Rumslig kommunikation i väntan

Rumslig kommunikation i väntan En studie om hur rumsliga element i väntrumsmiljöer kan utformas för att kommunicera information. Viktoria Hallén För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Rumslig gestaltning. Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson Handledare Lasse Frank Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola 2016-06-01 1

Abstract A examination paper in Information Design specializing in spatial design. A study of the waiting rooms in primary healt care in Södermanlands län, Eskilstuna, Smedens care center has been implemented about how the environment in waiting rooms can affect the visitor. The aim was to study the design of how a waiting room communicates information between the health care and the visitors from without the experience in the room and improve the impression of comfort and security in the wainting room. By studying the waiting areas and the target interaction with the invironment and information throughout a spatial perspective, design principles and cognition theories in order to identify the flaws in the waiting room and improvement opportunities. This is to be able to understand the needs of users based on empirical evidence from literature studies, interviews, intelligence, spatial analysis and observation. Which is providing the basis for a design proposal that creates a clearer identity for the room and that contributes to a stronger link information and better experience between visitors and staff at the health center. A waiting room that communicates information between authorities and visitors from outside the room experience in relation to how it is used and to increase the feeling of comfort and security in the waiting rooms. The result, a design proposal has been developed in 3D program, Sketch Up through pictures and text presented. Design proposal is based on the facts that established, creating privacy and togetherness through eligibility. And to hide but also convey information between visitors and business. Keywords Information design, Spatial design, Spatial elements, Waiting Room, Spatial experience, Spatial elements and wayfinding 2

Sammanfattning Ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. En studie av väntrum i primärvården i Södermanlands län, Eskilstuna, Smedens vårdcentral har genomförts kring hur väntrumsmiljöer påverkar besökaren. Syftet var att studera utformningen av hur ett väntrum kommunicerar information mellan verksamhet och besökare utifrån rumsupplevelse samt att förbättra känslan av trygghet i väntrummet. Arbetet har utförts genom att studera väntrum och målgruppens interaktion med rummet och dess information utifrån ett rumsligt perspektiv. Utifrån designprinciper och kognitionsteorier har rummets brister identifieras och vilka förbättringsmöjligheter som finns har synliggjorts. Utifrån empiri från litteraturstudier, intervjuer, omvärldsanalys, rumslig analys och observation skapades förståelse för besökarens behov. Detta gav ett underlag till ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare informationslänk och bättre upplevelse mellan besökare och personal på vårdcentralen. Ett väntrum som kommunicerar information mellan myndighet och besökare utifrån rumsupplevelse i relation till hur det används, samt ökar känslan av trevnad och trygghet i väntrummen. Arbetet har resulterat i att ett gestaltningsförslag har tagits fram i 3D programmet, Sketch Up genom bilder och text som presenteras. Designförslaget bygger på de slutsatser som dragits, vilket är att skapa avskildhet och samhörighet genom valbarhet samt att dölja men även förmedla information mellan besökare och verksamhet. Nyckelord Informationsdesign, Rumslig gestaltning, Rumsliga element, Väntrum, Rumsupplevelse, Rumsliga element, Wayfinding 3

Innehållsförteckning Förord... 6 1. Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 8 1. 2 Problembakgrund... 7 1. 3 Syfte... 9 1. 4 Frågeställning... 9 1. 4. 1 Underfrågor:... 9 1. 5 Målgrupp... 9 1. 6 Avgränsningar... 9 1.7 Etiska övervägande... 10 2. Teorigenomgång... 11 2. 1 Kognetion... 11 2. 2 Färgens påverkan på människan... 11 2. 3 Tillgänglighet & kontrastmakeringar... 12 2. 4 Upplevelse av rum... 12 2. 5 Information & kommunikation... 13 2. 6 Källkritik... 14 3. Metod... 15 3. 1 Omvärldsanalys... 15 3. 2 Rums analys... 16 3. 3 Observation... 16 3.4 Kvalitativ intervju... 17 4. Metod resultat... 18 4.1 Omvärldsanalys..... 18 4.1.1 Resultat av omvärldsanalys Gustavsbergs vårdcentral... 18 4.1.2 Resultat av omvärldsanalys Eskilstuna City vårdcentral... 20 4.1.3 Resultat av omvärldsanalys Kungshöjds vårdcentral Göteborg... 21 4.1.4 Summering av omvärldsanalys... 23 4.2 Rumslig analys av vårdcentralen Smeden... 24 4. 2. 1 Flöde & skyltning... 24 4. 2. 2 Utrymme & möblering... 25 4. 2. 3 Ljusinsläpp... 26 4. 2. 4 Information... 26 4. 2. 5. Balans & harmoni... 27 4.3 Observation... 27 4.3.1 Resultat av observation, vårdcentral Smeden... 27 4.4 Interjuver... 27 4

4. 4. 1 Resultat av intervju med enhetschef Peter Bjurling... 28 4. 4. 2 Resultat av intervju med besökare... 29 4. 5 Metodkritik... 30 5. Gestaltning... 32 5.1 Målgrupp... 32 5.2 Utformning... 32 5. 3 Information... 33 5. 4 Rumsliga element... 34 5. 5 Färg, kontrast och wayshowing... 36 5.6 Rumsfördelning avskildhet och öppenhet... 37 6. Slutdiskussion... 42 6.1 Vidare forskning och gestaltning... 42 7. Källförteckning... 44 7. 1 Tryckta källor... 44 7.2 Länkar... 45 7. 3 Figurförteckning... 46 8. Bilaga... 48 Bilaga 8. 1 Informerat samtycke... 48 Bilaga 8. 2 Frågor till intervju med Peter Bjurling... 49 Bilaga 8. 3 Frågor till intervju, besökarna... 50 Bilaga 8. 4 1177, Mailkonversation... 51 5

Förord Ett tack till Vårdcentralen Smeden i Eskilstuna som låtit mig studera deras väntrum och jag vill även tacka besökarna på vårdcentralen som ställde upp och tog sig tid att svara på mina frågor. Jag riktar även ett tack till de andra vårdcentralerna City i Eskilstuna, Kungshöjd i Göteborg och Gustavsberg i Stockholm, som låtit mig studera deras lokaler. Främst vill jag tacka min underbara mamma som under min uppväxt aldrig gett upp hoppet på min examen utifrån mina läs- och skrivsvårigheter. Vill tacka henne för allt slit hon gjort med korrigeringar av texter och även för all hjälp under alla tidigare år som gjort att jag står här idag. Tack till mina syskon för er hjälp och min pojkvän som funnits vid min sida. Jag vill även tacka min handledare Lasse Frank, för all hjälp, vägledning och stöttning för att slutföra detta examensarbete samt även Thomas Petersson och Håkan Wannerberg som fanns med i början av arbetet. Ett speciellt tack till Peter Bjurling som tog tid för en intervju samt kontakten och hjälpen jag fick av 1177 Vårdguiden. 6

