FLÖDANDE KUNSKAP ETT OFFENTLIGT RUM FÖR HÅLLBART LÄRANDE AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE

FLÖDANDE KUNSKAP ETT OFFENTLIGT RUM FÖR HÅLLBART LÄRANDE AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE

FLÖDANDE KUNSKAP ETT OFFENTLIGT RUM FÖR HÅLLBART LÄRANDE AXEL PERSSON JESPERJOHANSSON JOEL BERGE 2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING introduktion...5 SAMMANFATTNING... 6 KOPPLING TILL TIDIGARE ANALYS... 7 TEORETISKT RAMVERK...9 LÄRANDE & HÅLLBARHET... 10 VATTEN... 12 BAKGRUND & ANALYS...15 GRÅBO I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV... 16 OMRÅDESBESKRIVNING... 18 WORKSHOP I GRÅBO... 20 ANALYS AV VIND, SOL OCH RÖRELSE... 21 KOMMUNENS PLANER... 23 DAGVATTENHANTERING... 23 designförslag...25 PROJEKT-guidelines... 26 OLIKA TIDSPERSPEKTIV... 30 korttidsförslag... 31 2025-FÖRSLAG... 34 VISION FöR projektområdet år 2025...35 Vattenfunktioner på torget...38 Vattenbehandlingssystem...40 ÖVersvämmningsresistent design...40 Vatten i olika årstider...43 Lärocentret...44 långtids-perspektiv... 52 Funktioner i lärocentret...54 koppling till Projekt-GUIDELINES... 56 koppling till Hållbar utveckling... 57 referenser...59

introduktion

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 SAMMANFATTNING Projektområdet är beläget i Gråbo i sydvästra Sverige. Gråbo är ett litet samhälle med omkring 4000 invånare, beläget i Lerum kommun, del av Västra Götalandsregionen. Flödande kunskap är ett förslag på ett nytt offentligt rum som kan bidra till ett mera attraktivt Gråbo, samtidigt som det styrker relationen till naturen och uppmuntrar till en mera hållbar livsstil. Huvudfokus är vatten, och det offentliga rummets kärna är ett parkområde med våtmarker som kan erbjuda trivsam rekreation samtidigt som det renar vatten på ett naturligt sätt. En del av projektet utgörs av ett lärocenter där medborgare, föreningar och politiker kan utbyta kunskap och inspirera varandra. Gråbo Ett av projektets huvudsyften är att inspirera till och uppmuntra hushåll och individer att bli mera självförsörjande och anamma en hållbar livsstil. Vår design är inspirerad av ett antal riktlinjer, som är baserade på våra egna analyser samt kursens gemensamma analys. Göteborg Bild 1. Karta som visar förhållandet mellan Lerum kommun och Västra Götalandsregionen. 6

KOPPLING TILL TIDIGARE ANALYS Projektet är baserat på en gemensam analys, framtagen under första delen av kursen Planning and design for sustainable development in a local context. Arbetet utfördes i olika delar och innefattade en SWOT-analys för Gråbo. SWOT används för att identifiera Styrkor, Svagheter, Möjligheter samt Hot för en plats eller ett område. Baserat på denna analys formulerades sedan nio mål som förmedlar kursens vision för Gråbo. I detta projekt har vi valt att särskilt fokusera på ett av dessa mål: Invånare inom alla samhällsklasser utbildas i hållbarhetsfrågor (Kursens utvecklingsmål för Gråbo) Men projektet är även kopplat till många av de andra målen (markerade i den följande texten). Projektets föreslagna aktiviteter och bostäder kan bidra till ett levande stadscenter och hjälpa Gråbo att uppnå ett varumärke som människor är stolta över. Det kan även bli en naturlig mötesplats, inte bara för människor med intresse för miljö och hållbarhet, utan även för de som helt enkelt vill möta andra människor eller delta i kulturella aktiviteter. Lärocentret, utställningar och ett biologiskt vattenreningssystem kommer att visa på möjligheter för resilient och lokalt förankrad infrastruktur för energi, avfall och vatten. Ett växthus kommer att fungera som plattform för ömsesidigt kunskapsutbyte kring lokalproducerad mat. Det kommer även att erbjudas arenor där invånare kan möta lokala politiker och vara delaktiga i planeringen av den fysiska och sociala miljön i Gråbo. 7

