RAPPORTERINGSANVISNINGAR Allmänt 1 (7) I insamlingen av data om länderrisker (N-tabellerna) analyseras länderfördelningen av utländska fordringar och skulder hos de rapporterande kreditinstituten exkl. utländska filialer, kreditinstitutens utländska filialer, kreditinstitutets konsolideringsgrupp och utländska kreditinstituts filialer i Finland. Uppföljningen har ett nära samband med Internationella regleringsbankens (BIS) och Internationella valutafondens (IMF) insamling av data om bankernas internationella verksamhet. Finansinspektionen förser dessa organisationer med aggregerade uppgifter om de finländska kreditinstitutens utländska fordringar och skulder. För konsolideringsgruppens del meddelas endast fordringarna. Till organisationerna lämnas enbart länderfördelade uppgifter utan fördelning på olika banker. Tabellerna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med Virati-dokumentet Klassificeringar och definitioner som träder i kraft 1.1.2001 och hänvisningar till definitionerna ges inom parentes. De skuggade fälten i tabellerna fylls inte i. De celler i tabellerna som innehåller siffran noll är formelceller som inte skall fyllas i. Formlerna finns specificerade i bilagan Beräknings- och kontrollformler. VERKSAMHET SOM SKALL RAPPORTERAS Omfattningen av den verksamhet som skall rapporteras framgår av definitionerna av uppgiftslämnarnivåerna (uppgiftslämnarna i insamlingen av data från kreditinstituten, VIRATI). Utländska fordringar Utländska fordringar omfattar de nedan specificerade balansräkningsposterna i den mån de kan klassificeras som fordringar på utländska motparter oavsett i vilken valuta de är denominerade. Utländska motparter definieras enligt sektorn Utlandet, som har fastställts i de tolknings- och tillämpningsanvisningar som gäller för Viratigränsdragningen Finland/Utlandet. Till utländska fordringar räknas även fordringar i utländsk valuta på motparter i Finland. Utländska fordringar omfattar följande poster i myndighetsbalansräkningen: Kontanta medel Fordringsbevis som är belåningsbara i centralbank Fordringar på kreditinstitut Fordringar på allmänheten och offentliga samfund Leasingobjekt Fordringsbevis Övriga tillgångar exkl. derivatkontraktens marknadsvärde Resultatregleringar och förskottsbetalningar
2 (7) Fordringarna uppges till sitt bokföringsvärde (se Finansinspektionens föreskrift 106.1 om bokslut i kreditinstitut). Utländska skulder Utländska skulder omfattar de nedan specificerade balansräkningsposterna i den mån de kan klassificeras som skulder till utländska motparter oavsett i vilken valuta de är denominerade. Utländska motparter definieras enligt sektorn Utlandet, som har fastställts i de tolknings- och tillämpningsanvisningar som gäller för Viratigränsdragningen Finland/Utlandet. Till utländska skulder räknas även skulder i utländsk valuta till motparter i Finland. Utländska skulder omfattar följande poster i myndighetsbalansräkningen: Skulder till kreditinstitut och centralbanker Skulder till allmänheten och offentliga samfund Skuldebrev emitterade till allmänheten Övriga skulder exkl. derivatkontraktens marknadsvärde Resultatregleringar och erhållna förskott Efterställda skulder Kapitallån Skulderna uppges till sitt bokföringsvärde (se Finansinspektionens föreskrift 106.1 om bokslut i kreditinstitut. Kreditinstitutens fordringsbevis Med fordringsbevis avses balansräkningsposterna fordringsbevis och fordringsbevis som är belåningsbara i centralbank enligt Finansinspektionens föreskrift 106.1 (VIRATI: J06 Penningmarknadsinstrument, J07 Kapitalmarknadsinstrument, J99 Kapitalbevis). Kreditinstitutets innehav av fordringsbevis rapporteras separat för varje sektor som en del av de totala fordringarna. Fordringsbevisen rapporteras till sitt marknadsvärde (O09). Skuldebrev emitterade till allmänheten Med skuldebrev avses kreditinstitutets skuldebrev emitterade till allmänheten enligt Finansinspektionens föreskrift 106.1, av vilka rapporteras andra än eurodenominerade emissioner och emissioner i utlandet (VIRATI: K06 Penningmarknadsinstrument, K07 Kapitalmarknadsinstrument, K99 Kapitalbevis). Skuldebreven rapporteras separat som en särskild post utanför länderfördelningen i tabellerna N02, N12 och N22 (icke länderfördelade poster). Skuldebreven rapporteras till sitt bokföringsvärde.
