Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46 6 s 7 m v.19 7 t 8 f 8 s 9 m v.28 9 t 10 f 10 m 11 t 11 t 12 f 12 m 13 t 8 t 9 10 11 v.15 9 o 10 t 10 s 11 m v.24 11 o 12 t 12 s 13 m v.33 13 t 14 f 14 s 15 m v.42 15 t 16 f 11 f 12 t 13 14 15 17 12 l 13 14 15 16 v.38 v.47 f 13 s 14 m v.20 14 t 15 f 15 s 16 m v.29 16 t 17 f 17 m 18 t 18 t 19 f 19 m 20 t l 15 t 16 17 5 s 6 m v.16 16 o 17 t 17 s 18 m v.25 18 o 19 t 19 s 20 m v.34 20 t 21 f 21 s 22 m v.43 22 t 23 f 17 t 18 f 19 t 20 21 22 18 o 19 20 21 v.39 v 19 t 20 f 20 s 21 m v.21 21 t 22 f 22 s 23 m v.30 23 t 24 f 24 m 25 t 25 t 26 f 26 m 27 t 21 l 22 t 23 24 22 s 23 m v.17 23 o 24 t 24 s 25 m v.26 25 o 26 t 26 s 27 m v.35 27 t 28 f 28 s 29 m v.44 24 t 25 f 26 t 27 28 29 25 o 26 27 28 v.13 26 t 27 f 27 s 28 m v.22 28 t 29 f 29 s 30 m v.31 30 t 31 f 28 l 29 t 30 l 31 t 29 s v.18 30 o 30 m 31 t FK 40215-2 2012-02-21 Budgetunderlag 2013 2015 Del 2 Försäkringsförmåner
Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 21 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 23 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 27 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 29 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 35 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 41 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 49 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 53 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 71 1:3 Handikappersättningar 83 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 87 1:5 Ersättning för kroppsskador 93 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 97 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 101 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 107 1:1 Allmänna barnbidrag 113 1:2 Föräldraförsäkring 119 1:3 Underhållsstöd 151 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 159 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 163 1:8 Bostadsbidrag 171 1
Socialförsäkringens finansiering 175 Sjukförsäkring med mera finansieringsutveckling 179 Arbetsskadeförsäkringen finansieringsutveckling 183 Föräldraförsäkringen finansieringsutveckling 185 Frivillig yrkesskadeförsäkring 187 Övriga ersättningar och fonder 188 Tabellförklaringar och övriga kommentarer 189 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2012 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Jämförelse med den prognos som lämnades i januari 2012 Bilaga 6 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag 2013 2015, del 1 2
Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning I denna del presenteras underlag och förslag för statens medelsanvisningar för den allmänna försäkringen och övriga bidragssystem inom Försäkringskassans ansvarsområde som finansieras över statsbudgeten. Inkomster och utgifter för försäkringar med specialdestinerade avgifter och försäkringar som finansieras från fonder redovisas i avsnittet Socialförsäkringens finansiering. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas utfall och prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde. Utgifter för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från år 2012 miljarder kronor 200 181 180 183 183 183 184 186 180 25 26 27 29 31 32 34 160 140 120 100 93 88 86 83 80 78 76 80 60 40 64 66 69 71 73 74 76 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna minskade från 181 miljarder år 2010 till 180 miljarder år 2011. Nu beräknas utgifterna öka till 183 miljarder 2012 för att sedan ligga kvar på denna nivå till och med år 2015. För 2016 beräknas utgifterna totalt bli något högre, 186 miljarder. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, beräknas minska under 3
Inledning hela perioden, från 93 miljarder år 2010 till 76 miljarder år 2016. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 25 miljarder år 2010 till 34 miljarder år 2016. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 64 miljarder år 2010 till 76 miljarder år 2016. För kommentarer till utvecklingen, se inledningsavsnitten till de tre utgiftsområdena och respektive anslagsavsnitt. I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,3 2,7 0,8 Anslagna medel 180,9 182,5 Summa tilldelade medel 180,6 179,8 Utfall 179,8 Prognos 182,9 182,6 183,3 183,8 185,7 Avvikelse från anslagna medel +1,1 0,4 Avvikelse från tilldelade medel +0,8 3,1 Hemställan om tilläggsanslag 3,3 Hemställan om anslagsmedel 183,4 Indragning av anslagsmedel 3,5 1,0 Ingående överföringsbelopp till nästa år 2,7 0,8 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde för år 2011 är 180,9 miljarder kronor. Utfallet för år 2011 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) blev 179,8 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor, eller 0,6 procent, lägre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2011 blev 3,5 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2012, med undantag av 33,6 miljoner kronor för anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2012 är 182,5 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2012 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 182,9 miljarder kronor. Detta är 0,4 miljarder kronor, eller 0,2 procent, högre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2012 beräknas till 1,0 miljarder kronor. 4
