nordnet citizenship GRI-index

nordnet citizenship GRI-index GRI-index, bakgrundsdata och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Nordnets årsredovisning Rapporteringen av vårt hållbarhetsarbete (Citizenship) följer sedan 2010 riktlinjerna från the Global Reporting Initiative (GRI). I redovisningen avseende 2013 följer redovisningen för första gången GRI:s senaste version, GRI G4. Redovisade nyckeltal avser räkenskapsåret 2013 på en självdeklarerad nivå Core. Nordnets GRI-redovisning avseende 2013 är inte granskad av en oberoende tredje part och det finns för närvarande inga beslut om att ändra detta inför kommande redovisning. Redovisningen omfattar Nordnet-koncernen och inkluderar därmed samtliga helägda dotterbolag. Det här dokumentet kompletterar den information som presenteras i Nordnets årsredovisning 2013 och redogör för källor till data, antaganden och omvandlingsfaktorer. nordnet Citizenship Sedan Nordnet började hållbarhetsredovisa 2010 har vi sökt efter ett lämpligt strategiskt förhållningssätt att luta oss mot när det gäller arbetet med socialt och miljömässigt ansvarstagande. Under 2013 hittade vi det förhållningsätt vi sökt i Michael Porters teorier om delat värdeskapande (shared value). Med anledning av detta har vi drivit ett internt arbete med syfte att skapa en plattform för aktiviteter som har en bredare positiv påverkan på vår omvärld. Resultatet av detta arbete kallas Nordnet Citizenship och presenteras under 2014. 1

nordnets GRI-index Nedanstående förteckning återger referenser till de GRI-indikatorer som Nordnet valt att redovisa. Indikatorer finns presenterade antingen genom länkar till vår hemsida eller i: ÅR = Årsredovisning 2013, BD = Bakgrundsdokument. Hänvisning/ Generella standardindikatorer Kommentar G4-1 Uttalande från VD om organisationens hållbarhetsstrategi. ÅR, s.4 G4-3 Organisationens namn. ÅR, s.47 G4-4 Viktigaste produkterna och tjänsterna. ÅR, s.5-6 G4-5 Lokalisering av organisationens huvudkontor. ÅR, s.47 G4-6 Länder där verksamhet bedrivs. ÅR, s.6 G4-7 Ägarstruktur och företagsform. ÅR, s.10-11, 47 G4-8 Marknader som organisationen är verksam inom. ÅR, s.5-9 G4-9 Organisationens storlek. ÅR, s.1, 9, 16, 40 G4-10 Totalt antal anställda. BD, s.6 G4-11 Andel anställda som omfattas av kollektivavtal. ÅR, s.18 G4-12 Beskriv organisationens värdekedja. ÅR, s.5-9 G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden. ÅR, s.21-22 G4-14 Följer organisationen försiktighetsprincipen. BD, s.9 G4-15 Externt utvecklade initiativ som organisationen följer. ÅR, s.15 G4-16 Sammanslutningar som organisationen är medlem i. ÅR, s.15 G4-17 Entiteter som ingår i redovisningen. ÅR, s.9 G4-18 Process för definition av innehållet i redovisningen. BD, s.3-4 G4-19 Identifierade väsentliga hållbarhetsaspekter. BD, s.4 G4-20 Interna avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt. BD, s.5 G4-21 Externa avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt. BD, s.5 G4-22 Effekter av förändringar i tidigare redovisad information. Inga G4-23 Väsentliga förändringar från föregående redovisning. Inga G4-24 Intressegrupper som organisationen har kontakt med. BD, s.3-4 G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter. BD, s.3-4 G4-26 Tillvägagångsätt vid kommunikation med intressenter. BD, s.3-4 Viktiga frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter och BD, s.3-4 G4-27 hur organisationen har hanterat dessa frågor. G4-28 Redovisningsperiod. BD, s.1 G4-29 Publicering av senaste redovisningen. Våren 2013 G4-30 Redovisningscykel. ÅR, s.13 G4-31 Kontaktperson för frågor angående redovisningen. Investerarkontakt G4-32 Redovisningsnivå & GRI-index. BD, s.1-3 G4-33 Extern granskning. BD, s.1 G4-34 Redogörelse för företagets bolagsstyrning. ÅR, s.26-34 G4-56 Beskriv organisationens värderingar, uppförandekoder etc. ÅR, s.15 2

