Om dagvattnet renas innan det tillförs Drevviken kommer konsekvenserna att reduceras till obetydliga.

Kväverening Detta kan ske genom exempelvis uppförande av dagvattendamm/sedimentationsdamm med efterföljande arrangemang för kväverening, exempelvis våtmark eller meandrande dike. En annan möjlighet kan enligt Trafikverkets rådsdokument, publ. 2011:112, vara att låta dagvattnet renas genom att det avleds/översilas de grässlänter som omger trafikplats Vega. Om dagvattnet renas innan det tillförs Drevviken kommer konsekvenserna att reduceras till obetydliga. Då hela trafikplatsen ligger inom verksamhetsområde för dagvattenhantering anser Trafikverket, med hänvisning till Vattentjänstlagen (SFS 2006:412), att det är kommunens ansvar att vidta tillräckliga åtgärder avseende avledning och rening. Trafikverket kommer därför inte att vidta några reningsåtgärder utan kommer i stället att meddela kommunen vid vilka punkter man avser att avleda dagvattnet från trafikplatsen. Trafikplats Handen kommer att avvattnas mot Drevviken på sammanlagt 5 olika ställen. Två stycken vid Gudöbroleden öster om trafikplats Handens östra del, en vid Gudöbroleden väster om trafikplats Handens västra del och en invid (östra sidan) om den södergående avfartsrampen. Överlämningspunkter dagvatten Karta 8. Överlämningspunkter dagvatten 42

5.3 Risk och säkerhet I takt med att trafiken i området ökar kommer även antalet transporter av farligt gods att öka. I vilken utsträckning detta kommer att ske kan vara svårt att förutse då detta också beror på vilken typ av verksamhet som kommer att etableras utmed väg 73 och i Nynäshamn i framtiden. 5.3.1 Nollalternativet Vid ett nollalternativ som innebär att trafikplats Handen inte byggs om kommer trafiken på väg 73 och Gudöbroleden ändå att öka högst påtagligt. Det gäller även för transporter av farligt gods på väg 73 och i viss mån även målpunkter på Gudöbroleden och då kanske främst av drivmedel och olja för uppvärmning m.m. Vid en olycka vid trafikplats Handen finns det i dag ingen möjlighet att stänga av flödet av dagvatten och därmed inte heller någon egentlig möjlighet att förhindra att läckande vätskor tillförs dagvattnet och i slutändan Drevviken. Beroende på volym och miljöfarlighet hos den läckande vätskan riskerar därmed Drevviken och de vattendrag i vilket dagvattnet och den miljöfarliga vätskan förs till Drevviken att bli mer eller mindre kraftigt påverkade, med alltifrån små till stora negativa konsekvenser som följd. 5.3.2 Arbetsplaneförslaget Ombyggd trafikplats Handen Om trafikplats Handen byggs om måste dagvattnet för de nya delarna omhändertas och renas, se kap. 5.2 Vatten, innan det tillförs Drevviken. Detta ger möjligheten att konstruera dagvattensystemet, inklusive reningen, så att dagvatten vid katastrofutsläpp av miljöfarliga vätskor kan hindras att nå Drevviken och i stället samlas upp för eventuell transport och omhändertagande på annan plats. På så sätt kan konsekvenserna för Drevviken och aktuella vattendrag av ett utsläpp av miljöfarliga vätskor reduceras till i stort sett obetydliga. 5.3.3 Förslag till åtgärder Åtgärder måste vidtas för att möjliggöra att utsläpp av miljöfarliga vätskor kan samlas upp och omhändertas. Detta kan ske genom att dagvattensystemet byggs på ett sådant sätt att det snabbt kan stängas av och dagvatten med utsläpp av miljöfarlig vätska tillfälligt kan samlas upp. 43