Inledning Försäkringskassan föreslår tilläggsanslag för 2012 om sammanlagt 3,3 miljarder kronor. Tilläggsanslagen avser de anslag där beräknade utgifter överstiger den högsta tillåtna anslagskrediten. De sammanlagda utgifterna för år 2013 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 182,6 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer för 2013 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 183,4 miljarder kronor, vilket är högre än den beräknade utgiften till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under 2012. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer förutsätter även att tilläggsanslag beviljas för 2012, i annat fall ökar förslaget till anslagsnivåer med motsvarande belopp. Behov av ytterligare medel för 2012 I regleringsbrevet för 2012 anges för samtliga anslagsposter utom två att inget anslagssparande får föras över från år 2011 till 2012. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2011 och 2012 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2011 till 2012 och från år 2012 till 2013. För sju anslag/anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2012 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Se bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2012. För anslaget 9,1:7 Sjukvård i internationella förhållanden överskrider den prognostiserade utgiften 2012 tilldelade medel med 86 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 57 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Sjukvård i internationella förhållanden för budgetåret 2012 med 87 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2013 med motsvarande belopp. För anslaget 9,4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning överskrider den prognostiserade medelsbehovet 2012 tilldelade medel med 79 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 71 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Bilstöd till personer med funktionsnedsättning för budgetåret 2012 med 80 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas stoppas utbetalningarna i september 2012 och anslagsbehovet 2013 ökar med motsvarande belopp. För anslagsposten 10,1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare överskrider den prognostiserade utgiften 2012 tilldelade medel med 60 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 58 miljoner kronor. 5
Inledning Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Högkostnadsskydd för arbetsgivare för budgetåret 2012 med 60 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2013 med motsvarande belopp. För anslagsposten 10,1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. överskrider det prognostiserade anslagsbehovet 2012 tilldelade medel med 13 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 6 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår att frågan om tilläggsanslag blir föremål för fortsatt bevakning då utvecklingen för anslagsposten bedöms som osäker. För anslagsposten 10,1:1.21 Sjukpenning överskrider den prognostiserade utgiften 2012 tilldelade medel med 2 762 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 1 813 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Sjukpenning för budgetåret 2012 med 2 762 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2013 med motsvarande belopp. För anslaget 12,1:3 Underhållsstöd överskrider den prognostiserade utgiften 2012 tilldelade medel med 150 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 51 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Underhållsstöd för budgetåret 2012 med 151 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2013 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12,1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn överskrider den prognostiserade utgiften 2012 tilldelade medel med 168 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 37 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Vårdbidrag för funktionshindrade barn för budgetåret 2012 med 169 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2013 med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag 2013 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2012 och 2013. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2012 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2012 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2012 till år 2013. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2013 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2012, men däremot av under år 2012 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet 6
Inledning kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2013 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2013. 7
Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkrings- och bidragssystemen åren 2013 2016, 1000-tal kronor Försäkringskassans förslag till anslag 2013 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 01:04 Tandvårdsersättning 5 657 650 5 889 770 6 113 370 6 323 300 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift 335 596 565 555 för smittbärarpenning 01:07 Sjukvård i internationella förhållanden 04:03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 04:04 Kostnader för statlig assistansersättning 609 768 *) 630 023 645 312 658 018 323 549 *) 338 660 354 807 351 165 22 507 000 23 668 000 24 915 000 26 181 000 Summa 29 098 302 30 527 049 32 029 054 33 514 038 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 01:01 Sjukpenning och 23 708 960 *) 23 966 484 23 721 036 24 115 102 rehabilitering m.m. 01:02 Aktivitets- och 50 993 461 47 835 370 45 675 148 44 274 962 sjukersättningar m.m. 01:03 Handikappersättningar 1 284 000 1 302 000 1 331 000 1 367 000 01:04 Arbetsskadeersättningar 3 743 800 3 498 000 3 353 400 3 195 900 m.m. 01:05 Ersättning för kroppsskador 42 360 40 960 39 020 37 490 01:06 Bidrag för arbetet med 995 000 995 000 995 000 995 000 sjukskrivningar inom hälsooch sjukvård 01:07 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 441 500 2 441 500 2 441 500 2 441 500 Summa 83 209 081 80 079 314 77 556 104 76 426 954 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 01:01 Allmänna barnbidrag 24 706 000 25 053 000 25 416 000 25 733 000 01:02 Föräldraförsäkring 36 738 637 38 156 502 39 410 340 40 827 441 01:03 Underhållsstöd 2 013 800 *) 2 012 900 2 012 200 2 011 900 01:04 Bidrag till kostnader för 20 000 20 000 20 000 20 000 internationella adoptioner 01:06 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 042 771 *) 3 112 034 3 230 193 3 361 190 01:08 Bostadsbidrag 4 616 000 4 365 800 4 103 900 3 849 300 Summa 71 137 208 72 720 236 74 192 633 75 802 831 Totalt 183 444 591 183 326 599 183 777 791 185 743 823 *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag beviljas för 2012. Övriga förslag I avsnittet Socialförsäkringens finansiering redovisas inkomster och utgifter för de olika socialförsäkringarna år 2011. Med utgångspunkt i prognoser för åren 2012 2016 föreslås förändringar av avgiftsnivåerna. 8
