Årsredovisning 2013 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-04-28 SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse 4 De kommunala bolagens kommentarer 7 Kommunchefen sammanfattar året 8 Avstämning av kommunfullmäktiges mål 9 Kommunens kvalitet i korthet 16 Det ekonomiska resultatet 2013 och utvecklingen över tid 20 Personalbokslut 27 Miljöbokslut 30 Befolkningsutveckling 31 Verksamheternas kommentarer: Kommunstyrelsen. 32 Samhällsbyggnadsnämnden 34 Kulturnämnden 38 Barn- och utbildningsnämnden 41 Socialnämnden 48 Kommunrevisionen 50 RÄKENSKAPER Resultaträkning 51 Finansieringsanalys 50 Balansräkning 51 Nothänvisningar 52 Redovisningsprinciper 57 Ord och uttryck 58 Driftsredovisning 59 Investeringsredovisning 60 Nyckeltal 62 Va-verksamhet Resultaträkning och Balansräkning 63 Va-verksamhet Nothänvisningar 64 REVISIONSBERÄTTELSE 68 Bilden på framsidan är ett flygfoto över Gustafs
Ännu ett spännande år av utveckling är lagt bakom oss. 2013 har präglats mycket av utvecklingsfrågor och en planering inför framtiden. Ny organisation. En del i kommunens utvecklingsarbete är den nya organisation som kommunen sjössatte för delar av verksamheten och som startade 1/1 2013. En förändring som till största del fungerat bra och som gjort att vi tvingats tänka om och nytt i våra respektive nya roller, framförallt inom Kommunstyrelsen och den nybildade Samhällsbyggnadsnämnden. När nu den nya organisationen börjat sätta sig, så kan vi åter med fullkraft arbeta med verksamheten. Planering för framtiden. Arbetet med att kunna bli flera innevånare var annars den röda tråden under 2013. Kommunen antog efter många års arbete en ny översiktsplan, vilket är den första basen i arbetet med planeringen av hur vi vill att kommunen skall växa i framtiden. Vi släppte nya tomter vid skönviks strand efter att vi kunde hitta en ny bra placering av diving range för golfklubben. Planeringen inför byggandet av nya lägenheter i Gustafs gick in i slutskedet, vilket är extra glädjande då det är första gången på över 30 år som vi åter bygger nya lägenheter i kommunen. Vi startade också byggandet av en ny förskola i Säters stad. Allt detta och mycket mera är viktigt för att Säter skall bli en än bättre boendekommun. Ekonomi. 2013 var på många sätt ett år med stora ekonomiska omkastningar. Under våren så var situationen så pass pressad ut att vi tvingades att göra en revidering av våra budgetramar för att ge Socialnämnden förutsättningar att klara den ökade efterfrågan inom äldreomsorgen. Genom hårt arbete i verksamheterna och beslut om extra återbetalning av försäkringspengar (som alla kommuner fick) så vände året till ett plusresultat som var klart bättre än den budget vi hade. De extra pengar vi fick gav oss en möjlighet att avsätta pengar för framtiden. Två områden kunde vi med det goda resultatet lägga undan extra pengar till. Säterdalen: Troligen den tillgång kommunen har som är mest unik av alla och som ingen annan har, den måste vi vårda och utveckla, och vi kunde för framtiden avsätta 500 tusen extra till Säterdalen. Socialinvesteringsfond: Vi har avsatt 3,5 miljoner för att kunna lägga på olika former av långsiktiga insatser för att kunna öka det förebyggande sociala insatserna, vilket vi pratat om i många år men inte haft möjlighet att genomföra, vilket känns jättebra att få möjlighet att äntligen göra. Föreningslivet: Kommunen fortsatte under året vårt mångåriga arbete med att rusta/förbättra möjligheterna till föreningsaktiviteter. Motionscentralen för orientering, skidor, triathlon o cykel mm påbörjades. Även beslut om borgen för konstgräs i Gustafs togs under 2013. Detta arbete fortsätter med fram för allt IP i säter under 2014. Ett väl genomför år av alla medarbetar gör att vi går stärkta ur 2013 och ser framtiden an inför kommande år av utveckling i Säters Kommun! Abbe Ronsten (S) Kommunstyrelsens ordförande 1
Falun-Borlänge Regionen AB Räddningstjänstförbundet Dala Mitt Säterbostäder AB Säters kommuns fastighets AB Visit Södra Dalarna AB Politisk organisation fr o m 2013-01-01 Kommunfullmäktige 35 ledamöter Mandatfördelning S 16 C 7 M- 6 FP- 2 V - 1 KD 1 MP 1 SD - 1 Kommunrevision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Miljöberedning 3 ledamöter Valberedning 7 ledamöter Överförmyndare Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Socialnämnd 9 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Jävsnämnd 3 ledamöter Ansvar Miljö/Bygg Trafik/kommunikation Gata/Fastigheter VA/Renhållning Kost Städ Fritid Ansvar Förskola Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Kulturskola Ungdomsverksamhet Elevhälsa Ansvar Äldreomsog Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Bostadsanpassning Integration Ansvar Strategiska frågor Styra och leda Dialog Uppföljning Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 ledamöter Personalutskott 3 ledamöter+3 adjungerade Näringslivs och utvecklingsutskott 3 ledamöter + 3 adjungerade Ansvar Allmän kultur Bibliotek Ansvar Beslut i myndighetsfrågor där kommunen har dubbla roller 2
Förvaltningsorganisation fr o m 2013-01-01 Kommunstyrelsen Kommunchef Kommunledningskontor Kanslienhet Ekonomienhet Personalenhet Näringslivs- och arbetsmarknadsenhet IT-enhet Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltning Förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Socialförvaltning Förvaltningschef Kulturförvaltning Miljö- och byggenhet Gatu- och fastighetsenhet VA/Renhållningsenhet Kostenhet Städenhet Dahlander kunskapscentrum Elevhälsa Kulturskola Gustafs förskoleområde Klockarskolan Kungsgårdsskolan Kristineskolan Stora Skedvi förskoleområde Stora skedvi skola Säters förskoleområde Enbacka skola Ungdomsverksamhet Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Integrationsenhet Kultur Bibliotek 3
