Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås

Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås

Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Granskat av: Mattias Sterner www.biologiochmiljo.se Rapport 2010:13 2010-12-07 2

Sammanfattning Planering av bebyggelse i området vid Prästerydsvägen i Alingsås föranleder en undersökning av de naturvärden som finns i området. Det är framförallt farhågor för de salamandrar som setts i och i anslutning till det dike/vattendrag som löper genom tilltänkt projekteringsområde, som betonas. Vattensalamandrar leker och förökar sig i vatten under våren och försommaren och söker sig därefter upp på land för att födosöka fram till höstkylan kommer då de övervintrar på torra frostfria platser. I Sverige finns större och mindre vattensalamander, vara den större vattensalamandern har ett strängare lagskydd än den mindre. Den har också mycket högre krav på sin livsmiljö än sin mindre släkting och behöver framförallt vatten som är fria från fisk- och kräftor. Den kräver också vatten som inte torkar ut under högsommaren för att kunna föröka sig. Vattendrag eller diken, där såväl fisk som kräftor ofta kan vandra fritt, är som regel inga goda reproduktionslokaler för större vattensalamander. Fältbesök under vintern 2010 visade att aktuellt område inte är någon typisk lokal för större vattensalamander. Emellertid finns uppgifter om att det förekommer mindre vattensalamander i vattendraget sommartid. Eftersom ingen sakkunnig har inventerat området går det dock ej att vara helt säker på att det enbart rör sig om mindre vattensalamander. Då vattensalamandrar enbart kan inventeras på våren och sommaren så inriktades denna inventering (som genomfördes i november) på förekomst av lämpliga födosöksmiljöer och övervintringslokaler för salamandrar. Området närmast vattendraget inom planerat projekteringsområde utgörs av översilningsområde och är därför inte lämplig som övervintringslokal eftersom det sannolikt inte är frostfritt vintertid. Däremot kan det vara ett viktigt födosöksområde för salamandrar och andra groddjur sommartid. För att nå lämpliga övervintringslokaler behöver salamandrarna söka sig till betydligt torrare områden som inte översilas av vatten. En potentiellt lämplig övervintringslokal för salamander är områdets nordvästra del på motsatta sidan bäcken relativt planerat projekteringsområde. Där är marken starkt lutande och förekomsten av block och sten stor. I området växer även en del lövträd som både genom sina rötter men även genom förekomst av skyddande lövtäcke fungerar som isolering när salamandrar och andra grod- och kräldjur ligger i vinterdvala. Hela området är ett vilt inslag i ett annars antropogent påverkat och planerat område, med möjlighet för grod- och kräldjur att leva, men eftersom det saknas småvatten är det inte en optimal miljö för större vattensalamander. Områdets egenskaper som potentiell spridningskorridor för biologiskt liv bör beaktas då det kan ha stor betydelse inför framtida exploatering. Naturvärden i bäcken och dess närhet är dock okänd då inga inventeringar av flora och fauna har gjorts i området. 3

Inledning Just nu pågår planering och samrådsförfarande angående eventuell byggnation av bostäder och förskola vid Prästerydsvägen i Alingsås södra delar. Förskolan, dess parkering och ett antal av bostäderna är enligt framtagna samrådshandlingar placerade relativt nära det vattendrag som flyter genom området. Information har inkommit till Alingsås kommun om att det sommartid har noterats mindre vattensalamander i vattendraget. Farhågor finns därmed om att byggnationen eventuellt skulle ha negativ inverkan på salamandrarnas födosöksmiljöer och övervintringslokaler som ofta ligger i närheten av det vatten de leker i under våren och försommaren. Alingsås Kommun har därför gett Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB i uppdrag att undersöka hur salamandrarnas födosöksmiljöer och övervintringslokaler skulle kunna påverkas av den planerade exploateringen. Inventeringen gjordes 2010-11-22 vilket innebar att salamandrarna låg i vinterdvala (nergrävda i marken). Det gick därför inte att inventera själva salamandrarna och kontrollera vilka arter som finns i området. Istället inventerades miljön med avseende på vilka lämpliga lekvatten, födosöksområden och övervintringshabitat som finns i området. Vid inventeringen närvarade Mattias Westblom och Jeff Lundh Alingsås Kommun. Alla kartor i rapporten har publicerat med tillstånd från Lantmäteriet ( Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1362). Metod och områdesbeskrivning Aktuellt område ligger i ytterkanten av Alingsås södra delar, väster om sjön Gärdsken. Inventeringen gjordes genom vandring i området och dokumentering av platsens egenskaper. Översiktskartan visar var området ligger i förhållande till Alingsås tätort. Figur 1. Översiktskarta. 4

