Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02
Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Skolverket ska genomföra systematiska insatser i syfte att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa elever. Generella insatser Riktade insatser
Källa: Migrationsverket
Källa: Migrationsverket
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandaslarande/nyanlandas-larande-1.237656
Vad vet vi om de nyanlända eleverna? En heterogen grupp Många av eleverna förlorar kunskap och tid En organisatorisk lösning passar inte alla Studiehandledning en central resurs för lärande Alla lärare behöver kompetens kring nyanlända elevers lärande
Kunskapsresultat En heterogen grupp - men har som grupp generellt sett svårare att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Behöriga till gymnasieskolan 2014/15 (2015/16 publiceras 29 september): 91 procent av elever födda i Sverige 71 procent av elever födda utomlands 26 procent av elever som kommit till Sverige de senaste fyra åren Elever som når gymnasieexamen på tre år 2014/15: 71 procent av elever med svensk bakgrund 45 procent av elever med utländsk bakgrund Källa: Skolverkets statistik
Regeringsuppdrag Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska 2016-2019 (U2015/3356/S): Systematiska insatser för att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Målet är att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska. Målgrupper - huvudmän, rektorer, lärare i alla ämnen, modersmålslärare, studiehandledare på modersmål samt annan personal. Grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram.
Samverkan Elevhälsa SYV Rutiner Nyanländ Referenser
Framgångsfaktorer för nyanlända elevers lärande på huvudmanna- och skolenhetsnivå Riktlinjer för organisation och mottagande av nyanlända elever och utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska Organisation, mottagande och elevresultat följs upp och analyseras som en del i det systematiska kvalitetsarbetet Resurser till utbildningen som fördelas efter barns och elevers olika försättningar och behov Strategier för kompetensutveckling
Framgångsfaktorer för nyanlända elevers lärande på skolenhetsnivå Samsyn i förhållningssätt Alla ser de nyanlända eleverna som hela skolans ansvar Förutsättningar för elevens sociala delaktighet Alla lärare har kunskap om nyanlända elevers lärande En inledande bedömning genomförs av elevens kunskaper och erfarenheter Utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov
Framgångsfaktorer i undervisningen Eleverna möts av/erbjuds höga förväntningar kvalificerad andraspråksundervisning språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt studiehandledning på modersmålet Modersmålsundervisning
Språk- och kunskapsutveckling För att nyanlända elever snabbt ska komma vidare i sin kunskapsutveckling i alla ämnen behöver undervisningen utformas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Genom bl.a. studiehandledning på modersmålet kan nyanlända elever fortsätta med en åldersadekvat kunskapsutveckling utan att studierna försenas i väntan på att eleven lär sig svenska. Insatser för att stärka huvudmännens kapacitet att organisera lärmiljön så att den stöder elevernas kunskapsutveckling. Nyanlända elever lär sig sitt andraspråk samtidigt som de undervisas på detta språk i ämnesundervisningen. Därför bör all undervisning genomsyras av språkutvecklande ämnesundervisning för att öka de flerspråkiga elevernas förutsättningar att klara av utmaningen att parallellt utveckla kunskaper i det svenska språket och kunskaper i skolans olika ämnen. Ur: Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska 2016-2019 (U2015/3356/S)
Reform januari 2016 Ändringar i Skollagen för obligatoriska skolformer: definition av nyanländ elev bedömning av elevens kunskaper beslut om placering inom två månader delvis förberedelseklass
Nyckeln till utbildning av hög och likvärdig kvalitet - Tillgång till undervisning i alla skolans ämnen - Parallell åldersadekvat språk- och kunskapsutveckling
Kompetensutvecklingsinsatser 2016-2017 Via lärosäten, start ht 16 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Undervisa nyanlända elever för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen Att vägleda nyanlända elever (distansutbildning, SYV + stödmaterial webb) Moduler om undervisning för nyanlända elever - målgrupp ämneslärare Stöd/verktyg för huvudmän och rektorer i arbetet med att systematiskt analysera verksamheten för de nyanlända eleverna och resultaten av denna Webbaserad handledarutbildning för lärare i svenska som andraspråk, förstelärare och utvecklingsledare med material som de kan använda i kollegialt lärande kring nyanlända elever och språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt Fem filmer om Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 2017-19 tas successivt fler insatser fram för samtliga målgrupper
Effektiv skolutveckling Skolutveckling är en ständigt pågående lokal förnyelseprocess utan slutdatum som har till yttersta syfte att varje elev eller barn ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. En skolutvecklingsprocess kännetecknas av att den över tid syftar till att ge återverkning på hela skolans verksamhet, men den kan ta sin början i enskilda delar av en skolas verksamhet. Skolverkets nationella skolutvecklingsuppdrag innebär statligt stöd till lokal skolutveckling inom områden som är nationellt identifierade och prioriterade.
Så gör vi skillnad Utgå ifrån inventering och analys av utvecklingsområden och behov systematiskt kvalitetsarbete Involvera hela styrkedjan Hela skolan, större grupper, kollegialt lärande Delaktighet Långsiktighet
Utgå från specifika behov Det är inte generella lösningar på specifika problem som krävs. Ska skolresultaten förbättras är det nödvändigt att våga utgå från de olika förutsättningar och behov som finns vid landets skolor samt att ta vara på de framgångsrika skolornas kunskaper och erfarenheter i dessa olika miljöer. Utvecklingsarbetet behöver utgå från analyser av den enskilda skolans aktuella situation, satsningen vara långsiktig och ha ett helhetsperspektiv, samt involvera hela styrkedjan. Vi behöver skräddarsy lösningar för specifika problem på olika arbetsplatser och därmed stärka professionen och öka tilliten. Ur: Rapport från Huvudmännens Expertråd för skolutveckling, 2016