TEORETISKT RAMVERK

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 LÄRANDE & HÅLLBARHET Hur kan hållbarhet läras ut? Hur kan människor uppmuntras att ta till sig en mera hållbar livsstil? Utbildning som syftar till att uppmuntra miljö- och hållbarhetstänk baseras ofta på att någon lär dig vilka beteenden som är bra för miljön och vilka som är dåliga. Förändring uppmuntras med hjälp av argument som riktar sig till våra egenintressen - ofta ekonomiska fördelar eller andra materialistiska värden (de värden som fokuserar på att uppnå externa belöningar, ekonomisk framgång och social status). Ett exempel är energi, där ett vanligt argument lyder: minska din energikonsumption för att spara penmgar. Dessa typer av kampanjer kan såklart leda till snabb och effektiv förändring i positiv riktning. Men i ett långtidsperspektiv kan dessa metoder riskera att förstärka de materialistiska värden som faktiskt leder till negativ miljöpåverkan. Forskning indikerar att våra värden ofta påverkar våra beteenden. Vissa kategorier av värden har visat sig förstärka en hållbar livsstil, medan andra tenderar att resultera i miljömässigt ohållbara vanor. Crompton och Kasser (2011) visar att särskilt de materialistiska värdena är kopplade till större ekologiskt fotavtryck, som ett resultat av ohållbara livsstilsval. Av dessa anledningar vill vi att lärandet ska betona de underliggande värderingarna som motiverar beteendeförändringar. Dessa värderingar kan påverkas genom direkta läroaktiviteter som föreläsningar, seminarier, praktiska övningar och diskussioner kring miljö- och hållbarhetsfrågor. Vi tror att dessa metoder måste vara mer interaktiva och engagerande än vad traditionell klassrumsundervisning ofta är. Värderingar kan också förändras genom mer indirekta vägar, som likväl kan vara effektiva. Till exempel, förhållandet som människor har till naturen tycks påverka våra värderingar, och dessa kan i sin tur påverka de faktiska beteendena, som tidigare nämnts. En relation med naturvärlden bidrar till beteenden som främjar miljön. (Crompton & Kasser 2011, s. 14) 10

Kärlek för livet och allt levande kallas biofili. Orr (2004) menar att vi lever i en tid då många människor istället lider av biofobi, motsatsen till biofili. Kanske är detta inte så förvånande, med tanke på att vi lär oss att älska det som har blivit bekant (Orr 2004, s. 137). När vi lever i städer som mentalt och fysiskt fjärmar oss från naturen blir det också svårare att utveckla ett starkt band till naturen. Detta är nära kopplat till hur samhället i stort behandlar naturvärlden, eller med Stephen Jay Goulds ord: Vi kan inte vinna denna kamp för att rädda arter och miljöer om vi inte samtidigt skapar ett känslomässigt band mellan oss och naturen - för vi kommer inte att slåss för att rädda det vi inte älskar. (Gould 1991, s.14) ETT INSPIRERANDE EXEMPEL Nueva School i Hillsborough, Kalifornien är ett inspirerande exempel över hur en plats kan utformas så att kopplingen till naturen förstärks. Byggnaden är ritad av Leddy Mayturn Stacy Architects och den stod färdig 2007. Den valdes av AIA som en av deras Top Ten Green Projects för 2008. De nämner att projektets miljöstrategier link students daily experiences to the drama of the hillside, the native ecology, and dramatic views of the Bay beyond, connecting students to the multivalent layers of their environment. (AIA Top Ten Green Projects 2011-12-12) Bild 2. Skolgården på Nueva School. 11

