikens påverkan Hur påverkar musik dig? Hur kan musik användas för att påverka? Ge exempel på hur musik kan användas i filmer för att påverka. Ge exempel på hur musik används i olika ceremonier. 11
9 Träblåsinstrument Skriv rätt namn vid rätt instrument. Saxofon, klarinett, tvärflöjt, fagott, blockflöjt, oboe och panflöjt. - - - - 12
9 Träblåsinstrument Till familjen träblås hör alla de instrument som blåses på något av följande sätt. Skriv in instrumenten till det munstycke det hör ihop med: 1) Blåsa mot kant. 2) Blåsa mot en tunn trätunga (enkelt rörblad). 3) Blåsa mot två tunna hopbundna trätungor (dubbelt rörblad). Olika storlekar för saxofoner ( denna indelning gäller många instrument) Skriv in de olika storlekarnas namn. 13
9 Bleckblåsinstrument Skriv rätt namn vid rätt instrument. Här ser du valthorn, trumpet, trombon, bastuba. - - - - 14
9 Stränginstrument Skriv rätt namn vid rätt instrument. Gitarr, elgitarr, banjo, balalajka (rysk), harpa, bouzouki (grekisk), mandolin, elbas. 15
9 Stråkinstrument Skriv rätt namn vid rätt instrument. Fiol/violin, altfiol/viola, cello/violincell, basfiol/kontrabas, nyckelharpa. 16
9 Tangentinstrument Skriv rätt namn vid rätt instrument. Flygel, piano, orgel, keyboard, dragspel, elpiano. 17
9 Slagverksinstrument Skriv rätt namn vid rätt instrument. Bongotrummor, djembetrumma, congas, maraccas, triangel, koklocka,, claves, bjällerband, tamburin, cabassa, marimba, xylofon, kastanjetter 18
9 Trumset Skriv vad de olika delarna på trumsetet heter. Hihat, virveltrumma, bastrumma, golvpuka, hängpuka, cymbal. Här är två exempel på olika trumkomp och hur man läser trumnoter: Hihat Fjärdedelskomp Bastrumma Virveltrumma Åttondelskomp 19
Röst och sång Olika sångtekniker: Beskriv kort hur varje sångteknik fungerar och ge exempel på stycken/sånger/låtar inom varje teknik. Opera _ Rap _ Growl _ Jojk _ Övriga sångtekniker som jag vill nämna: _ Indelning i sångstämmor: Skriv i svaret. Den höga, ljusa kvinnorösten kallas Den låga, mörka kvinnorösten kallas Den höga, ljusa mansrösten kallas Den låga, mörka mansrösten kallas Liten ordlista för sång: Unisont A capella Stämsång Kör Solo Kanon Alla sjunger samma stämma Sång utan instrument En sång där sångarna är uppdelade i olika stämmor, varje stämma har sina egna toner Många sångare samtidigt En sångare Flerstämmig sång på samma melodi. Prova att sjunga Broder Jakob i kanon. 20
9 Instrumentkunskap Forska om tre instrument. Ta reda på hur historia om instrumentet. Hur gammalt är det? Hur används instrumentet? Vilket syfte hade instrumentet? Ge exempel på några musikstycken/låtar där instrumentet används. 1) 2) 3) 21
Puls Centrala begrepp i musik All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Pulsen är motorn i musiken, musikens hjärtslag. Ljud som återkommer med ett jämt tidsintervall kallas för en puls. Pulsen är grunden i nästan all dansmusik. Tempo Pulsen i musik brukar benämnas som tempo. När man räknar in en låt (1,2,3,4) anger man pulsens hastighet d.v.s låtens hastighet. Oftast så är inräkningen i fjärdedelsnoter. I populärmusik använder man sig av förkortningen BPM, vilket står för Beat Per Minute (pulsslag per minut). BPM är en exakt och matematisk beteckning. Om man exempelvis tänker sig ett tempo på 120 BPM så betyder det alltså exakt 1 pulsslag per 0,5 sekund - eller två pulsslag per sekund om man så vill. I klassisk musik talar man istället om mer övergripande tempobeteckningar. Orsaken är att den klassiska musiken tempomässigt är mer "flytande" - till skillnad från populärmusiken som ofta är uppbyggd kring en stadig puls. Dessa tempobeteckningar är av mer beskrivande karaktär och är mer "ungefärlig" till skillnad från BPM. Som så många andra termer i den klassiska musiknotationen så är tempobeteckningarna på italienska. Man har naturligtvis knutit tempobeteckningarna till ett ungefärligt omfång i BPM. Exempel på tempobeteckningar är Andante (långsamt, 76-108 bpm) och Allegro (snabbt, 120-168 bpm). Rytm Rytmen är en blandning av långa och korta toner/slag i förhållande till pulsen. Pulsen är ett jämnt flöde av slag medan rytmen kan vara jämn och hur ojämn som helst bara den ryms inom ramen för takten. Exempel på rytminstrument; trummor, maraccas, claves. Takt Takt är i musiken en tidsenhet med ett bestämt antal slag. Antalet slag beror på taktarten. I notskrift avskiljs takterna med taktstreck tvärs över notlinjerna. Se sid 26 Taktarter Taktstreck Notlinjer 22