5.4 Luft Längs med större vägar som väg 73 byggs partikelhalten upp på grund av partiklar från slitage av vägbana, däck och bromsar. I normalfallet ligger partikelhalten för PM 10 vid den aktuella delen av väg 73 även vid rusningstrafik under miljökvalitetsnormen, se bilaga 1. Längre norrut kan partikelhalten närma sig miljökvalitetsnormen vid rusningstrafik. För de mindre partiklarna PM 2,5 och kvävedioxid ligger halterna oavsett tid på dygnet klart under gränsvärdena, se bilaga 2 och 3. Med PM 10 avses partiklar större än 10 micrometer vilka till största delen bedöms stoppas i luftvägarna och därmed inte kommer ned i lungorna. Med PM 2,5 avses partiklar mindre än 10 micrometer men större än 2,5 micrometer för vilka det finns en ökad risk att de kan komma ned i lungorna. Beträffande miljökvalitetsnormer se kap. 6 Miljökvalitetsnormer. 5.4.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att trafiken på sikt kommer att öka på väg 73 med 28 % och på det lokala vägnätet med 54 % på Nynäsvägen och 35 50 % på Gudöbroleden. (Trafikprognos, WSP, 2010). I och med detta ökar åtminstone tidvis risken för överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar PM 10. För PM 2,5 och kvävedioxid bedöms dock risken för överskridanden som mycket begränsad. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. 5.4.2 Arbetsplaneförslaget Ombyggd trafikplats Handen En ombyggnad av trafikplats Handen och byggnation av trafikplats Vega innebär att trafiken ökar med 26 50 % på väg 73 mellan trafikplats Handen och Länna jämfört med nollalternativet. Sammantaget bedöms konsekvenserna för luft som obetydliga då det endast är risken för ett överskridande av PM 10 som ökar och då i begränsad omfattning. 5.4.3 Förslag till åtgärder En ombyggnad av trafikplats Handen och den påverkan detta eventuellt kan ha på antalet transporter i området har mycket liten betydelse för hur trafiksystemet påverkar luftkvaliteten i området. De åtgärder som kan vidtas för att påverka antalet transporter, emissioner från dessa transporter och deras påverkan på luftkvaliteten måste i stället göras på nationell nivå genom exempelvis omdirigering från fordonstrafik till andra 44

trafikslag och genom krav på motorteknik, avgasreningsteknik och val av bränslen. 5.5 Hushållning med naturresurser 5.5.1 Nollalternativet Om trafikplats Handen inte byggs om kommer inga naturresurser att tas i anspråk varför konsekvenserna blir obetydliga. 5.5.2 Arbetsplaneförslaget Ombyggd trafikplats Handen För att trafikplats Handen skall kunna byggas krävs i första hand att massor schaktas bort samt att asfalt för körbanor tillförs. Ungefärlig mängd av tillförda och bortförda massor framgår av tabellen nedan. Massbalans trafikplats Handen Jordschakt Tfm 3 Bergschakt Tfm 3 Fyllmassor Tam 3 Asfalt körbana M 2 Asfalt gcbana M 2 Väst 981 0 0 14 457 O Öst 1 559 0 0 3 118 O Total 2 540 0 0 17 575 O Tabell 5. Massbalans för ombyggd trafikplats Handen. Tf = teoretiskt fast (volym). M a o den volym berget har före sprängning. Ta = teoretiskt anbringad (volym). M a o den volym som går åt för att fylla (inkl svällningsfaktor=1,4). 1.000 m 3 tf = 1.400 m 3 ta i massbalansen Konsekvenserna avseende hushållning med naturresurser bedöms avseende ombyggnaden av trafikplats Handen som små och negativa. 5.5.3 Förslag till åtgärder Schaktmassor omhändertas så långt möjligt och används i andra projekt. Därmed reduceras behovet i dessa projekt att ta nya massor i anspråk. Detta förutsätter dock att transportavståndet inte är orimligt långt så att drivmedelsförbrukningen blir alltför stor. 45

5.6 Sammanfattning miljökonsekvenser Nedan i tabell 6 sammanfattas bedömningen av miljökonsekvenserna för en ombyggnad av trafikplats Handen efter att åtgärder vidtagits. Storlek av kon- Obetyd -liga Små negativa Små positiva Måttligt negativa Måttligt positiva Stora negativa Stora positiva sekvens Konse- kvens för Buller X* (X) Vatten X** (X) Risk X** (X) Luft Hushållnin g med naturresurs er X X Tabell 6. Sammanfattning av miljökonsekvenser efter att åtgärder genomförts * Buller Innebär en sänkning från nuvarande nivåer till lägre nivåer, alltså egentligen en positiv konsekvens ** Vatten och risk Beror på hur kommunen hanterar dagvattnet (renar)och utformningen av dagvattensystemet. Med rening och möjlighet till avstängning magasinering innebär det en förbättring jämfört med dagens läge, alltså en positiv konsekvens 5.7 Miljöeffekter och miljökonsekvenser under byggskedet Vid pålning, borrning, sprängning, spontning, schaktning och fyllning kan höga ljudnivåer uppkomma. Vid byggandet av den västra cirkulationsplatsen kommer ett ingrepp, d.v.s. sprängning, att göras i berget nedanför bostadshusen. Där kommer även en spont att sättas. Det mest förekommande byggarbetet är dock schaktning. Det är inte bestämt ännu hur byggandet ska gå till, eller vilka maskiner som ska användas. 46

