INDUSTRIELL PROJEKTLEDNING GK MarcusLindahl Avd. Industriell Teknik Inst. Teknikvetenskaper Uppsala Universitet
PROJECT MANAGEMENT IS NOT ROCKET SCIENCE BUT YOU NEED PROJECT MANAGEMENT TO DO ROCKET SCIENCE
MARCUS LINDAHL - RESUMÉ Civ. Ing Industriell ekonomi, KTH 1999 Tek.Dr Industriell ekonomi, KTH 2003 Forskare/Lärare KTH 2003-2008 Forskare / Lärare UU 2008 - Wärtsilä Diesel - Kraftverksleveranser FMV - Teknikutveckling GUL - Produktutveckling / Affärsutveckling Professor Industriell teknik 2011 - KTH - Affärsutveckling / Universitetsleveranser Områden: Projekt, Organisation, Ledning, Teknik studier Kontakt: marcus.lindahl@angstrom.uu.se 018-471 31 26 / 070-167 92 43 Rum 4244 ABB - Teknik/Produktutveckling KarolinskaSjukhuset - Innovationsprocesser
KURSSTRUKTUR Föreläsningar Grundbegrepp Modeller Tekniker Gästföreläsningar IT-projekt Stress & Engagemang Produktutveckling Konsulter Portföljhantering Projektuppgift Strukturering & Analys I första hand fokus på: Projektledning i andra hand Projektadministration
KURSLITTERATUR Jansson & Ljung 2008 Projektledningsmetodik Lund: Studentlitteratur Adlibris 401 kr, Bokus 393 kr
SCHEMA I 31 augusti 13:15 15:00 Projekt & Projektledning Igår, Idag,Imorgon II 2 September 10:15 12:00 Projekttyper & Projektmålet (ML) III 8 September 15:15 17:00 Aktörer & Roller IV 9 September 10:15 12:00 Det brinnanande Engagemanget & Grupper Kristina Palm? V 14 September 8:15 10:00 Organisation, Faser & Struktur (HT) VI 16 September 10:15 12:00 IT Projekt Stefan Görling, Diversify AB V 21 September 10:15 12:00 Planering (HT) VI 23 September 13:15 15:00 Projekt & Portföljstyrning Niklas Sviden, Faveo Projektledning VII 28 September 8:15 10:00 Ekonomi & Uppföljning (ML) VIII 30 September 10:15 12:00 Projektfientliga miljöer (ML) IX 5 Oktober 10:15 12:00 Praktiskt projektledning & Risk, Centigo X 6 Oktober 13:15 15:00 Produktutvecklingsprojekt & Planering,Tommy Borg, ABB XI 11 Oktober 13:15 15:00 Projektreflektion Projekt & Entreprenörskap (frivillig 1p bonus) XII 12 Oktober 10:15 12:00 Identitet: Ledning & Ledarskap (ML) XIII 18 Oktober 08:00 17:00 Seminarium XIV 19 Oktober Tentamen
PROJEKTUPPGIFT
PROJEKTUPPGIFT - PROJEKTSPECIFIKATION Ett av fyra uppgifter 15m2 Gäststuga / Arbetsrum 10m2 Gäststuga / Arbetsrum 15m2 Bastu med omklädningsrum 10m2 Bastu + 15 m2 trädäck Grupper om 5 studenter Kurslitteraturen + Nätet + Andra källor Projektspecifikation + Projektlogg
EXAMINATION Godkänd Tentamen Godkänd Projektspecifikation Projespecifikation 1-2 / 0 Bonus Projektreflektion 1 Bonus
SEMINARIUM Projektspecifikation + Presentation skickas 3 dagar före seminarium till marcus.lindahl@angstrom.uu.se samt till grupperna i samma seminariegrupp Exempel: (Grupp1 i Seminariegrupp1) skickar till G2S1, G3S1 och G4S1 Var noga med att ange gruppnummer i mailet och på dokumenten ProjektspecifikationG23
PROJEKT
VARFÖR ORGANISERA I PROJEKT?