1. Inledning Alla byggnader och miljöer är inte arkitektur. Arkitektur är konst som skall tjäna. Som sådan tjänande konst är den en viktig dimension i vardagslivet. Arkitektur är konst genom att göra nytta. Detta synsätt är inte särskilt vanligt och i samband med gestaltning av vårdmiljöer är det ovanligt. Då det krav som rör teknik, ekonomi, logistik m.m. har haft företräde. Arkitektur som konst har fått stå tillbaka, den har måst underordna sig eller har i många fall helt förbisetts (Fridell 1998 s.398). Utifrån egna erfarenheter och besök som gjorts på olika vårdcentraler och sjukhus har brister noterats på utformning av information, kommunikation och olika rumsliga element samt gestaltningsproblem. Många väntrum och andra offentliga rum har idag en upplevelse av att vara intetsägande och stundtals förvirrande miljöer. Det kan exempelvis vara dålig skyltning, obekväma möbler, gammal och sliten inredning. För förstagångsbesökaren i en vårdmiljö anser författaren att det är viktigt att hitta och även att få rätt information. Vidare anses att det är viktigt att inte mötas av identitetslösa lokaler, som saknar både karaktär och funktion. Ett väntrum bör erbjuda trivsel och en stunds avkoppling i en annars stressande och främmande kontext. Ibland upplevs det som att organisationer och verksamheter inte inser vikten av att använda rummet och rumsliga element som informationsbärare för ökad trevnad och en känsla av en välkomnande miljö. Det behövs att det från organisationer och verksamheter skapas en tydlig identitet i väntrummet för att underlätta arbetet även för personalen. Upplevelsen av platser kan vi uppfatta olika, både positivt och negativt. Väntrum i vårdmiljöer är en plats där man fördriver tid, ofta en längre tid än vad som önskas. Tiden i väntrummen kan kopplas till olika sinnesupplevelser i omgivningen. Utifrån egna observationer av besökaren ses ett tydligt mönster, de flesta besökarna har ett behov av att känna sig trygga, kunna hitta och kunna vara privata. Flertalet besökare mår inte bra, de kan vara stressade, osäkra och sårbara vilket kan påverka deras sinneuppfattning av rum och omgivning. Enligt Mossberg (2003 s. 155) kan en längre väntetid uppfattas som dålig service. Väntetiden kan skapa känslor och kan leda till att vi börjar aktivt bearbeta vad som finns runt omkring oss. Under tiden vi väntar kan det upplevas som tiden går långsammare. Känslor som oro och ängslan kan påverka uppfattningen av rummet samt att fysisk obekväm väntetid känns längre då situationen inte upplevs som bekväm. Vi människor väntar en stor del av vårt liv på något, väntan kan också vara tillfällig eller planerad. Att vänta kan också innebära att vara passiv och/eller aktiv. 7

1. 1 Bakgrund Detta arbete utgår inte från någon uppdragsgivare utan har valts att göras som en egendefinierad uppgift med vårdcentralen Smeden i Landstinget Sörmland som studieobjekt. Platsen visar på många brister inom informationsdesign och rumslig gestaltning. Vårdcentralen skulle kunna bli en potentiell uppdragsgivare. Enligt Smedhälsan (2016) öppnades vårdcentralen Smeden 2010 och är en öppen vårdcentral för allmänheten som drivs i privat regi men är offentligt finansierad. Vårdcentralen finns på Björksgatan 8, Eskilstuna, v. 2 och fastigheten delas av Smedhälsan och ArosVaccin AB (Vaccinationsmottagning). På vårdcentralen finns distriktssköterska, läkare med olika specialistkompetenser, sjukgymnast och kurator. De utför hälsoundersökningar, vaccinationer, provtagningar och rehabilitering. Vårdcentralen Smeden har även en arbetsterapeut som hjälper till med anskaffning och utprovning av olika hjälpmedel som exempelvis rullstolar. Det finns dietister som ger kostråd och behandlar problem kring kost, energi och näring. En hälsopedagog som arbetar med motivering och coaching till exempel med levnadsvanor som tobak, matvanor, alkohol, fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Vårdcentralen Smeden arbetar aktivt med hälsofrämjande åtgärder och är stolta över att ha blivit diplomerad Hälsocentral för fjärde året, i hälsodiplomerad hälsocentral. 1.2 Problembakgrund Vårdcentralen Smeden i Eskilstuna är en av många offentliga miljöer där de ansvariga inte har insett och/eller har kompetens att se vikten av väntrummets betydelse som informationsbärare. De fysiska rummen idag på Smeden saknar identitet och har brister i hur de kommunicerar information till besökaren. De har stor andel information och brus i väntrummen. Väntrummen på vårdcentralen Smeden täcks av olika former och format av information. De blandar idag skyltar med egna utskrifter på A4, använder olika stilar och färgkombinationer och skanar plan för placering av information. Information på deras papper kan röra allmän information men även endast platsbunden information, vilket leder till att patienten inte vet var de ska börja läsa. Deras identitetslösa väntrum saknar både karaktär och funktion. Färg, form och rumsliga element känns intetsägande och förlegade. Väntrummen saknar idag avskildhet och möjlighet att känna sig privat. All möblering innebär att besökarna placeras mittemot varandra. Den totala upplevelsen av den rumsliga miljön är att den påverkar bemötandet av patienten negativt. 8