Specifika standardindikatorer Hänvisning/ Kommentar DMA Ekonomisk prestanda ÅR, s.3 G4-EC1 Genererat och distribuerat ekonomiskt värde. ÅR, s.15 DMA Indirekt ekonomisk påverkan ÅR, s.13-14 G4-EC7 Investeringar i infrastruktur & tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta. ÅR, s.14 G4-EC8 Indirekta ekonomiska effekter. ÅR, s.14 DMA Anställning År, s.16 G4-LA1 Personalomsättning. ÅR, s.16 DMA Hälsa & säkerhet ÅR, s.17 G4-LA6 Sjukfrånvaro & arbetsrelaterade skador. ÅR, s.17 DMA Träning & utbildning ÅR, s.17 G4-LA9 Utbildning för anställda. ÅR, s.17 G4-LA11 Utvecklingssamtal. ÅR, s.16 DMA Jämlikhet ÅR, s.17-18 G4-LA12 Sammansättning av företaget. BD, s.6 DMA Lika ersättning för kvinnor & män ÅR, s.17-18 G4-LA13 Löneskillnader mellan kön. ÅR, s.17 DMA Icke-diskriminering ÅR, s.17-18 G4-HR3 Antal fall av diskriminering. 0 DMA Anti-korruption ÅR, s.14-15 G4-SO4 Kommunikation av riktlinjer rörande anti-korruption. BD, s.7 DMA Kundintegritet ÅR, s.14 G4-PR8 Antal fall av förlust av kunddata. ÅR, s.14 DMA Energi ÅR, s.18-19 G4-EN3 Organisationens energiförbrukning. ÅR, s.19 G4-EN5 Energiintensitet. ÅR, s.19 G4-EN6 Minskning av energiförbrukning. ÅR, 19 DMA Utsläpp ÅR, s.19-20 G4-EN15 Direkta växthusgasutsläpp. BD, s.9 G4-EN16 Indirekta växthusgasutsläpp från energiförbrukning. BD, s.9 G4-EN17 Övriga indirekta växthusgasutsläpp. BD, s.9 G4-EN18 Växthusgasutsläppsintensitet. ÅR, s.19 dialog med intressenter Varje år sedan 2011 har vi skickat ut en enkät om hållbarhet till alla anställda på Nordnet. Där ges medarbetarna möjlighet att utvärdera vårt hållbarhetsarbete och komma med utvecklingsförslag. I enkäten får medarbetarna även ange hur de pendlar till och från arbetsplatsen statistik som sedan används när vi beräknar företagets totala växthusgasutsläpp. I samband med att vi började hållbarhetsredovisa enligt GRI vid årsskiftet 2010/2011 genomfördes även specifika hållbarhetsenkäter till våra största leverantörer och aktieägare samt slumpvis utvalda kunder. Utöver dessa specifika intressentdialoger har vi en löpande diskussion angående hållbarhetsrelaterade frågor vid styrelsemöten, träffar med aktieägare och med jämna mellanrum i den dagliga kontakten med kunder och leverantörer. De intressentgrupper som Nordnet har en löpande dialog med gällande hållbarhetsfrågor är; Kunder Anställda Ägare Leverantörer Utöver de intressentgrupper som anges här ser vi även media, myndigheter, konkurrenter, vänner och familj samt allmänheten som viktiga intressenter som i en bredare mening har påverkan över vår 3