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING OCH GEMENSAM VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunerna är enligt Kommunala redovisningslagen KRL 8 kap 1-2 skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning och en gemensam förvaltningsberättelse för all kommunal verksamhet, även sådan som drivs av annan juridisk person. Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation 8.2 gett ytterligare anvisningar hur den sammanställda redovisningen och den gemensamma förvaltningsberättelsen skall utformas. En gemensam förvaltningsberättelse skall upprättas för den samlade kommunala verksamheten. Sammanställda räkenskaper resultat- och balansräkning, samt kassaflödesrapport med tilläggsupplysningar skall upprättas för kommunkoncernen. Med kommunens samlade verksamhet avses all verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Med kommunkoncernen avses förvaltningsorganisationen och företag där kommunen har ett bestämmande (mer än 50 % av rösterna) eller ett betydande (mer än 20 % men mindre än 50 % av rösterna) inflytande i företagets beslutande organ. Huvuddelen av Säters kommuns verksamhet bedrivs i egen regi och i förvaltningsform. Kommunen har därför valt att i den här delen av förvaltningsberättelsen beskriva den verksamhet som bedrivs på annat sätt. För verksamhet i förvaltningsform hänvisas till övriga kommenterande delar i kommunens årsredovisning. Kommunkoncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2013 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Säterbostäder AB, org. nr 556515-8713, har till föremål för sin verksamhet att inom Säters kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter, samt bygga bostäder, lokaler, kollektiva anordningar, samt därmed förenlig verksamhet Kommunen äger hela aktiekapitalet om 10 Mkr i Säterbostäder AB. Kommunen har borgensåtagande för bolagets lån med 87,5 Mkr. Ett beslut har under året tagits i Kommunfullmäktige att utöka boegensåtagandet med 55 mkr Kommunen utbetalade 1998 ett villkorat aktieägartillskott till Säterbostäder får att täcka de kostnader som uppstod vid rivning av 84 lägenheter på Hökgränd. Tillskottet skulle återbetalas när bolagets ekonomi har konsoliderats. Bolagets styrelse och kommunstyrelsen tog 2008 likalydande beslut med innebörden att det villkorade aktieägartillskottet om 9 mkr skall återbetalas under perioden 2010 2015. Avstämningar har gjorts vid bokslut 2010-12. Återbetalning har hittills inte kunnat göras, bolaget står nu inför nya utmaningar med ny- och ombyggnationer av lägenheter, samt omfattande underhållsprojekt. Ett nytt förslag till återbetalning har tagits fram där återbetalningen till kommunen återförs till bolaget i form av en nyemission. Förslaget kommer upp till beslut i Kommunfullmäktige i februari 2014. Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr 556401-4933, är ett av Säterbostäder AB helägt dotterbolag som till föremål för sin verksamhet har att inom Säters kommun uppföra, sälja, och förvalta lokaler för vård, undervisning, kontor och småindustri och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har ett borgensåtagande för detta bolags lån med 14,4 Mkr. Koncernbolagens verksamhet 2013 redovisas på sidan 7. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2013 blev + 14,4 Mkr (2012 + 6,4 Mkr). Bolagskoncernen redovisar ett resultat på + 5,4 Mkr (2012 2,4 Mkr), och kommunen ett resultat på +9,0 Mkr (2012 +4,0 Mkr). 4
Koncernens nyckeltal Koncernens soliditet uppgick 2013-12-31 till 61 % (2012 59 %) Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 24 %, (2012 23 %). Med likviditet menas här likvida medel/externa kostnader. Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den totala likviditetsreserven kan hållas nere. F. n. utnyttjas koncernkrediten endast av Säters Kommuns Fastighets AB, med 12,0 mkr. Krediten uppgår till totalt 55 mkr för hela kommunkoncernen. Kommunala uppdragsföretag m m 2003 bildades Utvecklingsbolaget Falun-Borlänge Regionen AB, org. nr 556645-9284, i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Smedjebackens kommun blev under 2011 ny delägare i bolaget. Bolaget arbetar med näringslivsfrågor, som t ex nyföretagarrådgivning och generationsskifte i näringslivet, samt samarbetsprojekt mellan kommunerna. Under 2012 har bolaget arbetat med frågor som samarbete kring gymnasieskolan, GYSAM, handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, samt samarbete i ekonomi- och personaladministration. De samverkande kommunerna finansierar verksamheten i proportion till invånarantalet. Säter har under 2013 betalt 200 000 kr i grundersättning, samt 463 000 kr för olika specifika uppdrag. Kommunens aktiekapital är 37 500 kr vilket utgör en andel på 7,5 % i bolaget. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänst, Räddningstjänst Dala Mitt, org. nr 222000-1099. Förbundet startade sin verksamhet 1998-10-01 och kommunens andel är cirka 8 %. Från 2011 ingår även Gagnefs kommun i RDM. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. Förbundet driver även genom avtal med Landstinget Dalarna IVPA-verksamhet i kommunen (I Väntan På Ambulans). För 2013 var kostnaden för Säters kommuns räddningstjänst, IVPA och översyn av brandposter 9,1 Mkr. Kostnaden blev 0,6 mkr högre än budget p g a engångskostnader för pensioner som en effekt av sänkt kalkylränta. Säters kommun har tillsammans med övriga Dalakommuner och Landstinget Dalarna samägt Dalatrafik AB, org. nr 556206-2470. Dalatrafik AB ansvarar för kollektivtrafiken i länet och är tillsammans med andra trafikbolag i grannlänen delägare i Tåg i Bergslagen. Under 2012 således Dalatrafik till Region Dalarna som är ny trafikhuvudman. Kommunen har ett kvarstående borgensåtagande på totalt 6,7 mkr i Dalatrafik AB och Transitio AB som äger det rullande materiel som används i Tåg i Bergslagen. Säters kommun köpte 2013 kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar från Dalatrafik för sammanlagt 14,1 Mkr. Säter deltar sedan juni 2011 tillsammans med övriga fem kommuner i Falun-Borlänge Regionen, i ett gemensamt