Kommunala riktlinjer för hållbart byggande



Relevanta dokument
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Miljöbyggprogram SYD - riktlinjer, stöd och incitament för en ekologiskt hållbar utveckling

Miljöanpassat byggande Lukas Memborn

Miljöbyggprogram SYD Version 2009:1

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Byggherredialog i Fullriggaren

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Kommunala miljökrav på byggnader. Nora Smedby Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

PROGRAM FÖR BOSTÄDER MILJÖANPASSAT BYGGANDE GÖTEBORG

PROGRAM FÖR BOSTÄDER MILJÖANPASSAT BYGGANDE GÖTEBORG

Handlingsplan Miljöarbete


Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Vad händer på Passivhusfronten?

Sammanställning av krav

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

SKL:s rekommendation och läget

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Miljöbyggprogram SYD Version 2

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog

Kvalitetssäkringssystem

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Miljöbyggprogram SYD. Version 2

Energistrategier. Vision 2040

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

RIKTLINJER HÅLLBART BYGGANDE

Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag.

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

Riktlinje Energi och miljö

Miljöcertifiering av byggnader

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Styrdokument för energieffektivisering

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Fastighetsbranschens Energidag 2016

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Miljöanpassat byggande

INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet. KVALITETSPROGRAM Dalbostrand

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Sweden Green Building Council

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Miljöcertifiering av byggnader

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Tekniska anvisningar Energi

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Lokalfastigheter ! Självklart hållbart! Varför inte redan i dag? Jo visst självklart vi kan!

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

Fuktbegrepp - definitioner

J Sök x V Favoriter &w Media < ^J

Lågenergihus för attraktivt boende

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Checklista för flerbostadshus

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

myter om energi och flyttbara lokaler

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Miljöprogram

Plusenergihus i Harplinge

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Transkript:

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik

Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5 år 0,5-2 år Användning/Brukande Rivning Cirka 50-100 år eller längre 3-6 mån

Vilka krav? Krav och ambition Vilka parametrar? Kvalitetssäkring Uppföljning Redovisning Sanktioner Principfrågor En nivå? Olika nivåer (brons, silver, guld)? Koppling till etablerade system Vem avgör nivån? Olika nivåer på olika platser? Vilka uppgifter begär man in? Kvalitetssystem krav på ett visst system krav att använda något etablerat system Kontroll Egenkontroll öppen redovisning / web internt till kommunen Vad händer om byggherren/projektet inte uppfyller de ställda kraven?

Göteborg Miljöanpassat byggande: Program för Göteborg; Bostäder (44 sidor) Aktuell version antaget av fullmäktige i maj 2009

Avsikten är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande / / Programmet ska fungera som ett incitament i miljöarbetet genom att höja ambitionsnivån, mana till ständiga förbättringar och skapa framåtanda. Ett ytterligare syfte är att ge erfarenhetsåterföring till byggbranschen. Handlingen ska därför vara ett dynamiskt och levande dokument som kommer att revideras med jämna mellanrum för att förbli ett utvecklingsdrivande verktyg. Används som villkor vid markanvisning Framtaget i samverkan mellan fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen En kravnivå, inga alternativ

7 Sakområden Beständighet Långlivade byggnader för att minska byggnadens totala resursomsättning Omfattar: Materialval, LCC-bedömning, underhållsmöjligheter Skede: Projektering och produktion

Miljöpåverkan Minskning av byggnadernas negativa miljöpåverkan i ett livstidsperspektiv Omfattar: material- och produktval, utformning av tomtmark och grönytor, planering av byggarbetsplatsen Koppling till BASTA för produktval, Byggvarubedömning (BVB) för material, och Kemikalieinspektionens Priodatabas. Skede: Projektering och produktion

Hälsa och inomhusklimat Mål: Byggnader och bostäder med god innemiljö Omfattar: Luftkvalitet, materialval, elinstallationer Skede: Projektering, produktion och förvaltning Fuktskydd Att undvika skadlig fukt i byggnaden under hela dess livstid Omfattar: säkerställ kvalitetssäkrad projektering/utförande, dokumenterade kontroller Skede: Planering, projektering, produktion och förvaltning

Bullerskydd Att skapa en bra ljudmiljö för de boende och att minska besvärande buller Omfattar: Ljudklassning, mätning Skede: Projektering, produktion och förvaltning

