Vintervä ghä llning väd gä ller?

2013-12-03 Vintervä ghä llning väd gä ller? Inledning 1. Detta dokument innehåller en tolkning av för Transportstyrelsens (TS) bedömer att regelverken om kör- och vilotider, färdskrivare och vägarbetstidslag ska tolkas och användas i samband med vinterväghållning i Sverige. Transportstyrelsen är ansvarig myndighet i Sverige för dessa frågor. Sveriges Åkeriföretag har stämt av innehållet med TS. 2. Sveriges Åkeriföretag (SÅ) har en uppfattning som skiljer sig från den uppfattning som Transportstyrelsen har. Om SÅ har rätt får framtiden utvisa vid eventuella kommande prövningar i EU-domstolen. 3. TS meddelade den 2013-11-13 att de för vintern 2013/2014, inte kommer att påföra sanktionsavgifter på överträdelser av reglerna om dygnsvila, som uppstått i samband blandad körning vid vinterväghållning. Här ingår snöröjning, sandning, saltning och bortforsling av snö. Om det finns avtal om vinterväghållning så har TS bedömt det som oskäligt att påföra sanktionsavgift för dessa överträdelser, samt att man kan styrka att undantagen körning utförts vid de tillfällen som åberopas. Innan man - efter undantagen körning - återgår till färdskrivarpliktig körning, måste man hålla godkänd dygnsvila, i enlighet reglerna om dygnsvila i kör- och vilotidsregelverket. Dessa överträdelser kan eventuellt vägas in i ett företags riskvärde enligt riskvärderingsystemet. Klart i nuläget är inte heller Polisen är inte bunden av Transportstyrelsens uppfattning att de är oskäligt att utfärda sanktionsavgifter för dessa överträdelser. Därför kan polisen fatta ett oberoende beslut i samband med vägkontroller. Därför finns en risk att förare kan bötfällas vid vägkontroll. I texten nedan redovisas hur vinterväghållning kan ske utan att det uppstår överträdelser, enligt Transportstyrelsens sätt att tolka reglerna. Vid de tillfällen man kan avstå från att ta ut dygnsvila utan sanktionsavgift (det bedöms ändå som en överträdelse men det bedöms som oskäligt att ta ut sanktionsavgift), anges det särskilt i texten nedan. 4. En dom från Svea Hovrätt som meddelades den 21 oktober. Hovrätten gör i bedömningen att undantagen körning som utförs direkt efter omfattad körning - utan godkänd rast däremellan - skall betraktas som körtid istället för annat arbete. För att förtydliga, undantagen körning i vinterväghållning vilket hittills betraktats som annat arbete av Transportstyrelsen, betraktas istället som körtid enligt Hovrätten. Vi avvaktar slutgiltigt ställningstagande (domen ska först vinna laga kraft, vilket betyder att den blir vägledande och att det då blir körtid istället för annat arbete i exemplet) Kör- och vilotid vid vinterväghållning EU-förordning 561/2006 medger med stöd i artikel 13, för medlemsländerna inom EU att inom varje land undanta vissa transporter från att omfattas av EU:s kör- och vilotidsregler. För Sveriges återfinns de undantagna transporterna i SFS 2004:865. Av 2 kap, 2, punkt 6 framgår att artikel 5-9 i förordning 561/2006 inte skall tillämpas på vägtransporter i Sverige, som utförs med fordon som används i samband med underhåll av avlopps-, översvämningsskydds-, vatten-, gas- och elanläggningar, underhåll och kontroll av vägar, dörr-till-dörr-insamling och - bortskaffande av