Inledning Försäkringskassan föreslår att föräldraförsäkringsavgiften höjs samt att, sjukförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften sänks från och med 2013. Försäkringskassan hemställer om att få bemyndigande att räkna upp livräntorna från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen från och med 2013-01-01 med en procentsats som motsvarar höjningen av prisbasbeloppet mellan 2012 och 2013. Försäkringskassan föreslår vidare att anslaget 12, 1:1 Allmänna barnbidrag byter namn till Barnbidrag. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2012 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2012 2016 i Hermes senast den 22 februari. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Redovisningen avseende Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Arbetshjälpmedel m.m. ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden, prognostiserat utfall för 2012 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren 2012 2016 över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10, och 12. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2012 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I bilaga 5 redovisas en jämförelse mellan prognoserna i detta budgetunderlag och de prognoser som lämnades till regeringen i januari 2012. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 6. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta 9
Inledning för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2012 har dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2011 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till kända regeländringar och lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom det då inte finns underlag för beräkningar. De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 2. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutet (KI) den 21 december 2011. Till beräkningarna har vidare SCB:s befolkningsprognos från år 2011 använts. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. Den ekonomiska utvecklingen 1 Under hösten 2011 blev det internationella ekonomiska stämningsläget successivt svagare. De nordamerikanska ekonomiska problemen är visserligen ännu inte undanröjda, men den nya finanskrisen hänger främst samman med de skuld- och betalningsbekymmer som finns i flera sydeuropeiska länder. Även om de utlösande faktorerna var olika, kan 2008 och 2011 års finanskriser ses i samma grundläggande sammanhang: som uttryck för en real överkonsumtion i västvärlden, som inte har åtgärdats. Den förra finanskrisens effekter slogs tillbaka med hjälp av förstärkta finanspolitiska stimulanser (dvs. ökade budgetunderskott) och med hjälp av räntesänkningar från centralbankerna ned till styrräntenivåer på i praktiken noll procent. Federal Reserve Bank i USA har gett till känna att räntan inte kommer att höjas under lång tid framöver, en nästan unik utfästelse i penningpolitiska sammanhang. I Europa har ett system med nödlån till de värst utsatta länderna satts igång, samtidigt som försök görs av de berörda ländernas regeringar att reda upp situationen med budgetbesparingar. Konjunkturinstitutet karakteriserade i sin prognos från december 2011 läget för Sverige med att arbetslösheten stiger och biter sig fast. Det är denna decemberbedömning som är bakgrund till Försäkringskassans föreliggande beräkningar. Konjunkturinstitutet utgår från att en kreditkollaps i Europa är så globalt avskräckande att nödvändiga besparingsåtgärder kommer att 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 10
Inledning genomföras och att ytterligare likviditetsstöd ordnas om behov uppstår. En viss draghjälp kan också komma från en starkare konjunktur i USA. De realekonomiska bedömningarna är ändå betydligt dystrare än för några månader sedan. Konjunkturinstitutet räknade i december med en BNP-tillväxt på 0,6 procent för 2012, att jämföra med nära 2 procent i prognosen från augusti 2011. För euroländerna i genomsnitt förutses en BNP-minskning 2012, medan tillväxten i USA antas fortsätta i samma takt som 2011, dvs. med 1,7 procent. Den svaga efterfrågan i Europa medför bl.a. att den svenska exportens ökning blir i det närmaste obefintlig. En återhämtning bedöms komma att påbörjas år 2013, både i omvärlden och i Sverige. I genomsnitt för åren 2013 2016 räknar Konjunkturinstitutet med en svensk BNP-tillväxt på cirka 3 procent per år. BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet 11
Inledning Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av befolkningen 16 64 år. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är december 2011. Omsvängningen i det svenska stämningsläget har fått tydligt uttryck i den s.k. Barometerindikatorn. Denna sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget. Den bröt redan i september genom den gräns under vilken läget är sämre än normalt. Barometerindikatorn är en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna i indikatorn sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Prognos vid oförändrade regler Försäkringskassan gör i princip, liksom andra myndigheter som Ekonomistyrningsverket och Pensionsmyndigheten, sina prognoser baserade på förutsättningen att den ekonomiska politiken inte ändras och att hänsyn endast tas till redan fattade beslut. Även regeringen gör sina prognoser under förutsättning av oförändrade regler. Konjunkturinstitutet har emellertid sedan år 2008 ambitionen att förutse den mest sannolika politiken, detta i syfte att göra en så träffsäker prognos som möjligt. Att en myndighet som Försäkringskassan utgår från oförändrade regler har till syfte att vägleda de politiska beslutsfattarna i regeringen och riksdagen man visar vad som skulle hända om inga åtgärder vidtas. På så vis kan man säga att det ibland inte är avsikten att prognosen ska slå in, utan att den ska ge upphov till politiska beslut som leder till ett annat utfall. 12