Energihushållning Minskning av klimatpåverkan, utsläpp av växthusgaser, och uttag av ickeförnyelsebara energislag Omfattar: Energianvändning, byggteknik, installationer, belysning Täthetsprovning enligt SIS, termofotografering Skede: Projektering, produktion och förvaltning

Resurshushållning Minskning av resursanvändning och avfallsmängder under byggnadens livstid Omfattar: Byggmaterial, vatten och hushållsavfall Skede: Projektering och produktion

Kvalitetssäkring och information Omfattar: kvalitets- och miljöplan för projektet, förberedelse för överlämning till förvaltning Skede: Planering och förvaltning Egenkontroll, extern kontroll (P-märkning) eller certifiering Redovisning till stadsbyggnadskontoret, där handlingar diarieförs och arkiveras Redovisning sker vid olika tidpunkter: när köpeavtal skrivs, vid bygglov, vid bygganmälan, vid särskilda samråd avseende miljöanpassat byggande Faktisk förbrukning skall mätas och rapporteras andra året efter inflyttning

Energi: Flerbostadshus Total köpt energi (ex hushållsel) får ej överstiga 60 kwh/m2 om man har fjärrvärme eller förnybar energi. Om el är huvudkälla (t.ex värmepump) får andelen köpt energi inte överstiga 45 kwh/m2. Fristående hus max 200 m2 Total köpt energi (ex hushållsel) får ej överstiga 55 kwh/m2 om man har fjärrvärme eller förnybar energi. Om el är huvudkälla (t.ex värmepump) får andelen köpt energi inte överstiga 40 kwh/m2. Möjlighet till individuell mätning och debitering av tappvarmvatten och el

Stockholm Program för Miljöanpassat byggande vid nybyggnad (43 sidor) Aktuell version antaget av fullmäktige 10 oktober 2005 Ersatte de tidigare styrdokumenten Ekologiskt byggande och Energieffektiva sunda hus Användes som villkor vid markanvisning 1997-2006 Efter 1 januari 2007 är användningen frivillig Från och med 2010 finns ett nytt styrdokument Krav och mål för energi 2010: Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt (7 sidor) Bygger på Miljöstyrningsrådets kriterier Används som villkor vid tecknande av exploateringsavtal

Fyra uttalade mål: Bygga fler lågenergihus i Stockholm Öka produktionen av förnybara (eller förnyelsebara) energislag Kvalitets- och miljösäkring görs långsiktigt Få bättre kunskap om energiförbrukningen i nyproducerade hus i Stockholms stad genom uppföljning av energiförbrukningen Övriga hållbarhetskrav formuleras i ett annat projekt som leds av stadsledningskontoret och omfattar samtliga kommunala verksamheter

Kraven är formulerade på två nivåer: en obligatorisk miniminivå (krav) och en mer ambitiös långsiktig ambition (mål) Krav: energianvändning får ej överstiga 75 kwh/m2 och år, varav högst 15 kwh/m2 elektricitet (inkl fastighetsel) Individuell mätning av tappvarmvatten och hushållsel, möjlighet att styra den egna energianvändningen. Möjlighet att debitera varje användare Mål: 55 kwh/m2 och år, varav högst 15 kwh/m2 elektricitet (inkl fastighetsel). Varje fastighet bör kunna producera 30 % av sin egen förbrukade fastighetsel. Byggnaders tak bör planeras för solceller. Individuell mätning och styrning av värme

Andra uppvärmningsåret ska energiförbrukningen rapporteras in via Energimyndighetens E-nyckel. (www.enyckeln.se) Inrapporterade data avidentifieras och publiceras på stadens web-plats. Byggherren ansvarar för att nödvändig redovisning lämnas. Resultatet av programmet påverkar inte utfärdandet av slutbevis. Har en byggherre misskött sina åtaganden kan detta i värsta fall påverka framtida markanvisningar.

