1/9 Beslutad när: 2016-03-09 Beslutad av Utbildningschef Diarienummer: BUN/2016:18-002 Ersätter: - Gäller för: Gäller fr o m: 2016-03-09 Gäller t o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Tillsvidare Utbildningskontoret Vid behov Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Strängnäs kommun Skolplikten innebär att barnets vårdnadshavare är skyldiga att se till att barnet fullföljer sin skolgång. Likaså är skolan skyldig att noggrant följa alla elevers närvaro och frånvaro under skoldagen. Om en elev uteblir från undervisningen riskerar hon eller han att inte nå skolans kunskapskrav. Skolan ser mycket allvarligt på att en elev utan giltiga skäl uteblir från undervisningen. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter utgången av vårterminen det nionde skolåret. Det gäller oavsett om eleven går i kommunal eller fristående skola. I Strängnäs kommun sker skolpliktsbevakning på två nivåer. Den första nivån sker på utbildningskontoret som bevakar att samtliga folkbokförda barn i skolpliktig ålder har en skolplacering. Närvarostatistik rapporteras systematiskt i samband med barn- och utbildningsnämnden delårs- och årsredovisning. Den andra nivån sker på varje skola som följer upp närvaron på en daglig basis för alla elever som är inskrivna. Denna skrift syftar till att ange riktlinjer för hur arbetet på de olika nivåerna ska ske.
Bevakning att folkbokförda barn har skolplacering STYRDOKUMENT Denna del av skolpliktsbevakningen gäller elever som är folkbokförda i Strängnäs kommun. Verksamhetscontroller på utbildningskontoret ansvarar för avstämningen. Avstämning mot folkbokföringen Var 14:e dag genomförs avstämning mellan folkbokförda barn i skolpliktig ålder och skolplaceringar i Extens. Avstämningen kan resultera i att: Ärenden om interkommunal ersättning upprättas eller avslutas. Meddelande om skolplikt och skolvalsblankett skickas till vårdnadshavare med barn som folkbokförts i kommunen Ha en samlad bild av elevernas frånvaro Samtliga elevers närvaro/frånvaro i Strängnäs kommunala skolor följs upp i Hypergene. I samband med delårsredovisning 1 och 2 samt årsredovisning förmedlas statistik gällande närvaro/frånvaro till barn- och utbildningsnämnden i ett sk. informationsärende. Statistiken redovisas per skola som: Närvaro i % Frånvaro i % o Varav ogiltig frånvaro i % Antal inkomna anmälningar om hög frånvaro Elever som slutar utan formell utflyttning De elever som slutar i en skola utan att vårdnadshavare lämnar in sk. utflyttningsblankett och flyttar till annan kommunen placeras av skoladministratörer i sk. LIMBOklass i Extens. Var 14:e dag sker uppföljning av LIMBOklass i Extens. Avstämningen kan resultera i följande: Brev om skolplikt skickas till vårdnadshavare. Ärende om interkommunal ersättning upprättas om information inkommit att eleven går i annan kommuns grundskola. Om det skett en folkboksändring kontaktas den nya hemkommunen för överlämning av skolpliktsbevakningen. Skolpliktens tidigare eller senare inträde och avslut Enligt skollagen (2010:800) 7 kap. 10-11 kan ett barns vårdnadshavare begära att barnet ska få börja skolan redan vid höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år. Barnet får då närvaroplikt och likställs med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan. Barnet har dock inte skolplikt i sådana fall. Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först vid höstterminen det kalenderår barnet fyller åtta år. Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter ansökan från barnets vårdnadshavare. Om barnet går i förskola eller i förskoleklass i fristående skola när ansökan inkommer, tas 2/9