Utländska aktier och materiella tillgångar 3 (7) Utländska aktier rapporteras enligt emittentens hemland och materiella tillgångar enligt det land där tillgångarna är belägna. Inhemska aktier och materiella tillgångar belägna i Finland behöver inte rapporteras. Hit räknas följande poster i myndighetsbalansräkningen: Aktier och andelar Aktier och andelar i ägarintresseföretag Aktier och andelar i företag som hör till samma koncern Materiella tillgångar Posterna rapporteras till sitt bokföringsvärde. Åtaganden utanför balansräkningen Bland utländska fordringar rapporteras inte bara balansräkningsposter utan av poster utanför balansräkningen också potentiella fordringar och derivatkontrakt i posten åtaganden utanför balansräkningen. I kreditriskhänseende finns det två typer av åtaganden utanför balansräkningen: 1. Åtaganden som kan anses som direkta kreditmotsvarigheter och där hela kontraktsvärdet går förlorat om kreditförlustrisken realiseras. Kontrakt som hör till denna grupp uppges till sitt kontraktsvärde (O 09 06). Åtaganden för kunders räkning till förmån för tredje part och oåterkalleliga åtaganden till förmån för kunder (U01, U02) Som utländsk garanti anses en garantiförbindelse som lämnas för en utländsk parts räkning. Det är således avgörande att det för kreditinstitutet på basis av garantin kan uppstå en fordran på en utländsk motpart. 2. Åtaganden där kreditförlustrisker enbart uppkommer av att ändringar i valutakurser, räntor eller andra marknadspriser påverkar kontraktsvärdet. Kontrakt som hör till denna grupp uppges till sitt kreditmotvärde (O 09 08). Icke-standardiserade derivatkontrakt (P 10 01, P 10 02), t.ex. terminskontrakt, valuta- och ränteswappar, optionskontrakt och kreditderivat (U06, U07, U08, U13) Vid beräkning av motpartsrisker i valutakurs-, ränte- och aktierelaterade poster utanför balansräkningen och i kreditderivat är det mest ändamålsenligt att använda kreditinstitutets egen interna metod. Alternativt kan Finansinspektionens föreskrift 106.7 om rapportering av kapitalbasen och den gruppbaserade kapitalbasen för täckning av kreditrisker tillämpas för beräkning av ett kreditmotvärde enligt kapitaltäckningsberäkningen.
4 (7) KLASSIFICERING AV DEN VERKSAMHET SOM SKALL RAPPORTERAS Länderfördelning Utländska fordringar indelas primärt enligt motpartens hemland (D, Kr01). I formulären har varje land en egen tabell, vilket framgår av exemplen i bilaga 2. I varje enskild tabell uppges fordringarna på och skulderna till landet i fråga. I uppgifterna för vissa länder inkluderas också uppgifter för andra mindre territorier eller tillhörande öar. Över dessa öar bifogas en detaljerad förteckning (bilaga 4), av vilken framgår i vilket lands uppgifter de enskilda öarnas poster ingår. Obs! Enligt den nya D-klassificeringen räknas kanalöarna till Storbritannien från och med den 1 januari 2001. I rapporteringen av länderrisker tolkas klassificeringen dock på samma sätt som hittills, dvs. Storbritannien (GB) rapporteras exkl. kanalöarna och kanalöarna Jersey (JE), Guernsey (GG) och Isle of Man (IM) rapporteras separat under egen kod. Fordringsbevisen länderfördelas enligt emittentens hemland. För de icke länderfördelade posterna finns en separat tabell, där sådana fordringar och skulder uppges som inte kan hänföras till något land. Till denna grupp kan räknas bl.a. räntefordringar, om kreditinstitutet inte internt följer postens utveckling landvis. Internationella regleringsbanken (BIS) klassificeras till skillnad från tidigare som en schweizisk bank. Europeiska centralbanken (ECB) är en tysk centralbank. Sektorfördelning Kreditinstitutets utländska fordringar och skulder indelas sektorvis i fordringar på banker, den offentliga sektorn och den del av den privata sektorn som inte hör till bankverksamheten. Fördelningen på sektorer görs på basis av kredittagaren eller investeringsobjektet. I definitionen av banksektorn används kriterium 04, Home country definition, som slår fast att institutionerna officiellt skall höra till ifrågavarande kategori i sitt hemland. T.ex. i EU hör en institution till banksektorn om den är ett kreditinstitut enligt första banksamordningsdirektivet eller en centralbank enligt förteckningen i bilaga 6 till föreskriften. Banksektorn: Kreditinstitut, också statsägda (S 322A) kr. 04, Finland (S 122A) Centralbanker (S 321), Finland (S 121) Offentliga sektorn: (S 33 + S 361), Finland (S 13) Privata sektorn: (definieras som restpost) Den del av den privata sektorn som inte hör till banksektorn (S 31 + S 3222 + S 32239 + S 323 + S 324 + S 325 + S 34 + S 35 + S 3X)
