KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård

1 Svensk förening för Beroendemedicin KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen förvaltad nationell klassifikation av åtgärder utförda inom hälso- och sjukvården. KVÅ används bl.a. inom journaldokumentation, inom ersättningssystem och vid den obligatoriska rapporteringen till Socialstyrelsens patientregister, (PAR). Rapporteringen till PAR omfattar för närvarande slutenvård, tvångsvård enligt LPT och LRV samt läkarbesök i specialiserad öppenvård. I detta dokument beskrivs en av de psykiatriska specialitetsföreningarna gemensamt framtagen och förvaltad baslista med ett urval av åtgärder som, om de har förekommit vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård, alltid ska rapporteras till PAR. I den gällande föreskriften för rapportering till PAR står angående rapportering av åtgärder: Avser åtgärder som har haft relevans för vårdkontakten. Baslistan utgör ett av de psykiatriska specialitetsföreningarna gjort urval bland de åtgärder som är möjliga att koda med i KVÅ befintliga koder, de åtgärder som ingår i baslistan bedöms ur något perspektiv ha sådan vikt att de alltid ska betraktas som relevanta. Syftet med baslistan är att skapa en grund för en enhetlig och användbar rapportering av läkarbesök - inte att ge en heltäckande bild av psykiatrisk öppenvård. Den som rapporterar kan välja att rapportera även andra åtgärder men baslistan utgör föreningarnas gemensamt rekommenderade miniminivå för åtgärdsrapportering till PAR. Baslistan har genom styrelsebeslut godkänts av: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, 2011-12-01 Svensk förening för beroendemedicin, 2011-12-07 Svenska psykiatriska föreningen, 2011-12-02, 2011-11-13 Innehåll Listans principiella användning... 2 Åtgärdslistan... 2 Anvisningar för kodernas användning... 3 Bakgrund till arbetet... 9 Beskrivning av arbetet... 9 Principer för urval av åtgärder...10 Förvaltning av baslistan...15 Revision av baslistan...15 Tillägg av nya koder i KVÅ...15 Kontakta arbetsgruppen...15 Deltagare i arbetet...16

2 Listans principiella användning När åtgärderna i listan nedan förekommer vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård ska de alltid KVÅ-kodas och rapporteras till Socialstyrelsens patientregister enligt SOSFS 2008:26, bilaga 3, Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret, (senaste ändringsförfattning SOSFS 2011:4). Det finns inget som hindrar att även andra KVÅ-koder rapporteras eller att i lokala eller regionala lathundar för KVÅ-rapportering ytterligare KVÅkoder tas med. Baslistan anger dock miniminivån för rapportring till patientregistret. Hur koderna ska användas beskrivs nedan i avsnittet Anvisningar för kodernas användning. Åtgärdslistan Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik AU118 Strukturerad suicidriskbedömning AU119 Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan Medicinteknisk behandling DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering Psykologisk och psykosocial behandling DU008 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk DU009 Systematisk psykologisk behandling, annan DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv-beteendeterapeutisk DU013 Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) DU020 Systematisk psykologisk behandling, systemisk DU021 Systematisk psykologisk behandling, dialektisk-beteendeterapeutisk (DBT) DU022 Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) Information och utbildning GB009 Information och undervisning riktad till patient GB010 Information och undervisning riktad till närstående Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan AU123 Upprättande av krisplan XS007 Konferens med patient XS008 Konferens om patient Extra tillsyn, isolering och åtgärder enligt LPT/LRV XU042 Samordnad vårdplan vid tvångsvård Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL ang. barn med möjligt skyddsbehov Tilläggskoder ZV044 Behandling administrerad via internet ZV501 Medverkan av företrädare för kommunen ZV502 Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen ZV503 Medverkan av företrädare för försäkringskassan ZV504 Medverkan av närstående ZV505 Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare ZV507 Medverkan av företrädare för skola ZV508 Medverkan av företrädare för barnomsorg