Nordnets prioriteringsgrad Citizenship 2013 verksamhet. Hittills har vi dock inte hittat en lämplig metod för att på ett strukturerat sätt interagera med dessa intressentgrupper för att få höra mer om deras åsikter kring vårt hållbarhetsarbete. Prioritering av Nordnets hållbarhetsaspekter Erbjuda transparenta finansiella produkter Etik & moral Medarbetarutveckling Informationssäkerhet Ansvarsfull utlåning Påverka opinionen Mångfald Digitalisering av processer Erbjuda utbildning i privatekonomi Kundservice & support Ansvarsfull marknadsföring Anti-korruption Erbjuda etiska fonder Social sponsring Energiförbrukning Resor & transporter Relevans för Nordnets intressenter Identifierade hållbarhetsaspekters väsentlighet, sammanvägd av genomsnittlig relevans för Nordnets intressenter och prioritering för Nordnets ledningsgrupp baserad på 2011 års intressentanalys. Resultatet ligger till grund för vad Nordnet redovisar i enlighet med GRI-ramverket. I slutet av 2013 och början av 2014 har vi tagit ett nytt grepp kring fokusområden och hållbarhetsaspekter i samband med att vi går över till GRI G4. Vi har identifierat de hållbarhetsaspekter som är mer eller mindre väsentliga för Nordnet utifrån tidigare genomförda intressentdialoger, vår strategi samt bolagets påverkansmöjligheter. Hållbarhetsaspekterna i GRI G4 har delats in i fyra fokusområden som utgör en övergripande struktur för Nordnets redovisning av Citizenship. I tabellen nedan anges de hållbarhetsaspekter som vi har bedömt som väsentliga för årets redovisning. Nordnets tema Sparare Medarbetare Samhälle Miljö GRI G4 Hållbarhetsaspekt Kundintegritet, indirekt ekonomisk påverkan Jämlikhet, lika ersättning för kvinnor & män, icke-diskriminering, anställning, hälsa & säkerhet, utbildning Ekonomisk prestanda, anti-korruption Energi, utsläpp 4

fokus & avgränsningar Samtliga av Nordnets identifierade hållbarhetsaspekter är relevanta inom ramen för vår egen verksamhet, men vissa aspekter är även relevanta hos våra kunder och leverantörer. I tabellen nedan redovisar vi respektive hållbarhetsaspekt och huruvida den är relevant även utanför Nordnets juridiska ramar. Hållbarhetsaspekt Kundintegritet Indirekt ekonomisk påverkan Jämlikhet Lika ersättning för kvinnor och män Icke-diskriminering - Anställning - Hälsa & säkerhet - Utbildning - Ekonomisk prestanda Anti-korruption Energi Utsläpp Påverkan utanför Nordnets juridiska gränser Våra kunder ska känna sig trygga med de tjänster som Nordnet levererar och deras information ska alltid vara skyddad i våra system. Nordnet har en mycket stor indirekt ekonomisk påverkan genom våra kunders val av investeringsobjekt och därmed allokeringen av kapital i samhällsekonomin. Nordnet styr inte kundernas val, utan står för en transparent och enkel finansmarknad där alla sparare ges möjligheter att fatta välgrundade investeringsbeslut. Nordnet är medlemmar i Veckans Affärers 30 % -klubb för att försöka påverka samhället i en mer jämlik riktning. - - Nordnet agerar för att göra finansbranschen mer transparent. Våra kunders elförbrukning när de använder våra tjänster är omfattande. Våra kunders elförbrukning när de använder våra tjänster medför utsläpp. 5

bakgrundsdata för GRI-indikatorer I denna del redogör vi för de metoder, antaganden, och omvandlingsfaktorer som använts för att ta fram Nordnets GRI-indikatorer. Utöver det redovisas kompletterande tabeller och information till årsredovisningen. Medarbetare Medarbetarnyckeltalen baseras på faktiskt antal anställda personer per den sista december respektive år och är således inte omräknade till heltidsekvivalenter eller liknande. Nedanstående tabell redovisar hur många anställda som Nordnet har uppdelat per kön, region och Anställda på Nordnet 2013 2012 2011 Total personalstyrka (st) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige Totalt antal anställda 289 285 286 Antal tillsvidareanställda 96 160 103 159 99 147 - Varav heltid 81 154 91 155 88 145 - Varav deltid 15 6 12 4 11 2 Antal visstidsanställda 12 21 10 14 14 26 Finland Totalt antal anställda 42 39 48 Antal tillsvidareanställda 17 18 16 19 15 21 - Varav heltid 15 18 12 19 12 21 - Varav deltid 2 0 4 0 3 0 Antal visstidsanställda 2 5 2 2 4 8 Norge Totalt antal anställda 29 31 33 Antal tillsvidareanställda 3 14 5 13 6 17 - Varav heltid 3 14 5 13 6 17 - Varav deltid 0 0 0 0 0 0 Antal visstidsanställda 1 11 1 12 1 9 Danmark Totalt antal anställda 26 18 19 Antal tillsvidareanställda 8 11 4 9 3 7 - Varav heltid 8 11 4 9 3 7 - Varav deltid 0 0 0 0 0 0 Antal visstidsanställda 4 3 4 1 5 4 anställningskontrakt. 6

