Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde den 16 juni 2010 Använd fliken bokmärken för att snabbt hitta till respektive ärende
Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 2 Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Elisabeth Särenfors 2010-05-27 Dnr 2010-000172 1 Kommunstyrelsen Anställning av bildningschef Förslag till beslut Henrik Hedqvist anställs som bildningschef i Upplands-Bro kommun. Sammanfattning Bildningschef Pia Andersen slutade sin anställning i Upplands-Bro kommun den 14 mars i år. I samband därmed påbörjades rekryteringen av ny bildningschef i en rekryteringsgrupp bestående av Kommunstyrelsens ordförande Yvonne Stein, Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Iréne Seth, Bildningsnämndens ordförande Camilla Jansson samt kommundirektör Elisabeth Särenfors och personalchef Barbro Norén Sundin. Gruppen har, tillsammans med en konsult, arbetat med rekryteringen av bildningschef under våren. De fackliga organisationerna träffar den tilltänkta bildningschefen den 2 juni. Rekryteringsgruppen förslår att Henrik Hedqvist anställs som ny bildningschef i Upplands-Bro kommun. Henrik är 55 år och arbetar idag som utvecklingsledare för grundskolan i Vaxholms kommun. Beslut om tillträde och anställningsvillkor är delegerat till Kommundirektören. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 maj 2010 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Barbro Norén Sundin Personalchef Kopia av beslut till: Henrik Hedqvist Bildningsnämnden
TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 3 Kommunstyrelseförvaltningen 2010-05-28 Dnr 2005-000379 Karl-Erik Lindholm 1 Kommunstyrelsen Yttrande över motion om att endast servera ekologiskt och rättvisemärkt kaffe och te Förslag till beslut av kommunfullmäktige Motionen bifalles. Inom ramen för kommunens upphandlingspolicy ska etiska och miljömässiga hänsyn tas vid framtid upphandlingar av kaffe och te. Sammanfattning Catharina Andersson (S) föreslår i en motion, daterad den 26 november 2005 att Upplands-Bro kommun övergår till att endast servera ekologiskt och rättvisemärkt kaffe och te. Motionären menar att den kanske enda möjligheten kommuner har att visa internationell solidaritet med människorna i länderna i Syd är att köpa ekologiskt och rättvisemärkta produkter. Beslutsunderlag Motion från Catharina Andersson den 26 november 2005 Kommunstyrelsens återremiss den 23 april 2008 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 maj 2010 Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen håller med om att frågorna om etik och miljö i kommunens upphandlingar är viktiga. I den nyligen antagna upphandlingspolicyn har också ett avsnitt om miljö, etiska och sociala krav tagits in. I detta avsnitt sägs bland annat: Kommunen skall verka för en god livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling genom att när det är lämpligt välja varor och tjänster som är miljöanpassade både med avseende på den yttre miljön och på arbetsmiljön samt tar hänsyn till etiska och sociala krav. -- Vid varje upphandlingsområde kan olika krav ställas beroende på vilket område som ska upphandlas. Olika krav kan ställas beroende på vad som ska upphandlas t.ex. vid upphandling av livsmedel så kan krav på ekologiska produkter, etiska krav, klimatpåverkan och djurskydd. Att som kommun kräva miljövänliga och rättvisemärkta produkter vid upphandlingar är inte helt okomplicerat. Kraven måste ställas på rätt sätt för att inte strida mot Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi kan konstatera att Konkurrensverket och tidigare Nämnden för offentlig upphandling (NOU), som har att bevaka bland annat upphandlingsfrågor, har påpekat att det inte är möjligt att använda särskilda märkningar som kriterium i upphandlingar. Däremot kan det användas som ett bevis av anbudsgivaren om att relevanta krav i upphandlingen är uppfyllda. Den typen av märkningar underlättar då även för upphandlaren att kontrollera att kraven i upphandlingen löpande uppfylls.