Kvalitets- och miljösäkring Staden förutsätter därför att byggherren har en långsiktig kvalitets- och miljösäkring t. ex ISO 9000, ISO 14000, BF9K Kvalitets- och miljöplan Kvalitets- och miljöansvarig Dokumenterad egenkontroll Information och utbildning

Malmö Miljöbyggprogram Syd, antaget 2009

Malmö Miljöbyggprogram Syd, antaget 2009 Samarbete mellan Malmö stad, Lunds kommun och Lunds universitet Fyra kärnområden: Energi Innemiljö Fuktsäkerhet Urban biologisk mångfald Programmet skall (eventuellt) utökas med: ljudmiljö materialval resurshushållning Används vid köpeavtal och markanvisningar (dock ej exploateringsavtal).

Tre olika miljöklasser: C (basnivå) B (bra val) A (bästa alternativ) Minst C-klass skall alltid uppfyllas vid byggande på kommunal mark. Byggherren kan själv välja A eller B, alternativt kan kommunen kräva A eller B för att visa på förträfflighet vid exploatering av specifika områden. Rapportering sker via Miljöbyggprogram SYD:s hemsida Öppen sida tillgänglig för allmänheten Inför avtalsskrivande diskuterar kommunen och byggherren ambitionsnivåerna och formulerar ett ambitionskontrakt.

Projekten skall redovisas i form av ambitionsros, reusltatros och driftros (än så länge finns bara ambitionsrosor

Innemiljö Luftkvalitet: Ventilation: flödesmätning, filtrering Filterkrav skiljer mellan klass A, B och C inspekterbara kanaler Radonmätning Ljusmiljö: Klass B och C: byggnaden ska utformas så att behov av artificiell belysning normalt inte uppstår dagtid i vistelserummen Elektriska och magnetiska fält ska minimeras

Fukt Diplomerad Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsäkerhetsansvarig Fuktsäkerhetsdokumentation VVS-installationer enligt VASKA Tätskikt enligt BBV eller GVK Klass A & B: Klass A: Fuktsäkerhetsprogram Rutiner för förvaltningsskedet

Urban biologisk mångfald Klass C: Grönytefaktor minst 0.4 (bostäder) 0.3 (lokaler Anpassning till platsen, bevara särskilt värdefull vegetation Klass B: Som ovan, + Biotop, holkar, bon: alternativ enligt lista (t.ex torräng, igelkottbo, fågelholkar) Klass A: Som ovan, + Miljöskapande dagvatten Passager för djur

Energi: Klass C: behovet av köpt energi, för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten, drift av installationer och övrig fastighetsel får högst uppgå till 85 kwh/m2 per år (klimatzon söder). För bostäder med elvärme gäller krav enligt BBR (55 kwh/m2). Klass B: FEBY:s krav för minienergihus (70 kwh/m2 i södra Sverige, 40 kwh/m2 för eluppvärmda) Klass A: FEBY:s krav för passivhus (50 kwh/m2 i södra Sverige, 30 kwh/m2 för eluppvärmda) Klass C 85 55 Klass B 70 40 Klass A 50 30 Krav på möjlighet till individuell mätning av tappvarmvatten (dokumentet nämner inte debitering)

Jämförelse energikrav flerbostadshus BBR Göteborg Stockholm Malmö Krav 110 (90) / 55 60/45 Flerbostadshus 75 85 / 55 55/40 villor Mål/ambition 55 70 / 40 50 / 30

Göteborg Stockholm Malmö Kravnivå 1 nivå 2 nivåer 3 nivåer Rapportering Internt till kommunen, Handlingar tillgängliga Internt till kommunen, Avidentifierad info publiceras Offentlig rapportering via webben Omfattning: 8 sakområden Beständighet Miljöpåverkan Hälsa och inomhusklimat Fuktskydd Bullerskydd Energihushållning Resurshushållning Energi 4 sakområden: Energi Innemiljö Fuktsäkerhet Urban biologisk mångfald

Kontrollpunkter Avtal om markanvisning/exploateringsavtal Bygglov Bygganmälan Ev särskilda samråd för hållbart byggande (Gbg) Slutbevis Rapportering av faktisk förbrukning inom 2 år Egenkontroll Kvalitetssäkrad process, dokumentation, intyg Mätning: Buller Täthet Temperatur Energiförbrukning

Göteborg: http://www.goteborg.se Stockholm: http://stockholm.se Malmö/Lund: http://miljobyggprogramsyd.se/ FEBY:s krav: http://energieffektivabyggnader.nu

Kompetenskrav