beslut på delegation av verksamhetschef för grundskola. Om barnet går i förskoleklass i kommunal grundskola tas beslut på delegation av ansvarig rektor. Ett beslut om uppskjuten skolplikt kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Om en elev inte har gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört, det vill säga vid utgången av vårterminen det nionde året, ska skolplikten i normalfallet förlängas med ett år. Ett beslut om att ett barn får börja fullgöra sin skolplikt vid åtta års ålder medför därmed att också beslut om förlängd skolplikt måste fattas. Samma gäller för en elev som går om en eller flera årskurser. Skolplikten kan förlängas som längst till och med vårterminen det år eleven fyller 18 år. Beslutet om förlängd skolplikt kräver ett formellt beslut av hemkommunen. Detta beslut delegeras till rektor i kommunal grundskola då ett sådant beslut blir en konsekvens av ett beslut om nekad uppflyttning. I de fall en rektor på en friskola eller rektor i annan kommuns grundskola tar beslut om nekad uppflyttning av en elev folkbokförd i Strängnäs kommun, måste utbildningskontoret meddelas så att ett beslut om förlängd skolplikt kan tas. Beslut om att förlänga skolplikten kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. 3/9 Om en elev uppnår kunskapskraven för aktuell skolform före vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten upphör skolplikten. (7 kap. 12-14 skollagen). Eleven har dock alltid rätt att slutföra årskurs 9 även om skolplikten har upphört. Uppföljning av närvaro och frånvaro på skolenhetsnivå Det yttersta ansvaret för denna del av skolpliktsbevakningen ligger på rektor på respektive skola. Varje skola har en egen handlingsplan och mer detaljerade rutiner för hur närvaro och frånvaro kontrolleras och följs upp på den enskilda skolan. Nedanstående delar är dock centrala och ska mer detaljerat beskrivas i den egna skolans handlingsplan och rutiner. Information om vikten av närvaro Vid varje terminsstart i grundskolan och grundsärskolan informerar skolan elever och vårdnadshavare om skolplikten, skyldigheten att närvara och rätten till utbildning. Skolan informerar också om de begränsade möjligheterna till ledighet, att frånvaro kan försvåra elevens möjlighet att nå de nationella målen för utbildningen samt att ogiltig frånvaro förs in i terminsbetyget respektive utdrag ur betygskatalogen.
Aktivt arbete att främja närvaron Det är rektorns ansvar att det på skolan bedrivs ett aktivt arbete för att främja närvaro och delaktighet bland eleverna. Den lokala elevhälsan har en central roll i arbetet att främja närvaron. Vårdnadshavares ansvar Det är vårdnadshavares ansvar att eleven kommer till skolan och deltar i skolarbetet (7 kap. 20 skollagen). Om vårdnadshavare medvetet håller eleven borta från skolan, eller om eleven utan anmälan uteblir från undervisningen, räknas det som ogiltig frånvaro. Om vårdnadshavaren inte ser till att eleven kommer till skolan får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. (7 kap. 23 skollagen). Skolans ansvar Det är skolans ansvar att ha kontroll på elevers närvaro och frånvaro. Om en elev är ogiltigt frånvarande ska vårdnadshavare meddelas samma dag. (7 kap. 17 skollagen) Om det finns misstanke om att elev far illa, anmäls ärendet till socialkontoret. Alla som arbetar i skolan har anmälningsplikt i sådana fall (enligt socialtjänstlagen 14 kap). Rektor har som ansvar att kontinuerlig följa upp närvaron/frånvaron på skolan och ha en samlad bild av elevernas frånvaro. Uppföljningen görs i Hypergene. Elevhälsan Den centrala barn- och elevhälsan ska stödja en utveckling av den lokala barnoch elevhälsan och stärka elevhälsoperspektivet på alla nivåer. Inriktningen för den centrala barn- och elevhälsan inom Utbildningskontoret är att koordinera arbetet med utveckling och kvalitet i elevhälsan, utgöra stöd till lokal barn- och elevhälsa, bidra med ett barn- och elevhälsoperspektiv på ledningsnivå samt att arbeta med integration av olika perspektiv och kompetenser inom barn- och elevhälsan. Lokala elevhälsan leds av rektor eller den rektorn delegerar till. De ska träffas kontinuerligt minst två gånger per månad. Varje rektorsområde har utarbetat lokala riktlinjer för sitt elevhälsoarbete. Dessa riktlinjer fungerar som styrdokument för det dagliga arbetet. Ledighet En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Ansökan om längre ledighet görs på avsedd blankett. Rektor, eller den som rektor delegerat till, beslutar om ledighet. För ledighet längre än tio dagar får beslutet inte delegeras. (7 kap. 18 skollagen). Det är viktigt att det görs en samlad bedömning av elevens skolsituation inför beslut om längre ledighet. 4/9