Ärende 3 Sida 2 Samtidigt kan kommunstyrelseförvaltningen konstatera att dessa frågor är mycket aktuella och diskuteras mer och mer i olika sammanhang. Såväl Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) som Konkurrensverket arbetar med dessa frågor och bevakar utvecklingen. Kommunens upphandlingspolicy ger oss stöd för att kommande upphandlingar ställa ytterligare krav med etiska förtecken. Vår upphandlingssamordnare följer löpande utvecklingen, Konkurrensverkets uttalanden och rättsläget. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef P:\MALLAR\KSF\Tjänsteskrivelse kopplad till Diabas.dot / 1999-05-11
Ärende 3
Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 4 Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Svalfors 2010-05-27 Dnr 2007-000439 Dnr 2010-000070 1 Kommunstyrelsen Yttrande över motioner om att bli en av Sveriges ekokommuner Förslag till beslut av kommunfullmäktige Motionerna bifalls. Kommunstyrelsen får i uppdrag att förbereda en ansökan om medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner, för beslut i Kommunfullmäktige. Sammanfattning Irène Seth (M), Jan Stefanson (KD) och Christina Brofalk (C) föreslår i en motion den 18 december 2007 att kommundirektören får i uppdrag att förbereda ett beslutsunderlag så att Kommunfullmäktige snarast kan ansöka om att bli medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner. Likaså har Tina Teljstedt (KD) föreslagit i en motion den 4 mars 2010 att kommunen ska anta de fyra Systemvillkoren som vägledande för kommunens verksamhet och att ansöka om att bli medlem i Sveriges Ekokommuner. Samhällsbyggnadsnämnden yttrade sig över den första motionen den 4 juni 2008, 36, och Bygg- och miljönämnden yttrade sig den 21 oktober 2008, 68. Bägge nämnderna föreslår bifall till motionen. Kommunstyrelseförvaltningen kommenterar motionerna i egen skrivelse och föreslår också bifall. Beslutsunderlag Irène Seths, Jan Stefansons och Christina Brofalks motion den 18 december 2007 Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 4 juni 2008, 36 Bygg- och miljönämndens yttrande den 21 oktober 2008, 68 Tina Teljstedts motion den 4 mars 2010 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 maj 2010 Ärendet Nämndernas yttranden Både Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden föreslår bifall till den första motionen. Nämnderna beskriver vad föreningen Sveriges Ekokommuner är och vad som krävs för att bli medlem. Nämnderna bedömer att Upplands-Bro kommun har de beslut som är nödvändiga för ett medlemskap. Nämnderna bedömer vidare att ett medlemskap kan inspirera till att utveckla exempelvis gröna nyckeltal. Nämnderna har inte haft tillfälle att yttra sig över Tina Teljstedts motion.
2(2) Ärende 4 Föreningen Sveriges Ekokommuner Föreningen Sveriges Ekokommuner är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner i form av en ideell förening. Syftet är att främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och en god hälsa. Föreningen bildades 1995 och består idag av 77 ekokommuner, varav elva i Stockholms län. Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker. Föreningen är ett forum och en mötesplats där både politiker och tjänstemän utbyter erfarenheter bl.a. genom seminarier och den egna webbplatsen (www.sekom.nu). Man driver också gemensamma projekt, bl.a. om gröna nyckeltal. För att bli medlem krävs att kommunen har antagit ett program med det uthålliga samhället som ett övergripande mål för sina verksamheter i enlighet med Riodokumentets Agenda 21. Kommunen ska bedriva sitt arbete enligt programmet och de fyra systemvillkoren för det hållbara samhället ska beaktas i kommunala beslut. Den årliga medlemsavgiften består för närvarande av en fast avgift på 3 000 kronor och en rörlig på 20 öre per kommuninvånare. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer Kommunstyrelseförvaltningen håller med motionärerna, Bygg- och miljönämnden och Samhällsbyggnadsnämnden om att kommunen bör ansöka om medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner. Det bör, precis som nämnderna framför, kunna inspirera till att utveckla exempelvis gröna nyckeltal. Det är också helt i linje med kommunens mål att vara en kommun med grön profil. I kommunens politiska mål för åren 2007-2010 står t.ex.: Vi vill att Upplands-Bro kommun ska föregå med gott exempel. Vi ska vara en kommun med en grön profil. Kretsloppstänkandet ska vara en naturlig del av planering, utförande och uppföljning i alla kommunens verksamheter. Vårda jordskorpan Undvik onaturliga ämnen Bevara växter och djur Sluta slösa. Förutom detta har vi också riktlinjerna för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro att falla tillbaka på. Dessa antogs av Kommunfullmäktige 1998. Förslaget följer även intentionerna i den miljöplan som har överlämnats till kommunstyrelsen för ställningstagande. Vad gäller de fyra systemvillkoren, antog Kommunfullmäktige redan 1996 fyra villkor för kretsloppet att ligga till grund för all kommunal verksamhet. De är formulerade något annorlunda och behöver möjligen ses över. Att bli en Ekokommun kan vara ett steg på vägen mot kommunens mål om en hållbar utveckling. Ett medlemskap kan ge stöd i det fortsatta arbetet. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef Kopia av beslut till: Bygg- och miljönämnden och Samhällsbyggnadsnämnden
Ärende 4
Ärende 4
Ärende 4
Ärende 4
Ärende 4 a
Ärende 4 a
Ärende 4 a
Ärende 4 a Kommunstyrelseförvaltningen Tommy Karlsryd 2005-11-15 Dnr 2005-000361 2005-11-29 rev Grundläggande ägardirektiv för Upplands-Bro kommuns bolag Bakgrund Upplands-Bro kommun har beslutat att överföra huvuddelen av fastighetsverksamheterna och lokalvårdsverksamheten till bolagsform. Sedan tidigare är kommunen direktägare av det allmännyttiga bostadsbolaget AB Upplands-Brohus. Alla bolagen avses inordnas i en koncern där ett nybildat moderbolag förvärvar bolagen/verksamheterna av kommunen. Eventuellt ytterligare tillkommande verksamheter i bolagsform avses också inordnas i denna koncern. För att klara ut kommunens grundläggande direktiv till koncernen med dess bolag har kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun 2005-12-14, 160, antagit nedanstående grundläggande ägardirektiv. I särskild ordning har kommunen dessutom fastställt bolagspolicy för alla bolagen. Grunder för verksamheten Bolagens verksamhet skall grundas på: Affärsmässighet Långsiktig ekonomisk planering och styrka Verksamheten måste bedrivas med minst det kassaflöde som krävs för att klara investeringar och reinvesteringar Verksamheten kan inte räkna med ägartillskott. Relationerna till kommunens förvaltningar skall i största möjliga utsträckning bygga på skriftliga avtal. Koncernnyttan Bolagen skall i sin verksamhet anlägga en helhetssyn och sträva efter att tillämpa ett koncerntänkande. Samordning av funktioner skall ske där fördel kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Om nackdelar kan uppstå för det enskilda bolaget skall samråd ske med moderbolagets styrelse och kommunstyrelsen. Standardbrev2