3 Anvisningar för kodernas användning Följande tabell innehåller utöver kod och åtgärdsbeteckning även beskrivningstext hämtad från KVÅ samt anvisning för kodens användning. Anvisningen har formulerats av den arbetsgrupp som tagit fram baslistan, (de psykiatriska föreningarnas gemensamma KVÅarbetsgrupp). Där anvisning saknas har Beskrivning bedömts utgöra tillräcklig instruktion. Generellt gäller att åtgärderna ska ha dokumenterats i patientens journal. Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik Avser neurologiskt status, (fördjupad undersökning av neurologiskt status utöver vad som ingår i somatisk rutinundersökning) Fastställande av psykiatriska Avser fullständigt genomförd intervju syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget enligt anvisningar i använt instrument. standardiserat diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM. Exempel på instrument är SCID, MINI och Kiddie-SADS. AU118 Strukturerad suicidriskbedömning Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken För att koden ska användas ska en klinisk intervju med omsorgsfull värdering av suicidal intention, tidigare suicidalt beteende och aktuell sjukdomsbild ha genomförts. Värderingen av suicidrisk ska vara strukturerat dokumenterad, t.ex. med hjälp av termerna låg, medelhög eller hög risk eller ingen risk, viss risk, hög risk eller mycket hög risk och vara lätt att hitta i journalen, t.ex. genom att den står under ett specifikt sökord eller motsvarande. AU119 Strukturerad bedömning av alkoholoch drogvanor Med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkohol- och drogvanor. Exempel på instrument är AUDIT och DUDIT

4 Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan I åtgärden ingår systematisk genomgång av eventuella subjektiva besvär samt status inriktad på förekomst av oönskade sidoeffekter av läkemedel. Undersökningen kan antingen vara riktad, utifrån aktuella läkemedels kända biverkningsprofiler, eller vara av generell karaktär, t.ex. med UKU- SERS. Koden avser en mer omfattande undersökning än vad som ingår i DT026 Observera att åtgärden avser en mer omfattande och systematisk undersökning än ordinarie, klinisk utvärdering av effekt och biverkningar i samband med läkemedelsbehandling. För kodens användning krävs systematisk genomgång utifrån specifik checklista eller standardiserat instrument. Medicinteknisk behandling DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering Behandling av svårbehandlad epilepsi eller depression. Pulsgenerator implanterad subkutant stimulerar centrala nervsystemet via nervus vagus på halsen Koden används dels då elektrodplaceringen inte är känd av den som kodar, dels då en elektrodplacering som varken räknas som unilateral eller bilateral används (t.ex. bifrontal). Anvisning för ECT-registrering: v.g.se DA024. Avser behandling, ej anläggande av pulsgeneratorn. DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med unilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med bilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom Anvisning för ECT-registrering: - Varje enskilt behandlingstillfälle i en ECT-serie åtgärdsregistreras. - Registrering på patient som vid behandlingstillfället är inskriven i slutenvård ska göras på vårdtillfället. - Registrering på patient som vid behandlingstillfället inte är inskriven i slutenvård ska göras på vårdkontakten i öppenvård (besöket). DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering I behandlande syfte utförd repetitiv magnetisk påverkan på avgränsad del av hjärnbarken med hjälp av elektromagnetisk spole placerad på patientens huvud.

5 Psykologisk och psykosocial behandling DU008 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med psykodynamisk psykodynamisk teori DU009 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, med annan vedertagen specifik metod än annan de som avses med annan kod DU013 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod baserad på mentaliserings-baserad psykoanalytiskt tänkande integrerad med (MBT) anknytningsteori DU020 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med systemisk systemisk teori DU021 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med dialektiskbeteendeterapeutisk dialektisk-beteendeterapeutisk teori (DBT) DU022 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med interpersonell (IPT) interpersonell teori Systematisk psykologisk behandling kan ges såväl i grupp som enskilt. I rapporteringen till patientregistret beskrivs vilket alternativ som är aktuellt med variabeln Form av öppenvårdskontakt (SOSFS 2008:26, bilaga 5). DU010 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling Systematisk psykologisk behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med kognitiv inkluderar även specifika kognitiv teori gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med respektive inriktning. DU011 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling Exempel på detta är Cool Kids, Chilled psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med kognitivbeteendeterapeutisk teori och Att hantera en depression, kognitivbeteendeterapeutisk gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med kognitivbeteendeterapeutisk teori, och som därför kodas som DU011 (och inte som DU029). Motsvarande gäller för övriga inriktningar. Information och utbildning GB009 Information och undervisning riktad till patient Information till och utbildning av patient av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade patientutbildningar av olika slag Avser t.ex. ESL, Ett självständigt till. GB010 Information och undervisning riktad till närstående Information till och utbildning av närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade närståendeutbildningar av olika slag Ska rapporteras på berörd patient, inte på de närstående. Inkluderar t.ex. Strategi.

