Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska
Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen
Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016 Den svårbehandlade bakterien MRSA har fått spridning på ett kommunalt boende för äldre i Gävle. En orsak tros vara bristande hygienrutiner. Nu ska en handlingsplan tas fram för att förebygga smittspridning inom den kommunala vården i Gävle. Antalet fall av så kallade superbakterier som antibiotika inte alltid biter på ökar för varje år i Sverige.
KS tog inte bakterielarm på allvar patienter smittades Sverige 5 jul, 2016 Redan i början av februari slogs larm om smittspridningen av antibiotikaresistenta bakterier på Karolinska sjukhusets thoraxklinik i Solna. Men hjärtklinikens ledning tog inte larmen på allvar förrän knappt två månader senare. Då hade över 20 patienter hunnit smittas.
Vad står i lagen? Mål: Patientsäkerhet och säker arbetsmiljö. Hygien finns inskrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen och Tandvårdslagen sedan 1 juli 2006. Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Ställer krav på vårdgivarna att ha tillgång till vårdhygienisk expertis, bra lokaler och utrustning, utbildning i vårdhygien. SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg. Patientsäkerhetslagen.
SOSFS 2015:10 Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamhet som omfattas av 1. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. tandvårdslagen (1985:125), och 3. lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar. 2 I verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatser som har beviljats efter beslut enligt 4 kap. 1 eller 2 SoL, om insatsen avser 1. hemtjänst i ordinärt boende, eller 2. sådant boende som avses i 5 kap. 5 eller 7 SoL. 3 I verksamhet som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 eller 9 LSS.
Hygienkrav 5 Den som är yrkesmässigt verksam eller under utbildning i 1. verksamhet enligt 1 som innefattar arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med patienter (vård), eller 2. verksamhet enligt 2 eller 3 som innefattar arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med den som har beviljats insatsen (omsorg) ska, i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen, iaktta följande. a) Arbetskläder får endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser, får de dock även bäras vid färd mellan dessa. Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen. Arbetskläderna ska bytas dagligen. Om de blir förorenade eller om det annars finns behov av det, ska de bytas så snart som möjligt. b) Om kläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett vård- eller omsorgsmoment, ska plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande skyddskläder användas utanpå arbetskläderna. Om skyddskläder används vid vård av eller omsorg om flera personer efter varandra, ska de bytas mellan varje person. c) Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material. d) Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter ett vård- eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna ska tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion, om de är eller kan antas vara smutsiga. Efter vård av eller omsorg om en person som kräks eller har diarré ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. e) Skyddshandskar ska användas, om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra när handskarna sätts på. Skyddshandskar som används i vård och omsorg ska vara för engångsbruk och avsedda för ändamålet. De ska bytas mellan varje vård- eller omsorgsmoment.
Basala hygienrutiner Arbetsdräkt Handhygien Handskar när det behövs Skyddsrock/plastförkläde när det behövs Torka av ytor när det behövs
Arbetsdräkten Ska vara kortärmad. Ska bevaras ren. Ska bytas dagligen eller när den blivit nedsmutsad. Hudens närmaste skydd.
Handhygien Inga smycken på händer och underarmar. Ingen nagellack eller lösnaglar. Inga eksem eller större sår. Handkräm för att förebygga torra händer.
När använda handsprit? Omedelbart före patientkontakt Före rent arbete Efter patientkontakt Efter orent arbete Om man inte kan använda handsprit pga. sår, eksem ska man inte vara i patientnära vård.
Handtvätt Tvätta händer med tvål och vatten enbart vid synligt smutsiga händer eller när det känns smutsigt. Viktigt att händerna är torra innan handsprit appliceras, annars fungerar inte handspriten.
Effekten av personalens handtvätt Effektivt tvättat av alla Effektivt tvättat av 84% Effektivt tvättat av 32% Effektivt tvättat av 44 %
Handskar när? Vid risk för kontakt med kroppsvätskor. Ej för säkerhets skull.
Plastförkläde Används vid kroppskontakt med patient eller risk för kontakt med kroppsvätska. Ska bytas regelbundet. Plastförkläde är engångs. Ska bytas om den blir våt eller nedsmutsad.
Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej!
Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Bilder: http://se.clipart.me/
Smittvägar Kontaktsmitta Direkt från den som är smittad. STI, hudinfektioner. Indirekt via kontaminerade händer, kläder, föremål. Normalflora, tarmflora, sårbakterier, tarminfektioner.
Smittvägar Droppsmitta Hosta, nysning, kräkning ger droppar som når ögon/nässlemhinna inom en armslängds avstånd. Calici, luftvägsinfektioner, influensa. Luftburen smitta Intorkade droppkärnor från luftvägarna som sprids till luften och inhaleras. Varicella, influensa, tuberkulos. Hudpartiklar som sprids till luften vid stora sår- och hudinfektioner och vid skakning av textilier. Staph aureus, Β-hemolytiska streptokocker, Pseudomonas aeruginosa.
Smittvägar Tarmsmitta Smittämnen som utsöndras med tarminnehållet, når munnen via händer, livsmedel, vatten. Calici, salmonella, shigella, hepatit A, campylobacter. Blodsmitta Smitta överförs via blod/blodprodukter/kroppsvätskor in i blod/kroppsvätskor hos en annan person. Hepatit B, hepatit C, HIV.
Smittvägar Vatten- och livsmedelsburen matförgiftning toxiner av staf. aureus, clostridium perfringens mm magsjuka salmonella, campylobacter, calici vattenburet legionella, pseudomonas, e-coli
Riskfaktorer för spridning Rinnande kroppsvätskor Sår Infarter
Har du tänkt på. Ett bensår En kräkning En portion kvällsmat Du har ditt finger med i allt!!!! Den vanligaste smittvägen är via personalens händer.
Vårdtagare
Vårdtagare
Vårdtagare Sjukliga föräldrar
Vårdtagare Sjukliga föräldrar Farmor Tre barn, varav två förskolebarn. Mormor
Vårdtagare Sjukliga föräldrar Farmor Partner sjukvårdsanställd Två barn, mellan- och högstadiebarn Tre barn, varav två förskolebarn. Mormor
Frisk mor, reser mycket Sjuklig faster Vuxet barn Vårdtagare Sjukliga föräldrar Partner Farmor Partner sjukvårdsanställd Två barn, mellan- och högstadiebarn Tre barn, varav två förskolebarn. Mormor
Frisk mor, reser mycket Sjuklig faster Vuxet barn Partne r Vårdtagare Sjukliga föräldrar Farmor Partner sjukvårdsanställd Två barn, mellan- och högstadiebarn Tre barn, varav två förskolebarn. Mormor
Rutiner basala hygienrutiner Utrustning ska finnas enkelt tillgängligt hos alla vårdtagare. Om problempersoner t ex svårigheter att ha handspriten framme, finns bland vårdtagarna får man göra en specialrutin just där. Hemtjänsten: utrustning ska finnas tillgängligt även hos larmpatienter eller lättillgängliga i bilarna.
Golv Golv är alltid att betrakta som kontaminerat oavsett hur noga det är städat. Föremål som faller på golvet ska rengöras, bytas eller kasseras t ex kudde, förband. Patienterna bör alltid ha skor/tofflor på fötterna.
Tvättstuga Om man måste tvätta kläder på avdelningen eller enheten ska det finnas en tvättstuga. Stor risk för smittspridning via tvättstugan. Viktigt att ha ordning i tvättstugan. Skilja mellan oren och ren sida. Ej använda tvättstugan som förråd. Ha plastförkläde, handskar och handsprit uppsatt på väggen.
Tvättstugan Tvätta var patients kläder för sig. Plastförkläde och handskar vid hantering av smutstvätt. Handsprit innan urplockning av rena kläder. Använd torktumlare eller torkskåp till så mycket som möjligt. Plocka bort den rena tvätten. Avtorkning av ytor efter färdig tvättning.
Att tänka på Produkter som används hos vårdtagaren, tex handfat och kärl för tömning av urin, ska tåla att diskas i spol. Glasslådor har förekommit.
Hemsida www.smittskyddvarmland.se
Tack för mig!