Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning 29.10. Vasa 2.11.2015 Gun Oker-Blom 1
Dagens teman GLP 2016- nya betoningar och preciseringar GLP 2016- bedömningsfrågor Diskussioner Läroämnen och lokalt LP-arbete 2.11.2015 Gun Oker-Blom 2
Lokal läroplan (2016) Lokala behov och linjedragningar Grunderna för läroplanen 2015 Statsrådets förordning om riksomfattande mål och timfördelning 2014 Gymnasielagen och förordningen 1998 2.11.2015 Gun Oker-Blom 3
LP-arbetet; tidsschema Lp-grunderna utarbetas så att de kan tas i bruk 1.8.2016. Målsättning Lp-grunderna för ungdomar: slutet av oktober 2015 (UBS fick nya direktion hade möte 22.10.) Lp-grunderna för vuxna: dec 2015 Lokalt Lp-arbete 2015-16 2.11.2015 Gun Oker-Blom 4
GLP tas i bruk årskursvis Den nu gällande läroplanen togs i bruk årskursvis, med början från år 1 i gymnasiet. Detta förfarande även nu som utgångspunkt för GLP arbetet Utbildningsanordnaren ska godkänna den lokala läroplanen före 1.8. 2016 2.11.2015 Gun Oker-Blom 5
Bakgrund Läroplanstexten är utformad enligt Statsrådets förordning (942/2014) Och som stödmaterial: Statsrådets pro memoria 13.11. 2015 samt UBS rapport Lukion opetussuunnitelma-analyysi 2006 UKM:s ar betsgruppsrapporter, t.ex: Lukiokoulutuksen kehittämisen toimenpide-ehdotuksia valmistelevan työryhmän muistio De nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen(2014) 2.11.2015 Gun Oker-Blom 6
Gymnasiets timfördelning (gymn utbildning för unga) Lärokursens omfattning såsom tidigare: 75 kurser Obligatoriska kursernas antal såsom nu: 47-51 Totalantalet nationella fördjupade kurser bibehålls Förändringar gällande timfördelning i flera läroämnen: matematik, geografi, fysik, filosofi, historia, samhällskunskap, religion/livsåskådningskunskap,musik, bildkonst och studiehandledning Nyhet: temastudierna Nytt: Nu Lp-grunder även för gymnasiediplomen och konstkurser som ordnas lokalt
Timfördelningen inom undervisningen för ungdomar (nuvarande) Läroämne Obligatoriska kurser Kurssia Modersmål och litteratur 6 (6) 3 (3) A-språk 6 (6) 2 (2) B-språk 5 (5) 2 (2) Övriga språk 8+8 (16) Antal riksomfattande kurser som erbjuds som fördjupade studier Kurssia
Matematik Gemensam 1 (0) kurshelhet -kort 5 (6) 2 (2) -lång 9 (10) 3 (3) Miljö och naturvetenskaper Biologi 2 (2) 3 (3) Geografi 1 (2) 3 (2) Fysik 1 (1) 6 (7) Kemi 1 (1) 4 (4)
Humanistisksamhällsvetenskapliga ämnen Filosofi 2 (1) 2 (3) Psykologi 1 (1) 4 (4) Historia 3 (4) 3 (2) Samhällslära 3 (2) 1 (2) Religion/Livsåskådning 2 (3) 4 (2) Hälsokunskap 1 (1) 2 (2)
Konst- och 5 (5) färdighetsämnen Gymnastik 2 (2) 3 (3) Musik 1 2 (1 2) 2 (3) Bildkonst 1 2 (1 2) 2 (3) Bland de tillämpade kurserna kan det finnas gymnasiediplom som kan avläggas inom olika ämnen eller ämnesgrupper och för dem gör Utbildningsstyrelsen upp riksomfattande läroplansgrunder. Därtill finns det kurser i konststudier för vilka Utbildningsstyrelsen gör upp riksomfattande läroplansgrunder.