6 Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Upprättande/reviderande av skriftlig strukturerad vård- och omsorgsplan Planen ska om möjligt utformas tillsammans med berörd individ. I planen ska beskrivas planerad och beslutad vård och omsorg. För åtgärderna i planen ska anges mål. Planen ska utvärderas och omprövas. Den ska dokumenteras och det ska finnas en ansvarig person för att planen tas fram och justeras Det finns ett stort antal begrepp för olika slags planer som kan upprättas för vård- och omsorg. Vård- och omsorgsplan används som ett överordnat begrepp för sådana planer. För Krisplan (AU123), Vårdplan vid tvångsvård (AU041) och Samordnad vårdplan vid tvångsvård (AU042) finns dock separata koder. Om vårdplanen upprättas eller revideras vid nätverksmöte eller motsvarande bör AU120 kodas tillsammans med dels koden för mötet, (XS007), och dels tilläggskoder för de medverkande, t.ex. ZV501 Medverkan av företrädare för kommunen. AU123 Upprättande av krisplan Upprättande eller revidering av skriftlig krisplan för patienten. En krisplan innehåller en beskrivning av de symtom och tecken som hos den specifika patienten kan föregå försämring eller återinsjuknande. I planen beskrivs de åtgärder som patienten och andra aktörer bör vidta om dessa symtom eller tecken uppträder. Krisplanen upprättas tillsammans med patienten, ofta under medverkan av närstående och eventuellt andra aktörer. XS007 Konferens med patient Konferens med patient och/eller patientens företrädare och hälso- och sjukvårdspersonal från ett eller flera vårdområden. Sammanfattning av anamnes och kliniska fakta. Beslut om fortsatt diagnostik och terapi. Eventuella övriga åtgärder, t ex biopsier, kodas separat. Åtgärden konferens med patient används även vid olika former av vårdplanering. Inkluderar nätverksmöte Om en konferens inbegriper att en vårdplan upprättas eller revideras ska AU120 kodas tillsammans med koden för mötet, (XS007), och tilläggskoder för de medverkande, (t.ex. ZV501 Medverkan av företrädare för kommunen) XS008 Konferens om patient Konferens utan att patienten är närvarande. Kan omfatta en eller flera vårdgivarkategorier från en eller flera olika specialiteter. Varje deltagare kan registrera sin insats på sin enhet. Inkluderar nätverksmöte Om en konferens inbegriper att en vårdplan upprättas eller revideras ska AU120 kodas tillsammans med koden för mötet, (XS008), och tilläggskoder för de medverkande, (t.ex. ZV501 Medverkan av företrädare för kommunen)

7 Extra tillsyn, isolering och åtgärder enligt LPT/LRV XU042 Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård Innebär upprättande eller uppdatering av vårdplan enl 7a LPT eller 16b 2 st LRV. Används vid tvångsvård. LPT anger att en samordnad vårdplan ska innehålla uppgifter om - det bedömda behovet av insatser från landstingets hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, - beslut om insatser, - vilken enhet vid landstinget eller kommunen som ansvarar för respektive insats, och - eventuella åtgärder som vidtas av andra än landstinget eller kommunen. Dessa delar ska därför ingå för att koden ska användas. Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg Avser undersökning och utfärdande av vårdintyg. Övriga intyg se GD002 och GD003 Koden ska endast användas då undersökningen leder till att vårdintyg utfärdas.. GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov Anmälan till socialnämnden enligt LVM 6, 2 stycket, för initiering av utredning angående behov av vård enligt LVM. Med LVM avses Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Anmälan till socialnämnden enligt 14 kap 1 SoL av förhållande som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

8 Tilläggskoder ZV044 Behandling administrerad via internet Tilläggskod Ska användas tillsammans med kod för den behandling som ges. Koden ska användas vid för den enskilde patienten individuellt utformad skriftlig behandlingskontakt vilken dokumenteras i patientens journal. Koden ska inte användas om behandlingen endast består i att känd patient eller annan person ges tillgång till datorprogram som automatiskt ger feedback utifrån gjorda inmatningar. ZV501 Medverkan av företrädare för kommunen ZV502 Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen ZV503 Medverkan av företrädare för försäkringskassan ZV504 Medverkan av närstående ZV505 Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare ZV507 Medverkan av företrädare för skola ZV508 Medverkan av företrädare för barnomsorg Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för kommunen vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för försäkringskassan vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av närstående vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för arbetsgivare vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för skola vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för barnomsorg vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