överförmyndarkontor, Överförmyndare i samverkan, ÖiS. Varje kommun har kvar en överförmyndare eller överförmyndarnämnd, men handläggningen sker på delegation i det gemensamma handläggarkontoret, som ingår i Borlänge kommuns organisation. Handläggarkontoret har 8,0 tjänster. Kostnaderna fördelas per invånare och Säter betalar 7 % av de totala kostnaderna. Kostnaden uppgick för Säter 2013 till 311 kkr. Till detta kommer kostnader för arvoden och omkostnadsersättning till gode män med 350 kkr, som utbetalas direkt från kommunen. Säter är sedan 2012-01-01 delägare i Visit Södra Dalarna AB. Bolaget är ett samarbetsorgan mellan kommunerna i Falun-Borlänge Regionen och turismnäringen i området. Näringslivet har majoritetsägande med 51 % av aktierna och resterande aktier ägs av kommunerna utifrån kommunstorlek. Säter äger c:a 3 % av aktierna. Bolaget driver turistverksamhet inom regionen och driver via avtal Säters Turistbyrå. För detta har kommunen 2013 betalat 868 kkr till bolaget. Kommunen har haft egna kostnader för lokaler för 133 kkr. 5
Säter ingår från 2013 i ett samarbete i upphandlingsfrågor tillsammans med kommunerna i Falun-Borlänge Regionen exklusive Smedjebackens kommun. Samarbetet är organiserat i form av gemensam nämnd som ingår i Ludvika kommuns organisation. Ett handläggarkontor är lokaliserat till Ludvika, men handläggare tjänstgör även del av sin tid ute i de samverkande kommunerna. Handläggarkontoret har 14,0 tjänster. Säters kommuns kostnad för 2013 blev 660 kkr. Kostnaden blev 84 kkr lägre än budgeterat p g a obesatta tjänster under året. Från 2014-01-01 har ett nytt samarbete startats upp i Falun Borlänge Regionen. En gemensam nämnd har bildats för handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, Tobakslagen och Läkemedelslagen. Nämnden ingår i Falu kommuns organisation. Utöver kommunerna i FBR ingår även Hedemora kommun i detta samarbete. Bert Stabforsmo ekonomichef 6
KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut 2013 2012 Omsättning, Mkr 69,6 67,4 Resultat före e.o. poster 7,3 2,9 Resultat e. bokslutsdisp. och skatt 5,0 0,8 Nettoinvesteringar, Mkr 4,2 19,9 Soliditet, % 18,9 16,0 Årsarbetare 17,1 17,5 Årets resultat Resultat efter finansiella poster uppgår till 7,3 Mkr. Årets verksamhet Årets investeringar var av mindre omfattning och utgjordes i huvudsak av stamrenovering av fastigheten på Trädgårdsgatan 3 och bredbandsanslutning av fastigheterna i Gustafs och Kyrkbyn. Nybyggnation i Storhaga, Gustafs Detaljplanen för området blev klar i december. Samtidigt påbörjades upphandlingen av de 24 lägenheterna som är planerade. Upphandlingen beräknas vara klar i slutet på mars och byggandet kan förhoppningsvis komma igång under senare delen av våren 2014. Nya lägenheter på Borgmästarvägen 4 Styrelsen tog under hösten beslut om att köra igång ombyggnad och renovering av i kvarteret Lutan. Efter flera år i malpåse omvandlas 36 enrumslägenheter till 12 nya lägenheter samtidigt som övriga lägenheter genomgår stamrenovering. Projektet beräknas komma igång efter halvårsskiftet. Nytt arbetsordersystem Under året har ett nytt serviceordersystem implementerats. Systemet innefattar även tid- och fakturahantering och har anskaffats för att förbättra servicegraden och återkopplingen till bolagets kunder. Investeringsplan 2014-2017 I december fastställdes en investeringsplan som sträcker sig fram till 2017. Omslutningen uppgår till 164 Mkr. I planen igår, förutom nämnda byggprojekt, bl. a stamrenovering av fastigheterna i kvarteret Siggebo och på Idrottsvägen och ny panncentral vid Enbackagården. Framtiden Med tanke på hur kommunens bostadsmarknad har utvecklats de senaste åren, och det faktum att kommunens övergripande mål är att det ska finnas 12 000 invånare 2030, är det viktigt att det finns tillgång till markområden för framtida byggande av bl a hyresrätter. I Storhaga påbörjas under våren bolaget byggnation av 24 lägenheter. I Kyrkbyn pågår ett arbete kring planläggningen av tillbyggnad av skolan och ny förskola. Här är det också så att man bör ta i beaktande att det behövs planläggas mark för bostäder med centralt läge i byn. Tillgång till planlagd mark för hyresrätter behövs också i Säter. Här är det först och främst centrala lägen som är av intresse. Bolaget har tidigare gjort en kartläggning över möjligheterna att förtäta i innerstaden. Bolaget har också på dagordningen att undersöka förutsättningarna för anskaffning av mark inom staden. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut 2013 2012 Omsättning, Mkr 4,1 4,3 Resultat före e.o. poster 0,1 0,6 Resultat e. bokslutsdisp. o skatt 0,1 0,2 Nettoinvesteringar, Mkr 0,3 0,0 Soliditet, % 39,0 37,0 Året resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till 0,1 Mkr. Av bolagets totala intäkter på 4,1 Mkr, utgör 1,6 Mkr intäkter från försäljning av fjärrvärme och 0,3 Mkr från försäljning av mark vid Skönvik. Årets verksamhet Bolaget har under året haft samtliga objekt uthyrda. Framtiden Fastighetsförvaltningen kommer att avvecklas. Fastigheten på Kungsvägen 26, som i dag hyrs av kommunen, och fastigheten Myran 3, som för-skolan Borgen är förlagd i, överförs till Säterbostäder, vilket fastställts av styrelsen. Bolagets uppgift i framtiden är att leverera fjärrvärme från panncentralerna i Mora by och Storhaga. 7
