Friluftsliv för alla Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik
Vad är friluftsliv? vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling
Friluftsvanor i Sverige Tagit nöjes- och motionspromenader Varit ute i skog och mark Cyklat på vägar Haft picknick eller grillat i naturen Promenerat med hund Joggat/ sprungit i terräng Studerat växter, djur, fågelskådning Gått stavgång Källa: Naturvårdsverket, 2015 Friluftsliv 2014 Rapport 6691
Andel friluftsaktiva, per ålderskategori, 1982-2014 Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 16-84 år 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85 år och äldre De enskilda mätningar som genomförts markeras i grafen År 2006 till 2008 genomgick undersökningen två betydande förändringar varmed figuren redovisar ett brott Viss försiktighet bör iakttas gällande jämförbarheten i statistiken före och efter brottet Ytterligare statistik finns för 2006 och 2007 men riskerar vara missvisande och redovisas därför inte i figuren Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/eu-statistics on Income and Living Conditions (ULF/SILC) wwwscbse/ulf
Skillnader i grupper gällande utövande av friluftsliv Grupper med störst andel friluftsaktiva Alla 55-74 år Kvinnor 16 54-år Män 65 år och äldre Inrikes födda Boende i glesbefolkade kommuner* Grupper med lägst andel friluftsaktiva Alla 16 24 år Män 16 54 år Kvinnor 65 år och äldre Utrikes födda Boende i storstäder och förortskommuner* Grupper av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som har större och lägre andel friluftsaktiva än motsvarande grupper Baserat på samlad statistik för åren 2008 2014 (*2012 2014) Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/eu-statistics on Income and Living Conditions
Målet för friluftslivspolitiken Stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv, där allemansrätten är en grund för friluftslivet Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö
Friluftsliv för god folkhälsa God kunskap om friluftslivet Tillgänglig natur för alla Starkt engagemang och samverkan Ett rikt friluftsliv i skolan 10 mål för friluftspolitiken Allemansrätten Skyddade områden som resurs för friluftslivet Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Attraktiv tätortsnära natur Tillgång till natur för friluftsliv
Grönytors påverkan på hälsan BMI minskar (Björk mfl 2008) Hjärt - och kärlsjukdomar minskar (Mitchell & Popham 2008) Stressnivån minskar (Grahn & Stigsdotter 2003) Äldre återhämtar sig från sjukdomar (Ottosson & Grahn 2005) Barns motorik och koncentration ökar (Mårtensson mfl 2009) Hög diversitet av fåglar mer positiva upplevelser av städer (Hedblom mfl 2014)
Globala målen för hållbar utveckling
3 Hälsa och välbefinnande 34 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande
11 Hållbara städer och samhällen 117 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning
12 Bekämpa klimatförändringen 128 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen
suzannenilsson@folkhalsomyndighetense kajsamickelsson@folkhalsomyndighetense