Åtta veckor i verkligheten

Lernia Utbildning AB Gymnasiearbete 100 p Åtta veckor i verkligheten Fredrik Appelberg Datum 2014-09-12 Handledare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 Sida: 2 Resultat 4 2.1 Redovisning av arbetet 4 2.2 Bilder 8 3 Slutsatser / Reflektioner 12 Referenser 13 2

1 INLEDNING I detta arbete kommer jag att försöka ge en bild av min praktik, ta upp och beskriva ett antal av de arbetsmoment som jag gjorde och visa på hur de följer standard. Jag blev tilldelad praktik på Emtic AB i Malmö. Det är en elektrikerfirma med ca 10 anställda och de har funnits sedan 1983. De är medlemmar i EIO och arbetar både med permanenta och tillfälliga elinstallationer. Emtic grundades av nuvarande ägaren Mats Biveteg (webbsida nr1). Under rubriken Resultat berättar jag först lite kort och allmänt om projektplatsen och om de företag som är kontrakterade för arbetet. Sedan om själva uppdraget och hur det var upplagt. Avslutningsvis kommer det stora avsnittet där jag går igenom utvalda delar av vad jag gjorde rent praktiskt och kopplar detta till litteratur. I delen Slutsatser har jag en diskussion om vad jag lärt mig och vad jag bör tänka på i framtiden. 3

2 RESULTAT 2.1 Redovisning av arbetet Som jag har nämnt innan blev jag tilldelad praktikplats på företaget Emtic. De är sedan ett par år tillbaka entreprenörer åt Malmö högskola inom ombyggnation av el. Just på arbetsplats Orkanen har de haft elektriker i två år för diverse elarbeten, bland annat ett större. I samband med en större ombyggnation under sommaren 2014 hade Emtic elentreprenad under totalentreprenaden byggfirman Stråheds. Jag jobbade på ett flertal ställen på Orkanen men blev främst placerad på projektet LS GAS på tredje våningen. Detta projekt var extra intressant för mig som praktikant på flera sätt. Dels att jag fick följa det i princip från början till slutbesiktning, dels att jag fick arbeta med en mängd olika elektriska komponenter och material och att jag fick lära mig samarbeta med och arbeta samtidigt som snickare, målare, rörmockare och ventilationstekniker. Projektet LS GAS bestod i att befintliga kontor skulle delvis eller helt förändras. Väggar skulle rivas och nya sättas upp. Kraft/data/belysning/brand/styr/regler och så vidare skulle dras om eller nyinstalleras. Till vår hjälp hade vi bygghandlingar och ritningar att följa (se bild 1-4). Så långt vi kunde var vi uppmanade att använda befintligt material. Det innebar att vi i många fall tog ner lampor från en del av byggnaden för att sen sätta upp dem i en annan del efter gjort dem rena och funktionstestat dem. Även kontorskanaler, närvarogivare och DUCar (data undercentral som styr t.ex. belysning, värme och ventilation i ett rum) återanvändes. Viss befintlig utrustning skulle enbart anpassas efter den nya planlösningen vilket betyder att vi omplacerade den efter anvisningar i ritningen. Vi jobbade efter ett tidsschema med olika deadlines för olika delar av projektet. Vi var två elektriker som samarbetade i projektet. Varje morgon så gick vi igenom vad vi skulle göra under dagen genom att skriva en lista. På detta sätt blev det överskådligt hur vi skulle prioritera och vi kunde se hur vi gjorde framsteg bit för bit (se bild 5). Eftersom det var ett pressat tidsschema så arbetade vi samtidigt i lokalerna som de andra hantverkarna. Detta var oerhört lärorikt då det visar på hur vi var tvungna att samarbeta för att arbetet skulle gå så smidigt som möjligt. Till exempel satte inte snickarna upp gips på innerväggarnas båda sidor förrän vi satt våra dosor och dragit flexslang till kablage. Vi elektriker väntade med att slutmontera locken på våra brytare och uttag tills målarna hade målat ytorna runt omkring. 4