KOMMUNCHEFEN SAMMANFATTAR VERKSAMHETSÅRET 2013 Verksamheten inom kommunen har genomförts i stort enligt fastställd verksamhetsplan. Internt har vi implementerat och verkat i en ny kommunorganisation. Tillsammans med de fackliga parterna har vi utarbetat ett samverkansavtal för att öka delaktighet och effektivitet i vår organisation. Under året har en medarbetarenkät genomförts med all personal. Personalens värdskap utvecklas bland annat genom att våra interna ambassadörer inspirerar och driver frågor om hur vi bättre skall serva våra medborgare genom vårt värdskap. För att utveckla vår kommun och skapa attraktivitet har vi under året exploaterat och påbörjat försäljning av tomter på Skönviksområdet. Likaså har Säterbostäder påbörjat etablering av 24 nya lägenheter i Gustavs. Under året har många aktiviteter och händelser genomförts. Nedan följer en kort beskrivning av några viktiga verksamheter. Barnkonventionen om barns rättigheter når alltmer ut i verksamheterna och Säters arbete med Barns rätt på rätt sätt presenterades på SKL:s nationella konferens i Karlstad. Marknadsföringsinsats och aktiviteter har gjorts kring det nya bostadsområdet Skönviks strand. Under 2013 inleddes arbetet med att bygga ny förskola vid Pelles väg med fem avdelningar och plats för ca 72 barn. Under hösten 2013 genomförde Skolinspektionen en granskning av barn- och utbildningsverksamheten. Barn- och utbildningsnämnden har fortsatt sin satsning på att möjliggöra för lärare att vidareutbilda sig inom Lärarlyftet. Under året har 10 lärare deltagit i utbildning. Regeringen har inrättat två utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom förskoleklass, grund- och gymnasieskola och motsvarande skolformer. Dessa karriärtjänster omfattar förstelärare, vilket innebär ett praktiknära karriärsteg, samt lektor, som baseras på akademiska meriter. Säters kommun har under 2013 utsett fyra förstelärare. Ett arbete har inletts för att etablera en social investeringsreserv i kommunen. Syftet med den sociala investeringsreserven är att genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Den första januari 2013 övertog kommunen hemsjukvården. Antalet patienter inskrivna inom hemsjukvården har varit många fler jämfört med den förväntade nivån. Planering för renovering/ombyggnation av Fågelsången påbörjades under 2013. Ökningen av utbetalningar av försörjningsstöd har bromsats. Inom fritidsområdet har en motionscentral färdigställts och en ny Driving Range är byggd. Kommunen fortsätter att vara en av landets bästa inom kostförsörjning till elever och brukare. Kulturförvaltningen har prioriterat och stärkt samverkan med många aktörer vilket skapat förutsättningar för ett dynamiskt kulturklimat t ex genomförandet av Historisk vecka för sjunde året. En förstärkt organisation har säkrat Säters julmarknad och Säterstampen som fortsatta arrangemang. Många stora och små kulturarrangemang såsom teater, konserter, föredrag, författarbesök, utställningar, trolleri, sagoyoga mm har genomförts under året, 140 i egen regi och 61 med stöd av kulturnämnden. 8
AVSTÄMNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Finansiella mål Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige 2012-11-29 fastställt finansiella mål för resultat, ett tak för investeringar, ett tak för skuldsättning samt hur mycket av kommunens pensionsmedel som skall tillskjutas 2013. Resultatmål: Säters kommun har som långsiktigt resultatmål att värdesäkra sitt eget kapital. Detta innebär vid en inflationsnivå enligt Riksbankens mål på 2 % ett resultat på 7 8 mkr. För den aktuella planperioden bedöms detta mål inte möjligt att uppnå förrän år 3. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås 2015. Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat enligt balanskravsanalys 2013: + 0,6 mkr 2014: + 2,2 mkr 2015: + 7,9mkr Den marginal som avsatts i resultatet var inte tillräcklig. Då inga andra reserver avsatts uppstod tidigt under året ett behov av att revidera antagen budget. Kommunfullmäktige beslutade 2013-05-30 om reviderad budget. Beslutet innebar dels en omfördelning mellan nämnderna, dels en utökad total driftskostnad, och dels en höjning av resultatmålet till 2 mkr. I samband med beslut om budget för 2014 och plan för 2015-16 reviderades planen för hur kommunens pensionsmedel skall disponeras. 5 mkr av de pensionsmedel som planerats användas 2013 fördelades om till 2014 och 2015. Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 9,0 Mkr. Av resultatet utgör 2,5 mkr avkastning på pensionsförvaltning som läggs till detta sparande för framtida pensionskostnader. Samtidigt tillskjuts 2,2 mkr från sparandet. VA-verksamhetens andel av resultatet är + 0,3 mkr, och frånräknas vid en avstämning mot balanskravet. Kommunen har beslutat öronmärka del av eget kapital för olika ändamål med sammanlagt 4,0 mkr som även frånräknas i balanskravsavstämingen. Balanskravsresultatet blir därför + 4,4 mkr. Resultatmålet uppnås. Schematisk jämförelse av budget, reviderad budget och utfall: Balanskravsavstämning Budget Reviderad budget Utfall Resultat -2 507-1 117 8 969 Öronmärkningar av eget kapital 0 0-4 261 Tillskott från pensionsmedel 7 222 7 222 2 222 Avdrag avkastning på pensionsmedel -4 119-4 119-2 497 Balanskravsresultat 596 1 986 4 433 Investeringstak Säters kommun har i budget för 2013 och plan 2014-15 lagt en treårsplan för kommunens investeringar. Nivån överstiger den kassaflödesneutrala nivån och innebär att kommunen förbrukar sin likviditet och behöver utnyttja sin koncernkredit. I slutet av planperioden kommer nya lån att upptas. För perioden planeras för följande investeringsnivåer: 9
2013: 50,5 mkr 2014: 45,5 mkr 2015: 35,9 mkr Kommunstyrelsen beslutade 2013-02-05 att föra över 11,2 mkr ickeförbrukade investeringsmedel för 2012 till 2013. Total planerad investeringsbudget för 2013 var således 61,7 mkr. Utfallet blev 37,6 mkr. Målet nås. Av de ickeförbrukade investeringsmedlen för 2013 planeras 17,2 mkr att föras över till 2014. Skuldsättningstak Säters kommun har 2012-01-01 en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar 2013 15 kommer en utökad upplåning att behöva göras med 40-50 mkr. Detta sker i första hand genom att utnyttja den kredit som är kopplad till kommunens koncernkonto i Swedbank. När denna är förbrukad måste nya lån tas upp i Kommuninvest. En ökad upplåning leder till ökade räntekostnader, vilket påverkar utrymmet för verksamhetskostnader. För att begränsa denna effekt läggs ett tak för skuldsättningen. Kommunen låneskuld skall understiga 90 mkr. Kommunens låneskuld var vid 2013 års utgång 30 mkr. Krediten på kommunens koncernkonto har inte behövt utnyttjas. Orsaken är dels ett bättre resultat än planerat, dels att kommunens investeringar förskjutits i tid. Målet nås. Pensionsmedel Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,0 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad görs en omfördelning mellan 2012 och 2013-14. 2013: 7,2 mkr 2014: 6,3 mkr 2015: 5,6 mkr I samband med beslut om budget för 2014 och plan för 2015-16 reviderades planen för hur kommunens pensionsmedel skall disponeras. Styrelsen för AFA beslutade i september om återbetalning av premier för åren 2005 och 2006, vilket gav kommunen en ickebudgeterad intäkt på 8,5 mkr och som förbättrade kommunens förväntade resultat. 5 mkr av de pensionsmedel som planerats användas 2013 fördelades därför om till 2014 och 2015. Målet nås. 10