hushållsavfall, telekommunikationstjänster, radio- och TV-sändningar och pejling efter radio- och TV- sändare eller mottagare. Häri innefattas vinterväghållning. Undantagen omfattar endast artikel 5-9 och i dessa artiklar återfinns reglerna om förares körtid, rast, dygns- och veckovila. En förare som enbart under hela 24-timmarsperioden och hela veckan (6x24 timmar=144 timmar) utför transporter som omfattas av undantagen, som exempelvis vinterväghållning, är således helt undantagen från artikel 5-9 i EU:s kör- och vilotidsregler, men måste följa vägarbetstidslagen (se nedan). En sådan förare kan arbete med vinterväghållning utan krav på dygns- eller veckovila. Om föraren någon gång under den 144 timmarsperiod som infaller efter en godkänd veckovila har kört transporter som omfattas av kör- och vilotidsreglerna och krav på färdskrivare, så uppkommer ett krav på veckovila senast 144 timmar efter det att första passet efter veckovilan - som innefattar ej undantagen transport - tog sin början. Exempel 1. Veckovila lördag-söndag. Måndag körs endast snöröjning som är undantagen transport. Tisdag några lass vanligt grus på eftermiddagen efter att ha snöröjt på förmiddagen från 07.00. Onsdag till fredag bara snöröjning. Då uppstår krav på veckovila 144 timmar efter tisdagens påbörjade arbete, alltså från 07.00. Snöröjningen från 07.00 fram till att gruskörningen startar blir att betrakta som annat arbete i tisdagens 24-timmarsperiod. Om föraren under innevarande 24-timmarsperiod - som påbörjas efter godkänd dygns- eller veckovila till del utfört transporter som omfattas av kör- och vilotidsreglerna och krav på färdskrivare, så uppkommer ett krav på dygnsvila. Att inte ta ut dygnsvilan leder inte till sanktionsavgifter vid företagskontroll av Transportstyrelsen, men kan komma att utgöra en belastning i transportföretagets riskvärde (se punkt 1 under rubriken inledning ). Dygnsvilan ska omfatta minst 11 timmar (eller 9 timmar om reducering medges) och inrymmas inom en 24-timmarsperiod som startar när föraren påbörjade sin arbetsperiod. Dygnsvilan får reduceras till som minst 9 timmar högst tre gånger mellan två perioder av veckovila. Den undantagna körningen inom den dagliga arbetsperioden betraktas som annat arbete. Det begränsar oftast möjligheten att efter en normal daglig färdskrivarpliktig körning, under kvällen och natten utföra vinterväghållning eftersom vinterväghållningen då blir annat arbete och inkräktar på 24-timmasperioden inom vilken dygnsvilan ska tas ut. Det motsatta kan också gälla att man börjar sin dagliga arbetsperiod tidigt på morgonen med undantagen körning, och sedan fortsätter med körning som faller under EU:s kör- och vilotidsregler. 24 timmarsperioden påbörjas då när man påbörjar den undantagna körningen Vid blandad körning startar således arbetsperioden när föraren börjar sin arbetsperiod, oavsett om detta avser undantagen körning eller körning om omfattas av kör- och vilotidsreglerna. Exempel 2. Föraren har haft veckovila under lördag-söndag. På måndagmorgon klockan 7.00 börjar föraren vinterväghållning (undantagen körning) fram till klocka 10.00. Sedan utförs transporter som omfattas av reglerna om kör- och vilotider. Klockan 15.00 blir föraren igen utkallad till vinterväghållning.