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 VATTEN Vi har valt att arbeta med vatten av flera anledningar. Betydelsen av synligt vatten för välbefinnande har undersökts i flera studier. En undersökning av Richard G. Coss, arkitekt och psykolog, indikerar att människor är födda med en dragning till vatten. Han tror att denna dragning har sitt ursprung långt tillbaka i evolutionen. Hans forskning baserar sig på att vatten har två specifika kvalitéer: stilla vatten skapar en naturlig spegel som reflekterar omgivningen, och strömmande vatten skimrar dynamiskt i solljus. Vatten har fler kvalitéer än de estetiska, det är även ett element som skapar en stämningsfull omgivning. Ljudet av porlande vatten har en närmast magnetisk attraktion på oss människor. Vatten kan också vara användbart i lärosyfte. Till exempel så kan det visa hur man använder vattenkraft för att generera electricitet eller hur man rengör gråvatten. System för att ta hand om vatten kommer att vara högst relevant i framtiden, p.g.a. översvämningsrisk som resultat av stigande medeltemperaturer och klimatförändringar. Bild 3. Lokal dagvattenhantering i Augustenborg (Malmö, Sweden). Foto: REposition, 2011 MILJÖASPEKTER Många områden i Sverige dikades ut och torrlades mellan 1880-1930 för att frilägga mer odlingsbar mark. Detta ledde till snabbare vattenflöden, läckage av näringsämnen och övergödning av sjöar. Idag finns det en ambition i samhället att tackla dessa problem, bl.a. så är ett flertal av de nationella miljömålen kopplade till vatten. Miljömålsportalen (2011-12- 12) nämner till exempel Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och Grundvatten av god kvalité. 12

En del av de ekologiska funktionerna som våtmarker och vatten fyller: -Renar vatten -Ökar mångfalden -Hanterar överflödiga näringsämnen, t.ex. kväve och fosfor Vattenfrågan är mycket relevant också i en urban kontext. En stor del av dagvattenhanteringen i städer idag sköts av underjordiska rör och annan byggd infrastruktur. Problem med översvämningar uppstår då rörens kapacitet överskrids. Dessa problem förstärks då andelen hårdgjorda ytor ökar eftersom dessa inte låter vattnet filtrera ned i marken. Utmaningarna med översvämningar är högst relevant i vår tid då vi går mer extrema väderleksförhållanden till mötes, p.g.a. den globala uppvärmningen. URBANA VÅTMARKER Våtmarker kan anläggas i stadsmiljö för att rena vatten och hantera förhöjda vattennivåer. Våtmarker kan delas in i olika zoner. Skoog (2007) använder följande indelning: 1.Våtmarksäng (omgivande områden) 2.Strandzon 0-0,2 m 3.Grund vattenzon 0,2-0,5 m 4.Djup vattenzon 0,5-1,5 m Våtmarker fungerar bra då vattnet sprids över en stor yta. Spridningen, den hydrauliska effekten, är som mest effektiv då intag och utlopp är placerade långt ifrån varandra. Det kan också förbättras av att placera djupvattenzoner rätvinkligt mot flödesriktningen. (Skoog 2007) Våtmarker gynnas även av tät vegetation. Det förbättrar den renande effekten, och kan också ge fördelar för mångfalden. Vid val av växter ska hänsyn tas till det lokala klimatet och avsikten med våtmarken. Vass är till exempel bra för att reducera kvävemängden i vattnet. I en stadsmiljö är säkerheten en viktig aspekt. Svagt sluttande stränder minskar risken för olyckor och drunkning. Skoog (2007) rekommenderar en maximal lutning på 1:3-1:5. 13

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 RENING AV GRÅVATTEN Ett samlingsnamn för vatten från diskho, tvätt och dusch är gråvatten. Det kan renas i biologiska system som våtmarker. Detta vatten är enligt Hemenway (2000, s. 91) nästan rent, bara precis så smutsigt att det inte passar för mänsklig återanvändning. Men växter kan använda sig av detta näringsrika vatten och samtidigt rena vattnet. Efter denna biologiska process kan vattnet återanvändas till en mängd saker, till exempel för att spola toaletter eller vattna matväxter. Att återanvända gråvatten minskar mängden föroreningar och avbelastar avloppssystemen. (Hemenway 2000, s.91) Bild 4. Exempel på ett småskaligt system med dammar som renar gråvatten från ett hushåll. Detta system skulle rymmas i en normalstor villaträdgård. 14

BAKGRUND & ANALYS

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 GRÅBO I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Vi anser det viktigt att återkoppla till de historiska aspekterna för att skapa ett välplanerad område. Det har funnits bosättningar i området under en lång tid tillbaka, men namnet Gråbo uppstod i början av 1900-talet, då Västgötabanan drogs genom samhället och stationshuset uppfördes. (Stora Lundby Hembygdsförenings) Gråbo center var då lokaliserat 300 meter norr om det existerande centret, Mjörnbotorget. Befolkningen växte starkt under 60- och 70-talet. 1967 lades järnvägen ned. (Stora Lundby Hembygdsförenings) Bild 5. Gråbo järnvägsstation 1901 (Stora Lundby Hembygdsförenings) Gamla kartor visar att Mjörnbotorget är placerat på vad som tidigare utgjorde träsk och våtmark. Felaktigt hanterande av denna fuktiga mark kan vara en av anledningarna till att Hjällsnässkolan nu lider av problem med fukt och mögel. Vi vill med projektet visa att på att det faktiskt varit vatten på platsen förr. Vi vill vända vattnet till en styrka genom att göra det synligt, istället för att försöka gömma det i underjordiska rör. (Stora Lundby Hembygdsförenings) Bild 6. Historiskt flygfoto med det gamla resp. nya centret markerat (Stora Lundby Hembygdsförenings) 16