Inledning Konjunkturinstitutet ser i stället som sin uppgift av vägleda andra ekonomiska beslutsfattare, t.ex. hushåll och företag, med prognoser som inbegriper effekterna av den mest rimliga ekonomiska politiken. Om man gör makroekonomiska prognoser över flera år baserade på principen om oförändrade regler, blir resultatet i allmänhet ett växande finansiellt överskott i den offentliga sektorn. Många offentliga utgifter är, i avsaknad av nya beslut, nominellt oförändrade. Barnbidrag är ett bland många exempel. Eftersom det oftast råder ekonomisk tillväxt, ökar däremot skatteinkomsterna i form av inkomstskatt, moms m.m., givet oförändrade skattesatser. Målet för det offentliga överskottet är 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Konjunkturinstitutet visar att deras egen nuvarande prognos, omtolkad till att gälla vid oförändrade regler skulle ge upphov till ett överskott på 2 procent år 2015. Regeringens senaste prognos (som också bygger på oförändrade regler) skulle leda till ett överskott som närmar sig 4 procent av BNP år 2015. Konjunkturinstitutet anser att sådana beräkningar är missvisande och vilseledande. Om inte annat skulle utvecklingen föranleda initiativ i Riksdagen i syfte att nedbringa överskotten. En besläktad fråga gäller antagandet om ränteutvecklingen. I december 2011 sänkte Riksbanken sin reporänta till 1,75 procent och man har uttalat att denna nivå kommer att behållas under 2012. Konjunkturinstitutet räknar i stället med att reporäntan i konjunkturstimulerande syfte sänks till 0,75 vid slutet av år 2012. Det bör dock påpekas att Riksbanken normalt inte antar att reporäntan är oförändrad utan att den följer en s.k. räntebana. Konjunkturinstitutet räknar i decemberprognosen med förändringar i finanspolitiken som leder till att det inte sker några reala försämringar i transfereringssystemen. Detta skulle bland annat betyda att bl.a. barnbidrag och studiestöd höjs i takt med inflationen. Den offentliga konsumtionen förutsätts vidare utvecklas så att den följer de demografiskt betingade behoven. Skattesatserna antas bli oförändrade. Det ska påpekas att Konjunkturinstitutet inte betraktar dessa förändringar som finanspolitiska rekommendationer, utan som prognoser som syftar till att överskottsmålet på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel inte överskrids. Man har emellertid räknat om prognosen så att den motsvarar ett (osannolikt) antagande om oförändrad finanspolitik. Resultaten blev, för BNP-tillväxten i procent och för arbetslösheten i procent av arbetskraften: 2012 2013 2014 2015 2016 BNP, prognos 1,0 3,0 3,2 3,0 2,6 BNP, oför. regler 1,0 2,8 2,9 2,7 2,4 Arbetslöshet, prognos 7,8 7,9 7,7 7,2 6,5 Arbetslöshet, oför. regler 7,8 8,1 8,1 7,8 7,5 13
Inledning För arbetslösheten blir skillnaden på längre sikt som synes betydande (en procentenhet år 2016) mellan den faktiska prognosen och som den skulle se ut vid oförändrade regler. Arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden har både direkt och indirekt betydelse för Försäkringskassans prognoser. En direkt modellmässig koppling finns till prognosen för bostadsbidrag. Ju fler personer som saknar arbete, desto fler blir berättigade till bostadsbidrag. Arbetsmarknadsläget inverkar också på löneutvecklingen och inflationen, och därmed på utvecklingen av ett stort antal socialförsäkringsförmåner (se vidare nedan). Efterfrågan på arbetskraft påverkas med eftersläpning i förhållande till vanliga indikatorer på det allmänna konjunkturläget, t.ex. Konjunkturinstitutets Barometerindikator. Även i relation till BNP-tillväxten finns en tidsförskjutning. Den rekordartade BNP-ökningen på 5,7 procent år 2010 motsvarades exempelvis av en tillväxt i antalet sysselsatta på blygsamma 1,1 procent. Denna ökning var otillräcklig för att ge en minskning i arbetslösheten, som fortsatte att stiga något. Den kraftiga produktionsökningen kunde inledningsvis mötas med förbättrat resursutnyttjande i företagen och med ökad medelarbetstid för de anställda. Under 2011 steg antalet sysselsatta, trots en lägre tillväxt i BNP, betydligt mer än 2010, eller med 2,1 procent. Detta medförde en minskning i arbetslösheten från 8,4 procent av den tillgängliga arbetskraften ned till 7,5 procent. Till följd av lågkonjunkturens återkomst under hösten 2011 bedöms arbetslösheten öka under de närmaste två åren, för att börja minska först år 2014 (eller 2015 vid oförändrad ekonomisk politik). Inte ens 2016 bedöms arbetslösheten ha gått tillbaka till de förhållandevis goda åren 2007 och 2008 som rådde före effekterna av 2008 års finanskris. 14