Föraren har påbörjat en 24-timmarsperiod kl. 07.00, eftersom vinterväghållningen mellan 07.00 och 10.00 räkas som annat arbete och ingår därmed i 24-timmarsperioden. Då föraren nyligen haft en godkänd veckovila kan föraren använda sig av en reducerad dygnsvila. För att klara av att få ut sin dygnsvila inom 24-timmarsperioden som startade 07.00, måste han senast 22.00 avsluta sin vinterväghållning. Att inte ta ut dygnsvilan leder inte till sanktionsavgifter vid företagskontroll av Transportstyrelsen. Däremot kan det bli en belastning i transportföretagets riskvärde (se punkt 1 under rubriken inledning ). Föraren kör sedan vinterväghållning utan krav på att följa regler om kör- och vilotider under resterande del av veckan fram till söndag morgon klockan 07.00. Då inträder kravet på veckovila eftersom det då förflutit 144 timmar sedan senaste veckovila avlutade. Efter uttagen godkänd veckovila har föraren inte lägre krav på sig att följa några kör- och vilotidsregler. Det innebär att så länge föraren fortsätter att köra undantagen körning så finns inga krav på dygns eller veckovila. Innan föraren återgår till att utföra transportuppdrag som omfattas av kör- och vilotidsreglerna och krav på färdskrivare, måste föraren ta ut en godkänd dygnsvila. Hantering av färdskrivaren Utför man undantagen vinterväghållning finns inga krav på att man har färdskrivare monterad i fordonet. Finns färdskrivare monterad finns inget krav på att man använder sitt förarkort vid undantagen transport. Transportstyrelsens rekommendation är att man har förarkortet i färdskrivaren och väljer att sätta färdskrivaren i OUT-läge (OUT=Out of Scope, på svenska ej omfattad tid). Färdskrivaren kan sättas i OUT-läge utan att det finns ett förarkort i färdskrivaren. Det finns inget lagkrav på att färdskrivaren skall försättas i OUT-läge vid undantagen körning. OUT är endast en upplysning om att undantagen transport pågår. I händelse av en företagskontroll måste man kunna styrka undantagen körning med dokument. Det är således upp till varje åkeri att själv välja om man vill, eller inte vill, ha sitt förarkort i färdskrivaren vid undantagen körning. Om man väljer att inte ha förarkortet i färdskrivaren finns det inte heller några krav på att gör utskrifter från färdskrivaren. Det gör det inte heller med förarkort isatt. Den tid som man utför undantagna transporter skall registerars som annat arbete i färdskrivaren genom manuell inmatning av uppgifter i färdskrivaren. Kontroller Transportstyrelsen uppger att det inte finns några möjlighetet att lämna rapporteftergift vid företagskontroller, och därmed ger en för kort dygnsvila en överträdelse, liksom för kort eller utebliven veckovila när så krävs. Att inte ta ut dygnsvilan vid blandad körning leder inte till sanktionsavgifter vid företagskontroll av Transportstyrelsen, men kan komma att utgöra en belastning i transportföretagets riskvärde (se punkt 1 under rubriken inledning ). Se till att dokumentera stöd för all undantagen körning. Vid en företagskontroll måste man kunna uppvisa dokument som styrker den undantagna körning, samt avtal om att utföra vinterväghållning. Om Transportstyrelsen finner brister kan detta leda till sanktionsavgifter som totalt kan uppgå till 10% av ett företags årsomsättning eller högst 200 000 kr. Det kan i förlängningen också leda till att den transportansvarige för godstrafiktillståndet i åkeriet förlorar sitt goda anseende. Denna måste då bytas ut. Om något åkeri belastas med sanktionsavgift vid

vinterväghållningsuppdrag finns möjlighet att i förvaltningsdomstol får prövat om domstolen delar Transportstyrelsens uppfattning. Åkerier som är bundna av vinterväghållningsavtal måste ta reglerna i beaktande. Man måste ordna med extraförare som kan köra när den ordinarie förarens körtid är slut. Sannolikt innebär de flesta vinteväghållningsavtal att man är bunden att kunna utföra uppdrag 24 timmar om dygnet, 7 dagar per vecka. För vissa kommer det att vara svårt att utföra uppdragen. Det kan vara klokt att så snart möjligt ta en diskussion med sin uppdragsgivare för att gemensamt försöka finna lösningar. Vägarbetstidslag vid vinterväghållning