Taktart Taktarten bestämmer hur många pulsslag som ryms i varje takt. Nästan all rock och popmusik går i 4/4 dels takt. Vals går i 3/4 takt. Det finns en mängd olika taktarter. Se sid 26 taktarter. Här är några exempel på de vanligaste taktarterna: 4/4 takt = 4 stycken fjärdedelsslag i varje takt. Räkna / 1, 2, 3, 4 / 2/4 takt = 2 stycken fjärdedelsslag i varje tak. Räkna /1,2/ 3/4 takt = 3 stycken fjärdelsslag i varje takt. Räkna / 1, 2, 3 / Tonarter Tonarten är en beteckning för ett musikstyckes första steg (grundtonen) och dess tillhörande skala. Varje tonart består av sju olika toner. I durtonarter bildar de sju tonerna tillsammans en durskala, i molltonarter bildar de en ren mollskala. Skalan bildas utifrån tonartens grundton och har samma antal kors- eller b-förtecken som används för notation av tonarten. Tonarten visar alltså vilket tonmaterial ett givet musikstycke använder sig av. Exempel C-dur har tonerna C,D,E,F,G,A,B (de vita tangenterna på pianot) och i A-moll så är tonerna A,B,C,D,E,F,G, alltså samma toner som i C-dur och detta kallas för parallelltonart. Varje durskala har en parallelltonart i moll med samma antal kors- eller b-förtecken. Det finns 12 st durtonarter och 12 st molltonarter. C- dur A-moll G-dur E-moll D-dur B-moll A-dur F#-moll E-dur C#-moll F-dur D-moll Bb-dur G-moll Eb-dur C-moll Melodi I en melodi så spelar/sjunger man en ton i taget i en följd efter varandra. Melodin är det man sjunger i en låt, men den kan även spelas på något instrument. Exempel på melodi-instrument; saxofon, tvärflöjt, trumpet, piano, orgel, gitarr. Se sid 29 melodisidor. Ackord Ett ackord består av minst tre toner som spelas samtidigt. De vanligaste ackorden är dur och moll ackord. Dur ackorden låter glada medan moll ackorden låter sorgliga och sedan finns det en mängd olika ackord som klingar på olika sätt. Ackorden används för att ackompanjera (kompa) en melodi. Exempel på ackords-instrument: piano, gitarr, dragspel, orgel. Se 34-36 ackordssidorna. Noter Noter används för att skriva melodier och rytmer. I en melodi så beskriver noten två saker: - dels hur lång tonen ska vara. Det får man reda på med hjälp av notvärdet, - dels vilken ton man ska spela och var den är placerad i notsystemet. Se sid 26-28 notvärden och notnamn. 23
Musiktermer Allegro Andante Coda Cresendo Da capo al fine Dal segno Diminuendo Fine Forte Glissando Intervall Largo Legato Piano Ritardando Solo Symfoni Tacet Livligt Lugnt Svans, sista delen av ett stycke Gradvis öka tonstyrkan Från början till slut Från tecknet Gradvis minska tonstyrkan Slut Starkt Glida mellan tonerna Avstånd mellan toner Mycket långsamt Bundet med båge Svagt Spela långsammare Ensam Samklang Tystnad Moderna musiktermer Beat Brygga/bridge Groove Intro Improvisation Jam Outro Refräng Riff Vamp Vers Taktslag, rytmens känsla eller karaktär. Mellan vers och refräng och som syftar till att bygga upp energin inför refrängen. Är en känsla av rytmisk energi i ett musikaliskt framförande Inledande stycke i en melodi/låt. Spela eller sjunga utan förberdelser och hitta på själv vad man ska spela eller sjunga. Improviserat samspel utan färdiga arrangemang, vanligt inom jazz och blues. Avslutande del av melodi/låt. Återkommande melodi och text mellan varje vers, låtens budskap. Är en kort, repriserad ackord- eller melodislinga. De spelas främst på elgitarr, klaviatur eller eller något melodi-instrument. Ett stycke av en låt som fungerar som ett mellanspel där man främst improviserar över en ackordsföljd. Berättande text. 24
Symboler Fermat Staccato Repris Kors-förtecken b-förtecken Återställningstecken G-klav, diskantklav F-klav Notsystem Håll ut tonen så länge du vill (Punkt över eller under tonen) spela tonen kort, studsande Upprepa stycket mellan tecknen eller från början Höjer tonen ½ tonsteg Sänker tonen ½ tonsteg Upphäver kors- och b-förtecken Klav = nyckel, markerar var tonen G ligger på notstrecket Basklav, notraden mellan prickarna markerar var tonen F ligger De fem linjer som bildar stommen för vår notskrift Ensembler 1 person Solo 2 personer Duett, duo 3 personer Trio 4 personer Kvartett 5 personer Kvintett 6 personer Sextett 7 personer Septett 8 personer Oktett 25