9 Bakgrund till arbetet Den nationella åtgärdsklassifikationen KVÅ innehåller totalt mer än 9000 koder. I samband med att KVÅ publicerades för första gången har för olika specialiteter listor med urval av koder tagits fram. Dessa benämndes tidigare förteckningar, nu är de officiellt benämnda lathundar. Även för psykiatrin togs en KVÅ-förteckning fram, i första hand avsedd för öppenvården. Eftersom den togs fram under tidsbrist var den dessutom endast avsedd att vara en utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete. Då det från flera håll kommit starka önskemål om en nationell KVÅ-lista för slutenvård som gav en anvisning om vilka åtgärder som skulle rapporteras och hur de skulle rapporteras initierades under 2010 ett projekt för att ta fram en sådan lista. Resultatet, en baslista för slutenvård godkändes genom beslut av styrelserna i Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Svensk förening för beroendemedicin, Svenska psykiatriska föreningen och, varefter den publicerades på Socialstyrelsens hemsida i december 2010. Baslistan har tydligt sanktionerats av Socialstyrelsen som en miniminivå för rapportering. Under framtagande av baslistan för slutenvård fick föreningarnas gemensamma KVÅarbetsgrupp tydligt stöd i sin uppfattning att en baslista för psykiatrisk öppenvård var ett angeläget nästa steg. En ändamålsenlig beskrivning av psykiatrisk öppenvård förutsätter att information om samtliga personalkategoriers åtgärder beaktas och att tvärprofessionella regler för registrering tillämpas. Den nationella rapporteringen till PAR omfattar dock ännu endast läkarbesök varför denna baslista också har avgränsats till att endast omfatta åtgärder vid läkarbesök. Beskrivning av arbetet Arbetet har letts av Mattias Agestam, Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson för KVÅ, och i arbetsgruppen har ingått Bo Ivarsson, Svenska psykiatriska föreningen, Stephan Ehlers, Svenska barn och ungdomspsykiatriska föreningen, Markus Takanen, Svensk förening för beroendemedicin och Kaj Forslund,. Arbetet har genomförts i samverkan med berörda enheter på Socialstyrelsen, med SKL:s kontaktpersoner för KPP samt med Nysam genom Göran Eiman och Per Söderberg. Den insamling och sammanställning av regionala och lokala lathundar, förteckningar, riktlinjer och anvisningar som framtogs under det tidigare arbetet med baslista för slutenvård har efter viss komplettering utgjort ett underlag även för detta arbete.

10 Principer för urval av åtgärder Då principerna för urval av åtgärder har formulerats har utgångspunkten varit att urvalet ska vara i linje med det övergripande syftet med rapporteringen till PAR - att på nationell nivå samla analyserbar och användbar information. För att en åtgärd ska kunna ingå i baslistan måste det finnas en befintlig KVÅ-kod med en beskrivningstext som ger ändamålsenlig avgränsning av åtgärden. I vissa fall då beskrivningstexter har saknats eller har bedömts som svårtolkade har precisering skett med en anvisning. Följande kriterier har använts vid urval av åtgärder: - åtgärden ska ha en klinisk, resursmässig eller kvalitetsmässig tyngd som gör det rimligt att det är obligatoriskt att alltid registrera den om den har förekommit - åtgärden ska vara möjlig att beskriva så entydigt att det inte pga oklar avgränsning uppstår osäkerhet kring om åtgärden använts eller inte - åtgärden ska inte ha en karaktär som gör att man kan förutsätta att den alltid, eller praktiskt taget alltid, används då en patient med viss diagnos i öppenvård erhåller vård av viss personalkategori. (registrering av åtgärden ska tillföra information utöver den som finns i diagnoskod, kod för typ av vårdkontakt (besökstyp) och professionen hos den som utför åtgärden.) För att antalet koder ska bli hanterbart har en princip varit att hellre ta med för få än för många åtgärder. Det urval som tagits fram är resultatet av kompromisser mellan olika principer och strävanden. Flera av de åtgärder som karaktäriserar läkarens roll i öppenvårdspsykiatrin finns inte med på listan; det gäller t.ex. ordination och förskrivning av läkemedel och bedömning av sjukskrivningsbehov. Läkemedelsförskrivning och bedömning av sjukskrivningsbehov är åtgärder som läkare i psykiatrisk öppenvård ofta gör vid de flesta vårdkontakter. För att en KVÅ-registrering skulle tillföra meningsfull information om detta skulle en komplex registrering behöva utföras vid en stor andel av en läkares vårdkontakter. För läkemedelsbehandling skulle en sådan registrering behöva innehålla information om ATCkod, om vilken åtgärd som utförts (dosökning, dosminskning, insättande, utsättande, utvärdering, preparatbyte etc). Detta skulle dessutom ske som en som en parallell till den strukturerade dokumentation som redan ofta sker i elektroniska läkemedelsmoduler. Detta är skälet till att inte dessa åtgärder inkluderats i denna första version av baslistan.