1. 3 Syfte Syftet var att studera hur utformningen av ett väntrum kommunicerar information mellan verksamhet och besökare utifrån rumsupplevelse samt förbättrar känslan av trygghet i väntrummet genom att: - Identifiera rummets brister och förbättringsmöjligheter. - Utifrån designprinciper och kognitionsteorier studera hur rumsliga element kan utformas för att förstärka informationsbärandet samt skapa förutsättning för trygghetskänslan i rummets miljö utifrån rumslig perspektiv. 1. 4 Frågeställning Frågeställningen grundar sig i förslaget att skapa en ny utformning av ett väntrum som kan vara applicerbart på väntrummet Smeden och andra väntrum. Fokus ligger på kommunikation och trygghet. Hur kan rumsliga element i väntrummens miljöer utformas för att enkelt och tydligt kommunicera information och skapa förutsättning för en upplevd trygghet? 1. 4. 1 Underfrågor: Hur kan man förbättra rumsfördelningen för att skapa avskildhet och öppenhet och på så sätt trygghet för besökaren? Hur ska information från verksamhet till besökare placeras och utformas för att besökaren utifrån sitt behov kan ta del av den? 1. 5 Målgrupp Den primära målgruppen för vårdcentralen Smeden är främst sjuka med enklare åkommor men även svårt sjuka personer samt handikappade med fysiska och psykiska nedsättningar. Alla åldersgrupper är representerade, från barn till äldre. Förutom patienten finns andra användare av väntrummet som närstående samt personal. Eftersom vårdcentralens målgrupp har en stor åldersspridning har detta arbete valts med fokus på den äldre sjuke besökaren. Enligt Kunskapsguiden (2016) har äldre ofta försämrad syn, kan ha färgblindhet och andra svårigheter med den kognitiva förmågan att förstå och orientera sig. Wijk (2004 s.13) skriver om att förmågan att ta till sig ny information, problemlösning samt rums- och tidsuppfattning försämras även vid åldrandet. Att anpassa och ta hänsyn till äldre i gestaltningen är något som även kan gynna de andra besökarna. 9

1. 6 Avgränsningar Avgränsningar har formats utifrån de tidsramar som fanns för detta projekt och utifrån givna förutsättningar. Fokus är väntrum på en vårdcentral och det finns insikt om att andra ytor på vårdcentralen har uteslutits som även har samma problem. I denna gestaltning har avgränsning gjorts när det kommer till att studera andra sinnen som ljus, ljud och lukt. 1.7 Etiska övervägande För att undersökningen skall bli etiskt korrekt kommer hänsyn tas till de etiska forskningskrav som Vetenskapsrådet ställer. Exempelvis är intervju något som kräver informerat samtycke på grund av personens integritet. Ett arbete av större omfattning kräver godkännande av Vetenskapsrådet. Holme och Solvang (1997, s. 32, 110-111) skriver om att det är viktigt att personerna blir informerade om arbetets syfte och att deltagandet är frivilligt samt att de även har möjligheten att avbryta sitt deltagande. Efter samtal med kursledare och personal på vårdcentralen avråddes informerat samtycke vid stickprovsintervjuerna på grund av att besökarna endast svarade på frågor om rumsupplevelse. Besökarna informerades om arbetes bakgrund och att det var frivilligt att delta. Val av dold observation gjordes för att få ett mer sannolikt resultat av observationen. Den dolda observationen gjordes för att studera besökarens rörelse och interaktion i rummet och detta utifrån rummets information, inte för att studera människan. Författaren har gjort intervjuer och observationer samt bearbetat resultaten. Detta innebär att resultatet och de slutsatser som gjorts kan ha påverkats av författarens förkunskap inom ämnet. 10

2. Teorigenomgång I detta avsnitt redovisas den litteratur som varit relevant för gestaltningsförslaget. Under följer rubriker med litteratur om kognition som helhet, mer djupare kring teorier om färgens påverkan, kontrastmakeringar, rumsupplevelse, information och kommunikation. I slutet av kapitlet presenteras litteraturkritik. 2.1 Kognition Teorigenomgången handlar i stort om hur vi bearbetar och hanterar information utifrån några olika perspektiv. Groome m.fl. (2010 s. 27) skriver om kognitiv psykologi som studie av förståelse och vetande som handlar om mentala processer. Hur vår hjärna bearbetar information utifrån vår omgivning och hur vi använder oss av den. Groome m.fl. (2010 s. 28) skriver vidare om en kognitiv bearbetningsmodell, inhämtning av information (kodning) av våra sinnesorgan syn, lukt, känsel och hörsel som fångar upp och är del av perception. Vi kan lagra den som nya informationen/minne men även jämföra den med tidigare data/erfarenheter. Visuell perception handlar om synintryck av vad vi ser och hur vi har förmåga att urskilja färg och form från dess bakgrund. Ware (2008 s. 51) skriver om interference and selective tuning utifrån att urskilja information ur brus. Detta med hjälp av exempelvis att använda sig av pop-out effekt för att kunna lättare urskilja information. Pop-out effekten handlar om något som ska sticka ut från ett sammanhang, där egenskaper som form, mönster eller färg gör att något blir lättare att lägga märke till. 2. 2 Färgens påverkan på människan Wijk (2004 s.37) skriver om goda miljöer för äldre och färgens betydelse utifrån att försköna, förtydliga och underlätta, informera samt väcka intresse. Det skriver även Fridell och Klarén (2014 s.193-194), det vill säga färg som stöd eller hinder. De skriver att en genomtänkt färgsättning är ett bra sätt att underlätta vardagen, oavsett vilka funktionsnedsättningar det handlar om eftersom färg kan användas bl.a. för igenkänning och orienterbarhet. Färg kan användas som koder (maskeringar för funktioner) exempelvis vid nödutgångar. Mollerup (2013, s.124-125) skriver om hur vi kan använda färg som information för betraktaren och på så sätt underlätta och vägleda personen i fråga. Om färgens betydelse skriver Bergström (2012 s.256-257), valet av färg påverkar rumsupplevelsen som på så sätt kan påverka hur människan upplever känslor. Färg kan skapa rymd i trånga utrymmen och ljusa färger kan lysa upp mörka delar. Bergström skriver även om att en funktionell färg kan stödja och förbättra kommunikativa funktioner. Funktionella färger används för att attrahera, skapa 11