Inledning Arbetslösheten Procent av arbetskraften Ökningen i antalet sysselsatta personer beräknas av Konjunkturinstitutet bli mycket liten under 2012 och 2013 (0,1 respektive 0,3 procent), men ökar sedan och når nära 1 procent per år 2015 och 2016. Befolkningen i åldern 15 64 år, som utgör kärnan i sysselsättningen 2 minskar emellertid, om än obetydligt, på grund av att den stora 1940-talsgenerationen passerar 65 års ålder. Utvecklingen betyder att antalet personer som saknar sysselsättning (står utanför arbetskraften eller är arbetslösa) i åldern 15 64 år sjunker med närmare 10 procent. 3 2 3 Endast drygt 100 000 personer i åldern 65-74 är sysselsatta, motsvarande cirka 2 procent av den totala sysselsättningen. Definitionen av förvärvsaktiv ålder har då och då förändrats. För inte så länge sedan var det vanligt att ange den förvärvsaktiva åldern som 20 64 år, som en anpassning till att de flesta ungdomar gick i gymnasiet. Man argumenterade, åtminstone i andra europeiska länder, för att i stället använda 20 60 år, eftersom den genomsnittliga åldern för utträdet från arbetslivet är 60 år eller t.o.m. ännu lägre. Det senaste, och som nu tillämpas i Sverige, är emellertid att använda 15 74 år som norm, vilket både Konjunkturinstitutet och SCB gör. Detta leder till svårigheter när det exempelvis gäller att tolka och jämföra sysselsättningsgrader; bl.a. kommer sysselsättningsgraden i procent av den förvärvsaktiva befolkningen att sjunka framöver i Sverige när de pensionerade 40- talisterna ska ingå i nämnaren. Förändringen är internationell, och är bl.a. ett uttryck för strävandena från bl.a. EU-kommissionens sida att höja pensionsåldern. 15
Inledning Personer som saknar sysselsättning i åldern 15 64 och 15 74 år 1000-tal En hög allmän arbetslöshet tenderar att slå särskilt hårt på ungdomsgrupperna. Ett resultat av detta brukar vara att ungdomar i ökad utsträckning väljer eller tvingas välja att studera som andrahandsalternativ när det är svårt att komma in på arbetsmarknaden. Heltidsstuderande som skulle ha velat arbeta ingår sedan några år tillbaka i SCB:s arbetslöshetsstatistik, och den gruppen utgjorde år 2010 hela 2,5 procentenheter av den totala arbetslösheten, som var 8,4 procent. Det betyder att nästan en tredjedel av de arbetslösa bestod av heltidsstuderande. Genom att heltidsstuderande arbetslösa inkluderas i arbetslöshetsmåttet blir ungdomsarbetslösheten naturligtvis hög. I åldersgruppen 15 24 år är arbetslösheten ungefär 25 procent av arbetskraften, vilket är ett närmare dubbelt så högt tal som med den tidigare arbetslöshetsdefinitionen. En fördjupad och förlängd kris med en arbetslöshet som biter sig fast blir bekymmersam från socialförsäkringens synpunkt. Med ökad arbetslöshet följer sämre disponibla inkomster, även om arbetslöshetsersättning m.m. kan täcka upp en del av inkomstbortfallen. Utgifterna för bl.a. bostadstillägg och underhållsstöd blir större. Även kommunernas utgifter för ekonomiskt bistånd blir större. Löneutvecklingen När det gäller löneutvecklingen konstaterar Konjunkturinstitutet att lönehöjningarna blev små 2010 och 2011. En orsak till detta var lågkonjunkturen och det svaga arbetsmarknadsläget, särskilt fram t.o.m. 2010. Härigenom blev lönehöjningarna i 2010 års avtalsrörelse relativt begränsade och ökningarna utöver de centrala avtalen ( löneglidningen ) små. Visserligen 16
Inledning blir arbetslösheten hög och rentav något växande även de närmaste två åren, vilket fortsätter att dämpa lönehöjningarna utöver de centrala avtalen, men den nu pågående avtalsrörelsen tycks resultera i betydligt högre centralt avtalade lönehöjningar än 2010 års avtalsrörelse. De högsta totala lönehöjningarna för 2012 väntas komma i industrin (som redan slutit avtal) med 4,1 procent enligt den s.k. konjunkturlönestatistiken (se vidare nedan), medan höjningen för ekonomin som helhet väntas stanna vid 3,2 procent. Under 2013 beräknas löneökningstakten avta, men den accelererar återigen 2014 2016, under förutsättningen att lågkonjunkturen då börjar ebba ut. Antaganden om löneutvecklingen har betydelse för ett flertal prognosområden i socialförsäkringen: sjuk- och rehabiliteringspenning, arbetsskadeersättning, assistansersättning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning och underhållstöd för att nämna de tyngsta. Det allmänt sett vanligaste måttet på löneutvecklingen finns i den nämnda konjunkturlönestatistiken från Medlingsinstitutet och SCB. I olika sammanhang används parallellt beräkningar utifrån SCB:s nationalräkenskaper, där lönesumman i ekonomin delas med antalet arbetade timmar. Ofta överensstämmer utvecklingstalen väl, men ibland blir skillnaderna stora, vilket var fallet t.ex. för 2010 och 2011. Konjunkturlönestatistiken är avsedd att ge ett mått på den underliggande löneutvecklingen. Detta innebär bl.a. att den periodiseras på så sätt att retroaktiva lönebetalningar i efterhand läggs in under den period som betalningarna avser, vilket ger en kostnadsmässigt rättvisande bild. I nationalräkenskaperna tillämpas däremot en kontantprincip. Arbetstidsbegreppen är också olika. I konjunkturlönestatistiken används för arbetare lönesumman och däremot svarande antal faktiskt arbetade timmar, och för tjänstemän överenskommen månadslön i relation till antalet avtalade timmar. I nationalräkenskaperna används utbetalad lönesumma delad med det faktiska antalet arbetstimmar. Detta betyder att nationalräkenskapernas timlöner påverkas av bl.a. variationer i semesteruttag och (betald och obetald) övertid. Semesteruttaget var ovanligt högt år 2009 som en anpassning till det dåliga arbetsmarknadsläget och mer normalt 2010. Det bidrog till att det blev en mycket liten löneökning 2010 (många arbetade timmar) enligt nationalräkenskaperna, medan löneökningen enligt konjunkturlönestatistiken kom upp i 2,6 procent. Nationalräkenskaperna använder också ett vidare lönebegrepp än konjunkturlönestatistiken. Bl.a. ingår sjuklön betald av arbetsgivaren, vilket betyder att variationer i kort sjukfrånvaro påverkar timlönen. I nationalräkenskaperna ingår även bonus och andra rörliga ersättningar samt avgångsvederlag. Från Försäkringskassans synpunkt har det bedömts vara mest näraliggande att i prognoserna använda nationalräkenskapernas lönemått. I bl.a. sjuk- och föräldraförsäkringarna är det de faktiskt utbetalda lönerna, inte de i efter- 17