Ventilationsteknikerna satte in bafflar (kylaggregat) och spjäll som vi sedan drog kabel och kopplade in i DUC. Rörmockarna flyttade och installerade nya element som behövde styrning av ventiler, och ett sprinklersystem installerades som vi var tvungna att ta hänsyn till. Att följa ritningar och bygghandlingar. För att kunna utföra något arbete självständigt i projektet var vi såklart tvungna att läsa instruktionerna i bygghandlingarna om vad som skulle göras och tyda ritningarna (se bild 1-4). Streckade linjer innebär befintliga ledningar, armaturer och annan utrustning. Heldragna linjer visar var vi ska dra nya ledningar eller sätta upp ny armatur mm. På ritningen ser vi också hur rummen ska möbleras. Detta är viktigt då lamporna bör placeras så de ger så bra ljus som möjligt till kontorets arbetsytor. Även om ritningen är detaljerad har man mycket frihet som installatör att lösa de problem med kabeldragning och placering som uppstår under arbetets gång. Det viktiga är att fokusera på funktion och att det ska se snyggt ut. Brandlarm. En av de första sakerna vi gjorde var att installera en ny högtalarslinga till brandlarmet. Den skulle utgå från brandlarmscentralen i källaren (se bild 6) och gå obruten till första högtalare för att sedan gå vidare parallellkopplad till de andra högtalarna. En UPS var kopplad till brandlarmscentralen (se bild 7). Vi drog över 250m kabel på stege, i VP20 och flex-rör, genom ett flertal väggar för att komma till närmsta elcentral. Därifrån gick vi fyra våningar ner till källarvåningen där vi kom ut i ett garage och fortsatte på stege till brandlarmscentralen. Det blev mycket håltagning med hjälp av slagborr med betongborr 22mm i den tjocka betongen mellan våningarna samt centrumborr genom gipsväggar och brandtätning för att få in den osmidiga tjocka orangea högtalarkabeln. Det som var viktigt att tänka på var förläggningen av kabeln på klenspänningssidan (SS-EN 50110-1 s7) av stegen för att undvika störningar. De använde 24V växelström i högtalarsystemet (se bild 8-11). Det var även viktigt att täta med brandtätning i de hål vi gjort för att inte försämra brandcellernas skydd. Där använde vi en brandtätningsfogmassa som vi sprutade in från båda håll ca 10cm in med hjälp av en fogspruta. Genomgående i all elinstallation fanns kravet på halogenfri kabel för att slippa korrosiva gaser, få låg rökutveckling och vara självslocknande vid brand. EQLQ eller liknande. Vid ett tillfälle skulle vi enligt ritning dra högtalarkabeln genom en bärande brandcellsvägg för att nå en annan sektion. Vi påbörjade håltagning men gav snabbt upp. Det var hopplöst att komma igenom. Vi tog då beslutet, efter diskussion med ledande montör, att dra högtalarkabeln en omväg runt denna vägg. Efter vi gjort detta korrigerade vi ritningarna efter hur vi faktiskt dragit kabeln (se bild 3). 5

Säkerhet. Innan vi påbörjade nästa del där vi skulle flytta uttag i kontorskanalisation, montera upp ett nytt städuttag (16A säkring och 3G2,5 kabel), flytta befintlig och sätta upp ny armatur följde vi Standarden om Arbete utan spänning genom att bryta (frånskilj anläggningsdelen), låsa (skydda mot tillkoppling) och mäta (kontrollera att anläggningen är spänningslös) (SS- EN 50110-1 s13). Vi satte även upp en lapp med kontaktuppgifter så vi kunde bli nådda. För att veta vilken grupp vi skulle bryta fick vi först utföra lite detektivarbete på kabelstegarna i taket. Där satt kopplingsdosor IP56 (International Protection 56 kapslingsklass, dammskyddad och spoltät) (SS EN 605 29) utan någon märkning på sig. Efter en titt på gruppförteckningen kunde vi hitta rätt genom att bryta den grupp som var mest trolig. I och med att vi mätte innan och efter kunde vi konstatera vilken grupp kopplingsdosan tillhörde och därmed fortsätta arbeta säkert och spänningslöst. Vi märkte upp dosan efter vi identifierat den (se bild 12) Vid val av grupp tog vi hänsyn till både storleken på säkringen (16A), typ av säkring (automatsäkring kategori C, trög) och antal belastningspunkter (ca 6st) (Elinstallationsreglerna SS 436 40 00). Montering av vägguttag. Från kopplingsdosan drog vi sedan en 3G2,5 EQLQ kabel att använda till städuttaget. Det viktiga är att vi såg till att även matningen till kopplingsdosan höll minst samma kabelarea (mm2) och att gruppsäkringen var på 16A för att undvika risk för överhettning i kablaget (kabeldimensionering SS 424 14 24). Uttaget placerade vi 1500mm ög (SS 437 01 46 s5). Inkopplingen var enkel. Brun fas på L, blå neutralledare på N och gulgrön jord på motsvarande symbol. Biledaren satte jag en biledarstrumpa på och skruvade fast i ett av de två plintarna märkta med ett X. Efter att jag kontrollerat att uppskalningen varken var för kort (så att isolering klämts) eller för lång (så ledare är oskyddad) drog jag i alla ledare för att kontrollera att de satt fast. Den okulära besiktningen är klar, kontrollmätning med spänningsprovare gjorde vi när vi var klara att slå på spänningen. Inkoppling av DUC. Värme, ventilation och till viss del belysning styrs i alla rum av sk DUC (dataundercentral) (se bild 13-15). Vi använde oss av märket TAC och de kom i tre olika utförande A, B och C. Allt beroende på hur avancerade de behövde vara och hur många portar som krävdes. Den enklaste, A-DUC, klarade av belysning. Den mest avancerade, C- DUC, kunde sköta värme, ventilation och belysning i flera rum. Alla närvarogivare, temperaturgivare, spjäll från element och ventilation samt den mesta belysningen kopplades in i och styrdes via DUC (se bild 16). DUC fick matning från central och styrde sedan belysning genom ett impulsrelä som drog i kontaktorer som matade uttag i taket vilka armaturerna var kopplade till. DUC använde sig av 24V spänning till givare och spjäll. G och G0 där G var 24V och G0 OV (bild 18-19). Det finns möjlighet för både positiv och negativ 6