Nedanstående tabell redovisar sammansättning av företaget uppdelat på kön och ålder för olika nivåer av företaget. Sammansättning av företaget 2013 2012 2011 Anställda på olika nivåer (st) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Styrelse 8 8 8 Under 30 år 0 0 0 0 0 0 30-50 år 2 1 2 1 1 2 Över 50 år 0 5 0 5 0 5 Ledning 12 10 6 Under 30 år 0 0 0 0 0 0 30-50 år 3 8 1 6 1 3 Över 50 år 0 1 1 2 0 2 Anställda med personalansvar 43 49 50 Under 30 år 1 7 3 4 2 4 30-50 år 7 23 11 24 12 28 Över 50 år 0 5 0 7 0 4 Övriga medarbetare 331 314 330 Under 30 år 45 72 39 67 43 82 30-50 år 77 120 80 113 81 106 Över 50 år 10 7 9 6 8 10 samhälle Nedanstående tabell redogör för hur många anställda på Nordnet som genomgått utbildning i våra policyers och rutiner som rör anti-korruption. Motverkan mot korruption 2013 Antal anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption, (st.) Styrelse Antal personer i styrelsen som Nordnets policyer gällande anti-korruption har kommunicerats till 8 Antal personer som erhållit utbildning i anti-korruption 0 Medarbetare Antal anställda på Nordnet som Nordnets policyers gällande anti-korruption har kommunicerats till 325 Antal personer som erhållit utbildning i anti-korruption 35 7

energiförbrukning Nedanstående tabell redogör för Nordnets energiförbrukning inom organisationens gränser. För att räkna om energiförbrukningen från MWh till GJ, använd omräkningsfaktorn: 3,6. Nordnets energiförbrukning per energislag 2013 2012 2011 El, MWh Nordnets totala elförbrukning 1 690 1 840 1 830 Andel förnybart 57 % 57 % 63 %, MWh Nordnets totala fjärrvärmeförbrukning 340 280 270 Andel förnybart 73 % 70 % 74 % Fjärrkyla, MWh Nordnets totala förbrukning av fjärrkyla 40 30 30 Andel förnybart 77 % 73 % 71 % Total energiförbrukning, MWh 2070 2150 2130 Andel förnybart 60 % 59 % 64 % Nedanstående tabell beskriver hur energistatistiken för respektive Nordnet-kontor är insamlad. I vår verksamhet i Alvik i Stockholm har vi även drift av våra servrar. Verksamhet Energityp Aktivitetsdata Alvik El Statistik från elleverantör. Alvik Alvik El för kyla Sthlm City El Statistik från elleverantör. Sthlm City Sthlm City Fjärrkyla Oslo El Uppskattad baserad på hyrd area. Oslo Uppskattad baserad på 2012 års statistik från fastighetsägare. Förbrukning avser Nordnets andel av fastighetens totala förbrukning Oslo El för kyla Uppskattad baserad på hyrd area. Köpenhamn El Statistik från elleverantör. Köpenhamn Helsingfors El Statistik från elleverantör. Helsingfors Helsingfors El för kyla 8

