Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Relevanta dokument
Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Utveckling av ett selektivt torskredskap

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Policy Brief Nummer 2019:5

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

15 regler matchar din sökning

Gotlands fiske.

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

Beskrivning av använda metoder

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Förslag till ändring av FIFS 2004:36 och FIFS 2004:37 angående begränsning

Markus Lundgren. med underlag från

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Fiskguiden Frågor & svar

Ålfiskets betydelse och framtid

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

Vad gör Länsstyrelsen?

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Skriv ditt namn här

Miljötillståndet i Hanöbukten

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Kustbeståndens utveckling

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

Bidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12)

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk. Innehåll

Bevarandeplan för Natura område

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Rapporter om sjuk och död fisk 2017

ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Låt oss vårda denna unika fördel!

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Vad händer med Storsjön?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 2017 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

DOKUMENTATION. Vad har hänt med vattnet i Hanöbukten? 21 november 2013 ÅhusStrand AV SEMINARIET VATTEN13 AV PER-ERIK TELL.

SD401 Kommittémotion. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvaltning av bestånden

Folkomröstningen om kärnkraft

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB

Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Jakt från båt vid strömmingssköt i område med omfattande skador Bakgrund

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Transkript:

Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten??

Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste två åren i störrre delen av Hanöbuktens kustvatten. I Blekinge har utvecklingen varit liknande, men kompliceras av en snabbt ökande sälförekomst som också slår hårt mot garnfiskets fångster.

Fångster av torsk (ton) fördelat på redskap landad av fiskare bosatta i Skåne län 2008-2010 Tot 3 830 ton 2008 Tot 3 958 ton 2009 Tot 3 747 ton 2010

Resultat från telefonenkät med fiskare i Hanöbukten. Främst ålfiskare men också garn-, rev- och trålfiskare.

Fisken är försvunnen Ålen har minskat mer eller mindre markant. Undataget allra nordligast i bukten, där fångsten istället ökat. (Liksom den gjort längre i norr och österut i Blekinge.) Ålen verkar inte ha mer sår och skador, men ålar dog i fångststrutarna bottengarnen under höstens fiske. Och även vid sumpning. Slemmet grumlades och fisken infekterades, fick sår och dog på 3 dagar i sumparna. Detta trots att vattnet vid denna tidpunkt var kallt, turbulent och att fisk, särskilt ål, under denna tid på året generellt är mycket tålig för hantering.

Fisken är försvunnen Torsken är i princip borta. De man ändå får har stor förekomst av sår och är ofta magra.

Fisken är försvunnen Att fisken är mager kan bero på bristande födotillgång. Rapporter om nedgång av viktig föda som sill, särskillt leksill, tånglake och skorv har framkommit. Skorven har helt försvunnit i kustnära vatten. Den observerades tidigare ofta i torskmagarna och var så vanlig förekommande att de åt upp betet på agnade krokar och ibland garnfångad torsk.

Fisken är försvunnen Skrubbskäddan har minskat. Från att ha varit vanligt och värdefullt tillskott till att bli sporadiska bifångster i ålfisket. Olika uppfattningar om förekomsten av sårig och skadad fisk har ökat eller ej.

Fisken är försvunnen Havsöring (och lax) har minskat. Både som värdefull bifångst vid ålfiske och målart vid garnfiske. Inga nya "konstiga" skador rapporteras, däremot ökande förekomst av sälskadad fisk (bit- och rivskador). Även sportfisket rapporterar kraftig minskning av havsöring. Sportfisket rapporterar även minskning av gädda. Arten försvann i höstas i inre delen av Hanöbukten.

Fisken är försvunnen Simpor (dvs "ulk") har minskat kraftigt från att ha varit en mycket vanligt förekommande fisk under 1990-talet. Simpa är dock fortfarande vanlig på djupare vatten. Tånglaken har minskat och förekommer knappt i södra Hanöbukten. Sill har minskat, särskilt leksill, även om det finns olika uppfattningar om utvecklingen hos denna art.

Yrkesfiskarnas egna hypoteser Många är oroade över vattenkvalitén i Hanöbukten. Tillförsel av näringsämnen och föroreningar från åar och vattendrag. Särskilt Helgån. Avlopp från turism och avrinning från jordbruksmarker (flytgödsel). Även föroreningar från industrier. Särskilt Nymölla pappersbruk. Även Kiviks musteri. Även "gamla försyndelser" lagrade i bottnar både i bukten och i åar. Ett fåtal identifierar säl som ett större problem. Ännu färre identifierar storskarv som ett större problem. Sämre glasålinvandring.

Yrkesfiskarnas egna noteringar - väderförhållanden Många rapporterar hårdare vindar. Långvarigare, "fastlåsta" väderförhållanden (t ex blåst). Större dominans av ostliga vindar. Kortare fiskesäsong, "kapad i båda ändar" av tidig vinter och sen vår. http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/djur--natur/kusten-och-havet/hanobukten/strommar/

Yrkesfiskarnas egna noteringar vattnets utseende Vattnet i bukten är mörkare än tidigare. Svart, brunt eller mörkbrunt. Det är inte fråga om ökad grumling av vattnet. Många (men inte alla) rapporterar att vatten och redskap luktar (sötsurt, svavel, kloak). Några rapporterar förändrad viskositet, såpliknande fenomen där vattenhinnor bildas i nätmaskorna. Många (men inte alla) rapporterar ökad skumbildning.

Yrkesfiskarnas egna noteringar påslag på redskapen Ganska många rapporterar en ökad beläggning på redskapen. Några rapporterar också en förändring i typ av beläggning. Mer slam/slem.

Yrkesfiskarnas egna noteringar skador på fisken En ganska oklar bild med olika uppfattningar. Några rapporterar ökning i frekvens av skador. Andra ingen förändring. Några t o m minskning. Av nya typer av skador rapporteras egentligen bara bit- och rivsår orsakade av säl och näbbmärken (på ål) orsakade av skarv.

Yrkesfiskarnas egna noteringar andra biologiska förändringar Alger I norra delen verkar tång och blåstång snarast ha ökat. Medan den minskat (eller är oförändrad) längre söderut i bukten. Mer trådalger rapporterar några. Tidigare algblomning rapporterar också av nåra. Övrigt Ingen (ovanlig) förändring i antal maneter (har alltid varierat ). Ingen förekomst av (amerikanska) kammaneter. Ingen nämnvärd förekomst av nya fiskarter.

Andra fenomen i området eller i angränsande områden Observationer av sälar (minst 5) med stora sår kring mun och könsorgan, men även på kroppen i övrigt. Liknande observationer har inte gjorts tidigare i Östersjön.

Andra fenomen i området eller i angränsande områden Fågeldöd i området har förekommit under en följd av år. Orsakas sannolikt av B-vitaminbrist liksom M 74 hos laxen!