Bakgrund vattensalamandrar Större vattensalamander Triturus cristatus och mindre vattensalamander Triturus vulgaris, är de två arter av svansgroddjur som finns i Sverige. De tillhör gruppen vattensalamandrar vilket innebär att de parar sig och lägger rom i vattnet, men tillbringar större delen av sommaren i fuktiga miljöer på land. Även övervintringen sker oftast på land. Leken börjar i slutet på april och pågår fram till midsommar, då läggs också den mesta rommen, även om honor av större vattensalamander kan lägga rom enda till slutet av juli. De nykläckta salamanderynglen saknar, precis som grodyngel, ben och andas med gälar. Det tar två till tre månader för ynglen att växa färdigt och börja andas med lungor och då går de upp på land. Mindre vattensalamander är lite tidigare med leken än den större och dess yngel lämnar vanligen vattnet redan under juli månad medan de flesta ynglen av större vattensalamander inte går upp på land förrän under augusti och september. De unga salamandrarna tillbringar sedan mellan två och fem år på land innan de blir könsmogna och återvänder till sin damm för att para sig. De vuxna salamandrarna lämnar vattnet så fort leken och romläggningen är slut och tillbringar resten av sommaren i fuktiga områden som t.ex. fuktängar och i alkärr. Där lever de ett undanskymt liv och kommer bara fram på nätterna för att jaga småkryp, och vid regnig väderlek söker de ofta upp översvämningar för att jaga mygglarver. När kylan sätter in på hösten söker salamandrarna sig till sina övervintringsområden. Det är väldigt lite känt om var salamandrar övervintrar men man tror att det vanligtvis sker på land (frostfritt djup) i torrare backar där det finns mycket sten, rötter, mossa, löv och annat som isolerar från kyla. Den kan även övervintra i torpargrunder under hus och man kan till och med hitta salamandrar i kalla källare och jordkällare under vinterhalvåret. Större vattensalamander behöver solbelysta små dammar eller tjärnar med bra vattenkvalité och som håller vatten hela juli, för att kunna reproducera sig. Vattnen ska också helst vara helt fisk- och kräftfria. Den kan klara reproduktionen om det bara finns små mängder kräftor, småspigg eller ruda men vanligtvis går även dessa så hårt åt rom och yngel att reproduktionen misslyckas. De vuxna salamandrarna behöver också fuktiga områden i närheten av dammen för att födosöka. Det kan vara fuktig lövrik skog eller fuktiga ängs- och hagmarker. Det måste även finnas lämpliga övervintringsmiljöer i närheten av dammen, som torrare backar, husgrunder etc. Mindre vattensalamander förekommer i samma miljö som större vattensalamander och grundregeln är att där det finns större vattensalamander finns oftast också dess mindre släkting. Däremot har mindre vattensalamander inte lika höga krav på sin livsmiljö som den större vattensalamandern och den är därför mycket vanligare. Medan större vattensalamander finns i mellan 5 och 15 % av alla småvatten i 5

södra och mellersta Sverige så finns mindre vattensalamander i mellan 50 och 70 % av alla småvatten i samma region. Anledningen är att mindre vattensalamander inte är lika känslig för föroreningar och inte påverkas lika negativt av fisk- och kräftförekomst. Eftersom ynglen lämnar vattnet redan i juli behöver den inte heller permanenta vatten för att klara reproduktionen. Mindre vattensalamander förekommer till och med i små trädgårdsdammar mitt inne i stora städer (t.ex. Linnéträdgården i centrala Uppsala). Större vattensalamander verkar minska med ungefär 2 % per år i nästan hela sitt utbredningsområde (Europa och angränsande delar av Asien). Minskningen ansågs däremot inte vara tillräckligt stor för att den skulle vara kvar på rödlistan efter att kriterierna skärptes 2005 och den klassas sedan dess som livskraftig (LC) på den Svenska rödlistan. Artskyddsförordning (2007:845) (beträffande bl.a. större vattensalamander) Större vattensalamander är dessutom upptagen i EU s art- och habitatdirektiv bilaga II vilket är den högsta skyddsklass som ett groddjur har i Sverige och som den bara delar med klockgrodan. Det innebär att medlemsstaterna i EU är skyldiga att skydda arten och dess livsmiljöer. 4 I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Både mindre och större vattensalamander är fridlysta, liksom alla grod- och kräldjur, enligt artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Större vattensalamander är upptagen i bilaga 1 och mindre vattensalamander i bilaga 2 till artskyddsförordningen. Större vattensalamander berörs sålunda av 4 vilken behandlar skydd av såväl individer av arten som förbud mot att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser under djurens alla levnadsstadier. 6