Inledning hand periodiserade, som grundar ersättningens storlek. Helt självklart är dock valet inte: en sänkt timlön enligt nationalräkenskaperna som beror på att den korta sjukfrånvaron minskar (och antalet faktiskt arbetade timmar ökar) påverkar inte de facto storleken på ersättningarna. Det gör inte heller en minskad timlön som beror på att semesteruttaget minskar eller att avgångsvederlagens andel av lönesumman sjunker, vid givet antal arbetade timmar. Ett med löneutvecklingen besläktat begrepp är inkomstindex. Prognosen för detta index är centralt för pensionssystemet, men används även för arbetsskadeersättning som Försäkringskassan handhar. En viktig komponent i prognosen för inkomstindex är löneutvecklingen per anställd och år. Löneutvecklingen per anställd ges av utvecklingen av lönesumman delad med antalet anställda. Det fastställda inkomstindexet baseras i efterhand dock på summan av pensionsgrundande inkomster per person med sådan inkomst. Detta betyder att även andra pensionsgrundande ersättningar än lön tillkommer, däribland sjuk- och föräldrapenning, a-kassa m.m. Till detta kommer att ett medeltal av de senaste tre årens reala del av inkomstindex används, tillsammans med den senast uppmätta ökningen i prisbasbeloppet. 4 Prognoserna för timlöner, årslön per anställd och inkomstindex är för femårsperioden 2012 2016 följande, procentuella förändringar i genomsnitt per år: Timlön 3,4 Årslön per anställd 3,6 Inkomstindex 3,7 Inflation, räntor och prisbasbelopp Konsumentprisindex (KPI) steg år 2011 med 3,0 procent, räknat som årsgenomsnitt, jämfört med bara 1,3 procent 2010. Den tilltagande inflationen berodde huvudsakligen på högre räntor, vilka ökade hushållens bostadsutgifter. Höjd ränta har två effekter på inflationen, dels effekten uppåt via bostadsutgifterna, dels en motsatt effekt, som beror på att höjd ränta dämpar efterfrågan i ekonomin och på så sätt begränsar inflationen. Den senare effekten antas vanligen vara den mest betydelsefulla, och utgör själva fundamentet för Riksbankens penningpolitik. Under intryck av den påtagligt försvagade konjunkturen bedöms inflationen under 2012 bli lägre, nämligen 1,1 procent. En viktig faktor bakom den nedjusterade inflationen är att hushållens bostadsräntor antas bli lägre till följd av lägre räntor. 4 För en utförlig redovisning av beräkningsproceduren, se Pensionsmyndighetens Orange Rapport och deras budgetunderlag. 18
Inledning Även exklusive räntornas effekt på bostadsutgifterna (KPIF) blir inflationen låg under de närmaste åren. Visserligen stiger arbetskraftskostnaderna på grund av den förstärkta löneuppgången, men inflationen hålls tillbaka genom att företagens vinstmarginaler bedöms minska under år 2012. En dämpande effekt uppstår också genom att kronan bedöms komma att förstärkas. När kronan förstärks dämpas uppgången i importpriserna. Konsumentprisindex (KPI) fastställda tal och exkl. effekter av förändrade räntor (KPIF) Procentuella förändringar mellan årsgenomsnitt Åren 2013 2016 ökar inflationen och bryter mot slutet av 2014 genom Riksbanken inflationsmål på 2 procent. Det spelar härvid en betydande roll att räntorna stiger. Som redan nämnts räknar Konjunkturinstitutet med att styrräntan (reporäntan) av stabiliseringspolitiska skäl sänks till 0,75 procent vid slutet av 2012. Därefter bedöms den dock successivt stiga till 3,75 procent vid slutet av 2016. 19
Inledning Marknadsräntor, årsgenomsnitt Procent Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 5 höjdes från 42 400 kronor 2010 till 42 800 kronor 2011. Prisbasbeloppet för 2011 bestämdes av KPI:s förändring i juni 2010 räknat från juni året före. På motsvarande sätt har 2012 års prisbasbelopp fastställts till 44 000. Med samma beräkningssätt prognostiseras basbeloppet bli (i kronor): 2009 42 800 2010 42 400 2011 42 800 2012 44 000 2013 44 500 2014 45 200 2015 46 100 2016 47 200 Observera att det är totala KPI:s förändringar, inklusive effekter av ändrade räntor, som ligger till grund för prisbasbeloppet. 5 Det gäller bl.a. aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över de respektive taken. 20
Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg I utgiftsområde 9 ingår bland annat de av Försäkringskassan administrerade förmånerna tandvårdsförsäkring, sjukvård i internationella förhållanden, bilstöd till personer med funktionsnedsättning och statlig assistansersättning. Försäkringsutgifterna sedan 1980 I diagrammet nedan visas utgifterna i miljarder kronor sedan 1980 för de förmåner som Försäkringskassan administrerar inom utgiftsområde 9. Utgifterna redovisas i 2011 års priser. Utgifter i miljarder kronor inom utgiftsområde 9 åren 1980 2016* i 2011 års priser 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Tandvårdsförsäkring Bilstöd Assistansersättning Sjukvård i internationella förhållanden ** * Prognos för åren 2012 2016 ** Data från 2002 Sedan förmånen assistansersättning infördes 1994 har den stadigt ökat i omfattning och dominerar i dag utgiftsnivån inom sitt utgiftsområde. I genomsnitt ökade utgifterna i 2011 års priser med ungefär 10 procent per år mellan åren 2000 och 2011, vilket delvis förklaras av att antalet personer med förmånen ökat. Antalet personer med assistansersättning har ökat med i 21