VAD ÄR SÄRSKILDA UTMANINGAR MED PROJEKTVERKSAMHET?
VAD ÄR ETT PROJEKT? (S.29-40) pro jacere - fram kasta Skapande Engångskaraktär Omfattande / Komplext Temporär Viktigt
PROJEKTLEDNING - FRÅN HANTVERK TILL YRKE
UTVECKLINGSLINJE 2570 B.C Gizapyramiden Fyra managers (en per sida) 208 B.C Kinesiska muren Arbetsorganisation i tre kategorier: soldater, vanliga & kriminella
UTVECKLINGSLINJE 1910-1915 Gantt Schemat Hoover Dam (1931)
VARFÖR PROJECT MANAGEMENT? Komplexa produkter Komplexa organisationer Förändringar i marknaden (Turn-Key slutet 50-tal)
UTVECKLINSLINJE 1957 Critical Path Metod av Dupont Corp. Sparar in 1 M$ första året 1958 PERT för Polaris projektet 1962 Work Breakdown Structure Department of defense
UTVECKLINGSLINJE 1965 IPMA 1969 PMI 1975 PROMPT II 1975 Mythical Man Month 1984 Theory of Constraints - Goldratt 1986 SCRUM Takeuchi & Nonaka 1987 PMBOK 1989 Earned Value Management
UTVECKLINSLINJE 1989 PRINCE 1994 CHAOS Report 1996 PRINCE 2 1997 Critical Chain Project Management 1998 PMBOK Standard 2009 PRINCE2 Revision
PROJEKTLEDNINGSLÄRANS UTVECKLING Projektledning formaliseras Manhattan Polaris Nasa Amerikanska administrationen
PROJEKTLEDNING SOM YRKE Program managers Project Managers Projektledare som tjänst Projektledare som profession Certifierad projektledare
1960-tal SUMMERING (Stratton 2007) Project cost management (and its associated project resource scheduling), was added to project time management as a distinctive project management technique, and integration of the two was proceeding The net effect of a decade of focus on network techniques was that project management was closely identified with, and for some was synonymous with, the use of network techniques for project planning, scheduling and controlling An increasing recognition of the distinctive nature of project management as an avocation/profession 1980-2000 Increased efforts to represent project management as a structured discipline and approach (eg, PMI's PMBOK) The addition of the management of project scope, quality, risk, human resources, communications and contract/ procurement to time and cost as significant project management "functions" Project management was still primarily identified with the construction, defence and aerospace industries Professional project management bodies were formed independently in Europe and North America 1970-tal The spread of project management applications from construction, defence and aerospace into virtually every industry The emergence and/or refinement of a much wider range of tools and techniques, including WBS, OBS, responsibility assignment matrices, and "earned value" methods The investigation and adoption of various organisational forms to undertake projects (particularly matrix forms) Concern with the management of conflict on projects Increased emphasis on managing the "front end" of projects, including clients needs determination, feasibility studies, value analysis, risk management, and project startup generally A more balanced approach to managing the entire project life cycle An increased emphasis on "product" (verses project) life cycle costing An increased focus on managing factors external to the project, particularly stakeholders and other interested parties, and physical environmental constraints The perception of project management as an appropriate methodology for responding to, and initiating change The development of certification/registration programs for project managers.
PROJEKTLEDNING SOM TEORI Vetenskapliga artiklar om projekt Vetenskapliga journaler om projekt & projektledning Vetenskapliga konferenser om projekt & projektledning Projektledningslära Projektledningsteori
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Projektledningsläran dess modeller och verktyg Stora eller mycket stora projekt Ingenjörsintesiva verksamheter Amerikanskt management tänk
TRE TANKEFIGURER
GRUNDFRÅG0R Vilken karaktär har vårt projekt? Vilket behov finns för ledning & styrning? Vad skall ledas & styras? Hur anpassar vi modeller & tekniker för våra syften?