Grunderna för gymnasiets läroplan för vuxna Grunderna för gymnasiets läroplan för vuxna är en tillämpning av grunderna för gymnasiets läroplan för ungdomar Då man utarbetat grunderna har man beaktat grunderna för den grundläggande utbildningen för vuxna 2015 och grunderna för gymnasiets läroplan för vuxna 2004 Föreskriften ges i december 2015 Läroplanen ska tas i bruk från och med 1.8.2016
Centrala förändringar i grunderna för gymnasiets läroplan för vuxna (kapitel 1-4) Beaktat vuxenstudiernas särdrag och vuxenpedagogik Tyngdpunkten inom handledningen: de studerande ska stödja och sporra varandra i studierna, inget krav på studerandevård, stöd för studierna, ej heller studiehandledning som läroämne. Betoning på stöd för studerande med främmande språk som modersmål då det gäller att lära sig undervisningsspråket
Mål och centralt innehåll för lärandet (kapitel 5) i grunderna för gymnasites läroplan för vuxna De allmänna målen för undervisningen, temaområdena och innehållet i de olika läroämnena är i stort sett desamma som i grunderna för gymnasiets läroplan för ungdomar Antalet kurser är betydligt färre inom vuxengymnasiet: sammanlagt minst 44 kurser En kurs i temastudier, inga gymnasiediplom, inga ämnesövergripande kurser i konststudier
Betoningar i grunderna för gymnasiets läroplan Ämnesövergripande teman Stöd och handledning för lärandet Mångsidig allmänbildning i gymnasiet Verksamhetskultur Lokalt LP-arbete och ny pedagogik
Exempel på betoningar i utkastet till nya läroplansgrunder
Synen på lärande betonar: Fokus på den studerandes aktiva, målinriktade och självstyrda arbete Handledning och konstruktiv respons som stärker självförtroendet och hjälper den studerande att utveckla sitt tänkande och arbeta på ett ändamålsenligt sätt Framgångar i studierna och andra positiva erfarenheter som främjar lärandet och sporrar de studerande att fördjupa sina kunskaper 2.11.2015 Gun Oker-Blom 17
Studiemiljöer och studiemetoder Utgångspunkt: synen på lärande och de allmänna målen för undervisningen Mångsidighet, variation, meningsfulla lärupplevelser Trygga och sunda studiemiljöer, även utanför läroanstalten Informationsteknik, digitala arbetssätt 2.11.2015 Gun Oker-Blom 18
Allmänna mål Undervisningen och den övriga verksamheten i gymnasiet ska ordnas enligt de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen som fastställs i statsrådets förordning (942/2014) så att den studerande ska ha möjlighet att utvecklas till en bildad samhällsmedlem, att utveckla kunskaper och färdigheter som förutsätts i en föränderlig värld och utveckla sin förmåga till livslångt lärande. 2.11.2015 Gun Oker-Blom 19
Verksamhetskulturen i centrum Social och inkluderande lärmiljö Delaktighet och gemenskap Välfärd och hållbar utveckling Kulturell mångfald och språklig medvetenhet 2.11.2015 Gun Oker-Blom 20
Handledning och studiehandledning Handledningen ska vara ett gemensamt arbete för hela gymnasiets personal och det ska ledas på ett målinriktat sätt Nu: 2 obligatoriska kurser i studiehandledning: den första kursen fokuserar på gymnasiestudierna och den andra på fortsatta studier och arbetsliv Den individuella studieplanen ska innehålla: - studieplan - plan för studentexamen - plan för fortsatta studier och yrkeskarriär Motto: Hela skolan ska fungera som handledare 2.11.2015 21
Temaområdena Aktivt medborgarskap, entreprenörskap och arbetsliv Välbefinnande och trygghet Hållbar livsstil och globalt ansvar Kulturkompetens och internationalism Medier och multilitteracitet Teknologi och samhälle 2.11.2015 Gun Oker-Blom 22
Multi-läsning vad innebär det? Multi-läskompetens Multi-literacy Monilukutaito Multilitteracitet Varje meningsskapande handling kan läsas, tolkas och förstås 2.11.2015 Gun Oker-Blom 23
Multilitteracitet Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att iaktta, läsa och tolka, samt producera alla slags tecken, symboler, texter, bilder etc. och kombinationer av flera text- eller symbolvärldar i alla slags medier i omvärlden Exempel: visual literacy, digital literacy, agricultural literacy, environmental literacy, musical literacy, spatial literacy etc 2.11.2015 Gun Oker-Blom 24
Temastudierna Temastudierna är studier som kombinerar olika vetenskapsområden. De ger ett helhetsperspektiv på undervisningen och utvecklar de studerandes förmåga att gestalta och förstå större helheter än det enskilda läroämnet. Det centrala uppdraget för temastudierna är att erbjuda de studerande möjligheter att kombinera och tillämpa kunskaper och färdigheter från flera olika läroämnen. Målen och innehållet i temastudierna ska preciseras och konkretiseras i läroplanen. 2.11.2015 Gun Oker-Blom 25
Temastudierna- nationella fördjupade kurser Tvärvetenskapligt tänkande Undersökande projektarbete med hjälp av digitala arbetssätt Vardagskompetens 2.11.2015 Gun Oker-Blom 26
Kapitel 6: Bedömning
GLP Bedömning; förtydliganden och preciseringar Uppdatering av det nuvarande bedömningskapitlet Bedömningen ska främja lärandet Förstärkning av mångsidigheten i bedömningen Tillgodoräknande av kunnande mer preciserat Nya slag av kurser hur dessa bedöms Temastudierna och gymnasiediplomen nytt i GLP