Mål för verksamheten Kommunfullmäktige antog sammanlagt 26 mål för verksamheten i samband med beslut om budget. Målen har utvärderats i samband med delårsrapport och årsredovisning. 11 mål Målet nåddes 2 mål Oklart om målet nåddes 13 mål Målet nåddes inte Kommunstyrelse Befolkningsmål Mål För planperioden 2013-15 skall befolkningen öka med 40 personer/år. Uppföljning: Måluppfyllelsen mäts per 31 december. 10 851 + 40 = 10 891 Utfall Målet nåddes inte Kommentarer Befolkning 2013-12-31 enligt SCB 10 873 invånare Bostadsproduktion Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Kommunikationer Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Mål Uppföljning: Utfall För att nå det långsiktiga befolkningsmålet behöver utbudet av bostäder utökas. Den blivande samhällsbyggnadsnämnden har på sitt ansvarsområde satt mål för att tillhandahålla byggklara tomter. Kommunen skall via sitt bostadsbolag utöka beståndet med minst 10 uthyrningsbara lägenheter/år under planperioden. Utökningen kan ske genom nyproduktion och/eller ombyggnad inom befintligt bestånd. Även utbudet av hyreslägenheter bör utökas. Avstämning av planer med Säterbostäder Målet nåddes inte Utbudet kommer inte att öka med 10 lägenheter 2013. Det finns däremot flera projekt som startar under året och som ger ett tillskott under 2014 Ombyggnation på Borgmästarvägen och nyproduktion i Storhaga innebär en ökning av beståndet med c:a 35 uthyrningsbara lägenheter Säter är en utpräglad boendekommun med hög utpendling. Detta ställer krav på goda möjligheter till resande. Kollektivtrafiken behöver utvecklas. Arbetet med att ta fram förslag till nytt resecentrum i centralorten har påbörjats. Skisser har tagits fram till en tänkbar utformning. Under 2013 skall arbetet konkretiseras i form av tidplaner för genomförande och kostnadsberäkningar på de åtgärder som behöver vidtas. Dessa skall kunna redovisas i god tid till nästkommande budgetarbete. Avstämning med handläggare Målet nåddes Ramböll har i ideskiss 2013-03-20 redovisat förslag till nytt Salutorg och samlat resecentrum. I skissen finns en grov tidplan och kostnads-beräkning på åtgärder. Första tidsskedet 0-4 år inefattar åtgärder som ligger på kommunen. Det är främst förändringar på och runt Salutorget. I skede två 5-15 år kommer även åtgärder som innefattar kostnader för Trafikverket för bl. a gångtunnel under rv 70 och flytt av plattformar Gustafs är den kommundel som med sitt geografiska läge kan komma att utvecklas snabbast i kommunen. För att utveckla kommundelens attraktivitet bör möjligheterna till kollektivt resande förbättras. Kommunen skall under 2013 ta initiativ till att hållplats Mora by förs upp på dagordningen i de samverkansorgan som finns för kollektivtrafiken. Avstämning med kommunchef Målet nåddes 11
Personalförsörjning Kommunen genomgår ett generationsskifte där många medarbetare går i pension. Till detta kommer en naturlig omsättning av personal av andra skäl. Kommunen måste för att klara sina uppgifter kunna nyrekrytera kompetent personal. Detta kan över tid och på olika verksamhetsområden innebära att olika åtgärder behöver vidtas. Kommunen skall under 2013 upprätta en kompetensförsörjningsplan där hinder för att kunna rekrytera personal identifieras och förslag till åtgärder för att motverka detta redovisas. Uppföljning: Avstämning med personalenheten Utfall Målet nåddes inte Kommentarer Arbetet påbörjat men slutförs först 2014 Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Kommunen måste tillvarata och utveckla kompetensen hos de personer som kommer till kommunen som nyanlända i landet. Utöver svenskundervisning och samhällsinformation måste kommunen utveckla sina insatser för att introducera de nyanlända på arbetsmark-naden. Genom detta uppnås dels en snabbare integration i det svenska samhället, dels ett bidrag till kommunens behov att rekrytera personal. Antalet instegsjobb skall under 2013 öka med 100 %, jämfört med 2012. Avstämning med personalenheten. Antal instegsjobb 2012 5 stycken Målet nåddes inte Kommunen har under 2013 endast haft 3 instegsjobb. KLK Näringslivsenhet Säters Kommun ska vara en av de 110 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat. Kommunen ska ha en positiv Mål utveckling vad gäller enkätfrågorna; service till företag, sammafattande omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Uppföljning: Svenskt näringsliv offentliggör sin ranking i maj månad Utfall Målet nåddes inte Kommentarer Säters placering var 137 KLK IT-enhet Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer IT-enheten genomför årligen enkät bland kommunens personal. I denna enkät skall användarnas synpunkter och förslag till förändringsarbete kunna utläsas. För kommunens växel utökas denna enkät/kundunder-sökning så att även medborgarperspektivet återspeglas. Avstämning med IT-chef Målet nåddes Enkäten är utförd. Resultatet kommer att redovisas i IT-bokslut Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- och byggenhet Mål Där tillräcklig efterfrågan finns och där tekniska/ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Stämma av antal tomter inom Uppföljning: nya planområden mot efterfrågan. Utfall Målet nåddes SBN Fastigheter Mål Uppföljning: Utfall Fastighetsenheten skall tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för skola, barnomsorg och administration. Måluppfyllelsen mäts i form av kundnöjdhet med en årlig enkät till verksamhetsansvariga. Enkäten generar ett Nöjd Kundindex, NKI. För 2012 blir målsättningen att kundnöjdheten i form av NKI skall uppgå till mer än 6,0. Årliga enkäter med fastighetsenhetens kunder Målet riskerar att inte nås 12
