Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013



Relevanta dokument
MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Älskade Pelargoner...

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

En liten krysslista för stora och små

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

21 Hägg - Prunus padus

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Vad ska ni kunna om djur?

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Användbara växter i naturen

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Kärlekspelargon (Pelargonium Calliope)

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Insektshotell - guide

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Malin Hidesäter, text & Anna Skoog, foto. Flower power. B U K E T T E R o c h E N K L A A R R A N G E M A N G

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1. Samköpsväxter Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 ROSOR... 5 BUSKAR... 6 TRÄD...

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Östersjön - ett evolutionärt experiment

MIN FÖRSTA FLORA Skogens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Evolution 1 elevuppgift

Barnens guide till Getteröns naturreservat

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

Text: Annika Luther Bild: Bettina Björnberg

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Ormbunkar anteckningar från filmen

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Undersökningar och experiment

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Ormar. Malmö Naturskola

Välkommen till Naturstig Miskarp

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Våra vilda växter vid havet

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Katrineholms åtta ansvarsarter

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

Det Lilla Världslöftet

Bänk. 12. Blåflox, Phlox divaricata, 60 st, två sorter: o Clouds of Perfume, ljust blåviolett o White Perfume, vit

Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn.

Aloysia citridora. BLOMNING Små svagt lila blommor i juli-aug.

Att ta belägg / pressa växter

Apache Patio Hot Peppers 69:-

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

Vegetationsrika sjöar

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Pluggvar familjens bästa vän!

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

Friluftsliv - använda naturen

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Förslag på buskar och små träd till fyrkantsplanteringarna i 60-området

Det går att äta all sorts lav i Sverige förutom den giftiga varglaven som lätt känns igen på

Transkript:

Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1

Andmat Andmat är en flytande växt som ofta täcker hela vattenytan på små sjöar, dammar eller diken. Det ser ut som en tät grön matta! På vintern övervintrar andmat på botten i de stillastående vatten som den trivs att växa i. Andmat. Foto: www.biopix.dk Fräken För 300 miljoner år sedan hade fräkenväxterna sin storhetstid. Men än idag lever några av dem kvar. Sjöfräken. Foto: www.biopix.dk Det finns många olika sorters fräkenväxter men de är ganska lätta att känna igen. De har runda stjälkar med små grenar som sticker ut i en krans som omgärdar stjälken. Det ser nästan ut som en miniatyr gran utan barr på sina grenar. Fräken närbild. Foto: www.biopix.dk Hur tror du fräkenväxterna sprider sig om de inte har några frön? De har två olika sätt att sprida sig på. Precis som ormbunkar kan de sprida sig med hjälp av sporer. Ett anat sätt är att sprida sig vegetativt genom en sorts jordstam. En jordstam är en stam som växer under marken en bit och dyker sedan upp ovanför markytan med en liten planta. Gul svärdslilja Svärdsliljan blommar i juni-juli med lysande gula blommor. Den är en ganska stor växt upp till en meter hög och man hittar dem vid näringsrika sjöstränder, diken och kärr där de ofta växer i stora bestånd. Liljan har fått sitt namn efter de matt grågröna, spetsiga bladen som står med spetsen uppåt precis som svärd, därav svärdslilja. Gul svärdslilja 2

Kabbeleka Hur kan en växt skydda sig mot att bli uppäten? En del växter har taggar andra bränns men kabbelekan har utvecklat ett gift med en skarp smak som gör att betesdjur inte tycker om att äta dem. Vitsippor och smörblommor är andra växter inom samma familj (Ranunkelväxter) som också är giftiga. Kabbelekan är en växt som behöver mycket vatten till sina saftiga växtdelar, därför trivs de på fuktiga ängsmarker, i diken och längs stränder. Växtens tjocka klotrunda knoppar kan man se redan på hösten, men det är först till våren i maj-juni när det börjat bli varmare i jorden och vattnet som de börjar slå ut. När blommorna blivit befruktade av en annan blommas pollen utvecklas frön. Många växter släpper iväg fröna när det är torrt och varmt men kabbelekan gör tvärt om. När fröna väl är mogna räcker det att en enda vattendroppe träffar frögömmet, Tjoff, och alla fröna far all världens fart åt alla håll. Kabbeleka Varje litet frö har en liten flytväst som hjälper dem att flyta på vattenytan. Detta gör att de kan spridas till en ny bra växtplats med hjälp av bäckar eller med hjälp av vinden och vågorna i en sjö. Kabbeleka blomma 3