Mindre vattensalamander berörs av 6 i artskyddsförordningen. Här anges att levande exemplar, yngel och rom inte får dödas, skadas eller samlas in. Något omfattande skydd av artens levnadsmiljöer, likt det för större vattensalamander, finns inte och 11 anger vissa undantag i fråga om insamling av levande exemplar, yngel och rom under speciella omständigheter. Artskyddsförordning (2007:845) (beträffande bl.a. mindre vattensalamander) 6 I fråga om sådana vilt levande kräldjur, groddjur och ryggradslösa djur som anges i bilaga 2 till denna förordning är det förbjudet att i den omfattning som framgår av bilagan 1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar, och 2. ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon. 11 Trots förbudet i 6 får i fråga om kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda 1. ägg (rom) och larver (yngel) samlas in, om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte, eller 2. enstaka exemplar tillfälligt fångas in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen. Resultat Det aktuella området vid Prästerydsvägen ligger i utkanten av Alingsås mellan ett bostadsområde och mer öppna obrukade marker och skog. Marken används idag för rekreation men de centrala delarna, där en bäck flyter fram, är så fuktiga att de förmodligen inte går att gå över större delen av året. Här växer inte heller träd då vätan förhindrar en etablering. Hela området har delats in i 4 delområden för att göra redovisningen nedan mer överskådlig. Figur 2. Inventerade sträckor/delområden. 7

Delområde 1 Vattendraget härrör från diken som löper längs äldre jordbruksmark/öppen mark i området. Till vattendraget rinner även vatten från Korpabergen och den deponianläggning som finns där. Vattnet till vattendraget löper såväl öppet som genom trumma. Bilden till höger visar vattendraget då det precis passerat genom trumma under den lilla väg som löper genom området. Enligt uppgift förekommer det rikligt med mindre vattensalamander i detta vattendrag under sommarmånaderna. Vattendraget böjer av och fortsätter i kanten längs ett skogsklätt parti för att efter några hundra meter återigen passera genom trumma under samma väg. Detta område kommer att påverkas genom breddning av vägen som löper över vattendraget. Figur 3. Delområde 1. Vattendraget bildas av sammanflödande diken. Delområde 2 Efter att ha passerat under vägen ytterligare en gång rör sig vattendraget ner i en svacka och ytterligare diken ansluter. Sommarmånader översvämmas området enligt muntlig utsago och förmodligen bildas något som närmast kan liknas vid en våtmark. Det kan antas att stora delar av det område som ses på den mellersta bilden är tämligen blött under våren och början av sommaren. Även vid besökstillfället var marken i närheten av vattendraget påtagligt blött och kommer att frysa när väderomständigheterna tillåter. Figur 4. Delområde 2. Vattendraget mynnar från trumma som löper under väg. Endast början av delområde 2 är trädbeklätt medan resterande delar av området består av vissnat gräs och enstaka buskar. Detta område kommer beröras i störst utsträckning av planerad exploatering då projekteringsområdet sträcker sig som närmast vattendraget här. Som ritningarna ser ut i dagsläget är avståndet mellan planerad parkeringsplats och vattendraget endast ett par meter. Risken för 8 Figur 5. Delområde 2. Höger sida om vattendraget är tilltänkt exploateringsområde.

delområde två består dels i fysisk påverkan vid byggnationsfas men även vid negativ miljöpåverkan i form av bl.a. avrinning av dagvatten från trafikerade ytor. Eftersom byggnationen kommer innebära att den södra delen av området isoleras från bäcken, lär översilningen framförallt fortsättningsvis ske på områdets norra sida efter exploateringen. Söder om delområde 2 finns ett skogsparti med förekomst av död ved, sten och block och en del knotiga träd vars rötter även skulle kunna erbjuda övervintringsmöjlighet för salamander. Figur 6. Delområde 2. Träd i skogsparti söder om delområde 2. Delområde 3 Där vattendraget viker av norrut börjar delområde 3 som kännetecknas av ökat inslag av träd längs vattendraget och något torrare markförhållanden. Det bedöms dock fortfarande vara för blött för att utgöra lämplig övervintringslokal för salamander men utgör säkert viktiga födosöksområden. Tilltänkta projekteringsområde kommer att bestå i en körväg för boende relativt nära vattendraget. Genom att spara träd (även döda grenar och fallna träd) ökas förutsättningarna för biologisk mångfald i området. Vattendraget skonas bäst om det inte rensas utan tillåts vara vilt med inslag av vattenväxter och död ved. Vid inventeringstillfället var bäcken cirka 50 cm djup i område 3. Området från vattendraget och österut mot den Figur 7. Delområde 3. Vy från branta sluttningen utgörs till viss del av sten och block som planerat projekteringsområde mot skulle kunna fungera som övervintringslokal för salamander. vattendraget. Det är viktigt att tillåta denna oordning av block och sten även vid och efter en exploatering av området. Vid anläggandet av vägen som ska löpa längs vattendraget bör försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika påverkan på den hydrologiska regimen. 9