Det är inte heller bestämt hur länge varje arbetsmoment kommer att pågå. Av uppskattningarna i bullerutredningen kan man dock få en uppfattning om vilka ljudnivåer som kan förväntas vid de olika arbetsmomenten och Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller bedöms överskridas vid de närmste bostadshusen. Konsekvenserna av detta bedöms som måttligt negativa. Under byggandet kommer omfattande transporter att göras av massor och betong. Transporterna bedöms dock att vara av mindre betydelse för ljudspridningen eftersom de sker på det redan starkt trafikerade befintliga vägnätet. Under arbetet med att bygga om trafikplats Handen finns moment där man riskerar att grumla grund- och ytvatten. Likaså kan vattenförorenas av kväverester från sprängmedel, Konsekvenserna bedöms som små till måttligt negativa. Användningen av arbetsmaskiner innebär en risk för utsläpp av hydraulolja och drivmedel, till exempel vid slanghaverier och vid olyckor där fordonen genom bl.a. fall påverkas fysiskt. Även lagring av drivmedel, hydraulolja samt andra miljöfarliga vätskor och kemikalier innebär en risk ur miljösynpunkt. Konsekvenserna bedöms som små till måttligt negativa. Många av de arbetsmaskiner som kommer att användas i arbetet med att bygga om trafikplats Handen ger upphov till luftutsläpp i form av främst dieselavgaser. I jämförelse med det totala utsläppet av avgaser från väg 73 och de kringliggande vägarna bidrar arbetsmaskinerna i ytterst liten omfattning till den totala påverkan av luftkvaliteten. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. I samband med ombyggnaden av trafikplats Handen kommer naturresurser i form av främst elektricitet och dieselolja att förbrukas. Konsekvenserna bedöms som obetydliga till negativt små. 5.7.1 Förslag till åtgärder Genom noggrann planering av arbetsmoment och arbetstider kan bullerstörningarna under byggtiden minskas. Likaså kan bullret minskas ytterligare genom val av tystare arbetsmetoder och lokala skärmar. Grumlingen av vatten kan minimeras genom val av arbetsmetoder och tidpunkt för arbetena. Vatten som ändå grumlats skall samlas upp och ges möjlighet att sedimentera innan det släpps ut. Dränagevatten från sprängning måste renas och förorenat lakvatten från lagring av sprängmassor måste omhändertas och hanteras som industriellt avfall. Alternativt kan kväveförorenat vatten ledas till spillvattennätet och omhändertas i ett kommunalt reningsverk. Arbetsplatsen skall förses med utrustning och materiel som medger en snabb initial saneringsinsats vid utsläpp av drivmedel, hydraulolja och övriga hanterade miljöfarliga vätskor och kemikalier i avvaktan på att räddningstjänsten kan vidta åtgärder för sanering av det påverkade området. 47

Vidare skall lagring av drivmedel, hydraulolja och andra miljöfarliga vätskor och kemikalier ske på ett sådant sätt, exempelvis invallat på tätt underlag, att eventuella katastrofutsläpp samlas upp och kan återtas och förhindras att rinna ut på mark, hårdgjorda ytor eller i vattendrag. Miljökrav skall ställas på kemikalier och kemikaliehanteringen vid upphandling av entreprenör. Miljökrav som gäller avgaser och emissioner ska ställas på fordon och arbetsmaskiner. Ställda miljökrav skall följas upp i byggskedet. Drivmedel som används skall vara av högsta miljöklass och när så bedöms möjligt biobaserade/koldioxidneutrala. Likaså skall så långt möjligt så kallad grön el användas. 48