HISTORISK ÖVERSIKT gråbo 1910 Gamla centrum Bäck HISTORY Järnvägsstation BIRDVIEW Våtmark PROJEKTOMRÅDE Åkermark Bild 7. Historisk översikt Gråbo 1910. Projektområdet, där Mjörnbotorget och Hjällsnässkolan är beläget idag, är markerat med röd streckad linje. Det gamla centret är synligt i övre delen av bilden. 1910 bestod projektområdet av åkermark och våtmark, omgivet av åkermark och skog. 17

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 OMRÅDESBESKRIVNING Gråbo har idag en befolkning på omkring 4000 invånare och samhället är omgivet av stora odlingsmarker och skog. Det finns viss variation i bebyggelsen, men den vanligaste boendeformen är enfamiljsvillor. Centret består av envåningsbyggnader, huvudsakligen med handelsverksamhet. Avsaknaden av bostäder och aktiviteter på torget gör att det blir tomt och ödsligt efter stängningstid. Närheten till landsbygden är en av Gråbos största styrkor men kopplingen mellan naturen och centret är bristfällig. Torgets nuvarande utformning är inte heller uppskattat av många invånare. En del av anledningarna är att folk känner sig otrygga där och att det saknas växtlighet och andra naturliga element. Många servicefunktioner, till exempel banken och postkontoret, har stängts ned under de senaste åren. Den service som fortfarande finns kvar ser folk som en av största styrkorna med torget. En annan styrka är själva läget. Torget är på gångavstånd från de flesta bostadsområden i Gråbo, busstationen är placerad här och Sverigeleden (gång-, cykel- och ridled) passerar förbi här. Till väster om torget finns en stor parkeringsplats. Den kan ta uppskattningsvis 200 bilar. Många kommer med bil och når torget från det håller, vilket skapar vissa rörelsemönster. Parkering skapar också en barriär mellan torget och Parasollen. Bild 8-10. Foton från Mjörnbotorget, 2011 18

ÖVERSIKT Gråbo 2011 Hjällsnäsvägen Parasollen Busstation PROJEKTOMRÅDE Parkering Bonum Lundbyvägen Bild 11. Översikt som visar Gråbo center i dagsläget, 2011 19

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 WORKSHOP I GRÅBO Vi beslutade oss för att genomföra en mindre workshop i Gråbo som resulterade i en kognitiv karta över Gråbo center. En kognitiv karta är en metod för att förstå invånarnas mentala bild över området. Till exempel vilka platser som är uppskattade och vilka som inte är omtyckta, vilka intryck har folk av centret? Analysens huvudfokus låg på interaktionen mellan oss och invånarna. Analysen utfördes på torget, under ett par timmar på eftermiddagen. Vi hade förberett en förenklad karta över området och skrivit ut 15 olika symboler, i flera kopior. Vi frågade folk som gick förbi hur de kände kring centret och bad dem placera ut symboler på kartan för att illustrera deras synpunkter. enda platsen där människor rör sig även under kvällstid. Andra ansåg istället att bussstationen var en otrygg miljö. En annan plats som ansågs otrygg, fast ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, är den gemensamma in- och utfarten till parkeringen. Det är stundtals livlig trafik här och ett övergångsställe på samma plats gör att det ibland uppstår konflikter mellan bilister och fotgängare här. I nuläget finns det ett antal oanvända och tomma lokaler. Deltagarna i workshopen hade många bra förslag på vad som skulle kunna inhysas i dessa lokaler, till exempel en mötesplats för ungdomar. Efter en stund hade vi en översiktlig bild av hur folk kände och relaterade till centret. Vi kunde se att det finns både uppskattade platser och platser som är mindre bra. Två platser som verkligen stod ut var matvarubutikerna. Nästan alla deltagare nämnde Bonum och Netto som viktiga och bra. Busstationen är en plats som deltagarna hade blandade känslor för. En del ungdomar gillar den eftersom det är den Bild 12. Foto som visar en av kartorna från workshopen. 20