Man skall också vara klar över att vare sig vinteväghållning (eller annan undantagen körning) innebär undantag från vägarbetstidslagen. Förare som utför undantagen körning är fortfarande mobila arbetstagare och omfattas därmed av vägarbetstidslagen. Så de begränsningar som följer av vägarbetstidslagen rörande veckoarbetstid, raster och nattarbete gäller även vid vinterväghållning. Förare måste också dokumentera sin arbetstid och raster enligt de krav som vägarbetstidslagen ställer. Grundreglerna i vägarbetstidslagen är max 60 timmars arbete för enskild vecka, max 48 timmar per vecka i snitt under en 17-veckorsperiod (4 månader för icke kollektivavtalsanställda), och minst 30 minuters rast under eller omedelbart efter en 6 timmars arbetsperiod (fördelat i minst 15 minutersperioder), samt högst 10 timmars arbetstid om någon del av arbetspasset infaller under nattfönstret (normalt mellan 01-05). Egenföretagare har genom Transportstyrelsens föreskrift Arbetstid vid visst vägtransportarbete (TSFS 2013:76) medgetts vissa undantag, se bilaga nedan. En begränsande regel i vägarbetstidslagen är nattarbete. Om en arbetsperiod till någon del infaller under nattfönstret (normalt mellan 01-05), så begränsas arbetstiden till 10 timmar för den 24-timmarsperiod som följer efter en avslutad godkänd dygnsvila (enligt kör- och vilotidsreglerna). För företag som tillämpar kollektivavtal kan avtal om annat nattidsfönster och längre nattarbete tecknas efter överenskommelse i lokal facklig förhandling. För anställda utanför kollektivavtal kan dispens hos Transportstyrelsen sökas (kostar 1400 kr), om särskilda skäl finns. Egenföretagare har genom Transportstyrelsens föreskrift Arbetstid vid visst vägtransportarbete (TSFS 2013:76) medgetts vissa undantag, se bilaga nedan. För anställda som omfattas av kollektivavtal finns genom kollektivavtal krav på dygnsvila om 11/9 timmar enligt kör- och vilotidsreglerna. För egenföretagare - eller anställda som inte omfattas av kollektivavtal - finns genom vägarbetstidslagen inget krav på dygnsvila. Egenföretagare kan i arbeta med vinterväghållning alla dygnets timmar, och anställda utan kollektivavtal kan arbete med vinterväghållning från 05.00 på morgonen fram till 01.00 på natten utan att bryta mot vägarbetstidslagens regler. Detta är naturligtvis inte lämpligt då man inte får vara trött när man framför ett fordon i trafiken. Fortfarande bör dock beaktas att vägarbetstidslagen övriga regler gäller om arbetstid per vecka och raster. Bilaga egenföretagare Transportstyrelsens föreskrifter om arbetstid vid visst vägtransportarbete; TSFS 2013:76 beslutade den 6 september 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete.

Vintervä ghä llning en utfö rligäre versiön Detta dokument innehåller en redogörelse för hur Sveriges Åkeriföretag uppfattar att Transportstyrelsen bedömer att regelverken om kör- och vilotider, färdskrivare och vägarbetstidslag ska tolkas och användas i samband med vinterväghållning i Sverige. Transportstyrelsen är ansvarig myndighet i Sverige för dessa frågor. De nämnda regelverken kan dock tolkas på andra sätt i samband med undantagen vinterväghållning. Exempelvis så gör danska myndigheter andra bedömningar. Men för att få en förändring till stånd, krävs att frågan om hur undantagen körning skall tillämpas anlutning till kör- och vilotidsreglerna, får en prövning i EU-domstolen, och ännu har dock inte någon av de avgörande bestämmelserna prövats, för hur undantagen körning i samband med vinterväghållning skall tillämpas. Sveriges Åkeriföretag (SÅ) har en uppfattning som skiljer sig från den uppfattning som Transportstyrelsen har. Om SÅ har rätt får framtiden utvisa vid eventuella kommande prövningar i EU-domstolen. Ytterligare en faktor som kan komma att förändra situationen rörande vinterväghållning, är regeringens beslut från oktober 2013. Regeringen avslog då Transportstyrelsen förslag till ändring av den svenska förordningen om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. (SFS 2004:865). Transportstyrelsen förslag innebar ytterligare möjligheter till befrielse från sanktionsavgift. Regeringen menar dock att den nyvarande