stämning, informera, strukturera och pedagogisera. Wijk (2004) beskriver betydelsen av färg för människor som är senila och har demens. Enligt Sheila m.fl. (2012, s.15) finns det inga studier med resultat som är tillräckligt signifikanta för vilken betydelse den specifika färgen har på oss människor. Sheila m.fl. skriver också om att människor har olika preferenser om hur de upplever olika färger och vad de betyder/skapar för känslor. Däremot skriver hon om att det finns mer studier om ljusstyrka och färgkontraster, resultat visar att med ljus och mörker går det att skapa rymd. Författarna skriver att valet av färgkulörer i vårdmiljöer för äldre ska innehålla mer starka, höga kontraster än ljusa pasteller utifrån syn problematiken. 2. 3 Tillgänglighet & kontrastmakeringar Boverket (2005) skriver om tillgänglighet och hjälpmedel, de behov som finns hos människor som är äldre, synskadade och personer med kognitiva funktionshinder. Utformning och tillgänglighet av offentliga platser spelar en stor roll för alla enligt Boverket (ibid, s.65-66). Detta genom att exempelvis använda välstrukturerade markeringar med hög kontrast för att inte vilseleda personer. Mollerup (2013 s.28) beskriver track following, som är en strategi för wayfinding som i många fall är enkel att följa. Strategin innebär att avläsa kontraster i någon typ av färg, form eller symbol. Kontrast mellan färger är viktigt för att underlätta seendet och förståelsen, skriver Ware (2008, s.27-31). Pop-out effekten innebär att ett objekt sticker ut från dess omgivning/ kontext. Genom att använda sig av ett visuellt objekt som sticker ut från omgivningen vad gäller exempelvis form, skala, färg och storlek, kan människans uppmärksamhet lättare fångas. 2. 4 Upplevelse av rum Mossberg (2003 s.133-134) skriver om kognitiva reaktioner i rum genom att upplevelsen av rummet påverkar oss människor i vår uppfattning utifrån exempelvis möbler, dekor, rörigt och ostädat. Upplevelsen av rummet talar för sig själv. Det finns ett grundläggande behov hos oss människor av att få förståelse för det rum vi befinner oss i. En förståelse för att kunna relatera sig själv till den omgivning hen befinner sig i och för att kunna uppleva säkerhet och trygghet. En negativ känsla uppstår om det inte finns en koppling till något eller någon igenkänning, något som inte kan definieras kan skapa otrygghet. Det är inte bara rummet som påverkar vår upplevelse utan även vårt humör kan har inverkan på upplevelsen av rummet. Faktorer som bland annat musik och färg påverkar positivt eller negativt vårt humör och sinnesstämningen. Mossberg (ibid s. 110-113) skriver även om att det finns andra faktor som påverkar vår upplevelse av rummet såsom exempelvis lukt och bekvämlighet/komfort. Fridell (1998 s.363) skriver i boken rum för vårdens möten, om olika begrepp i vår fysiska vårdmiljö utifrån vad som är god vård. Begreppen bygger på trygghet, 12

orienterbarhet, kontinuitet och handlingsalternativ. Kontinuitet står för att ha ett sammanhang, rutiner och vana, genom att exempelvis använda sig av kontinuerligt mönster i den rumsliga upplevelse, kan vi lära besökaren ett sammanhang och var det hör hemma. Sammanhanget kan bestå av avskildhet eller samvaro. Handlingsalternativ utifrån rätten att välja själv och integritet. Mossberg (2003 s. 131-132) beskriver tre olika aspekter som vi människor reagerar på mellan omgivningen och användaren. Det är fysiologiska aspekter, kognitiva aspekter och känslomässiga aspekter. Till exempel atmosfäriska förhållanden som temperatur, ljud, lukt eller utrymmen/funktionalitet som layout, utrustning eller teckensymboler som skyltar och stil på dekor. I Nordblads (2012) forskningsresultat framkommer betydelsen om vårdmiljöer och bemötande av patienter, Finns en läkande vårdatmosfär?. Där beskrivs teorier om att natur och grönska i väntrum och andra vårdmiljöer har positiva effekter på människor. Utsikt, natur, levande växter och konstnärliga motiv är några av det punkter som tas upp. I Nordblads resultat nämns viktiga faktorer som påverkar atmosfären som exempelvis bemötande och organisationen. Författaren anser att det är viktigt att bli sedd som besökare, att man känner att personalen gör de lilla extra, att personalen ansvarar för en god kommunikation och delaktighet samt även kan lyssna. Att de är en välmående personal. 2. 5 Information & kommunikation Informationsdesign innebär att designa/utforma information med hänsyn till oss människor och våra behov. Att ha förståelse och kunna göra information tillgänglig för mottagaren och att påverka personen att interagera med dess omgivning och information. Det är ett samspel mellan ord, bild, grafiskform, ljud, ljus, rum osv. Mossberg (2003 s. 120-121) skriver om att använda sig av rummet som exponeringsyta för information inom marknadsföring. Som exempelvis att använda sig av rummet som visuell metafor. En metafor att kommunicera vad företaget erbjuder för att attrahera rätt kundsegment och visa på vad som gör att det skiljer sig från liknade företag. Läslighet, läsbarhet och läsvärde, dessa tre begrepp är vanlig vid utformning av grafisk form och text. Pettersson (2003a, s. 392-94) skriver att läslighet handlar om textens typografi och layout och inte om vad innehållet säger. Det handlar om att kunna tillgodose allt från teckensnitt till radavstånd med mera. För att uppnå god läslighet är det bra att använda sig av rekommenderat textsnitt och typsnitt. Läsbarhet enligt Pettersson (2002, s. 50) handlar om utformningen av texten, så som grammatik, ordval, symboler och uttryck. Läsvärde handlar enligt Pettersson (ibid, s. 81) om bedömning av texten utifrån målgruppen/ personen i fråga som läser texten. 13

2. 6 Källkritik Litteraturen som refereras till i teorin är relevant för ämnet och visar att det finns god evidens. Flertalet av källorna tas upp i teoriavsnittet och valet är att nämna alla för att stärka teorin. Stora delar av litteraturen är från författare vi använt oss av under utbildningen. Alla författare som använts förutom Bergström utgörs av art directors, professorer, docenter, doktorer på högskolor som Göteborgs universitet (GU), Mälardalen högskola, Kungliga Tekniska Högskola, New Hampshire University samt Swinburne University. En del av litteraturen är av äldre datum men har använts eftersom det inte finns aktuell forskning från senare år. Nyare forskning skulle kunna ha gett andra resultat. Bergström är en svensk art director och författare som valdes att användas som källa på grund av att andra författare styrker det han skriver. Litteraturen utgörs av studentlitteratur som bygger på forskningsresultat och fakta. Valet att använda Boverket som referens är för att Boverket är en förvaltningsmyndighet inom samhällsplanering, byggnad och boendemiljöer med kunskaper inom mark och vattenområden osv. Denna referens visar hur enklare hinder kan byggas bort och anses som trovärdig eftersom den bygger på utarbetande idéer och lösningar som finns idag och används i vårt samhälle. Fridell och Klarén skriver om färgens betydelse, Färg och ljus för människan- i rummet. En populärvetenskaplig text som bygger på ett tvärvetenskapligt nordiskt forskningsprojekt SYN-TES: Människa färg och ljus. De skriver om färg som stöd och hinder, genom att användning av funktionella färger. Fridell och Klarén (2014, s.45) samt Bergström (2012, s.258) skriver om att resultat från studier har visat på färgers specifika betydelse. Exempelvis att röd, gul och orange har en uppiggande effekt medan blå och grön har en lugnande effekt. Sheila m.fl. (2012, s.15) skriver i en rapport om tidigare forskning att det inte finns resultat som är tillräckligt signifikanta utifrån betydelsen om hur en specifik färg påverkar oss. I rapporten säger de att vi har olika preferenser om hur vi upplever olika färger och vilka känslor de ger oss. Därför blir det svårt att stödja ett bestämt val av färg utifrån trovärdigheten av denna litteratur. 14