11 Motiveringar för inklusion av enskilda åtgärder Kliniska åtgärder Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik AU118 Strukturerad suicidriskbedömning AU119 Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor Anvisningen bedöms göra åtgärden tillräckligt avgränsad. Neurologiskt status är en tidskrävande åtgärd som bör ingå i utredningen av vissa tillstånd. Inkluderas pga dess kliniska betydelse. Systematisk registrering kan ge stöd för att arbeta med förbättrad diagnostik och främja evidensbaserad vård. Med anvisning bedöms åtgärden som tillräckligt avgränsad. Åtgärden tas med pga dess kliniska betydelse och eftersom systematisk registrering kan ge stöd för att arbeta med kvalitetsutveckling inom ett viktigt område. Med beskrivningstext och anvisning bedöms den som tillräckligt avgränsad. Åtgärden är av stor betydelse för att alkohol och drogmissbruk ska bli identifierat och behandlat. Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan Åtgärden har stor klinisk relevans för patientsäkerhet och följsamhet till behandling.

12 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Medicinteknisk behandling DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering ECT är en väl avgränsad åtgärd. Den är resurskrävande, kliniskt mycket betydelsefull och medför en begränsad risk för allvarliga biverkningar. Socialstyrelsen har dessutom tydligt visat att man önskar kunna följa åtgärdens användning. Vagusnervstimulering är en väl avgränsad åtgärd som används i mycket begränsad omfattning. Socialstyrelsen har tydligt uttalat att man önskar kunna följa åtgärdens användning. Se ovan. En väl avgränsad åtgärd som används i mycket begränsad omfattning. Det kan antas att Socialstyrelsen har intresse av att kunna följa åtgärdens användning. Psykologisk och psykosocial behandling DU008 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk DU009 Systematisk psykologisk behandling, annan DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitivbeteendeterapeutisk DU013 Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) DU020 Systematisk psykologisk behandling, systemisk DU021 Systematisk psykologisk behandling, dialektiskbeteendeterapeutisk (DBT) DU022 Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) Systematisk psykologisk behandling är en åtgärd av stor klinisk betydelse. Rapportering av dess användning är av stor vikt för möjligheten att analysera följsamheten till vårdprogram, detta förutsätter dock att samtliga personalkategoriers besök rapporteras. Kategorin systematisk psykologisk behandling är svår att tydligt avgränsa, detsamma gäller de olika inriktningarna. Trots detta har det bedömts motiverat att inkludera åtgärden.

13 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Information och utbildning GB009 Information och undervisning riktad till patient GB010 Information och undervisning riktad till närstående Åtgärden har stor klinisk och kvalitetsmässig betydelse och den bedöms som rimligt väl avgränsad. Åtgärden har stor klinisk och kvalitetsmässig betydelse och den bedöms som rimligt väl avgränsad. Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan AU123 Upprättande av krisplan XS007 Konferens med patient XS008 Konferens om patient Inkluderas pga sin kliniska betydelse för att genom patientmedverkan och samordning nå en effektiv och patientfokuserad vård. Inkluderas pga sin kliniska betydelse för att genom patientmedverkan och samordning förebygga försämring och återinsjuknande. Åtgärden är resurskrävande och av stor betydelse för samordning av insatser. Konferenser med olika syfte är en rimligt välavgränsad åtgärd. Åtgärden är resurskrävande och av stor betydelse för samordning av insatser. Konferenser med olika syfte är en rimligt välavgränsad åtgärd. Extra tillsyn, isolering och åtgärder enligt LPT/LRV XU042 Samordnad vårdplan vid tvångsvård Inkluderas pga av tillsyn motiverade krav från Socialstyrelsen. Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov Åtgärden kan vara central för patientsäkerheten, den är resurskrävande och välavgränsad. Konsekvent rapportering skapar förutsättning för relevanta analyser. Anmälning enligt lag av stor vikt för att patienten ska få tillgång till socialtjänstens resurser. Användandet av åtgärden varierar och är angeläget att kunna mäta. Anmälning enligt lag av stor vikt för att minderårigas skyddsbehov ska tillgodoses. Användandet av åtgärden varierar och är angeläget att kunna mäta.