ANALYS AV VIND, SOL OCH RÖRELSE Analyser gjordes för att ta reda på hur sol och vind påverkar området. Data till vinddiagrammet samlades in från tre olika platser kring Göteborg och när dessa kombineras ger de en genomsnittlig vindriktning för Gråbo (Windfinder, 2011). Diagrammet visar att vindriktningen ofta är syväst och vi kan anta att den stora parkeringsplatsen (som ligger sydväst om torget) låter vinden ta farm och fortsätta in över torget (se bild 13 & 14). NW N NE Den schematiska solanalysen visar att platserna utanför Bonum och bakom bankbyggnaden ofta är skuggade samt att de norra och centrala delarna av torget är mest solbelysta (se bild 14). Denna information är viktig att ta med sig in i designfasen, för att påverka var sittplatser och vindskydd ska placeras. W E Rörelseanalysen är skapad utifrån uppskattning och att vi själva varit och undersökt platsen. Resultatet visas i bild 15. Resultatet visar att folk ofta tar bilen till centret och sedan går från parkeringsplatsen till antingen Parasollen eller torgets butiker. De centrala delarna av torget används inte till dess fulla potential och få människor väljer att uppehålla sig på platsen. SW S Bild 13. Vindriktningsfördelning, procent. Göteborgsregionen. En starkare färg indikerar att mer vind kommer från denna riktning. (Windfinder, 2011). SE 21

) ) AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 BUSS BUSS BANK SKOLA BUSS BUS STATION PARASOLLEN WIND ) ) ) ) ) ) P NETTO NETTO BONUM BONUM PARASOLLEN PARASOLLEN BUSS P BANK BONUM BONUM SKOLA HJÄLLSNÄS- SKOLAN N NETTO NETTO N Bild 14. Sol- och vindanalys, Mjörnbotorget. Visar att de norra och de centrala delarna av torget är de som främst får sol. Bild 15. Rörelseanalys, Mjörnbotorget. De streckade linjerna ger en schematisk bild över hur människor rör sig över området. Bredare linjer indikerar att fler människor rör sig här. 22

KOMMUNALA PLANER Gråbo är en viktig del av Lerum kommuns Vision 2025, en långsiktig process för att omvandla Lerum till Sveriges mest hållbara kommun. Gråbo är utsett till pilotfall som ska fungera som ett gott exempel för utvecklingen i övriga Lerum. Men programmet för Gråbos framtida utveckling, som kommunen godkände 2009, togs fram innan visionen var initierad. Hållbarhet är inte ett tema som diskuteras i programmet. Det behandlar Mjörnbotorget och omgivande områden. Huvudmålet med programmet är att förbättra säkerheten och attraktiviteten på torget samt att förtäta området med bostäder och service. Lerum Kommun (2009) skriver att en ny skola kommer att uppföras väster om Gråbo center. Den kommer att ersätta Hjällsnässkolan, som kommer att rivas under 2012. Vårt förslag passar väl in med programmets avsikter, men har också ett genomgående hållbarhetstänk. Kommunen äger landet som Hjällsnässkolan står på, men torgmarken är faktisk i privat ägo. Detta skulle kunna göra det problematiskt att förverkliga vissa förslag. Men det finns en pågående dialog mellan kommunen och ägarna av torget. Bild 16. Översiktskarta som visar kommunens planer för de olika områdena kring torget. Från kommunens program för Gråbo. DAGVATTENHANTERING Dagvattnet leds i nuläget iväg från torget i underjordiska rör och distribueras till en liten bäck öster om Gråbo. Denna infrastruktur för dagvatten har nått dess fulla kapacitet, och inga nya ledningar får anslutas 1. Kommunen har startat en utredning som ska kolla på möjligheterna för en öppen dagvattenhantering, så som en anlagd våtmark. 1. Intervju med Henrik Ohlson, planarkitekt på Lerum kommun (2011-12-01) 23