Kommentarer SBN Gatuenhet Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Totalindex det övergripande betyget på både den fysiska miljön och servicen ges ett medelbetyg om 52 i enkät för 2013. I dagsläget försvårar befintlig underhållsskuld en högre kundnöjdhet. Dock kan implementeringen av den nya fastighetsorganisationen (april 2014) effektivisera och tydliggöra fastighetsförvaltningen och därmed på sikt stödja ett högre NKI. Stora investeringar för att förnya kommunens fastighetsbestånd planeras även de närmaste åren. Standarden på kommunens gator och vägar skall successivt höjas. Målet mäts i form av utförd underhållsasfaltering och utförd gatuinvestering. 2013 skall minst 3 % av gatu-/gångbaneytan underhållsasfalteras och minst ett objekt bli föremål för gatuinvestering. Val av objekt sker utifrån genomförd kartläggning, samt i samråd med kommunens VA-enhet. Uppföljning av faktiskt utfört arbete Målet nås ej fullt ut Tidigare har målet bestått av 10 000 kvm asfalt/år vilket ger ca 2,3 % av ytorna. 2013 asfalterades ca 9000 kvm. Det har även lagts stora resurser på andra förstärkningsåtgärder kopplade till väganläggningen varpå målet med asfaltering ej kunnat nås fullt ut. Exempel på detta är dikningar med syfte att främja vattenavrinning. 2013 så initierades även flera akuta åtgärder kopplade till belysningsanläggningen varpå stora medel togs i anspråk. SBN VA/Renhållningsenhet Andel återvunnet material i förhållande till mängden kärl- och säckavfall skall öka. Målet för 2013 är att andelen återvunnet material skall vara högre än 58% av mängden kärl- och säckavfall. År 2011 var siffran 54 %. Återvunnet Mål material innefattar förpackningar och tidningar som lämnats vid Återvinningsstationerna (FTI-material), elektronik, batterier, vitvaror, däck, gips och metall som lämnas på Återvinningscentralen samt hemkompost. Uppföljning: Statistik från FTI kommer normalt i mars året efter. Utfall Osäkert om målet kommer att nås Kommentarer Då statistiken ej inkommit går det ej med visshet att svara på om målet nåtts. Dock finns värden för Dala Avfalls mätning Sammanfattande omdöme kommunens avfallshantering". Värde 2011 var 73% och 2013 var det 86%. SBN Lokalservice Städenhetens kunder skall vara nöjda med utfört arbete. Under 2013 kommer Städenheten att ha uppföljningsträffar med sina kunder. Vid träffarna görs en Mål strukturerad genomgång av kundernas upplevelse av enhetens utförda tjänster. Med utgångspunkt från resultatet av den första uppföljningen kan målsättningar för kommande år ställas. Uppföljning: Uppföljningssamtal med enhetens kunder Utfall Målet nåddes endast delvis, kvarvarande åtgärder slutförs 2014 Kommentarer Det har tagit mer tid att genomföra samtalen än tänkt. Hinner inte under året. BUNs verksamhet gjord. SBN Kostenhet Mål Uppföljning: Status Kommentarer Kunderna inom äldreomsorg och skola skall vara nöjda med matens kvalitet. Kundnöjdheten mäts genom återkommande årliga enkäter. Målet för 2013 är att höja skolelevernas nöjdhet från föregående mätning från 80 % till 85 %. Den höga kundnöjdheten inom äldreomsorgen skall bibehållas. Kundnöjdheten mäts genom årliga enkäter Målet har nåtts Snitt Nöjdkundindex i mätningen är 87.1%. Antal barn som är mycket nöjda med skolmaten har gått från 3% 2011 till 17% 2013. Andelen som är mycket nöjd med skolmåltidspersonalen har gått från 23% 2011 till 42% 2013 13
Kulturnämnd Mål Uppföljning Utfall hela året Kommentarer Kulturnämnden skall få fler att utnyttja bibliotekens tjänster och delta i de kulturarrangemang som ordnas i förhållande till föregående år. Statistik tas ut ur BOOK IT och jämförs med SCB-statistiken Statistik förs över antal besök på HB Antalet arrangemang räknas, dels i egen regi, dels med stöd av kulturnämnden. Målet har uppnåtts Utlåningen totalt på biblioteken ligger på samma nivå som året innan, 9 lån/inv. Barn och ungdom är en prioriterad målgrupp, vilket också syns genom att utlåningen av medier för barn har ökat på alla tre biblioteken. Utlåningen av e-böcker har ökat med 53 % Besöken på HB har ökat med 1 % till 75 025. 201 kulturarrangemang har genomförts, varav 140 i egen regi och 61 med stöd av kulturnämnden. Antalet besökare vid kulturarrangemang har ökat väsentligt genom nämndens utökade ansvarsområden. Ca 30 000 personer har deltagit i kulturarrangemangen. Mål Fler arrangemang ute i kommundelarna i förhållande till föregående år Uppföljning Måluppfyllelsen mäts genom räkning av antalet arrangemang dels i egen regi, dels med stöd från kulturnämnden Utfall hela året Målet har uppnåtts Kommentarer 49 kulturarrangemang ute i kommundelarna har genomförts, ökning 250% Bokcirklar har hållits i Säter och Skedvi Tidsresor för alla kommunens elever i åk 3 har genomförts Barn- och utbildningsnämnd Mål A Andelen barn och elever som känner sig trygga och trivs i förskola och skola B Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Uppföljning: Mäts i egna enkäter Utfall A Resultatet från vårens elev- och föräldraenkäter visar att målet är uppnått.. Kommentarer Även Skolinspektionens tillsyn visar att de flesta verksamheterna erbjuder en i huvudsak trygg studiemilj. I några beslut har skolinspektionen dock framfört kritik kring bristande trygghet och studiero. För dessa enheter pågår utvecklingsinsatser. Arbetet med att säkerställa barnens och elevernas trygghet är ett ständigt