Kaveldun Hur ser blommorna ut på kaveldun? Om man tittar på växten är de så små att man inte ser de enskilda blommorna. Blommorna sitter på den stora bruna kolven som ser ut som en cigarr. Kolven kan bestå av så många som 100 000 blommor. Man kan lätt känna igen kaveldun på sina stora bruna kolvar som liknar cigarrer. De växer i blötare områden som diken eller sumpmarker. Om man tittar närmare på växten så ser man att det finns två kolvar som är smalare som sitter överst och en som är lite tjockare underst. På den smalaste kolven finns alla han blommor som producerar det pollen som ska pollinera hon blommorna på den tjockare kolven. När hon blommorna blivit befruktade bildas en frukt. När alla frukterna mognat spricker kolven upp för att släppa ut frukterna sprids med hjälp av vinden. Frukten är fäst vid långa hår som hjälper frukten att flyga iväg när vinden tar tag i dem. Av alla dessa frukter är det bara en lite del som klarar sig. Kaveldun. Foto: www.biopix.dk Många tycker att kolvarna är fin dekoration inomhus eller kanske att ge bort i en bukett. Men om man tar in dem i värmen ska man göra det innan de hunnit för långt i mognadsprocessen (vanligen innan augusti). Om man plockar dem för sent kommer de spricka upp inne i värmen och då blir det en massa jobb att städa upp det fina dunet som spritt sig över hela rummet. Förr i tiden använde man dunet till att stoppa kuddar och madrasser. Han blommornas pollen samlades in mitt under sommaren för att användas till mjöl. Om man lagar pannkakor kan man testa att byta ut en del av vetemjölet mot kaveldunsmjöl så kommer det ge pannkakorna en fin gul färg. Tänk på att alltid först fråga en vuxen innan man smakar på växter! 4

Näckros Hur tror du näckrosen fått sitt namn? Jo, förr i tiden trodde man att näcken gömde sig under näckrosornas flytande blad. Näcken var ett elakt väsen som människorna trodde satt och spelade fiol på en sten. Detta skulle ha lockat ner folk i bäckar och sjöar så att de drunknade. Näckrosor trivs bäst i stillastående eller långsamt flytande vatten. Det finns olika sorters näckrosor t.ex. den gula och den vita näckrosen. Hur tror du man kan se skillnad på dessa om de inte blommar? Den gula näckrosen har ovala ljusgröna blad medan den vita näckrosen har lite mer runda med en rödaktig undersida. Om vattnet inte är allt för strömt flyter näckrosbladen på ytan. De har inbyggda luftkanaler i bladskaftet som gör det möjligt att hålla sig uppe vid ytan. Det finns många myter om näckrosor men en som är sann är att älgar går ner i vattnet för att äta av de näringsrika näckrosorna. Tänk på att vi inte får gå ner och plocka den vita näckrosen som älgen, eftersom den är fridlyst. Näckros 5

Säv Säv växer vid sjöar och åar. Säv har ett helt trint strå med en jordstam under markytan som förgrenar sig till stora bestånd. I juni-juli bildas små rödbruna blommor i toppen av strået. De ser nästan ut som små grankottar. Det finns många olika arter av säv men gemensamt för alla är att de är vattenväxter. Stråna hos sjösäv kan bli flera meter höga men hos dvärgsäven blir strået blott 2-3 cm. Säv. Foto: www.biopix.dk Säv är utmärkt för flätning av mattor, korgar och skålar. De kan också använda till tak eller att göra simdynor av. Testa att bygga en liten båt av stråna. Om ni är ett par stycken kan ni tävla om vilken båt som kommer först i bäcken. Om man skalar av utsidan av strået finner man den vita märgen som faktiskt går att äta men det är allt för tidsödande eftersom märgen endast är 1-2 cm i rotstockens ände. De uppskjutande skotten kan man äta som sparris när de är unga. Sävens blommor. Foto: www.biopix.dk Gräs (t.ex. vass) och halvgräs (t.ex. säv) har blommor men de är mycket små och saknar det som vi kanske upplever som viktigast, de färgglada kronbladen. Men varför har de inga färgglada kronblad? De vackra färgerna är till för att locka insekter till blomman. När insekterna flyger till olika blommor sprider de pollen som ska befrukta blommorna. Men många växter t.ex. träd, gräs och halvgräs använder sig istället av vinden för att sprida sitt pollen. När det blir varmt öppnar sig blommorna och mängder av pollen sprids. Men lika snabbt är det över igen och det är kanske tur eftersom många är allergiska just mot gräspollen. 6