Bedömningens syfte Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete ska bedömas mångsidigt. (Gymnasielag 629/1998, 17 1 mom, ändrad genom lag 1116/2008) 2.11.2015 Gun Oker-Blom 29
Bedömningens syfte 2 att den studerande ska göra framsteg i studierna att utveckla lärandet genom respons, självvärdering och kamratvärdering att ställa upp mål och utveckla studerandenas sätt att arbeta att ge vitsord för en kurs eller en prestation är bara EN av många bedömningsmetoder som ska användas 2.11.2015 Gun Oker-Blom 30
Att bedöma kursprestationer Bas: en mångsidig bild av hur målen för kursen och läroämnet har uppnåtts Olika slag av prestationer och iakttagelser Diskussioner samt själv- och kamratvärdering som stöd för bedömningen Föremål för bedömningen: kunskaper och färdigheter inte värden, attityder eller personliga egenskaper Viktigt att informera om målen och bedömningsgrunderna
Siffervitsord och beteckningen A avlagd kurs. Obligatoriska kurser Siffervitsord MEN studiehandl = A Nationella fördjupade kurser Nationella tillämpade kurser Lokala fördjupade kurser Lokala tillämpade kurser Siffervitsord Beteckn A=avlagd Siffervitsord eller beteckn. A= avlagd Siffervitsord eller beteckningen A= avlagd MEN temastudierna=a Enligt (den lokala) läroplanen Enligt (den lokala) läroplanen I den lokala läroplanen ska man fastställa hur en icke fullgjord kurs ska antecknas
Framsteg i studierna Info till studeranden och vårdnadshavarna I den lokala LP ska man besluta om praxis för när och hur det finns hinder för fortsatta studier Kraven får inte vara högre än det som bestäms för lärokursen i fråga! Hur man höjer ett underkänt vitsord Hur man höjer ett godkänt vitsord
Erkännande av kunnande och tillgodoräknande av studier Den studerande har rätt att få studier som motsvarar läroplanens mål och centrala innehåll, eller annat kunnande, tillgodoräknat och erkänt. Sådana kunskaper som förvärvats på annat håll bedöms med siffror ifall de motsvarar en lärokurs som ska bedömas med siffror. Även för vuxna. Då man tillgodoräknar studier som avlagts utomlands följer man samma principer som ovan.. Då en studerande byter till en annan lärokurs i ett ämne följer man även samma principer Preciseringar finns för olika ämnen
Bedömning av ämneslärokurser Enligt den individuella studieplanen Den gemensamma kursen i matematik räknas till den lärokurs den studerande valt Temastudierna bedöms som separata kurser Alla obligatoriska och nationella fördjupade kurser ska synas på betyget; undantag: temastudierna Högsta tillåtna antal underkända kurser se tabellen i GLP 2015
Läroämnen bedöms i princip med siffervitsord Enligt nuvarande, 2003 års LP-grunder I 6.4: Ifall en studerande så önskar är det möjligt att få ett A i gymnastik på avgångsbetyget i stället för ett siffervitsord. Detsamma är även möjligt fär läroämnen som omfattat bara en kurs för den studerande, samt för valfria främmande språk ifall den studerande avlagt högst 2 kurser i detta språkämne.
Fullgörandet av gymnasiets lärokurs Villkoren desamma som i grunderna 2003 Enligt den timfördelning som fastställts i Statsrådets förordning (942/2014) Godkända lärokurser i minst den omfattning som bestämts i förordningen Minst 10 nationella fördjupade kurser Minimiantalet avlagda kurser totalt: 75
Betygen GLP 2015 innehåller preciseringar angående betygsanteckningarna Datum för beviljandet av anordnartillstånd Anteckning om att betyget har utfärdats enligt de lpgrunder som fastställts av UBS 2015 Betygen över gymnasiediplomen har fastställts i grunderna för läroplanen 2015 Nya anvisningar för gymnasiediplomen ges 2017
Frågor kring bedömning Har vi i vårt gymnasium en gemensam syn på bedömningens roll och funktion? Hur kan man ändra bedömningspraxisen så, att den bättre stödjer den studerandes lärande?
egrunder för GLP Läroplansgrunderna digitaliseras och kommer att finnas i webbtjänsten egrunder i strukturerad form Ett digitalt verktyg för utbildningsanordnarna är under arbete inom ramen för egrunder, och kommer troligen att lanseras vid årsskiftet 2.11.2015 Gun Oker-Blom 40
Tjänsten egrunder består av tre element egrunder egrunder.studieinfo.fi (offentlig) virkailija.opintopolku.fi (registrering) Söka och bläddra i grunderna och läroplanerna egrunder Lp-verktyg Öppen för alla Administratörens arbetsbord där 1) Utbildningsstyrelsen gör upp grunder för läroplaner 2) man kan bläddra och söka i grunderna och bl.a. lägga till egna favoriter Administratörens arbetsbord där utbildningsanordnarna gör upp lokala läroplaner 41
Information om GLP 2016 På svenska www.oph.fi/glp2016 På finska www.oph.fi/lops2016 2.11.2015 Gun Oker-Blom 42
Frågor för det lokala läroplansarbetet Hur organiseras arbetet? Hur bygger man upp samarbetet med olika aktörer? På vilket sätt arbetar man med värdegrunden och lokalt väsentliga frågor? Vilken inverkan har synen på lärande på gymnasiets pedagogik och de studerandes lärande? Hur ska skolans verksamhetskultur se ut? Hur förverkligas verksamhetskulturen i gymnasiets vardag? Hur ordnas handledning, studerandevård och stöd för lärandet? Hur preciseras och konkretiseras mål och innehåll i olika läroämnen och i temastudierna? Hur främjar bedömningen de studerandes lärande?