växthusgasutsläpp Nedanstående tabell redogör för Nordnets växthusgasutsläpp uppdelade per Scope enligt the Greenhouse Gas Protocol. Nordnet har en liten miljöpåverkan och vi uttrycker oss inte i termer av att vi följer försiktighetsprincipen när vi hanterar den miljöpåverkan som vår verksamhet ger upphov till. Nordnets växthusgasutsläpp 2013 2012 2011 Direkta växthusgasutsläpp, ton CO2e Scope 1 0 1 1 Indirekta växthusgasutsläpp från energiförbrukning, ton CO2e Scope 2 188 214 214 Övriga indirekta växthusgasutsläpp, ton CO2e Scope 3 136 124 140 Totala växthusgasutsläpp, ton CO2e 324 338 355 För beräkning av våra växthusgasutsläpp använder vi så långt det är möjligt omvandlingsfaktorer som innefattar alla relevanta växthusgaser, dvs. CO2, CH4, N2O, HFCs, PFCs, och NF3. Vi genomför inga SF6 egna omräkningar från andra växthusgaser till och har därför inget generellt värde för Global CO2e Warming Potential (GWP). För flygresor använder vi dock ett Radiative Forcing Index (RFI) för att bättre motsvara den faktiska växthuseffekt som utsläpp på hög höjd har, se vidare information i tabellen nedan. Förbränning av förnybara bränslen ger precis som fossila bränslen upphov till växthusgasutsläpp, men eftersom dessa utsläpp är en del av ett kretslopp redovisar vi inte utsläppen. De omvandlingsfaktorer som avser konsumtionen av förnybara bränslen utgörs av den del av bränslet som är fossilt. Vi redovisar dock fossila växthusgasutsläpp som uppkommer vid produktion av såväl fossila som förnybara bränslen. 9

I nedanstående tabell redovisas vilka aktiviteter, antaganden och omvandlingsfaktorer som ligger till grund för redovisning av Nordnets växthusgasutsläpp. Aktivitet Aktivitetsdata Omvandlingsfaktor Elförbrukning Fjärrkyla Tjänsteresor med företagsbilar & tjänstebilar Tjänsteresor privat bil Tjänsteresor taxi Tjänsteresor tåg Tjänsteresor flyg Utskrifter (pappersförbrukning) Medarbetarnas pendling Se rubrik energiförbrukning. Se rubrik energiförbrukning. Se rubrik energiförbrukning. Intern inhämtning av statistik. Körd sträcka i tjänstebilar baseras på medarbetarnas redovisning för att erhålla milersättning för resor i tjänsten. Intern inhämtning av statistik. Körd sträcka baseras på medarbetarnas redovisning för att erhålla milersättning för resor i tjänsten. Statistiken består av bokförda taxikostnader. Statistik från resebyrå. Avser rest sträcka för resor som bokats genom resebyrån under aktuell period. Resor ska bokas genom resebyrå. Statistik från resebyrå. Avser resor som bokats genom resebyrån under aktuell period. Resor ska bokas genom resebyrå. Avser avläst data för respektive skrivare. Genomsnittlig rest sträcka med olika färdmedel, beräknas från svar i medarbetarenkät som skickas till samtliga anställda under Q1 respektive år. Använd omvandlingsfaktor utgörs av nordisk medelel: 100 g/kwh. Källa: Svensk Energi. Statistik från respektive leverantör, med ett års eftersläpning. Stockholm: 69 g CO2/kWh (2012) Köpenhamn: 108 g CO2/kWh (2012) Oslo: 73 g CO2/kWh (2012) Helsingfors: 250 g CO2/kWh (2012) Statistik från respektive leverantör, med ett års eftersläpning. Stockholm: 0 g CO2/kWh (2012) Resultatet avser körd sträcka och medelförbrukning för blandad körning för respektive bil i kombination med nedanstående omvandlingsfaktorer. Bensin: 2300 g CO2/liter (konsumtion) + 500 g CO2/liter (produktion) Källa: Nätverket för transporter och miljön (NTM) Antagande om bensinbil, Förbrukning: 0,81 l/mil Utsläpp: 194 g CO2/km Källa: NTM Antagande om resa med genomsnitt Taxi Stockholm: 2,46 g CO2/SEK. Källa: Taxi Stockholm Antagande om SJ2000: 0,0019 g CO2/pkm. Källa: NTM Statistik från resebyrå. Avser utsläpp för resor som bokats genom resebyrån under aktuell period. Resor ska bokas genom resebyrå. Omvandlingsfaktor avser livscykelanalys för tillverkning av A4-ark: 1,5 g CO2/ark. Källa: Ecoinvent Bensinbil: 194 g CO2/km Dieselbil: 165 g CO2/km Etanolbil: 91 g C02/km Gasbil: 73 g C02/km Hybridbil: 120 g C02/km MC/moped: 92 g C02/km Spårtrafik: 2 g C02/pkm Buss: 44 g C02/pkm Källa: NTM, miljofordon.se, SL 10