Vass Vem tror ni gömmer sig bland vassen? Många olika sorters djur gömmer sig i vassen för att söka skydd mot rovdjur eller för att bygga sina bon. På vasstråna under vattnet växer alger som kan bli mat till snäckor och andra små djur som i sin tur blir mat till fiskar. Det täta vassbeståndet gör det svårare för större rovfiskar att jaga de mindre fiskarna. Vassen hör till familjen gräs. De har en förmåga att växa väldigt snabbt, en del arter kan växa så mycket som 10 cm per dygn. Vass är nordens största gräs och kan bli upp till fem meter högt. Det är en mycket vanlig art som man kan se i diken, åar, kärr, vid sjö- och havsstränder. I sjöar som är rika på näring kan vassen växa så mycket att sjön till sist växer igen. Detta har gjort att man på en del ställen börjat avverka vass för att bevara sjöar. Vassen blommar i juli-september med en yvig Vassvippa. Foto: www.biopix.dk mörkviolett vippa. Om man tittar noga på bladen kan man se ett streck över det som ser ut som ett bett. Förr i tiden hade man många olika berättelser om detta bett. Men en av dem var att Gud och djävulen tävlade om vem som skulle kunna skapa det längsta strået. Gud skapade då vass som till och med var längre än djävulen själv. Djävulen förlorade eftersom han inte lyckats skapa ett så långt strå. Detta gjorde honom så arg att han försökte bita sönder vassen. Detta skulle vara förklaringen till att vassen just har bettmärken. Om man delar ett grässtrå upptäcker man att det är ihålligt och att väggarna också består av små rör. Väggarna har till uppgift att hålla strået upprätt, transportera vatten och näring till stråets alla delar. Vass och många andra gräs är ibland vassa som knivar. Man kan skära sig på bladen om man inte är försiktig. Det är deras försvar mot att bli uppätna. Det som gör bladen så vassa är ett ämne som heter kisel. Det är samma ämne som man använder när man gör glas. Vass vid damm. Foto: www.biopix.dk Vass är tåligt och har använts till att göra vassmattor eller att täcka tak med. Man kan själv göra saker av vass t.ex. kan man tillverka en panflöjt av vassrören. Gör så här: 1. Samla några lagom tjocka vassrör och skär dem i olika långa bitar 2. Bind ihop rören så att de blir jämna vid en ända. Man kan binda med ett snöre eller kanske något som ni hittar i naturen, t.ex. säv. 3. Slipa till den ända som ni ska blåsa så att det inte blir så vasst och täta till det andra hålet. 4. Nu är det bara blåsa. Ett tips är att blåsa snett uppifrån precis som du gör i en glasflaska. Om du har för smala rör kan det vara svårt att få ljud i dem. 7

Pilblad Titta på pilbladets blad så förstår du var det har fått sitt namn ifrån. Bladen är spetsiga som pilar och pekar rakt upp ur vattnet. Pilblad växer ofta på grunt vatten. Då har den de typiska pillika bladen. Men ibland finns den också på djupt vatten. Då har den istället långsmala blad som inte alls är spetsiga som en pil. Pilblad blommor. Foto: www.biopix.dk Pilblad blommar med små vita blommor. Pilblad. Foto: www.biopix.dk Vattenmynta Gnugga på vattenmyntans blad så doftar det underbart friskt och gott. Det påminner om tuggummi eller tandkräm! Vattenmynta blommar i juli-augusti med violetta blommor. Den växer oftast på våta ängar vid stränder. Gör ett te: Lägg några stjälkar av färsk vattenmynta i kokt vatten. Det blir ett gott te med lite honung i! Vattenmynta. Foto: www.biopix.dk Vattenmöja Ibland kan man se vattenytan täckt av vackra vita små blommor. Då kan det vara vattenmöjan du fått syn på. Den växer i näringsrika vatten, till exempel i diken, dammar, men även i små uttorkande pölar. Vattenmöja blommar nästan hela sommaren! Vattenmöja 8