Hälsovård, sjukvård och social omsorg genomsnitt 6 procent per år och antal assistanstimmar per person och vecka med i genomsnitt knappt 3 procent per år. År 2011 fick knappt 16 000 personer assistansersättning vilket kan jämföras med knappt 9 000 personer år 2000. År 2001 blev det möjligt för den som blivit berättigad till personlig assistans att behålla denna rätt även efter 65- årsdagen vilket medförde att antalet personer med assistansersättning ökade kraftigt under 2001 och de närmsta åren därefter. Ökningstakten i antalet personer med assistansersättning har avtagit under de senaste åren och beräknas bli drygt 16 100 år 2016. Ökningen av statens utgifter för denna försäkring förväntas under prognosperioden att fortsätta stiga, om än i något långsammare takt än under den senaste femårsperioden. Både utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden och för tandvård har varierat markant. I tandvårdsförsäkringens fall har detta till stor del hängt samman med hur omfattande försäkringsskyddet varit under olika perioder. Under perioden 2012 2016 förväntas utgifterna för tandvård öka något i 2011 års priser medan utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden beräknas minska fram till 2013 för att sedan öka något. 22
Tandvårdsförmåner m.m. 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 1 2012 2013 2014 2015 2016 4 957 172 5 169 440 5 657 650 5 889 770 6 113 370 6 323 300 Utfall. 1 Anslagsbelastningen för 2011 blev 4 957 miljoner kronor, vilket är 1 729 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 2 063 miljoner kronor lägre än tillgängliga medel. Anslagsbelastningen för 2012 beräknas bli 5 169 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 549 miljoner kronor lägre än tillgängliga medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2013 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2012 redovisas i inledningen. Ändamål Tandvårdsförsäkringen bekostas från anslagsposten. Det nuvarande regelverket för tandvårdsstödet gäller sedan den 1 juli 2008 och består av två delar. Dels ett tandvårdsbidrag som alla vuxna har rätt till från och med det år de fyller 20 och dels en tandvårdsersättning som ersätter delar av patientens kostnader för kostsamma åtgärder. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte nyttjas ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget bör användas till undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till dubbelt bidrag (300 kronor) och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till enkelt bidrag (150 kronor). 23
Tandvårdsförmåner m.m. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. Tandvårdsersättning lämnas när patientens sammanlagda kostnad för ersättningsberättigande tandvård överstiger 3 000 kronor. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning betalas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning för vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Antaganden I prognosen används SCB:s senaste befolkningsprognos Analys av 2011 De totala utgifterna för det nuvarande tandvårdsstödet blev drygt 3 procent högre 2011 jämfört med 2010 och beräknas att fortsätta öka i samma takt under hela prognosperioden. Under 2011 utbetalades sammanlagt cirka 4 950 miljoner kronor. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet blev cirka 7 miljoner kronor 2011 mot cirka 104 miljoner kronor 2010, vilket är en minskning med hela 93 procent. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet beräknas försvinna helt fr.o.m. 2012. Försäkringskassan har i sina tidigare beräkningar antagit att utgifterna för det statliga tandvårdsstödet skulle öka påfallande till följd av införandet av det nuvarande tandvårdsstödet; och att utgifterna storleksmässigt skulle hamna på drygt 6 miljarder kronor redan år 2009. Beräkningarna byggde på ett antagande om att en större andel av befolkningen skulle starta nya ersättningsperioder samtidigt som tandvårdskonsumtionen som omfattas av högskostnadsskydd skulle öka. De tämligen låga utfallen under de tre åren som gått indikerar emellertid att detta inte skett i den utsträckning som tidigare förutspåtts. Det kan finnas varierande förklaringar till detta, men en bidragande orsak är sannolikt den svaga och osäkra ekonomiska utvecklingen under åren 2008 2011, som starkt påverkat hushållens konsumtions- och sparbeteende. I figuren nedan visas tandvårdskonsumtionen mätt som summan av ersättningsgrundande belopp per år under perioden 2008 2011. 24
Tandvårdsförmåner m.m. Tandvårdskonsumtion mätt som summan av ersättningsgrundande belopp per år Anm. År 2008 avser inte ett helt år då det statliga tandvårdsstödet infördes 1 juli 2008. Som figuren ovan visar, har tandvårdskonsumtionen stagnerat under 2011 efter att ha ökat långsamt mellan 2009 och 2010. Under 2011 konsumerades tandvård motsvarande ca 14 miljarder kronor. Drygt 35 procent av den totala konsumtionen ersätts av det statliga tandvårdsstödet. Enligt Konjunkturinstitutets decemberprognos, har hushållen tagit intryck av den senaste ekonomiska turbulensen och konsumerar för närvarande med en påtaglig försiktighet. Analys av 2012 2016 Sedan införandet av det nuvarande tandvårdsstödet, som trädde i kraft den 1 juli 2008, har cirka 5,9 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre gjort drygt 34 miljoner besök. Detta innebär att cirka 81 procent av befolkningen gjort minst ett besök under perioden. I figuren nedan visas antalet besök per månad sedan det nya tandvårdsstödet infördes i juli 2008 samt prognosen 2012 2016. 25
Tandvårdsförmåner m.m. Antalet tandvårdsbesök per månad. Utfall och prognos. Antalet tandvårdsbesök har ökat långsamt över tidsperioden, vilket delvis kan förklaras av att det nuvarande tandvårdsstödet trädde i kraft mitt i en lågkonjunktur. Utvecklingen har även visat på ett tydligt säsongsbetonat mönster med färre besök under sommaren. Antalet besök beräknas öka långsamt under prognosperioden. För 2012 beräknas utgifterna för tandvårdsersättning uppgå till 5 169 miljoner kronor. Fr.o.m. 2013 införs ett nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag, vilket medför en ökning av utgifterna med drygt 9 procent 2013 jämfört med 2012. Utgifterna beräknas därefter att återgå till den antagna utvecklingen på drygt 3 procent per år under resten av prognosperioden; främst till följd av ett antagande om en långsam ökning av antalet patienter, huvudsakligen på grund av den demografiska utvecklingen. I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen i januari 2012. Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för år 2013 beräknas till 5 658 miljoner kronor. En avvikelse i antalet patienter med 500 personer beräknas påverka utgifterna med ungefär 2,6 miljoner kronor. En avvikelse med 1 000 personer i åldersgruppen 50 64 påverkar utgifterna med cirka 1,3 miljoner kronor. 26
Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 483 ¹ 364 ¹ 335 ² 596 565 555 Preliminär avgift 514 ¹ 545 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 31 ¹ 181 ¹ 220 41 10 0 Prognostiserad avgift för respektive år 555 555 555 555 555 555 1 2 Fastställd av riksdag eller regering. Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2011 blev 483 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2012 beräknas bli 364 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet Försäkringskassans förslag till anslag för 2013 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2012 redovisas i inledningen. Ändamål Anslagsposten smittbärarpenning disponeras av Socialstyrelsen. Försäkringskassan prognostiserar endast den statliga ålderspensionsavgift som är förknippad med utgiften för smittbärarpenning. Antaganden Utöver de antaganden som Socialstyrelsen använder vid beräkningen av förmånen tillkommer beräknad ränta på sex månaders statsskuldväxlar från Konjunkturinstitutet. Analys Prognosen bygger på Socialstyrelsens prognos som är 5,6 miljoner kronor för alla kommande år. Utfallet 2011 var knappt 5,6 miljoner kronor. I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen i januari 2012. 27
Sjukvård i internationella förhållanden 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 1 2011 1 2012 2013 2014 2015 2016 649 524 616 166 609 768 630 023 645 312 658 018 Utfall. Anslagsbelastningen för 2011 blev 650 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor lägre än tillgängliga medel. Anslagsbelastningen för 2012 beräknas bli 616 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 57 miljoner kronor högre än tillgängliga medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2013 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2012 redovisas i inledningen. Ändamål Från anslaget bekostas konventionsvård, turistvård, pensionärsvård samt sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Begreppet avser ersättning till landstingen för vård som givits i Sverige till personer försäkrade i länder med vilka Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Begreppet avser ersättning till andra länder för vård som givits till personer som är försäkrade i Sverige som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. I begreppet ingår även planerad vård med förhandstillstånd. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Begreppet avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige, som har valt att bosätta sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Det gäller även ersättning av vård till familjemedlemmar bosatta i ett annat land än den försäkrade. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp medan andra skickar fakturor på faktiska belopp för pensionärsvård. 29
Sjukvård i internationella förhållanden Sjuk- och tandvårdstjänster Begreppet avser sedan mitten av september 2010 ersättning i efterhand för planerad vård med stöd av artiklarna 56 och 57 om i EUF-fördraget. Ersättningen motsvarar de faktiska kostnaderna. Personer som är försäkrade i Sverige kan ha rätt till vårdförmåner i andra länder. På motsvarande sätt kan försäkrade i andra länder ha rätt till vårdförmåner i Sverige. Med vårdförmåner avses sjukvård, tandvård, läkemedel med mera, som ges fritt eller till reducerat pris. Vilka vårdförmåner som ger rätt till ersättning bestäms av vistelselandets nationella lagstiftning. Vad som krävs för att få rätt till förmåner i andra länder och vilka personer som omfattas av denna rätt regleras av nationell lagstiftning, EU:s regelverk samt de konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder. Sverige har ingått konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner med Algeriet, Australien, Chile, Israel, Nordirland, Storbritannien, Turkiet samt provinsen Québec i Kanada. Sverige har dessutom avtal om betalningsavstående, det vill säga överenskommelser om att avstå kostnadsansvaret för vårdförmåner i vissa situationer, med de nordiska länderna, Luxemburg, Irland, Nordirland, Storbritannien och Österrike. För att förenkla reglerna för samordning av trygghetssystemen och underlätta deras tillämpning i de europeiska länderna, har en ny förordning tagits fram. Den nya förordningen (EG) nr 883/2004 ersätter tidigare förordning nr (EEG) 1408/71. En ny tillämpningsförordning, (EG) nr 987/2009, ersätter tidigare tillämpningsförordning (EEG) nr 574/72. Förordningarna 1408/71 och 574/72 tillämpas dock fortfarande gentemot EES-länderna och Schweiz. Pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige, men bosatta i ett annat EU-land, har sedan 1 maj 2010 rätt till vårdförmåner i Sverige till samma patientavgift som personer som är bosatta och försäkrade i Sverige. Denna rätt framgår av bilaga IV till förordning 883/2004. I de fall där pensionärerna är bosatta i länder som debiterar Sverige fasta belopp sker en dubbeldebitering när de söker vård i Sverige. Sedan mitten av september 2010 ersätts inte längre nödvändig vård som har givits i ett annat EU/EES-land med stöd av EUF-fördraget. Rätt till ersättning för nödvändig vård hos en allmän eller privat vårdgivare kan dock finnas enligt förordning 987/2009. Anslaget Sjukvård i internationella förhållanden finansieras helt med statliga medel. 30