3. Metod I detta avsnitt redogörs de metoder som används för att samla in empiri; omvärldsanalys, rumsanalys, observation och intervju. Inledningsvis presenteras de olika metoderna genom teori och hur det genomförts. 3. 1 Omvärldsanalys För att få inblick hur problemet ser ut på andra ställen genomfördes en omvärldsanalys, för på så sätt kunna hitta likheter, skillnader och förbättringsmöjligheter. De punkter som studerades vid besöken var främst lokalens utformning och helhet, möbel- och interiörval, såsom väggar, tak och golv och orienterbarheten, samt problemlösning av information. Larsson (2008, s 97-98) skriver att syftet med omvärldsbevakning/analys är att samla in data och sammanställa fakta för att utvärdera hur omgivningen kan påverka företagets utveckling. En omvärldsanalys innebär att försöka skapa sig en bild över hur omvärlden ser ut eller hur den kommer att se ut. Ambrose & Harris (2010 s.60-62) skriver att en omvärldsanalys kan generera inspiration. Genom att söka efter en liknande produkt kan det som gjorts tidigare leda till en utveckling av det befintliga behovet. I detta arbete presenteras tre olika vårdcentraler som besöktes för omvärldsanalys. Inspiration hämtades från en uppsats av Adela Zyto (2011) om väntrum i primvården i Stockholm, ett av materialets väntrum som fått bäst omdöme av författaren valdes ut för ett besök. Valet blev därför att besöka Gustavsberg vårdcentral. Zytos arbete bygger på hälsofrämjande och god vårdmiljö. Besök på Gustavsberg vårdcentral gjordes 9 april 2015. Besök och analys gjordes på Eskilstunas City vårdcentral på grund av att en renovering och satsning gjordes under 2014. Dessutom sågs det som angeläget att jämföra en lokal vårdcentral som vårdcentralen Smeden konkurrerar med i Eskilstuna, besök gjordes16 april 2015. I Göteborg gjordes ett besök på vårdcentralen Kungshöjd, ett omtalat projekt som har fått en del publikationer. Författaren har tidigare hört en föreläsning om projektet, design med omtanke, av Irene Stewart- Claeson som bygger på behovet som besökaren har i väntan på att träffa en läkare. Besöket gjordes 1 april 2016. Två av tre besök var bokade innan via telefon. Under visningen av deras lokaler användes anteckningar och fotografering som hjälpmedel. Fotograferingen godkändes av verksamheten, så länge deras besökare inte fotograferas. 15

3. 2 Rumsanalys I en rumslig analys studeras olika rumsliga element som finns i det befintliga rummet. Detta görs för att kunna få en förståelse för rummets funktioner och yta. Samt för att kunna anpassa ytan efter målgruppens behov. För att få en förståelse för väntrummens situation idag på vårdcentralen Smeden gjordes en rumslig analys på plats för att på så sätt få en uppfattning om de befintliga ytorna och urskilja väntrummets struktur, förhållande och egenskaper. Analysen gjordes utifrån designprinciper av Ching & Binggeli (2012 s. 58-60 & 122). Underlag inhämtades från fakta avseende utrymme, andelen rymd, åtkomstpunkt, möblering/interiör och cirkulation samt signifikanta arkitektdetaljer. Form, proportion, skala, balans, harmoni, enighet ljusinsläpp och skyltning studerades. Avslutningsvis samlades fakta om funktioner, formelement, rörelse/flöde och information. Till stöd för analysen fanns planlösning, mått, anteckningar, skisser och fotografier. I analysen av rummet togs mått på rummet för beräkning av ytan. Därefter ritades en 3D-modell upp i Sketchup för att åskådliggöra analysen ur ett annat perspektiv. Den rumsliga analysen genomfördes på Vårdcentralen Smeden 6 april 2015 under 1-2 timmar. Rummet studerades utifrån tidigare nämnda punkter, resultatet antecknades för hand och fotograferades. I väntrummet fanns inga besökare. 3. 3 Observation För att kunna få en bild av hur problematiken var användes observation på plats. Genom observation studeras hur besökaren sysselsätter sig, använder sig av väntrummet samt utnyttjar den information som finns. Enligt Ching och Binggeli (2012 s.58) behövs studier av användaren och deras aktivitet i utrymmet för att kunna urskilja funktioner hos och syftet med utrymmet. Holme och Solvang (1997, s. 110) skriver om olika observationstekniker och deras syften. De (ibid, s. 116) samt Gustafsson m.fl. (2011 s.42) skriver om att det är viktigt att bestämma avsikten med vad man observerar och varför samt vikten av att anteckna observationerna utifrån ett observationsschema. Valet i denna situation blev dold observation för att kunna studera utan att besökaren var medveten om det. Metoden valdes för att få mest sannolika resultat. Utifrån ett etiskt ställningstagande skriver Gustafsson m.fl. (2011 s.42) att valet av metoder innehåller avvägningar. Valet att göra dold observation gjordes för att det inte var besökaren som studerades utan resultatet av besökarens rörelse och interaktion. För att utvärdera om tidpunkten för observationerna kunde ha betydelse valdes att utföra dem under för- och eftermiddag 23 april 2015 kl.13.00-16.00 och 24 april 2015 kl. 09.00-13.00. 16

3.4 Kvalitativ intervju Enligt Holme och Solvang, (1997, s. 99) kan en styrd/ strukturerad kvalitativ intervju efterlikna en vardagsdialog, forskaren låter personen styra samtalet och forskaren gör enbart styrning kring de ramar samtalet ska hållas inom, utifrån de frågor som ska besvaras. Häger (2007 s.57-60) skriver att öppna frågor ska ställas som gör att de går att besvara fritt, frågor som kan leda till följdfrågor. Utifrån beskrivna fakta utformades en intervju med enhetschefen Peter Bjurling, vårdcentralen Smeden, Eskilstuna den 22 april 2015 för att få en förståelse för hur personalen ser på sin verksamhet, sina lokaler och inredning, samt den information som finns tillgänglig för besökaren i deras lokaler. Intervjun utfördes i deras kontorsmiljö. Även mindre intervjuer genomfördes med besökare i väntrummen på vårdcentralen Smeden den 24 april mellan kl. 12.00, 5 stycken personer i ålder 60-70 år, 3 män och 2 kvinnor. Syftet med intervjuerna var att få en överblick av hur tänkta målgruppen upplevde miljön och information i väntrummen. Deltagarna som intervjuades deltog frivilligt och blev utvalda av författaren utifrån den tänka målgruppen. Muntligt tillstånd inhämtades av Peter Bjurling och kurslärare. Inför intervjun med Peter Bjurling, samt besökarna förbereddes frågor, se bilaga 2 & 3 s. 49-50. Holme & Solvang (1997 s. 101) skriver att en intervjumall med frågeområde behövs inför en intervju. Samma intervjufrågor ska ställas till alla för att resultatet ska bli trovärdigt. Häger (2007 s.177) skriver om vikten av ett etisk korrekt förhållningssätt vilket innebär att deltagaren informeras om syftet med intervjun och hur resultatet ska användas. Deltagarna bestämde själva om de ville delta eller inte. Därför skrev deltagarna på informerat samtycke, se bilaga 1, ss.48. Alla intervjuer spelades in på band samtidigt som stödanteckningar gjordes för hand. Intervjuerna skrevs ut och analyserades därefter av författaren. Författaren har förkunskap inom ämnet vilket kan påverka analysens objektivitet och därmed resultatet. 17