Notkunskap Notvärden Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot 1 2 3 4 1 2 1 2 1 1 1 1 0,5 0,5 0,5,05 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 0,5 0,5 1 1 2 1 1 1 1 2 0,5 0,5 0,5 0,5 1 2 1 1 2 3 4 Punkterade noter 1 2 + 1 1 + 0,5 1 + 0,5 Pauser Helpaus Halvpaus Fjärdelspaus Åttondelspaus 1 2 3 4 1 2 1 2 1 1 1 1 0,5 0,5 0,5,0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Taktarter Räkna 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 1 2 3 1 2 1 2 Vad heter notvärdet och hur många pulsslag är det värt? Namn Värde i pulsslag = = = = 26
Skriv under noten vilket notnamn den har Fyll i med notvärden eller pauser så att varje takt blir fullständig 27
Piano Gitarr Bas Här visas två notsystem, ett med G-klav samt ett med F-klav. C D E F G A B C D E F G A B C D E F G A B C Db C# Eb D# Gb F# Ab G# Bb A# Db C# Eb D# Gb F# Pianots tangenter och toner Ab G# Bb A# Db C# Eb D# C D E F G A B C D E F G A B C D E Gitarrens strängar, band och toner En ramsa för att komma ihåg gitarrens strängar: En Ball Groda Dansar Aldrig Ensam Band 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 E B G D A E F G A B C D E C D E F G A B A B C D E F G E F G A B C D B C D E F G A F G A B C D E Basens strängar,band och toner Band 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 G D A E A B C D E F G E F G A B C D B C D E F G A F G A B C D E 28
Melodispel Spanien C G C Trad. Lunka på C G C Trad. Blinka lilla stjärna C F C G7 C G7 C G7 C G7 Trad. C G7 C G7 C F C G7 C G7 C 29
Månaderna C G C G Ludwig van Beethoven C G C G C Hej, sa Petronella C F C Trad. G7 C G7 C 30
C Broder Jakob Trad. C 31
Notlinjer 32
Melodiskrivande Prova att skriva melodi. Du kan välja om du vill skriva den för hand eller skriva den i något musikprogram på datorn. Tips att tänka på: Bestäm taktart (4/4 takt, 3/4 takt, 2/4 takt eller någon annan taktart) Melodin ska ha minst ett tema som upprepas. Använd gärna flera teman. Studera hur melodierna på melodisidorna är uppbyggda. Melodin ska innehålla minst 8 takter. Välj tonart. Tex om du skriver i C-dur så ska brukar melodin börja på tonen C och slutar på tonen C. Använd notvärden. Helnot, halvnot, fjärdelsnot och åttondelsnot. Du kan också använda pauser, om du vill använda fler notvärden så går det bra. Tips på gratis notskrivningsprogram på Internet. www.noteflight.com Här kan du skapa ett gratiskonto som du kan arbeta i direkt ut på Internet. Det finns även ett program som heter www.musescore.org och detta notskrivningsprogram laddar du ner på din dator. 33
A Ackord piano A7 Am B B7 Bm C C7 Cm D D7 Dm 34
E E 7 Em F F 7 Fm G G 7 Gm 35
Ackord för gitarr C Cm C7 D Dm D7 E Em E7 F Fm F7 G Gm G7 A Am A7 B Bm B7 36
Utvärdering av mitt lärande inom musik Skriv vad du lärt dig och hur du tycker att du har utvecklats och vad du önskar att lära dig nästa termin inom musikämnet. Höstterminen Vårterminen 37
Utvärdering av mitt lärande inom musik Skriv vad du lärt dig och hur du tycker att du har utvecklats och vad du önskar att lära dig nästa termin inom musikämnet. Höstterminen Vårterminen 38
Utvärdering av mitt lärande inom musik Skriv vad du lärt dig och hur du tycker att du har utvecklats och vad du önskar att lära dig nästa termin inom musikämnet. Höstterminen Vårterminen 39
Citat ur Läroplan för grundskolan LGR 11 sid 100. Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke-och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv. Syfte Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras. Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang 40
Citat ur Läroplan för grundskolan LGR 11 sid 100-101. Centralt innehåll I årskurs 1 3 Musicerande och musikskapande Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner. Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild. Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser. Musikens verktyg Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik. Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik. Musiksymboler, bilder och tecken. Musikens sammanhang och funktioner Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut. Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition. 41