skrivning i förordningens 9 kap, 11 är tillräcklig och möjligheter till befrielse från sanktionsavgift redan finns i gällande lagstiftning. Vad detta i praktiken kommer att leda till är dock ännu oklart, varför detta dokument kan komma att revideras efter klarhet uppnåtts. Ytterligare en omständighet kan ställa till det med vinterväghållningen. Det är en dom från Svea Hovrätt som meddelades den 21 oktober. Hovrätten gör i bedömningen att undantagen körning som utförs direkt efter omfattad körning - utan godkänd rast däremellan - skall betraktas som körtid istället för annat arbete. För att förtydliga, undantagen körning i vinterväghållning vilket hittills betraktats som annat arbete av Transportstyrelsen, betraktas istället som körtid enligt Hovrätten. Domen vinner laga kraft den 19 november om inte PT i HD meddelas. Hovrätten negligerar i domslutet Transportstyrelsens sakkunnigutlåtande. Kör- och vilotid vid vinterväghållning EU-förordning 561/2006 medger med stöd i artikel 13, för medlemsländerna inom EU att inom varje land undanta vissa transporter från att omfattas av EU:s kör- och vilotidsregler. För Sveriges återfinns de undantagna transporterna i SFS 2004:865. Av 2 kap, 2, punkt 6 framgår att artikel 5-9 i förordning 561/2006 inte skall tillämpas på vägtransporter i Sverige, som utförs med fordon som används i samband med underhåll av avlopps-, översvämningsskydds-, vatten-, gas- och elanläggningar, underhåll och kontroll av vägar, dörr-till-dörr-insamling och - bortskaffande av hushållsavfall, telekommunikationstjänster, radio- och TV-sändningar och pejling efter radio- och TV- sändare eller mottagare. Häri innefattas vinterväghållning. Undantagen omfattar endast artikel 5-9 och i dessa artiklar återfinns reglerna om förares körtid, rast, dygns- och veckovila. En förare som enbart under hela 24-timmarsperioden och hela veckan (6x24 timmar=144 timmar) utför transporter som omfattas av undantagen, som exempelvis vinterväghållning, är således helt undantagen från artikel 5-9 i EU:s kör- och vilotidsregler, men måste följa vägarbetstidslagen (se nedan). En sådan förare kan arbete med vinterväghållning utan krav på dygns- eller veckovila. Om föraren någon gång under den 144 timmarsperiod som infaller efter en godkänd veckovila har kört transporter som

omfattas av kör- och vilotidsreglerna och krav på färdskrivare, så uppkommer ett krav på veckovila senast 144 timmar efter det att första passet efter veckovilan - som innefattar icke undantagen transport - tog sin början. Exempel 1. Veckovila lördag-söndag. Måndag körs endast snöröjning som är undantagen transport. Tisdag några lass vanligt grus på eftermiddagen efter att ha snöröjt på förmiddagen från 07.00. Onsdag till fredag bara snöröjning. Då uppstår krav på veckovila 144 timmar efter tisdagens påbörjade arbete, alltså från 07.00. Snöröjningen från 07.00 fram till att gruskörningen startar blir att betrakta som annat arbete i tisdagens 24-timmarsperiod. Om föraren under innevarande 24-timmarsperiod - som påbörjas efter godkänd dygns- eller veckovila till del utfört transporter som omfattas av kör- och vilotidsreglerna och krav på färdskrivare, så uppkommer ett krav på dygnsvila. Dygnsvilan ska omfatta minst 11 timmar (eller 9 timmar om reducering medges) och inrymmas inom en 24-timmarsperiod som startar när föraren påbörjade sin arbetsperiod. Dygnsvilan får reduceras till som minst 9 timmar högst tre gånger mellan två perioder av veckovila. Den undantagna körningen inom den dagliga arbetsperioden betraktas som annat arbete. Det begränsar oftast möjligheten att efter en normal daglig färdskrivarpliktig körning, under kvällen och natten utföra vinterväghållning eftersom vinterväghållningen då blir annat arbete och inkräktar på 24-timmasperioden inom vilken dygnsvilan ska tas ut. Det motsatta kan också gälla att man börjar sin dagliga arbetsperiod tidigt på morgonen med undantagen körning, och sedan fortsätter med körning som faller under EU:s kör- och vilotidsregler. 