4. Metodresultat I detta avsnitt redogörs resultat av de metoder som används för att samla in empiri; omvärldsanalys, rumsanalys, observation och intervju. Samt en avslutande del om metodkritik. 4.1 Omvärldsanalys Utifrån genomförandet av omvärldsanalysen presenteras resultatet från tre olika vårdcentraler. Omvärldsanalysen har gett goda råd om förbättringsmöjligheter och utveckling till gestaltningsförslaget. 4.1.1 Resultat av omvärldsanalys Gustavsbergs vårdcentral Gustavsbergs vårdcentral invigdes 2006. Lokalerna utgörs av moderna och behagliga miljöer. Utifrån olika färgkoder på väggar och möbler har det skapats en positiv upplevelse med energi. Det fanns tydliga texter utplacerade på väggar i bra textsnitt och storlek som gjorde det lätt för besökare att hitta. De gav också en bra överblick och gick att se från långt håll. Pilar fanns placerade på olika ställen för att förtydliga deras wayshowing system, se figur 1-3. Figur 1. Wayfind/ skyltning Figur 2. Wayfind/ skyltning Figur 3. Wayfind/ skyltning I väntrummen fanns olika alternativ av designmöbler för besökaren och närstående att sitta på. Det fanns grupper, enskilda platser och platser längs med väggen, se figur 2-5. I de stora ytorna fanns det valmöjlighet och luft vilket skapade en känsla av omtanke och avskildhet. I vissa väntrum fanns bara möjligheten att sitta på rad vilket gav känslan av att den privata faktorn var borta. Figur 4. Möbler i väntrum Figur 5. Möbler i väntrum 18

En brist var informationssystemet på dörrarna. Dörrarna hade frostat glas med grå text vilket gjorde att det var svårt att urskilja kontrastskillnader. Läsbarheten kunde skilja sig beroende på vad dörren hade för bakgrund och om belysningen var påslagen i rummet eller inte. Ett problem som iakttogs var att, eftersom det fanns ett bra och väldesignad wayshowing system på väggarna, var det lätt att inte observera de informationsskyltar som hängde i taket i korridoren. Detta gällde även toalettskyltarna. Personalen upplevde inte att besökarna hade svårt att hitta så någon översiktskarta över lokalen i behövs inte. Förstagångsbesökaren frågade ibland men fick alltid vägbeskrivning i samband med betalningen i första receptionen. Figur 6. Informationsvägg På denna vårdcentral fanns ingen onödig information. Den information som fanns för besökarna var placerad vid ingången till huvudreceptionen, där en informationsvägg fanns, se figur 6. Det kunde också finnas några få broschyrställ vid några bord men inget som tog över rummet i helhet. Helhetssummering av analys + Bra kontrakt mellan öppenhet och avskildhet God färgkodning God vägledning Tydlighet med textsnitt, storlek och pilar God översikt Bemannade receptioner runt om i verksamheten. Avkopplande, energigivande miljöer. Avskalat från onödig information, broschyrer endast utplacerad på ett fåtal platser eller bord samt på informationsvägg. - Ibland otydlig skyltning på glasdörrar Blandningen av information i tak och på väggar Toalettskyltningen 19

4.1.2 Resultat av omvärldsanalys Eskilstuna City vårdcentral Eskilstuna citys vårdcentral renoverades 2013-2014. De har använt sig av enkla medel för att skapa en helhet på vårdcentralen. Utifrån att använda sig av en komponentfärg på återkommande föremål som väggar och möbler och i golvmönstret, som utgörs av cirklar, se figur 7-8, upplevs en ökad igenkännings faktor och som stödjer teorin om wayfinding. Samma komponentfärg har använts för att markera dörrar, se figur 9. Det fanns tydliga texter i bra textsnitt och storlek utplacerade på väggar som gjorde det lätt för besökaren att hitta. Miljöerna var fräscha och ljusa. Figur 7. Mönster/ wayfinding Figur 8. Mönster/ wayfinding Figur 9. Dörrmarkering De möbler som hade valts fanns i olika alternativ av design, soffa, fåtölj och stol och alla i samma färg. Det fanns gruppering, enskilda och platser längsmed väggen som alternativ för besökaren och närstående att välja sitta, se figur 10. I anknytning till ett av väntrummen fanns ett lekrum. Även lekrummets golv och detaljer på en fondvägg gick i samma blåa färg, se figur 11. Även denna vårdcentral hade ingen onödig information. Det fanns ett fåtal platser för information och det fanns ett fåtal broschyrer att läsa. Figur 10. Sittgrupp Figur 11. Lekrum 20