logik i signalhanteringen. Det fanns möjligheten att ha konstant spänning till lasterna, till exempel närvarogivaren (se bild 17), för att den skulle var aktiv och vid rörelse släppa fram ström (NO) till en port på DUC, som i sin tur låter belysningen tända sig via en signal till impulsrelät. Kommunikationsnät. I projektet ingick även datakommunikation. Ett antal nya dubbla datauttag skulle installeras i kontorsrummen och dras in till ett ställ i samma rum som elcentralen (se bild 18). Viktigt var att spridningsnätet inte överstiger 90m då kvaliteten försämras. Vid ett tillfälle kunde vi använda oss av två befintliga datauttag som vi skarvade för att få tillräckligt med kabel och flyttade till ny plats. Kabeln skulle hålla minst kategori 6 (CAT 6) och självklart var uttagen (RJ45) också tvungen att hålla samma så att hela länken höll materialkategori E (se bild 19-21). Kategorier är en typ av definition av vilken bandbredd (hastighet) nätet klarar av. Datauttagen skulle sättas i kontorskanal och eftersom data och kraft ska separeras (minst 20cm mellan oskärmad data och kraft) drog vi kabeln i det lite mindre nedre facket i kanalen och lämnade övre åt kraft. Kabeln hade beteckningen 4x2x0,5 U/STP vilket innebär 4 par 0,5 mm i diameter där yttre manteln saknar skärmstrumpa, var enskild ledares mantel har skärmstrumpa och ledarna är tvinnade för att minska störningar. Det är viktigt att vara extra försiktig vid förläggning av datakabel då böjradie, tryck och dragkraft, upptvinning och förläggning är avgörande för vilken kvalitet signalen får. När vi var färdiga kom det en kontrollant och testade alla uttag. En apparat kopplades in i uttagen på kontoret och en annan apparat i fältets uttag. Där mätte han kabellängd, signaldämpning, stiftanslutning och överhörning. Kontroll. Innan spänningssättning gjorde vi kontroll enligt EIOs checklista KONTROLL AV MINDRE ARBETEN. Där vi gjorde en okulär besiktning (att kablar och ledarisolering inte klämmer mot skarpa kanter, lämplig avskalning av ledarisolering, kapsling mm). Kontinuitetstest av utsatta delar av kanalisation, armaturer samt uttag (se bild 22-23). Isolationsmätning med hjälp av megger mellan jord och fas + neutral minst 0,5 M Ohm. Sedan spänningssatte vi anläggningen. Kontrollerade att dokumentationen (gruppförteckning) överensstämmer med utförandet. Kontrollerade att vägguttag och lamputtagen har 230V. Beställaren hade även kravet att Ik1 test (kortslutningsström) skulle göras vilket vi utförde. Målet är att få så hög kortslutningsström som möjligt, men helst över 200A. Säkringarna var C10 och C16 automatsäkringar. Allt dokumenterades och bifogades till beställaren. 7

2.2 Bilder Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 8

Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 9

3 SLUTSATSER OCH DISKUSSION Att skriva om alla de moment jag utfört under min praktik hade fyllt en bok, så i detta arbete valde jag ut några få av alla de uppgifter jag fått och dokumenterat med kamera. Jag har insett att i varje del av arbetet har jag tagit hänsyn till en mängd olika standarder och regler och fakta jag tagit del av under min utbildning. Det har varit oerhört lärorika åtta veckor. Jag tyckte att jag kunde mycket när jag kom ut men det var bara att ödmjukt inse att ens kunskap är en droppe i havet av vad man kan lära sig. Jag har också insett hur mycket det handlar om praktisk kunskap, hur man hanterar verktyg och material. Och så klart hur man klarar av att samarbeta och kommunicera med både elektrikerkollegor och andra hantverkare (se bild 24). Ibland hade jag det svårt att känna sig helt nöjd med min insats när jag arbetade under stark tidspress. Men med tiden kommer effektiviteten och hastigheten i mitt arbete att öka. Det jag känner är viktigast är att jag aldrig tummat på säkerheten. De gånger jag varit osäker har jag frågat direkt. Och jag har använt min spänningsprovare flitigt! 12

REFERENSER Tryckta källor Standarder: Svensk Standard SS-EN 50110-1:2004 Skötsel av elektriska anläggningar Svensk Standard SS 437 01 46 utgåva 1A, Elinstallationer i byggnader Svensk Standard SS 424 14 24 Kraftkablar dimensionering av kablar Svensk Standard SS EN 605 29 Kapslingsklasser för elektriskt materiel Svensk Standard SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna 1. www.emtic.se 2014-09-09 Webbsidor 13