6 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken (MB) 1999. De beskrivs närmare i miljöbalkens 5:e kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Utgångspunkten för en norm är kunskap om vad människan och naturen tål. Normer kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen, se kap 7 angående miljökvalitetsmålen. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: Olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) Olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) I första hand är det regeringen som beslutar om miljökvalitetsnormer. Men om normerna är en följd av ett nytt EU-direktiv kan regeringen överlåta beslutet åt en myndighet. Vattenmyndigheterna beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Naturvårdsverket tar fram föreskrifter och annan vägledning om hur vattenmyndigheterna ska göra när de beslutar om miljökvalitetsnormer inom vattenområdet, samt för kommunernas och länsstyrelsernas arbete med miljökvalitetsnormer för utomhusluft respektive fisk- och musselvatten. Myndigheter och kommuner ska vid tillsyn, tillståndsprövning, planering med mera se till att de normer som gäller, verkligen uppfylls. De normer som är aktuella för trafikplats Handen är: Olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) Olika parametrar i vattenförekomst (SFS 2004:660) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) SFS 2010:477 omfattar - kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM 10), partiklar (PM 2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. För trafikplats Handen är det endast aktuellt med halter av kvävedioxid, PM 10 och PM 2,5. SFS 2004:660 beskriver hur arbetet med Vattendistrikt och vattenmyndigheter skall bedrivas och vilken myndighet som skall fastställa miljökvalitetsnormer för det aktuella distriktet, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. I Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2008:1 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten anges hur ett vattens ekologiska status bedöms och fastställs. 49

För trafikplats Handen gäller att god vattenkvalitet ska ha uppnåtts i Drevviken senast år 2021. SFS 2004:675 reglerar skyldighet för utövare att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram i syfte att reducera buller 50

7 Mål 7.1 Miljömål och miljökvalitetsmål Sverige har i dag 16 nationella miljömål (generationsmålen) vilka fastställts av Sveriges Riksdag. Miljömålen anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske för att miljökvalitetsmålen ska nås. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Miljömålen (generationsmålen) är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Målen ska nås inom en generation, d v s till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Under årens lopp har riksdagen fattat beslut om ytterligare eller ändrade delmål. Delmålen ska fortlöpande ersättas av etappmål som kommer att ange steg på vägen till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålen. Regeringen kommer i framtiden att fatta beslut om de nya etappmålen. Generationsmålen är i dag: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Av de nationella miljömålen har de nedan redovisade (angivna i fet stil ovan) ansetts som relevanta för ombyggnaden av trafikplats Handen. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 51

Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 52

7.2 Överensstämmelse 7.2.1 Begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft Dessa mål är helt beroende av: Storleken på trafiken/antal fordon per dygn eller år Vilka drivmedel som används Vilken typ av motorteknik som används Vilken typ av efterbehandling av avgaserna som används I dag är lagkraven på bränslen och motorteknik, inklusive efterbehandlingsteknik av avgaserna, mycket långtgående och ytterligare skärpningar är att vänta. Detta är främst en fråga som avhandlas inom ramen för EU-samarbetet. När det gäller bränslen avser kraven i första hand innehåll av miljö- och hälsovådliga ämnen. Det förs även en diskussion om att ersätta dagens fossila drivmedel med biobaserade sådana för att på så sätt minska nettoutsläppen av koldioxid och därmed minska påverkan på klimatet. EU har i detta syfte antagit ett direktiv med krav på att minst 10 % av alla fordonsdrivmedel senast år 2020 skall vara biobaserade. En ombyggnad av trafikplats Handen och den påverkan detta kan ha på antalet transporter i området har marginell inverkan på hur trafiksystemet påverkar land och vatten avseende klimat och försurning. Detsamma gäller även övrig påverkan på luftkvalitet. Möjligheterna att påverka de faktorer som nämns i punktsatserna ovan vid ombyggnad av trafikplats Handen är i stort sett obefintliga. 7.2.2 Giftfri miljö Genom att välja kemikalier, drivmedel etc. med så liten miljöpåverkan som möjligt och genom att hantera och lagra dem på ett sådant sätt att risken för utsläpp och läckage minimeras kan ombyggnaden av trafikplats Handen bidra till att miljömålet uppnås. 7.2.3 Levande sjöar och vattendrag Drevviken är ett kraftigt påverkat vattendrag. Detta beror i första hand på annat dagvatten än vägdagvatten från den aktuella vägsträckan. En annan orsak till att Drevviken är så påverkad är att vatten från enskilda avlopp har tillförts och eventuellt fortfarande tillförs Drevviken. En ombyggnad av trafikplats Handen innebär, förutsatt att dagvattnet renas innan det släpps ut, ingen ytterligare påverkan på Drevviken. Det finns i så fall ingen konflikt mellan ombyggnaden av trafikplats Handen och att bidra till att miljömålet uppfylls. 53