Ärende 4 a Sida 2 Utöver det som anges i bolagspolicyn om gemensamma policies skall samordning inom bland annat följande områden eftersträvas: Personal- och ledarutveckling Informationssystem och informationsteknik Upphandling Intern kontroll Marknadsföring Finanssamverkan Försäkringar Samordnad revision Kommunens revisorer granskar hur kommunstyrelsen fullgör sina åligganden såvitt avser de kommunala företagen. Kommunens revision skall vara samordnad med företagens. Detta skall tillgå så att två av kommunens revisorer också väljs till lekmannarevisorer i företagen. Miljöhänsyn Kommunens bolag skall vara med och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Bolagets personal skall ha kunskap och hög medvetenhet om god miljö. Som grund för dotterbolagen ska moderbolaget upprätta en miljöpolicy som visar hur bolaget verkar för kommunens övergripande miljömål. Inhämtande av kommunfullmäktiges ställningstagande Innan beslut fattas eller åtgärder vidtas i bolagen som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt skall kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Detta gäller bland annat följande: Ändring av bolagsordning Ändring av aktiekapital Fusion av företag Förvärv eller bildande av dotterbolag Försäljning eller likvidation av dotterbolag Köp eller försäljning av fast egendom för högre belopp än 25 Mkr per år eller högre än 5 Mkr per objekt. Standardbrev2 / 1999-05-11
Ärende 4 a Fastigheter/objekt som är kvar i Upplands-Bro kommuns ägo Fastighetsbeteckning Namn Verksamhet Förv Alby 5:1 Brukshundsklubb Brukshundsklubb Bin Aspvik 1:4 Aspvik, Längan Fritidsbostad Ks Aspvik 1:4 Ridanläggning Prästtorp Föreningslokal Bin Aspvik 1:4 Aspvik, Hembränneri Bostad Ks Aspvik 1:4 Aspvik, Kvarnförråd Uth. Lokal Ks Aspvik 1:4 Aspvik, Mjölnarbostad Fritidsbostad Ks Aspvik 1:4 Aspvik, Kvarnstugan Kulturfastighet Ks Björknäs 1:2, 1:3, 2:1, 2:40 Mälarland Ks Bro gård 1:84 Bro IP Idrottsplats Bin Bro Prästgård 4:1 Bro station Kulturfastighet Bin Bro Prästgård 6:16 Klint Kulturfastighet Bin Bro Råby Råby IP Idrottsplats Bin Bro Råby 3:128 Korpen Föreningslokal Bin Brogård 4:1 Audiodisc Exploatering Ks Brunna 6:1 Källskolan Friskola Föreningen Ekhammar 4:127 Hjortvägen 33 Fritidsbostad Ks Ekhammar 4:131 Rankhus Hjortv 32 Fritidsbostad Ks Ekhammar 7:16 Rankhus Rådjursv 27 Bostad Ks Granhammar 1:3 Stigtorps uthus Uth. Lokal Ks Hällkana 1:1 Hällkana friluftsgård Föreningslokal Bin Härnevi 2:12 Fredriksberg Fritidsbostad Ks Härnevi 9:19 Skeppartorp Fritidsbostad Ks Härnevi I 2:13 Svartkärret Fritidsbostad Ks Klöv o L:a Ullevi 1:5 Civilförsvarsförråd i Bro Civilförsvarsförråd Attunda Kockbacka 2:1 Föreningslokal Kocktorps Motorgård Bin Kockbacka 2:3 Kockbacka Mangårdsbyggnad Fritidsbostad Ks Kockbacka x Sandboda torp Fritidsbostad Ks Korsängen 1:21 Kungsängens IP Idrottsplats Bin Korsängen 1:28 Fd Bra Bil, Kungsängen Exploatering Ks Kungsängen Tibble 1:331 Lillsjöserveringen Föreningslokal Bin Kungsängens kyrkby 2:131 Villa Skoga Föreningslokal Bin Kungsängens kyrkby 2:18 Blåsippan Öppen försk, mm Bin Kungsängens kyrkby 2:95 Skolvägen 22, KSK Föreningslokal Bin Kvista 2:5 Kvistaberg Exploatering Ks Lilla Tingsviken 1:1 Lilla Tingsviken Lada Fritidsfastighet Ks Stora Tingsviken 1:1 Stora Tingsvikens Lada Ks Sylta 1:24 Bergvik Omsorg Sn Tibble Kyrkby 17:2 Tibblegården Föreningslokal Bin Tibble Kyrkby 17:2 Fattigstuga Klockarbord Kulturfastighet Bin Tibble Kyrkby 17:4 Stallet Håbo-Tibble Kulturfastighet Bin Tibble-Ålsta 6:6 Håbro IP Idrottsplats Bin Bostadsrätter Finnsta 1:163 m fl Dc Bro Norrgrinden Äldreomsorg Sn Kungsängen Tibble 1:397 Hemtjänst, Tibble Torg Omsorg Sn Tibble Kyrkby 17:5 Håbo-Tibble Förskola Förskola Bin