Delområde 4 Område 4 startar där vattendraget återigen viker av mot nordost. Här avtar den öppna ytan på andra sidan vattendraget från exploateringsområdet sett. Istället består området i en brant med riklig förekomst av block och sten. Trädskiktet domineras framförallt av lövskog. Detta område borde kunna vara attraktivt som övervintringslokal då det finns gott om utrymmen att gömma sig och krypa ner vintertid. Förekomsten av lövträd ökar också chansen att lövhögar bildas, något som också är gynnsamt för övervintring. Längs med vattendraget löper den väg som tidigare beskrevs under Figur 8. Delområde 4. Vy från delområde 3. Det är viktigt att spara så många av de träd som planerat projekteringsområde mot står längs vattendraget som möjligt, även på den sida vattendraget och motstående sida. exploatering kommer att ske. Detta gäller även döda träd och död ved. Även en bit från vattendraget finns en del äldre träd med förutsättningar för salamandrar att gräva sig ner under rötterna. Genom att spara dessa ökar man den biologiska mångfalden i området, inte bara genom att gynna grod- och kräldjur utan också andra djurgrupper. Område 4 avslutas en bit nedströms tilltänkt exploateringsområde. Figur 9. Delområde 4. Det är viktigt att bevara stora och äldre träd även inom exploaterat område. Salamandrar övervintrar ibland under trädrötter. Figur 10. Delområde 4. Den västra sidan av vattendraget består till stor del av sten och block, något som borde vara gynnsamt för salamander. 10

Diskussion Större vattensalamander har ett skydd enligt EU och även enligt svensk lag som skyddar den och dess fortplantningsområden eller viloplatser. Detta innebär att en känd lokal för större vattensalamander inte får exploateras. Detsamma gäller dock ej för mindre vattensalamander som saknar motsvarande skydd. Den aktuella våtmarken är ingen optimal biotop för större vattensalamander av det enkla skälet att arten behöver fisk- och kräftfria småvatten som inte torkar ut under sommaren, för att reproducera sig. Den reproducerar sig sällan i rinnande vatten eller dammar med förbindelse med rinnande vatten eftersom sannolikheten är stor att fisk vandrar in vid högvatten. Däremot går det inte att vara helt säker på att större vattensalamander inte finns i området. Under vissa omständigheter kan den klara av att reproducera sig i liknande våtmarker och den skulle kunna reproducera sig i någon branddam eller trädgårdsdamm i närheten, och använda de berörda miljöerna som födosöks- och övervintringsområden. Vårt förslag är följaktligen att området inventeras nattetid med kraftig pannlampa av sakkunnig, under minst en varm natt (>10 C) i maj månad. Om vuxna större vattensalamandrar påträffas i ett eller flera vatten bör även reproduktionen följas upp med minst ett inventeringstillfälle i juni/jul och ett tillfälle i augusti. Innan det blivit helt klarlagt vilka arter av vattensalamandrar som finns i området och var de reproducerar sig är det inte möjligt att komma med mera specifika råd om vilken hänsyn som bör tas vid framtida exploatering. Vid en exploatering är det viktigt att spara områden med hög komplexitet, såsom sten- och blockrika områden, död ved, äldre träd och lövhögar gynnar såväl salamandrar som andra arter. Största hotet för vattnet i området är hur själva anläggandet av tilltänkt parkeringsplats till förskolan med cirka 25 platser kommer att påverka vattendraget såväl fysiskt som kemiskt, då denna är tänkt att anläggas mycket nära vattendraget. Det är viktigt att inte ingreppen påverkar flödet och djurlivet vid anläggningspunkten. Ingen utfyllnad av bäckområdet bör göras och avrinningen från parkeringsplatsen bör ej påverka vattendraget. En kemisk påverkan från bensin, olja, spolarvätska etc. kan ge en stor negativ inverkan på hela resterande delen av vattendraget och ut i Gärdsken. 11

Området kring Prästerydsvägen är ingen optimal salamanderlokal och den art som enligt uppgift hittats här, mindre vattensalamander, är tämligen allmän. Kanske är det då inte art-förekomsten som skall belysas i denna utredning utan snarare det ekologiska värdet i området. Genom att vid ett tidigt skede i exploateringen planera gröna stråk kan stora biologiska värden tas tillvara. Vid en framtida ytterligare exploatering av området kommer då de biologiska förutsättningarna redan vara borgade för och man undviker att detta glöms bort i planeringsprocessen. Detta är ett sådant område som genom sin nära anknytning till vattendraget och de mer våtmarksliknande partierna kan ge goda förutsättningar för allehanda grod- och kräldjur, insekter, fåglar etc. Det kan också ge goda förutsättningar för flora i de blötare partierna men också för lavar och mossor som växer på döda träd. Att tillåta det vilda när man planerar för den annars tillrättalagda bebyggelsen ger förutsättning för biologisk mångfald i stadsplaneringen. 12