7.2.4 Grundvatten av god vattenkvalitet Dagvattnet från väg 73 och Gudöbroledens aktuella avsnitt tillförs i dag Drevviken. Vid stopp i dagvattensystemet eller vid mycket höga flöden finns i dag risk för att dagvattnet breddar och kommer ut på marken invid väg 73 och därmed riskerar att påverka grundvattnet. Dagvattensystemet bör dimensioneras till aktuella flöden och underhållas på ett sådant sätt att det så långt möjligt går att förhindra att dagvattnet, exempelvis vid kraftig nederbörd, breddar och kommer ut på marken intill väg 73. Trafikplats Handen innebär i så fall ingen ökad risk för påverkan på grundvattnet. 7.2.5 Ingen övergödning Dagvattnet från en ombyggd trafikplats Handen måste renas från bl.a. kväve innan det tillförs Drevviken. Detta kan ske på olika sätt. I och med detta medför trafikplatsen inget ökat bidrag till den belastning av kväve som i dag finns på Drevviken och som bidrar till dagens situation med övergödning. Då även annat vägdagvatten än enbart det som är att hänföra till trafikplatsen kommer att samlas upp och renas innan det tillförs Drevviken kommer en utbyggnad i stället att bidra till en viss, om än marginell, minskad kvävebelastning jämfört med dagens situation. 7.2.6 God bebyggd miljö Även om ljudnivåökningen är marginell innebär ombyggnaden av trafikplatsen att bullerskyddsåtgärder ska vidtas. Detta då det rör sig om väsentlig ombyggnad vid vilken samhällets långsiktiga mål om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå gäller vid bostäder. Genom föreslagna bullerbegränsande åtgärder som bullerskyddsskärmar och i vissa enstaka fall fastighetsnära åtgärder kan trafikplats Handen byggas om utan att bullerkraven avseende god bebyggd miljö överskrids till följd av trafikplatsen. Vad gäller redan befintligt buller kommer uppförandet av bullerskyddsskärmar etc. att medföra att dagens bullernivå kommer att sänkas och därmed bidra till att miljömålet kan uppfyllas. Bullerkraven avseende god bebyggd miljö (högst 55 dba ekvivalent ljudnivå vid bostäder) klaras inte. Vid de bostadshus där kraven överskrids föreslås att åtgärder utförs på fönster och uteluftsdon så att ekvivalent ljudnivå inomhus om möjligt inte överstiger 30 dba. 54

8 MKB-processens påverkan på förslaget till arbetsplan MKB-arbetet har övergripande bidragit till att miljöbalkens allmänna hänsynsregler beaktats i arbetet med att ta fram en arbetsplan för ombyggnaden av trafikplats Handen. MKB-arbetet har specifikt bidragit till att: Vattenfrågorna har getts speciell uppmärksamhet i arbetet med arbetsplanen och olika former av omhändertagande av dagvatten har diskuterats och ställts i relation till vattenkvaliteten i Drevviken och kravet om att där uppnå god vattenkvalitet till senast år 2021 (kunskapskravet, skyddsåtgärder - försiktighetsprincipen, hushållningsoch kretsloppsprincipen). Arbetet med riskhantering vid olyckor har kopplats till arbetet med omhändertagande av dagvatten (skyddsåtgärder - försiktighetsprincipen). Buller har utretts och förslag tagits fram för att begränsa bullerpåverkan i enlighet med samhällets krav om högst 55 dba vid bostäder (skyddsåtgärder försiktighetsprincipen). Miljökrav ställs i bygghandlingen (produktvalsprincipen och bästa möjliga teknik). 55