Citat ur Läroplan för grundskolan LGR 11 sid 101-102. Centralt innehåll I årskurs 4 6 Musicerande och musikskapande Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer. Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder, perioder och kompmodeller. Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner. Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar. Musikframföranden. Musikens verktyg Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvärmningsövningar. Hälsosamma ljudnivåer och olika typer av musikhörselskydd. Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap. Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller för ackompanjemang. Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer. Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar. Musikens sammanhang och funktioner Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang. Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik. Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela. Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag. Digitala verktyg för ljud- och musikskapande. 42
Citat ur Läroplan för grundskolan LGR 11 sid 102 103. Centralt innehåll I årskurs 7 9 Musicerande och musikskapande Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck. Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genrer. Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodislingor med röst och instrument. Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar. Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras. Musikens verktyg Röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra till hörselskador samt hur hörselskador kan förebyggas. Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer. Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter. Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation. Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation. Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. Musikens sammanhang och funktioner Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön. Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel. Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband. Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk. 43
Citat ur Läroplan för grundskolan LGR 11 sid 103 104. 1 Betyget E Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Kunskapskrav i slutet av årskurs 6 Betyget C Eleven kan delta i gemensam sång och följer då relativt säkert rytm och tonhöjd. Betyget A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med säkerhet rytm och tonhöjd. 2 3 Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,bas- och slagverksstämma. Eleven kan bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord Eleven kan även spela övervägande delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma. Eleven kan ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då några ackord med flyt. Eleven kan även spela en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma. Eleven kan ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med flyt 4 Eleven sjunger eller spelar på något instrument i viss mån med tajming Eleven sjunger eller spelar på något instrument med relativt god tajming och med relativt passande karaktär. Eleven sjunger eller spelar på något instrument med god tajming och med passande karaktär. 5 Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i vissa delar fungerande komposition. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i stora delar fungerande komposition. 6 Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om eget och andras musicerande. 7 8 9 Eleven kan uttrycka sig på ett enkelt sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Eleven kan med viss säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer. Eleven kan med viss säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper. Eleven kan uttrycka sig på ett utvecklat sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer Eleven kan med relativt god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper. Eleven kan även uttrycka sig på ett välutvecklat sätt om egna musikupplevelser och beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer Eleven kan med god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper. Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda 44
Anteckningar 45
Anteckningar 46
Anteckningar 47
Anteckningar 48
Anteckningar 49
Anteckningar 50