5/9 Sjukfrånvaro Vid starten av varje termin säkerställer skolan att alla vårdnadshavare känner till hur de ska anmäla sjukfrånvaro. Om eleven själv anmäler sin sjukfrånvaro räknas det inte som giltig frånvaro. Ogiltig frånvaro Ogiltig frånvaro bör uttryckas i klocktimmar och skrivas in i elevens terminsbetyg. För övriga elever ges informationen skriftligt på annat sätt. Rektor på respektive skola har som ansvar att upprätta rutiner för att ogiltig frånvaro förs in i terminsbetyget respektive utdrag ur betygskatalogen. Åtgärdsprogram Rektor har som ansvar att se till att orsaker till frånvaro utreds skyndsamt. Om man finner att frånvaron är ogiltig ska konkreta åtgärder sättas in med utgångspunkt i den genomförda utredningen för att komma tillrätta med ogiltig frånvaro. Rektor har som fortsatt ansvar att följa upp de åtgärder som vidtagits och vid behov pröva andra åtgärder för att komma till rätta med ogiltig frånvaro. Dokumentation För att möjliggöra en systematisk kvalitetsuppföljning krävs att allt noggrant dokumenteras; åtgärdsprogram, uppföljningssamtal och övrig kontakt med vårdnadshavare etc. All dokumentation sparas i enlighet med Utbildningskontorets dokumenthanteringsplan. Om eleven flyttar till annan kommun skickas kopior av begärd dokumentation över. All närvaro och frånvaro dokumenteras för respektive elev av aktuell lärare i källsystem 1. Uppföljning på skolnivå görs av rektor i Hypergene. Särskild undervisning För elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Särskild undervisning ska anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i. (24 kap. 20 skollagen) Det formella beslutet om särskild undervisning tas av huvudmannen. Beslutet ska vara under en kortare period och förenas med fortsatta åtgärder att få eleven till skolan. Om eleven går på en kommunal grundskola ska ärendet anmälas till verksamhetschef för vidare beslut. Om huvudmannen är en fristående skola ska hemkommunen meddelas om beslutet. 1 För närvarande sker närvaro och frånvarorapportering i Fronter. Under 2016 planeras upphandling av eventuell nytt källsystem för närvaro/frånvarorapportering.
Anmälan på grund av hög frånvaro Om eleven utan är frånvarande 30 % under de senaste 4 månaderna gör rektor göra en orosanmälan till socialtjänsten. Som frånvaro räknas både anmäld och anmäld frånvaro. Innan anmälan gjorts har skolan främjat närvaron enligt lokala rutiner. Om eleven utan är frånvarande 40 % under de senaste 4 månaderna (alt. rektors bedömning av det enskilda fallet) anmäler rektor till utbildningskontoret via avsedd blankett. Skolan fortsätter åtgärdsarbetet även efter det att anmälan har gjorts. För elev folkbokförd i annan kommun anmäls frånvaron till elevens hemkommun. Det är av största vikt att skolan har vidtagit åtgärder för att få eleven att återgå till undervisning innan anmälan görs. Vid utflytt utan kommunikation Om en elev flyttar utan att en utflyttningsblankett har fyllts i av vårdnadshavaren ska skoladministrationen flyttar ut eleven i LIMBOklass i Extens. Uppföljning av LIMBOklass görs kontinuerligt av Utbildningskontoret. 6/9
7/9 Anmälan om hög frånvaro till Strängnäs kommun Denna del av riktlinjer syftar till att beskriva hur kommunala och fristående skolor anmäler om en elev har haft en hög frånvaro under längre tid. Anmälan från rektor Om eleven utan är frånvarande 30 % under de senaste 4 månaderna gör rektor göra en orosanmälan till socialtjänsten. Som frånvaro räknas både anmäld och anmäld frånvaro. Innan anmälan gjorts har skolan främjat närvaron enligt lokala rutiner. Om eleven utan är frånvarande 40 % under de senaste 4 månaderna (alt. rektors bedömning av det enskilda fallet) anmäler rektor till utbildningskontoret via avsedd blankett. Inga underlag biläggs anmälan. Skolan fortsätter åtgärdsarbetet även efter det att anmälan har gjorts. Utredning påbörjas När en anmälan kommer in till utbildningskontoret startas en utredning som syftar till att: 1. Utreda om skolan har fullgjort sitt ansvar att vidta åtgärder för att barnet ska fullgöra sin skolplikt. 