prioriterat och pågående arbete. Utfall Kommentarer Förslag åtgärd om målet inte kan nås B Genomförda elevenkäter visar en generell ökning av andelen elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet. Skolinspektionen granskning visar dock att elevinflytande är ett utvecklingsområde för kommunens skolor. De skolor som fått kritik av Skolinspektionen kommer under februari månad att redovisa sina insatser för att ge eleverna ett ökat inflytande. Mål C En placering bland länets fem bästa kommuner enl. SKL's öppna jämförelser D Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning på mindre än fyra år ökar enl statistik från SCB/Skolverket Uppföljning: Sker via nationell statistik. Utfall C Målet är uppnått. Säters kommun placerar sig på plats fem av Dalarnas kommuner i 2013 års Öppna jämförelser (SKL). Utfall D Målet är uppnått. Andel elever som fullföljt linje/pgm inom 4 år, totalt, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor har ökat från 60 % år 2012 till 61 % 2013. 14
Mål E All pedagogisk verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling Uppföljning: Uppföljning genom redovisning av förskolechef/rektor samt en bedömning av verksamhetens/undervisningens innehåll Utfall E Bedömningen är att målet är uppnått. Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Mål 100% av personer i behov av försörjningsstöd skall inom 6 månader ha en egen försörjning Uppföljning: Uppföljning var 6:e månad genom aktgranskning Utfall Målet nåddes inte Kommentarer Målet kommer inte att uppnås under 2013. Motiveringen är att rekryteringen av handläggare blev klart strax innan semester. På grund av sjukskrivningar blev det löpande arbetet prioriterat. Samverkansparternas semestrar har även påverkat möjligheten att arbeta förebyggande. Förslag åtgärd om Prioritera grundutredningar vid nybesök målet inte kan nås och möten med sökande Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Förslag åtgärd om målet inte kan nås Inga placeringar i HVB/familjehem utanför det egna hemmet. I verksamhetsstatistiken Målet nåddes inte Färre placeringar under året. De som genomförts har föregåtts av öppenvårdsinsatser som inte varit tillräckliga. Korta vistelser på behandlingshem, samt en överförd placering från annan kommun genom beslut av Förvaltningsrätten Fortsatt satsning på hemmaplanslösningar Mål En familjecentral inrättas under 2013 och är i full gång 2014 Uppföljning: Kontroll vid årets slut Utfall Målet nåddes inte Kommentarer Landstingets medverkan är en förutsättning vilket saknas i dagsläget Äldre- och handikappomsorg Mål Nöjd-Kund-Index(NKI) i ordinärt boende skall vara 90 Uppföljning: Sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät. Utfall Målet nåddes inte. Andel nöjda brukare var 88 % Mål Nöjd-Kund-Index(NKI) i SÄBO skall vara 90 Uppföljning: Sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät. Utfall Målet nåddes inte. Andel nöjda brukare var 83 % 15
Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg som beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv och som kan användas för att se hur kommunens verksamheter står sig i en jämförelse med andra kommuner. Verktyget är framtaget och administreras av Sverige kommuner och landsting, med stöd från statistikdatabasen Kolada. Projektet genomfördes första gången 2007. Antalet deltagande kommuner har hela tiden växt och 2013 har totalt 220 kommuner varit med. Säter deltog för första gången i 2011 års undersökning. Det är totalt ett fyrtiotal mått som används. En del hämtas ur offentlig statistik, andra inrapporteras av kommunerna själva. Måtten indelas i fem olika perspektiv på kommunal verksamhet: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Resultaten ger en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner, och kan utgöra en grund för verksamhetsplaneringen och hur resurserna fördelas. Måtten kan även användas när kommunen fastställer mätbara mål för planperioden. Vissa av måtten är mindre lämpade att använda som resultatmått då kommunen inte styr över resultatet. De tjänar mer som information om förutsättningarna för kommunens arbete. Resultatmått: Måttet har stor påverkansmöjlighet för kommunen och kan användas som resultatmått/indikator till uppsatta mål. De kan därmed användas i kommuns styrning och ledning. Ange tydliga mål som möjliggör utvärdering. Undvik bättre-sämre som är ett redovisningssätt. Informationsmått: Måttet kan användas för information/att följa omvärldsförändringar. De har som regel liten påverkansmöjlighet från kommunen men viktiga att följa. Resultaten från medborgarundersökningar tillhör denna kategori. De mäter attityd och inte kvalitet i verksamheterna. Bör inte målsättas. Läsanvisning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Säter står sig jämfört med andra kommuner är utfallet indelat i fyra grupper som färgmarkerats på följande sätt: Säters kommun tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den näst bästa fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den näst sämsta fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den sämsta fjärdedelen av kommunerna 16
För att jämföra 2013 års resultat med 2012 används följande symboler; 2013 års resultat är bättre än 2012 2013 års resultat är sämre än 2012 = 2013 års resultat lika som 2012 2013 års resultat ungefär lika som 2012 Resultaten går ej att jämföra Tillgänglighet Hur stor andel av medborgarna som skickar in en fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur många timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur många timmar/vecka har återvinningsstationen kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? (Dagar) Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? (Dagar) 2011 2012 2013 Utveckling 56 85 83 46 42 30 73 91 75 13 11 11 = 19 20 20 = Saknas Saknas 6 100 100 79 0 0 15 67 95 141 9 21 18 Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index max 100. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Faktisk/Planerad 2011 2012 2013 Utveckling Saknas 68 68 = 14 13 15 3,8/5,9 4,3/5,7 4,3/5,5 17