24 timmarsperioden påbörjas då när man påbörjar den undantagna körningen Vid blandad körning startar således arbetsperioden när föraren börjar sin arbetsperiod, oavsett om detta avser undantagen körning eller körning om omfattas av kör- och vilotidsreglerna. Exempel 2. Föraren har haft veckovila under lördag-söndag. På måndagmorgon klockan 7.00 börjar föraren vinterväghållning (undantagen körning) fram till klocka 10.00. Härefter utförs transporter som omfattas av reglerna om kör- och vilotider. Klockan 15.00 blir föraren ånyo utkallad i vinterväghållning. Av detta följer att föraren har påbörjat en 24-timmarsperiod kl. 07.00, eftersom vinterväghållningen mellan 07.00 och 10.00 räkas som annat arbete och ingår därmed i 24-timmarsperioden. Då föraren nyligen haft en godkänd veckovila kan föraren använda sig av en reducerad dygnsvila. För att klara av att få ut sin dygnsvila inom 24- timmarsperioden som startade 07.00, måste han senast 22.00 avsluta sin vinterväghållning. Föraren kör härefter vinterväghållning utan krav på att följa regler om kör- och vilotider under resterande del av veckan fram till söndag morgon klockan 07.00. Då inträder kravet på veckovila eftersom det då förflutit 144 timmar sedan senaste veckovila avlutade. Efter uttagen godkänd veckovila har föraren inte lägre krav på sig att följa några kör- och vilotidsregler. Det innebär att så länge föraren fortsätter att köra undantagen körning så finns inga krav på dygns eller veckovila. Innan föraren återgår till att utföra transportuppdrag som omfattas av kör- och vilotidsreglerna och krav på färdskrivare, måste föraren ta ut en godkänd dygnsvila. Hantering av färdskrivaren Utför man undantagen vinterväghållning finns inga krav på att man har färdskrivare monterad i fordonet. Finns färdskrivare monterad finns inget krav på att man använder sitt förarkort vid undantagen transport. Transportstyrelsens rekommendation är att man har förarkortet i färdskrivaren och väljer att sätta färdskrivaren i OUT-läge (OUT=Out of Scope, på svenska ej omfattad tid). Färdskrivaren kan sättas i OUT-läge utan att det finns ett förarkort i färdskrivaren.

Det finns inget lagkrav på att färdskrivaren skall försättas i OUT-läge vid undantagen körning. OUT är endast en upplysning om att undantagen transport pågår. I händelse av en företagskontroll måste man kunna styrka undantagen körning med dokument. Det är således upp till varje åkeri att själv välja om man vill, eller inte vill, ha sitt förarkort i färdskrivaren vid undantagen körning. Om man väljer att inte ha förarkortet i färdskrivaren finns det inte heller några krav på att gör utskrifter från färdskrivaren. Det gör det inte heller med förarkort isatt. Den tid som man utför undantagna transporter skall registerars som annat arbete i färdskrivaren genom manuell inmatning av uppgifter i färdskrivaren. Kontroller Vid företagskontroller av Transportstyrelsens finns i dagsläget inga förmildrande omständigheter att bryta mot ovan angivna regler vid snöröjning. Transportstyrelsen uppger att det inte finns några möjlighetet att lämna rapporteftergift vid företagskontroller, och därmed ger en för kort dygnsvila ger sanktionsavgift, liksom för kort eller utebliven veckovila när så krävs. I verksamhet med regelbunden vinterväghållning i blandad körning kan detta bli bekymmer. Se till att dokumentera stöd för all undantagen körning. Vid en företagskontroll måste man kunna uppvisa dokument som styrker den undantagna körning, oavsett om den skett med eller utan förarkort i färdskrivaren. Om Transportstyrelsen finner brister kan detta leda till sanktionsavgifter som totalt kan uppgå till 10% av ett företags årsomsättning eller högst 200 000 kr. Det kan i förlängningen också leda till att den transportansvarige för godstrafiktillståndet i åkeriet förlorar sitt goda anseende. Denna måste då bytas ut. Om något åkeri belastas med sanktionsavgift vid vinterväghållningsuppdrag finns möjlighet att i förvaltningsdomstol får prövat om domstolen delar Transportstyrelsens uppfattning. Åkerier som är bundna av vinterväghållningsavtal måste ta reglerna i beaktande. Man måste ordna med extraförare som kan köra när den ordinarie förarens körtid är slut. Sannolikt innebär de flesta vinteväghållningsavtal att man är bunden att kunna utföra uppdrag 24 timmar om dygnet, 