14 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Tilläggskoder ZV044 Behandling administrerad via Internet ZV501 Medverkan av företrädare för kommunen ZV502 Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen Inkluderas dels då det finns evidens för effekt av många tillämpningar av detta arbetssätt och det därför är viktigt att kunna följa dess användning, dels då det ur många aspekter kan antas vara väsentligen att kunna särskilja behandling som ges på detta sätt. Medverkan i samordning av insatser från olika aktörer är en central del i öppenvårdspsykiatrin. Medverkan är också tydligt avgränsad. Genom kodning av de aktörer som medverkar kan omfattningen av samordningen och vilka aktörer som deltar belysas. ZV503 Medverkan av företrädare för försäkringskassan ZV504 Medverkan av närstående ZV505 Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare ZV507 Medverkan av företrädare för skola ZV508 Medverkan av företrädare för barnomsorg

15 Förvaltning av baslistan Denna första version av baslistan för KVÅ vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård behöver utvecklas genom återkommande revisioner, initialt årligen. Revisionerna avses ske med utgångspunkt i verksamheternas erfarenheter av arbete med den befintliga listan. För tillägg av helt nya koder till KVÅ är arbetsgången en annan varför dessa båda flöden beskrivs separat. Revision av baslistan Revision av baslistan avses ske enligt följande: - förslag på revidering av baslistan lämnas till arbetsgruppen via kva-i-psykiatrin@kcp.se - i maj-juni diskuteras inkomna förslag på ett tvärprofessionellt användarmöte till vilket berörda intressentgrupper bjuds in. - ytterligare synpunkter fångas via Socialstyrelsens årliga möten för landstingens rapportörer till Patientregistret - i oktober underställs styrelserna för de psykiatriska specialitetsföreningarna ett förslag på reviderad baslista - i januari publiceras den reviderade baslistan på Socialstyrelsens webbplats. Tillägg av nya koder i KVÅ Förslag på helt nya koder kan när som helst lämnas till KVÅ-arbetsgruppen via mailadressen kva-i-psykiatrin@kcp.se. - 30 september varje år lämnar KVÅ-arbetsgruppen ett förslag till Socialstyrelsen vilket avser inklusion i KVÅ 15 månader senare. KVÅ-arbetsgruppen behandlar i sitt årliga arbete förslag som inkommit senast 31 augusti. Kontakta arbetsgruppen Förslag, synpunkter och frågor skickas via kva-i-psykiatrin@kcp.se

16 Deltagare i arbetet Arbetsgruppen för baslista för KVÅ i psykiatrisk slutenvård Företrädare för de psykiatriska specialitetsföreningarna: Mattias Agestam, Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson för KVÅ, projektledare Överläkare, Medicinskt sakkunnig, Verksamhetsstöd ehälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde Mail: mattias.agestam@sll.se Bo Ivarsson, representant för Svenska psykiatriska föreningen Överläkare, Psykiatriska verksamheten Södra Älvsborgs sjukhus, Borås, FOU-läkare vid psykiatriska sektorsrådet i VGR Mail: bo.ivarsson@vgregion.se Stephan Ehlers, representant för Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Barn- och ungdomspsykiatriker, Regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Västra Götalandsregionen Mail: stephan.ehlers@vgregion.se Markus Takanen, representant för Svensk förening för beroendemedicin ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Stockholms läns sjukvårdsområde Mail: Markus.Takanen@sll.se Kaj Forslund, representant för Verksamhetschef, Rättspsykiatri Vård, Stockholms läns sjukvårdsområde 2 Mail: kaj.forslund@sll.se Adjungerad till arbetsgruppen: Göran Eiman, representant för Nysam Biträdande verksamhetschef, Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus, Mail: goran.eiman@vgregion.se Följande personer har lämnat viktiga synpunkter: Mårten Gerle, Soili Palmqvist, Magnus Göransson, Tord Forsner, Per Söderberg.