2. Utreda om vårdnadshavaren har fullgjort sitt ansvar att vidta åtgärder för att barnet ska fullgöra sin skolplikt. En anmälan om hög frånvaro kan resultera i ett besök på skolan för att utredaren ska kunna informera sig om ärendet genom intervju av skolpersonal samt granskning av dokumentation såsom åtgärdsprogram, dokumenterad frånvaro etc. I samband med att en anmälan om hög frånvaro inkommer till utbildningskontoret informeras vårdnadshavare per brev om att en utredning påbörjas. I brevet framgår den anmälda frånvaron samt hur utredningen går till och vilka konsekvenser som kan komma av en utredning. När utredning är gjord har elev och vårdnadshavare rätt att yttra sig innan beslut tas, och därför är det viktigt att berörda informeras om utredningens grunder. Beslut efter utredning En utredning kan resultera i ett av nedanstående beslut gällande dels skolans och dels vårdnadshavarens agerande. Beroende av beslutets natur tas beslut rörande anmälningar av hög frånvaro antingen av utbildningschef eller av barn- och utbildningsnämnden. Huruvida skolan har fullgjort sitt ansvar En utredning kan visa att skolan har fullgjort sitt ansvar och beslutet kan omfatta en uppmaning till skolan ska fortsätta sitt arbete att få eleven till skolan. Om
utredningen visar att skolan inte har fullgjort sitt ansvar i att vidta åtgärder för att barnet ska fullgöra sin skolplikt, ska det framgå i beredningstexten till beslutet på vilka punkter skolan behöver bredda sitt arbete. Hemkommunen och friskolor ska samarbeta när det gäller skolplikt och närvaro och därmed ska samma rekommendation framgå i beredningstext när eleven går på en friskola. Resultatet av en utredning kan utgöra ett stöd i en skolas fortsatta arbete att få eleven till skolan. Vårdnadshavare fullgör sina skyldigheter Om utredningen visar att vårdnadshavaren har fullgjort sitt ansvar att vidta åtgärder för att barnet ska fullgöra sin skolplikt tas beslut på delegation av utbildningschef. Beslut skickas per post till vårdnadshavare och för kännedom till berörd skola. Beslut om särskild undervisning Om utredning visar att eleven på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid kan beslut tas om att särskild undervisning i hemmet ska ges. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Särskild undervisning ska anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i. (24 kap. 20 skollagen) Beslut skickas per post till vårdnadshavare och till berörd skola. Beslut om föreläggande Om utredning påvisar att vårdnadshavaren inte fullgjort sina skyldigheter tas beslut om föreläggande i enlighet med 7 kap. 23 skollagen. Beslut tas på delegation av utbildningschef. Beslut skickas per post till vårdnadshavare och för kännedom till berörd skola. Beslut om föreläggande förenat med vite Om anmälan föregåtts av en tidigare anmälan som resulterat i ett beslut om föreläggande av vårdnadshavaren, men vårdnadshavaren fortfarande bortser från sitt ansvar kan ett beslut om föreläggande förenat med vite tas. En anmälan kan också, efter utredning, direkt resultera i ett föreläggande förenat med vite om situationen är av sådan art. Ett vite kan vara ett engångsbelopp eller löpande belopp att betala per vecka. Beslut om föreläggande förenat med vite tas av barn- och utbildningsnämnden. Dock ska föreläggande förenat med vite användas med största återhållsamhet. Enbart psykosociala skäl till ogiltig frånvaro är inte tillräckligt för ett vitesföreläggande. Ett vitesföreläggande ska alltid vägas mot att inte försämra relationen mellan vårdnadshavaren eleven skolan. 8/9
Beslut skickas per post till vårdnadshavare och för kännedom till berörd skola. Eftersom syftet med vitesföreläggandet är att få eleven i skola förfaller beslutet så snart eleven är tillbaka i skolan. Efter beslut Hemskolan ska meddela hemkommunen när eleven är tillbaka i skolan. Om eleven, trots föreläggande (ev. förenat med vite), inte kommer till skolan eller om frånvaron återigen är att betraktas som hög (se definition ovan) ska en ny anmälan till hemkommunen göras. 9/9