Delaktighet och information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Index max 100. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel av maxpoäng. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Index max 100. 2011 2012 2013 Utveckling 73 73 75 33 46 42 Saknas 49 49 = Effektivitet 2011 2012 2013 Utveckling Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Tusentals kronor. 114 120 129 Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven. Andel elever som uppnått Skolverkets kravnivåer. Saknas Saknas 92 Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven. Andel elever som uppnått Skolverkets kravnivåer. 81 85 76 Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel % 89,1 94,0 86,0 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Andel positiva svar på en fyrgradig skala. Saknas 69 74 Kostnad per betygspoäng. Kommunens kostnad per plats i grundskola delat med genomsnittligt meritvärde 335 336 377 78 Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % 80 77 Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Tusentals kronor 24,4 22,9 26,8 Serviceutbud särskilt boende, andel av maxpoäng totalt resultat (delmått finns särredovisat) 87 89 56 Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Tusentals kronor. 634 722 674 Andel brukare som är ganska / mycket nöjda med sitt särskilda boende % Saknas Saknas 83 Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng (delmåttfinns särredovisat) 76 73 79 Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Tusentals kronor. 122 116 168 Andel brukare som är ganska / mycket nöjda med sitt särskilda boende % Saknas Saknas 88 Serviceutbud LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng (delmått finns särredovisat) 80 91 87 33 Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % 91 83 18
Samhällsutveckling Andel av kommunens invånare 20-64 år som förvärvsarbetar Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Insikten) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering avoch återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? 2011 2012 2013 Utveckling 81,3 81,9 82,1 Saknas Saknas 2,0 7,4 6,4 7,1 50 Saknas 57 7,3 8,6 9,9 20 18 21 = 36 36 Saknas 21 27 31 Saknas 65 65 = Bert Stabforsmo ekonomichef 19
DET EKONOMISKA RESULTATET 2013 OCH UTVECKLINGEN ÖVER TID Årets resultat jämfört med föregående år Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 9,0 Mkr. Av resultatet utgör 2,5 mkr avkastning på pensionsförvaltning som läggs till detta sparande för framtida pensionskostnader. Samtidigt tillskjuts 2,2 mkr från sparandet. VA-verksamhetens andel av resultatet är + 0,3 mkr, och frånräknas vid en avstämning mot balanskravet. Kommunen har beslutat öronmärka del av eget kapital för olika ändamål med sammanlagt 4,0 mkr som även frånräknas i balanskravsavstämingen. Balanskravsresultatet blir därför + 4,4 mkr. Se vidare avsnitt om balanskravet. Budgeterat resultat för 2013 var + 2,0 Mkr, exklusive avkastning och planerat uttag från kommunens pensionsförvaltning. (Reviderad budget) Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader ökar med 9,8 mkr eller 1,9 % jämfört med 2012. I resultatet ingår jämförelsestörande intäkter i form av återbetalning av försäkringspremier med 8,5 mkr. Räknas denna bort ökade nettokostnaderna med 18,4 mkr eller 3,5 %. Kommunens avskrivningar ökade från 17,3 mkr 2012, till 18,3 mkr 2013. Tusentals kronor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Budget Verksamhetens nettokostnad 485 856 486 558 501 016 500 870 519 421 529 264 565 650 Ökning från föregående år 18 063 703 14 457-146 18 552 9 843 36 386 Procent 3,9% 0,1% 3,0% 0,0% 3,7% 1,9% 6,9% Jämförelsestörande post 0 0-9 077 0 9 152 8 539 0 Ökning exkl jämförelsestörande post 5 380 27 704 18 382 27 847 Procent 1,1% 5,5% 3,5% 5,3% Avskrivningar 16 202 16 782 17 280 16 892 17 286 18 258 20 606 Förändring från föregående år 359 580 498-388 394 972 2 348 Procent 2,3% 3,6% 3,0% -2,2% 2,3% 5,6% 12,9% I budget för 2014 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 36,4 Mkr eller 6,9 %. Om den jämförelsestörande intäkten 2013 räknas bort blir ökningen 2014 27,8 mkr eller 5,3 %. Avskrivningarna är budgeterade till 20,6 mkr, vilket är en ökning med 12,9 %. Ökande kostnader för avskrivningar är en följd av en högre investeringsnivå än tidigare år. Då kostnadsökningen är högre än ökningstakten på verksamhetens nettokostnad totalt sett innebär detta att avskrivningskostnaderna kommer att ta en större andel av det ekonomiska utrymmet. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter ökar med 16,2 mkr eller 3,1 %. Skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag och regleringsavgift ökade med 22,5 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften ökade med 0,1 mkr. Skatteverket har rättat till ett räknefel och utbetalar retroaktivt belopp för åren 2009-13. Avgiften till kostnadsutjämningssystemet ökade med 2,6 mkr och utjämningsavgiften för LSS-kostnader ökade från 0,1 mkr till 3,8 mkr. I budget för 2014 räknar kommunen med ökade skatte- och statsbidragsintäkter med 21,6 mkr eller med 4 %. Skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag och regleringsavgift ökar med 8,4 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften beräknas öka med 0,2 mkr. Kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemet minskar med drygt 12 mkr på grund av revideringar av regelverket. Avgiften till LSS-utjämningen minskar med 0,3 mkr. Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansiella intäkter exklusive pensionsförvaltningen är 0,3 mkr högre än 2012. Räntenivåerna är fortsatt låga men hög behållning på koncernkontot ger relativt sett goda intäkter. Från Säterbostäder erhålls en borgensavgift på 0,25 % av bolagets lånevolym med kommunal borgen. Detta ger en intäkt på 20