7 dagar per vecka. För vissa kommer det inte att gå att utföra uppdragen. Det kan vara klokt att så snart möjligt ta en diskussion med sin uppdragsgivare för att gemensamt försöka finna lösningar. Vägarbetstidslag vid vinterväghållning Man skall också vara klar över att vare sig vinteväghållning (eller annan undantagen körning) innebär undantag från vägarbetstidslagen. Förare som utför undantagen körning är fortfarande mobila arbetstagare och omfattas därmed av vägarbetstidslagen. Så de begränsningar som följer av vägarbetstidslagen rörande veckoarbetstid, raster och nattarbete gäller även vid vinterväghållning. Förare måste också dokumentera sin arbetstid och raster enligt de krav som vägarbetstidslagen ställer. Grundreglerna i vägarbetstidslagen är max 60 timmars arbete för enskild vecka, max 48 timmar per vecka i snitt under en 17-veckorsperiod (4 månader för icke kollektivavtals-anställda), och minst 30 minuters rast under eller omedelbart efter en 6 timmars arbetsperiod (fördelat i minst 15 minutersperioder), samt högst 10 timmars arbetstid om någon del av arbetspasset infaller under nattfönstret (normalt mellan 01-05). Egenföretagare har genom Transportstyrelsens föreskrift Arbetstid vid visst vägtransportarbete (TSFS 2013:76) medgetts vissa undantag, se bilaga nedan. En begränsande regel i vägarbetstidslagen är nattarbete. Om en arbetsperiod till någon del infaller under nattfönstret (normalt mellan 01-05), så begränsas arbetstiden till 10 timmar för den 24-timmarsperiod som följer efter en avslutad godkänd dygnsvila (enligt kör- och

vilotidsreglerna). För företag som tillämpar kollektivavtal kan avtal om annat nattidsfönster och längre nattarbete tecknas efter överenskommelse i lokal facklig förhandling. För anställda utanför kollektivavtal kan dispens hos Transportstyrelsen sökas (kostar 1400 kr), om särskilda skäl finns. Egenföretagare har genom Transportstyrelsens föreskrift Arbetstid vid visst vägtransportarbete (TSFS 2013:76) medgetts vissa undantag, se bilaga nedan. För anställda som omfattas av kollektivavtal finns genom kollektivavtal krav på dygnsvila om 11/9 timmar enligt kör- och vilotidsreglerna. För egenföretagare - eller anställda som inte omfattas av kollektivavtal - finns genom vägarbetstidslagen inget krav på dygnsvila. Egenföretagare kan i arbeta med vinterväghållning alla dygnets timmar, och anställda utan kollektivavtal kan arbete med vinterväghållning från 05.00 på morgonen fram till 01.00 på natten utan att bryta mot vägarbetstidslagens regler. Detta är naturligtvis inte lämpligt då man inte får vara trött när man framför ett fordon i trafiken. Fortfarande bör dock beaktas att vägarbetstidslagen övriga regler gäller om arbetstid per vecka och raster.

Bilaga egenföretagare Transportstyrelsens föreskrifter om arbetstid vid visst vägtransportarbete; TSFS 2013:76 beslutade den 6 september 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om undantag för egenföretagare i fråga om sammanlagd arbetstid och nattarbete enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. 2 De beteckningar som används i föreskrifterna har samma betydelse som i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Sammanlagd arbetstid 3 Trots vad som sägs i 12 första stycket lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete får den sammanlagda arbetstiden för en egenföretagare uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst sex månader. 4 Den sammanlagda arbetstiden för en egenföretagare får trots vad som sägs i 12 andra stycket lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete överstiga 60 timmar per vecka. Undantaget gäller under förutsättning att den maximala veckoarbetstiden inklusive raster inte överstiger 84 timmar. Nattarbete 5 En egenföretagare får vid nattarbete enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete tillämpa annan fyratimmarsperiod mellan kl. 00.00 07.00 än den som anges i 14 samma lag. 6 Bestämmelserna om begränsning av arbetstiden vid nattarbete enligt 15 första stycket lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransport-arbete gäller inte egenföretagare. Kontaktpersoner: Thomas Morell Anders Falk