designförslag

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 PROJEKT-guidelines 1. Skapa en Miljö som uppmuntrar till en hållbar livsstil Vårt huvudfokus är att stimulera lärande och uppmuntra invånarna att ändra livsstil till en mer hållbar. Vi vill jobba med ett större område med en byggnad som kommer kunna fungera som en centrum plats. Vi hoppas kunna insprirera invånarna med hjälp av att synliggöra roliga och lärorika exempel dels runt om området men också i byggnaden. Det kan tillexempel vara vattenhantering, jordbruk, småskalig energi producering. Målet är att ändra människors värderingar och en viktig utgångspunkt i denna förändring är att inte argumentera hållbarhet utifrån ett självintresse utan istället uppmärksamma den större påverkan. 2. Skapa en trivsam miljö på mjörnbotorget. Projektet kommer att påverka hur torget ser ut i dagsläget. Huvudbyggnaden för lärande området kommer att vara placerat bredvid torget. Därför är det viktigt att knyta ihop det området med det befintliga torget. Vi tror att genom att skapa en trivsam miljö på torget är det lättare att ta till sig de exempel som är tänkt att visas på lärandeområdet. 1A Skapa ett byggnad för lärande Byggnaden kommer utgöra grunden till lärandeområdet genom att tillhandage en fysisk struktur som kommer fungera som en mötesplats för invånarna. Tanken är att byggnaden skall uppmuntra till delat lärande det vill säga att besökarna ska kunna lära av varandra. Inne i byggnaden kommer aktuella exempel på hållbarhet visas, aktiviteter kommer ordnas som tillexempel lektioner och kurser. 26

1B Synliggöra VAtten och Grönska kring gråbos centrum. Miljöfrågor blir mer relevant för människor genom att förbättra relationen mellan människa och natur. Genom att införa vatten och grönska till stadscentrum blir det också vackrare och mer harmonisk plats. Vattnet kommer att ansluta till den tidigare våtmarken och fungerar som ett exemplel på synlig dagvatten behandling. 1C SYNLIGGÖRA FÖRÄNDRINGAR OCH GODA EXEMPEL Om invånarna ser att kommunen är villig att satsa och förändra saker till det bättre inspirerar det medborgarna att själva också ändra på sina vanor och sin livsstil. Det är viktigt att bra exempel på hållbara lösningar synliga för allmänheten. De bör inte bara vara synliga utan också kännbara, vilket innebär att du ska kunna känna exempeln med alla sinnen. 27

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 1D SKAPA NYA MÖTESPLATSER FÖR ALLA Tillhandahålla aktiviteter och nya mötesplatser för alla åldersgrupper och till alla delar av Gråbo. Detta kan uppmuntra människor att dela kunskap med varandra, och gör det möjligt lärocentret att nå alla delar av samhället. Det möjliggör också för människor att stanna kvar på torget och göra det mer aktivt efter stängningsdags, vilket kan leda till ett tryggare centrum. 2A Knyta An torget med kringliggande områden Anslut torget till de omgivande områdena och skapa ett mer konsekvent och lättillgänglig offentliga rummet. Det nya lärcentrum kan fungera som en viktig länk mellan torget och östra Gråbo. 28

2B utveckling med fokus på historien bakom och existerande styrkor. Genom att förankra projektet i den lokala situationen vill vi att utveckling ska baseras på det som redan finns och att ta den lokala historien i beaktande. 2C SKAPA EN MILJÖ FÖR MÄNNISKOR ISTÄLLET FÖR BILAR Planera centrum på ett sätt som uppmuntrar till gångtrafik och cykling i stället för biltrafik. Fördelarna skulle vara en lugnare trafiksituation med mer interaktion mellan människor och det skulle också uppmuntra till miljömässigt hållbara transporter. 29

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 OLIKA TIDSPERSPEKTIV Varför behöver vi ta olika tidsperspektiv i beaktning? Att utveckla en plats tar tid. Detta kan vara frustrerande, men det kan också vara en bra sak. En lång process gör att många människor kan ha åsikter och engagera sig i planeringen. En lång handläggningstiden gör det också lättare att tänka i nya banor och att vara visionär. För lång planerningstid kan dock göra människor omotiverade. Därför är det klokt att dela upp projektet i olika tidsperspektiv. Vi har valt att titta på tre olika perspektiv. Den kortsiktiga förslagen skulle kunna ske direkt eller under de närmaste åren. 2025-perspektivet kan komma att kräva lite mer förberedelser, målet bör vara att dessa förslag färdigt omkring år 2025 då Lerums vision är tänkt att vara uppnådd. Slutligen finns det långsiktiga förslag - saker som bygger på 2025 förslag eller förändringar som behöver tid för att accepteras av en stor del av samhället. Genom att dela upp våra förslag i olika tids-perspektiv vill vi understryka att stora ting kan åstadkommas genom att ta många små steg i rätt riktning. I vårt designförslag har vi valt att fokusera på medellång sikt, men vi tror att alla tre timeperspektiv är mycket viktigt att hålla i åtanke. Det är bättre att ta flera mindre steg frammåt, än att ta ett stort för att ramla bakåt. Kinesiskt ordspråk 30