5 (7) Finland (S 11 + S 1222 + S 12239 + S 123 + S 124 + S 125 + S 14 + S 15 + S 1X) Internationella organisationer (S 362) Ingen länderfördelning, uppgifterna rapporteras separat bland de icke länderfördelade posterna i tabellerna N02, N12 och N22 Av kontanta medel hänförs balansräkningsposten kassa till den offentliga sektorn. Bland de icke länderfördelade posterna uppges också fordringar på och skulder till centralbanker som en andel av summa fordringar som separata poster utöver länderfördelningen. Internationella regleringsbanken (BIS) klassificeras till skillnad från tidigare som en schweizisk bank. Europeiska centralbanken (ECB) är en tysk centralbank. Förteckningar över centralbanker och internationella organisationer bifogas (bilaga 5 och bilaga 6). Maturitetsfördelning Fordringar och skulder fördelas enligt den återstående maturiteten (C, Kr02) på följande tre klasser: Högst ett år (C 05 00 01) Över ett år, högst två år (C 05 01) Över två år (C 07) Fordringsbevisen indelas enligt återstående maturitet, dock så att poster som utgör rörliga aktiva uppges i den kortaste klassen, medan poster som utgör bestående aktiva klassificeras enligt återstående löptid i kontraktet. Kontanta medel hänförs till den kortaste maturitetsklassen. Risköverföring gällande fordringar vars slutliga risk överförts på ett annat land I tabellerna specificeras de fordringar vars slutliga eller faktiska risk genom avtal eller på annat sätt har överförts på ett annat land än låntagarlandet eller mållandet för investeringen. De är fall där Fordran gäller sådana bankers eller företags utländska filialer vars huvudkontor är beläget i ett annat land än filialen Fordran har garanterats av en enhet i ett annat land än låntagarens Risköverföringsposterna länder- och sektorfördelas. En post som i ett land överförs från en viss sektor med minskad risk som följd (land 1/sektor c: ut från landet) uppges i ett annat lands, dvs. mottagarlandets, risköverföring som en riskökande post i motsvarande sektor (land 2/sektor c: till landet). Sammanlagt bör alla utgående och ingående risköverföringar således vara lika stora. I de icke länderfördelade risköverföringsposterna uppges sådana poster som inte kan hänföras till något särskilt land (balanseringsposter).
6 (7) POSTER ENLIGT UPPGIFTSLÄMNARNIVÅ N01/N02 Kreditinstitut exkl. utländska filialer och utländska kreditinstituts filialer i Finland Valutafördelning Fordringar och skulder rapporteras valutavis med hjälp av tabellerna N01 och N02 enligt B-klassificeringen i VIRATI och Finlands Banks och ECB:s medelkurs (B, Kr01): Euro (EUR) Svenska kronor (SEK) Engelska pund (GBP) Schweizerfranc (CHF) US-dollar (USD) Japanska yen (JPY) Övriga, klassificerade som restpost Valutaswaprelaterade poster rapporteras enligt den ursprungliga valutan, men beloppen uppges i rapporteringsvalutan. Själva valutaswappen uppges i åtaganden utanför balansräkningen. Kreditinstitut exkl. utländska filialer uppger på blankett N02 också fordringar på och skulder till sina utländska filialer och andra företag inom konsolideringsgruppen som en andel av de totala fordringarna. På samma sätt rapporteras fordringar på och skulder till ECB som en andel av centralbanksfordringarna. De nationella centralbankerna räknas inte höra till ECB. Utländska kreditinstituts filialer i Finland uppger fordringar på och skulder till sina huvudkontor och övriga företag inom konsolideringsgruppen också separat utanför länderfördelningen. N11/N12 Finländska kreditinstituts utländska filialer Kreditinstitutets utländska filialer uppger också fordringar på och skulder till moderföretaget, övriga filialer och företagen i konsolideringsgruppen. Dessa poster uppges i sin helhet utanför länderfördelningen. Med N11 och N12 rapporteras inte aktier och materiella tillgångar. N21/N22 Kreditinstitutets konsolideringsgrupp Kreditinstitutets konsolideringsgrupp uppger endast fordringar enligt specificeringarna ovan. Konsoliderade fordringar uppges så, att konsolideringsgruppens interna poster elimineras.
7 (7) Poster utanför balansräkningen fördelas separat på oåterkalleliga åtaganden och derivatkontrakt enligt ovanstående definitioner. Som en separat post bland icke länderfördelade poster uppges icke riktade kreditförlustreserveringar. Fordringar på ECB uppges också separat som en andel av centralbanksfordringarna. Av konsolideringsgruppens fordringar inom banksektorn uppges separat fordringar på sådana banker vars huvudkontor är beläget i ett annat land. För varje land uppges konsolideringsgruppens utländska enheters fordringar och skulder i lokal valuta på/till det land de är belägna i. Aktier uppges i fordringar på banksektorn eller den övriga privata sektorn och materiella tillgångar hänförs till den övriga privata sektorn. Omräkning av poster i utländsk valuta Posterna uppges till Finlands Banks eller ECB:s medelkurs vid tidpunkten för uppgiften. Svarsnoggrannhet Uppgifterna rapporteras i tusen euro eller mark. Rapportering i euro införs 2002.