9 Samlad bedömning En ombyggnad av trafikplats Handen såsom det redovisats i arbetsplanen avseende utformning och läge kommer att ha en obetydlig påverkan på miljön i området. Detta förutsätter att: Dagvattnet från trafikplatsen renas innan det tillförs Drevviken. Bullerskyddande åtgärder vidtas enligt förslag i bullerutredningen och såsom redovisats i denna MKB. I samband med att man konstruerar dagvattensystemet bör också åtgärder vidtas så att katastrofutsläpp av miljöfarliga vätskor kan hindras från att nå omgivningen/dagvattnet utan i stället kan samlas upp i avvaktan på omhändertagande/sanering. Under byggskedet kan påverkan uppstå främst i form av buller och grumling eller förorening av vatten. Denna påverkan kan reduceras genom val av arbetsmetod och val av tid för arbetets genomförande. Skulle problem ändå uppstå kan tillfälliga bullerskyddande åtgärder vidtas och grumlat vatten kan samlas upp och sedimenteras innan det släpps ut. 56

10 De trafikpolitiska målen Det trafikpolitiska målet har fastställts av Sveriges Riksdag. Det övergripande målet för svensk transportpolitik, om ett långsiktigt hållbart trafiksystem, handlar om att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Under det övergripande målet har regeringen satt upp funktionsmål och hänsynsmål för trafikpolitiken, se figur 4. Figur 4. De trafikpolitiska målen. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemet utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i landet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till en ökad hälsa. Med den i arbetsplanen valda placeringen och utformningen, inklusive vidtagande av åtgärder avseende buller, dagvatten och katastrofutsläpp såväl under byggtiden som under den därefter kommande driften bidrar trafikplats Handen till uppfyllandet av såväl det övergripande målet om ett långsiktigt hållbart trafiksystem som till funktions- och hänsynsmålen. 57

11 Fortsatt arbete och uppföljning Efter att miljökonsekvensbeskrivningen godkänts av Länsstyrelsen skall arbetsplanen för trafikplats Handen ställas ut för att därefter fastställas av Trafikverket. I de därefter följande skedena skall bygghandlingar tas fram och slutligen skall trafikplats Handen byggas. Under arbetet med arbetsplanen har en miljöchecklista upprättats. I miljöchecklistan noteras områden och åtgärder med betydelse för miljöarbetet. Miljöchecklistan har löpande uppdaterats under arbetets gång, nya punkter har kontinuerligt förts upp och åtgärder har bockats av efter att de genomförts, alternativt kommenterats. Föreslagna åtgärder i MKB kommer att föras upp på miljöchecklista. Miljöchecklistan kommer sedan att överföras till det kommande arbetet med att ta fram bygghandlingar samt för vidare bearbetning och uppföljning under denna process. 58

Referenser Vägutredning Väg 73 Handen Länna, Trafikplats Vega Objektnummer 49370 Maj 2007 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Vägutredning för Väg 73 Handen Länna, Trafikplats Vega Objektnummer 49370 Maj 2007 Luftföroreningskartor, Stockholms och Uppsala Läns Luftvårdsförbund Miljökvalitetsnormer för partiklar i utomhusluft, Luftkvalitetsförordningen (2010:477) Miljöberedningens slutrapport 2004, Haninge kommun Vägverkets föreskrifter om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m.m. i förstudier, vägutredningar och arbetsplaner (VVFS 2007:223) Handbok Miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn, Vägverket 2002:42-43, 2008:24 Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar, Handbok metodik, TrV publikation 2011:90 Trv rårdsdokument Vägdagvatten, Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd, TrV publikation 2011:112 VV Publ. 2001:88 Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket Transport av farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholms län Trafikplats Vega Trafikprognos och kapacitetsberäkningar, WSP, Trafikverket slutrapport Naturvårdsverket Miljömålsportal, Hemsida Skogsstyrelsens hemsida Länsstyrelsen i Stockholms län hemsida Miljökvalitetsnormer för vatten, Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljö Näringstillståndet i Stockholms sjöar, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010-08- 25 Miljöbalken Förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet Väg 73 Trafikplats Handen Bullerutredning 59

Vattentjänstlagen (SFS 2006:412) Muntlig kontakt med Haninge kommun, Björn Oliviusson, Malin Löfgren och Kerstin Ohlsson 60

Bilaga 1. PM 10-karta för Haninge kommun år 2005 61

Bilaga 2. PM 2,5-karta för Haninge kommun år 2010 62

Bilaga 3. NO2-karta för Haninge kommun år 2006 63

172 90 Sundbyberg Besöksadress: Solna strandväg 98, Solna. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se 64