korttidsförslag Korttidsförslagen fokuserar på ändringar som kan genomföras direkt eller inom ett par år. Genom att snabbt genomföra förändringar visar kommunen att de är beredd att satsa. Det kan också bidra till att intresset för framtida utveckling ökas. Det är viktigt att kommunen ser till invånarnas önskemål och använder sig av deltagandeprocesser från början för att få reda på dessa. Fler människor kanske vill engagera sig i planering och diskutera om framtiden när de ser exempel på positiv förändring. Det är viktigt att kommunen är beredd att lyssna på förslag och kommentarer från medborgare, föreningar och företag. Följande förslag bör betraktas som exempel på vad som kan göras ganska enkelt. Flera av de förslag som skulle kunna fungera som ett sätt att pröva idéer och samla kunskap som kommer att vara användbar vid genomförandet av de 2025 förslagen senare. 31

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 VÄXTHUS Ett växthus för lokal livsmedelsproduktion kommer inte bara att ge möjlighet för medborgarna att odla sin egen mat, den medför också en gemensam aktivitet och växthuset skulle kunna fungera som en ny mötesplats. Växthuset kan kombineras med regnvatten uppsamling. gemensamma trädgårdar Gemensamma trädgårdar kan ge möjlighet att odla en mängd olika grödor. Trädgårdarna i samband med växthuseffekten kommer att skapa en gemensam aktivitet och en ny mötesplats för invånarna i Gråbo. Det är också ett sätt för människor, utan en trädgård att odla. FÖRLÄNGA TRÄDALLÈN Torget i Gråbo har ingen riktig entré förutom en från sydväst där en trädallé leder en in på torget. Trädallén sträcker sig hela vägen från Hjällsnäshallen till torget. Vi vill fortsätta allén hela vägen förbi det nya lärocentret, för att ansluta den med uteserveringen. Detta skulle också skapa en trivsam miljö för barn att gå mellan Lekstorpsskolan och Röselidsskolan. 32

UPPSAMLING AV REGNVATTEN Uppsamling av regnvatten har många fördelar, till exempel att det är en billig metod att minska vår vattenförbrukning när det gäller landskapsbevattning. Regnvatten skulle också kunna användas för att spola toaletter. Att samla regnvatten är ett enkelt förslag som lätt kan anpassas av individer. Bygga en DAMM RUNT SKULPTUREN Det enda landmärke vid det befintliga torget i Gråbo är skulpturen Dans i solglitter av konstnären Lars Pettersson. Vi tycker det är viktigt att bygga den framtida utvecklingen på historia. Ett litet ingrepp för att visualisera vattnet i centrum kan därför vara att bygga en damm runt skulpturen. MEDBORGARKONTOR Medborgarkontoret är en plats för medborgarna att delta i den offentliga planeringen av Gråbo och andra områden. Detta är också en möjlighet för kommunen att vara mer synliga i området. Genom kontoret kan kommunen hålla medborgarna uppdaterade om utvecklingen mot till exempel viktiga miljömål knytna till visionen för 2025. 33

AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 2025-FÖRSLAG 2025-perspektivet är vårt huvudfokus. Vi föreställer oss att dessa förslag bör vara mer eller mindre genomförda år 2025. Detta är ett viktigt år, eftersom det är då kommunen skulle vilja ha uppnått Sveriges ledande kommun i hållbar utveckling, enligt deras Vision 2025. I 2025-perspektivet tror vi att många märkbara förändringar har förändrat Gråbo. Vatten har blivit synligt och naturliga inslag förbinder torget till det nya området. Det nya lärocentret för hållbarhet är byggt och det är en viktig mötesplats för invånare, politiker och föreningar. Framfarten för 2025-förslager bygger till stor del på de deltagandeprocesser som inleddes under det korta tidsperspektivet. 34