Helhetssummering av analys + God färgkodning Roligt vägledningssystem Tydlighet i teckensnitt & storlek Fin barnvänlig miljö Avskalat från onödig information som broschyrer, endast utplacerat på ett fåtal ställ eller bord - Mycket blått som kunde upplevas lite tråkigt/sterilt tillsammans med allt vitt Personalen hade börjat sätta upp utskrivna A4 papper på väggarna Kändes inte så personligt Saknade egen identitet 4.1.3 Resultat av omvärldsanalys Kungshöjds vårdcentral Göteborg Vårdcentralen stod klar 2003 och byggdes utifrån en projektidé design med omtanke. Byggnationen bygger på intervjuer med personal, besökare och experter. I förarbetet gjordes besök på olika vårdcentral för att se exempelvis brister. Sjukhusvården förknippas oftast som tråkig, präktig och trist. Det var något projektgruppen ville komma bort från. Tanken med projektet var att skapa en miljö med liv som var tilltalande och anpassad för alla. De hade tänkt på hållbar utveckling, miljö och tillgänglighet och använt sig av ljusa öppna och gröna miljöer. I rummen fanns mycket ljus, de hade använt sig av mycket dagsljusinsläpp och även skapat konstgjort ljus av lampor som ska efterlikna solljuset. Hänsyn togs till besökarnas behov vilket gjorde att grupperingarna i deras miljöer placerades utifrån behovet. Ibland ville man träffa andra, en del ville vara mer i enskildhet eller inte bli sedda. För besökare med synskada fanns speciella gångstråk. I inredningen fanns en disk som var anpassad för de som önskade stå eller sitta. Miljön var utformad efter estetik, etik, ekologi, ekonomi och engagemang. I analysen framkommer vikten av att tänka på och planera för emotionella behov och estetik och inte bara det fysiska värdet. Det ska inspireras till att använda material och miljö på ett sätt som kan leda till att skapa förhoppningar och positiva tankar, vilket kan påverka livssituationen i sin helhet. Vi skall kunna ställa krav på vårdmiljöer, det kostar inte mer att planera en bra inredning. Primärvården är tillsammans med andra organ inom den offentliga sektorn en viktig mötesplats för alla. Figur 12. Avskildhet Figur 13. Rum för möte 21

Figur 12-13 visar bilder med exempel på hur miljö för avskildhet och grupper har utformats. Vid receptionsdisken, figur 12, fanns ett glasparti som gjorde att besökaren blev avskild från kön i receptionen. Det fanns även en bakre linje vilket gjorde att de bakom inte stod för nära disken. I väntrummet fanns blandade valmöjligheter bestående av mindre bord med fåtöljer och även installation med soffgrupp, samt enkla stolar. I anknytning till väntrummet fanns även ett lekrum. Inredningen följs av enkla naturnära färger kombinerade med vita och svarta väggar och golv i trä. Materialen i möbler var sten, trä och bambu. Rummen hade många växter i metall och enklare stenkrukor. Du får en känsla av att sitta ute. I figur 14 och 15 kan ses hur arbetet med information till deras besökare var utformat. En vägg med information och en bänk med de traditionella broschyrerna. Figur 14. Mötes rum/information Figur 15. Informationsvägg Helhetssummering av analys + Härliga jordnära färger i rummen God avskildhet för besökare i väntrum Privat avskildhet i reception Fin barnvänlig miljö Avskalat från onödiga informationsbroschyrer, endast utplacerade på fåtal ställen eller bord. - Vägledningen/wayfindning i lokalerna saknades Ingen användning av färgkodning Det hade börjat sätt upp utskrivna A4 papper på väggarna. Kändes inte så personligt Saknade egen identitet 22

4.1.4 Summering av omvärldsanalys Omvärldsanalysen har resulterat i goda råd om förbättringsmöjligheter och utveckling till gestaltningsförslaget. Utifrån omvärldsanalysen har tydliga givna punkter återkommit om vad som har varit inspirerande och goda miljöer. Bra färgkodning, goda och kreativa vägledningssystem, tydlighet med textsnitt och storlek, avskalning av onödig information, avskildhet i rumsindelning, barnvänliga miljöer, avkopplande och energigivande miljöer. De brister som sågs gav ny kunskap angående förhållningsättet att tänka på skyltning, placering och orienteringsbarheten samt personlighet och identitet. Öppenhet och avskildhet i rumsindelning var något som gav intryck och inspiration till det egna arbetet, speciellt Gustavsberg och även Kungshöjds vårdcentral som arbetat mycket med detta. Besökaren har tillgång till flera alternativ av sittgrupper och kan välja att sitta ensam eller med andra. Likaså fanns större eller mindre grupper eller platser på led. Kungshöjd har i sin gestaltning arbetat mycket med att tillfredställa besökarens behov i väntrummet alltifrån lampljus till användning av gröna växter samt grupperingar av sittplatser. Vårdcentralernas rumsindelning skapar förutsättningar för en upplevd trygghet i väntrumsmiljön. 23

4.2 Rumslig analys av vårdcentralen Smeden Figur 16. Planlösning vårdcentralen Smeden I figur 16 kan ses en planlösning för hela vårdcentralen Smeden som ligger två trappor upp i en fastighet på Björksgatan 8 i Eskilstuna. Längs med verksamhetens korridor finns det cirka 25 rum bestående av förråd, provrum och rum för distriktssköterska, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och kurator. Rummen är placerade längs med båda sidor av korridoren. Väntrum 1 har idag blå detaljer och väntrum 2 har gröna. 4. 2.1 Flöde & skyltning Det är naturligt att utformningen av en långsmal korridor genererar i ett flöde. I korridoren finns en in- och utgång/ entré. När man kommer uppför trappan och in på vårdcentralen får man anmäla sig och betala i en kassa. Vid receptionen möts besökaren av glaspartier som är fulla med information, se figur 17. I luckan ges information om vilket väntrum man skall till. Den enda skylt som antyder var väntrummen finns är placerad i väntrummen på väggen, se figur 19-20. Det är svårt att få en överblick var väntrummen är eftersom korridoren är lång, se figur 18. I korridoren finns två toaletter och de är i höjd med väntrum 1. Skyltningen om var toaletterna finns är otydlig. Figur 17. Reception 24

Figur 18. Korridoren Figur 19. Skyltning väntrum 1 Figur 20. Skyltning väntrum 2 4. 2. 2 Utrymme & möblering I figur 16 visades väntrummens placering. Väntrummen är öppna rum som hål i väggen längs med korridoren. Väntrum 1 (blå) är ett stort kvadratisk rum som syns i korridoren. Rummet är 5x5 meter brett och har nära anknytning till receptionen och blodprovstagningen, samt toaletterna. Väntrum 1 har en stor rörelseyta. Stolarna i rummet är placerade längsmed väggen och det finns även en soffgrupp. Väntrum 1 har ett blått tema, se figur 21-23. Möblerna på vårdcentralen är slitna och saknar modernitet. Väntrum 1, (Blå) Figur 21. Väntrum 1 Figur 22. Väntrum 1 Figur 23. Väntrum 1 Väntrum 2 är placerat längre ner i korridoren. Ytan är mindre (ca 3x5 meter) och rummet är svårt att hitta. Väntrum 2 har ett grönt tema och endast en soffgrupp bestående av en soffa och tre fåtöljer, se figur 24-26. Korridor och väntrummen består av vitmålade väggar, grått laminerat golv och vitt tak. Patientrummen har grå dörrar. Väntrum 2, (Grönt) Figur 24. Väntrum 2 Figur 25. Väntrum 2 Figur 26. Väntrum 2 25

4. 2. 3 Ljusinsläpp Korridoren har inget ljusinsläpp utan fönster finns i väntrummen, vilket gör att korridoren upplevs mörk. Båda väntrummen har ljusinsläpp via två fönster. Ljusinsläppet i väntrum 1 blockeras av gardiner och ett ställ med information och tidningar. Väntrum 1 har utsikt ut mot Björksgatan men rummets utsikt utifrån sittplatsen är riktad mot toaletterna. Väntrum 2 har två fönster ut mot en innegård på taket som ser ut att förfalla men sittplatsen är riktade mot en korridorsvägg. 4. 2. 4 Information Vårdcentralen Smeden har ett stor allmänt problem med att selektera information för deras besökare. En stor andel information finns i trappuppgång, korridor, väntrum och inne hos läkare/sjuksköterska. Det finns allt från affischer/poster, eget utskrivna A4 papper (med och utan inplastning), informationsblad i ställ på väggar, vagn och hylla. Allt detta är blandat med deras konstverk på väggarna. En informationstavla finns som inte räcker till, se figur 27 32. Figur 27. Information Figur 28. Information Figur 29. Infromation Figur 30. Information Figur 31. Information Figur 32. Information 26

4. 2. 5. Balans & harmoni Den fysiska miljön upplevs som rörig på grund av dålig strategi för wayfinding och olika informationsblad. Korridoren är trång på grund av att dess dörrar ligger mitt emot vandra. Rummen har inga utmärkande signifikanta arkitektdetaljer och byggnaden är modernt byggd. Väntrummen signalerar obalans och ingen harmoni, de använder sig av en interiör som skär sig mot den moderna miljön och all information utgör en begränsning. Det positiva som ses är valet av färgtema på de olika väntrummen. Vilket gör det enklare att förstå vilket rum man befinner sig i. 4.3 Observation 4.3.1 Resultat av observation, vårdcentral Smeden Observationen genomfördes en för- och eftermiddag 23 april 2015, kl. 13.00-16.00 och 24 april 2015, kl. 09.00-13.00. Detta för att kunna se om det skilde sig något på olika tider/dagar. Under observationen undersöktes hur besökaren sysselsatte sig och använde sig av väntrummet och information. Detta för att kunna få en förståelse för hur problematiken är idag. Den 23 april var det ca 27 besökare och 24 april var det ca 20 besökare. Sammanställning av 23-24 april mellan 09.00-16.00: Sysselsättningen var att ca 1/8 del läste en broschyr/ affisch eller tidning, 1/3 av besökarna funderade/stirrade rakt ut. Över 50 % av besökarna använde sin mobil, pratade eller lyssnade på musik. 1/8 underhöll sina barn. Samtal fördes med närstående/ sin partner, om exempelvis konsten på väggarna och blommorna. Barn satt ofta sysslolösa på grund av brist på leksaker. Ett fåtal sov/vilade i väntan sin tur. Det fanns ca 3-4 besökare som upplevdes vilsna/förvirrade, några vandrade omkring eller sprang mellan toaletten och väntrummet. Folk upplevdes stöna av uppgivenhet. Utifrån observationen var det ca 7-8 som interagerade med någon typ av information, det vill säga broschyr/ affisch eller tidning. Alltså drygt 1/5 av besökarna. Utifrån de kunde ett tydligt mönster ses att personer äldre än ca 50 år bläddrade i fler tidningar/broschyrer än personer under 50 år. Andra hanterade sin mobil eller samtalade med närstående. Annat som var tydligt och återkommande var att besökare helst inte valde att sitta bredvid varandra och därför blev placeringen ofta en person på varannan sittplats. Ofta märktes en tystnad i väntrummen, samtal förekom när besökare hade någon med sig. Besökare samtalade inte med okända människor. Ett irritationsmoment i väntrummen märktes tydligt, besökarna blev upprörda när personalen tog sin förmiddagsfika och lunch eftersom besöken till läkarna avstannade. 27

4.4 Interjuver 4. 4. 1 Resultat av intervju med enhetschef Peter Bjurling En intervju gjordes där tanken med intervjun var att få en bra grund till arbetet och få information om verksamheten och tankar kring ett designproblem. Dessutom för att få en förståelse hur verksamheten såg på sina lokaler, inredning och vilken information de ger ut. Intervjun var upplagd med öppna frågor och plats för dialog. Intervjun genomfördes på Peter Bjurlings kontor, efter avsatt tid och möte den 22 april 2015. Peter informerades om arbetets bakgrund och tog del av informerat samtycke. Intervjun spelades in efter godkännande av Peter. Loggan Tanken med loggan kommer endast utifrån vårdcentralen namn och har ingen annan direkt anknytning till deras verksamhet, mer än att den används som logga på deras papper. Det finns ingen anknytning till deras lokaler och inredning. Peter berättar att vårdcentralen Smeden fick sitt namn genom vad stadens var känd för, smedjor. De låg i samma lokaler som smedhälsan och ingick även i samma koncern. Förhållningsregler/avtal Peter berättade att de hyr lokaler, vilket gör att de inte kan göra precis hur de vill, inte med den fasta inredningen vilket måste gå via deras hyresvärd, Infab (industrifastigheter). Det som de kan påverka och göra egna val av är möbler, tavlor osv. Peter berättade att lokalerna byggdes utifrån deras verksamhet i samband med inflyttningen. Väntrummen Han berätta även att möblerna inte var nya utan fanns med sedan tidigare lokaler. De har tankar på att byta ut möbleringen på grund av slitage. Han berättade att det inte finns någon tanke med deras inredning idag, mer än olika färger på möblerna i de olika väntrummen. Peter berättade att det finns ingen mall på hur vårdcentraler ska se ut eller om det behöver efterlikna varandra. Speciellt inte när vårdcentralen är privatägd. Val av hur det ska se ut och vad som ska inköpas görs av enhetscheferna på deras vårdcentral. Peter berättade att tanken med väntrummen från början var att 1 och 2 skulle ha olika fördelning på deras besökare utifrån vem de skulle träffa. Idag blandas patienterna till hela enheten. Det viktigaste för dem är att det finns plats för patienter att vänta på sin tur och att det ska vara tillgängligt även för fysiskt handikappade. Peter tillfrågades om de tänkte på hur väntrummet kan bidra till besökarens välmående, han svarade att de inte tänkte så. De försöker att underhålla besökaren med tidningar och en radio för att på så sätt underlätta väntetiden. Information Peter berättade även att han idag vet att intrycket i deras lokaler kan upplevas rörigt utifrån mängden information. Han berättade att de får mycket information 28