Raminstruktion 2011-02-24 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-02-24, nr 7 Försvarsdepartementet Raminstruktion för det civila krisberedskapsarbetet inom Nato (EAPR/PFF) 1. Inledning Raminstruktionen gäller för berörda departement inom Regeringskansliet och de av regeringen utpekade myndigheter samt personer som i övrigt representerar Sverige inom ramen för Nato/Euroatlantiska partnerskapsrådets (EAPR 1 ) samarbeten, inklusive Partnerskap för fred-samarbetet (PFF 2 ), inom området civil krisberedskap (eng. Civil Emergency Planning, CEP). Raminstruktionen ska ligga till grund för och komplettera de övergripande inriktningar och prioriteringar som regeringen beslutat om i Sveriges individuella partnerskapsprogram (IPP). Denna raminstruktion är ett komplement till berörda myndigheters instruktioner angående de bestämmelser om krisberedskapsansvaret som regleras i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 2. Grundhållning Internationella kontakter och samarbeten blir allt viktigare i en föränderlig värld och främjar utvecklingen av krisberedskapen nationellt såväl som internationellt. Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige är inte medlem i Nato. Vårt samarbete med Nato sker på denna grund. Regeringens syften med den internationella verksamheten på krisberedskapsområdet är: 1 EAPR är samarbetsforumet för de 28 allierade medlemsstaterna i Nato och de 22 s.k. partnerskapsländerna, däribland Sverige. 2 PFF är ett program för bilaterala samarbeten mellan Nato och enskilda partnerskapsländer vilket kompletteras av gemensamma EAPR-aktiviteter.
2 att stärka den svenska förmågan att hantera kriser, att bidra till att skapa ökad säkerhet i vår omvärld samt att ha förmåga att hjälpa människor i nöd. Det svenska krisberedskapsarbetet inom samarbetsramen för Nato/EAPR/PFF ska fokusera på dessa syften. 3. Natos kommittéstruktur för CEP Natos kommittéstruktur har setts över, vilket bl.a. har medfört att den civila kommittéstrukturerna har rationaliserats och att Natos högsta civila kommitté (eng. Senior Civil Emergency Planning Committee, SCEPC) bytt namn ( eng. Civil Emergency Planning Committee, CEPC). De tidigare 8 planeringskommittéerna har slagits samman till fyra planeringsgrupper: Planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (eng. Civil Protection Group). Planeringsgruppen för transportfrågor (eng. Transport Group). Planeringsgruppen för hälsa, livsmedel och vatten (eng. Public Health, Food and Water planning Group). Planeringsgruppen för industriella resurser och kommunikation (eng. Industrial Resources and Communications Group). 3.1. Svensk representation Följande myndigheter utses att representera Sverige i Natos civila planeringsgrupper för krisberedskap: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) representerar Sverige i planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (eng. Civil Protection Group). Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfartsverket representerar Sverige i planeringsgruppen för transportfrågor (eng. Transport Group). Socialstyrelsen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket representerar Sverige i planeringsgruppen för hälsa, livsmedel och vatten (eng. Public Health, Food and Water Planning Group).
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) representerar Sverige i planeringsgruppen för industriella resurser och kommunikation (eng. Industrial Resources and Communications Group). Dessa myndigheter ska vara ordinarie representanter för Sverige inom ramen för Nato/EAPR/PFF-samarbetets planeringsgrupper. Dessa myndigheter samråder med Försvarsdepartementet och berörda departement kring de personer de avser att utse till att bistå med expertkunskap samt om de behöver stöd av Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energimyndigheten, Kustbevakningen och Försvarsmakten. Vid förändringar i den civila kommittéstrukturen ska den svenska representationen ses över. Försvarsdepartementet representerar Sverige i CEPC-möten i plenarformat och Nato-delegationen i Bryssel representerar Sverige i CEPC-möten i permanentformat. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i den utsträckning som krävs stödja Nato-delegationen i Bryssel vid CEPC-möten och motsvarande. Anmälan av övriga experter inom ramen för Nato/EAPR/PFFsamarbetet ska ske via Försvarsdepartementet, efter samråd med berörda sakdepartement och myndigheter. 3 4. Natos prioriterade uppgifter för CEP Nato har sedan tidigare definierat fem roller för CEP, fastställda av det styrande Nordatlantiska rådet (eng. North Atlantic Council, NAC) år 2000: Civilt stöd till Natos artikel 5-operationer (d.v.s. den kollektiva försvarsklausulen). Stöd till krishanteringsoperationer (ej artikel 5). Stöd till nationer under civila kriser. Stöd till nationer för skydd av civilbefolkningen i händelse av massförstörelsevapen. Samarbete med partnerskapsländer.
4 5. Nya förutsättningar för civil arbete inom Nato Natos strategiska koncept 2010 Natos strategiska koncept, som antogs i Lissabon 2010, betonar vikten av att Nato även arbetar med civila frågor. Civil-militär samverkan är genomgående ett viktigt mål i det strategiska konceptet och ett prioriterat arbete inom Nato. Utöver det krisberedskapsarbete som redan finns inom Civil Emergency Planning, CEP, vill Nato skapa en civil förmåga för att kunna agera före, under och efter en kris. Nato vill utveckla möjligheten att samverka med civila aktörer och vid behov självständigt planera och genomföra civila aktiviteter. För detta syfte ska en civil planeringsfunktion inrättas. Vidare poängteras s.k. nya hot (eng. emerging threats)i det strategiska konceptet. Nato avser t.ex. utveckla arbetet rörande energisäkerhet och informationssäkerhet 6. Svenska prioriteringar inom CEP 6.1 Övergripande inriktning Sveriges samarbete med Nato avseende civil krisberedskap bör vidareutvecklas. Målsättningar och planer ska utvecklas för vart och ett av de prioriterade områdena som anges nedan. I dessa områden ska Sverige vara ett drivande partnerland i arbetet och koppla nationellt krisberedskapsarbete med liknande arbete inom Nato. Utöver prioriterade områden finns även områden som Sverige framför allt ska bevaka. Först efter samråd med Försvarsdepartementet ska ambitionsnivån inom dessa områden höjas. Deltagandet i partnerskapssamarbetet, inklusive dess civila dimension, syftar bl.a. till att stärka Sveriges sammantagna förmåga till krisberedskap och krishantering nationellt, i närområdet och utanför närområdet. Sverige ska därför aktivt bidra till att främja och utveckla Natos partnerskapssamarbete. Sverige ska verka för att koppling till motsvarande arbete inom EU och övriga internationella organisationer eftersträvas så att respektive verksamhet inte är konkurrerande eller duplicerande samt att synergier uppnås. Detta ska framförallt ske avseende nya hot, t.ex. hot och risker med farliga ämnen (eng. Chemical, Biological, Radiolocial and Nuclear, CBRN), informationssäkerhet, katastrofhantering och civil krishanteringsförmåga samt vad gäller civil-militära samverkan. Sverige ska inom Nato/EAPR/PFF värna och ytterligare främja det transatlantiska samarbetet. Det är av stor strategisk betydelse att vidmakthålla USA:s intresse för samarbete med Europa.
5 Sverige ska inom Nato/EAPR/PFF främja nordiskt samarbete. Sverige ska sträva efter att utnyttja de eventuella mervärden som finns inom Nato/EAPR/PFF som kan gynna det nordiska samarbetet med Haga-deklarationen och andra nordiska samarbetsinitiativ som bas. Sverige ska utnyttja den civil-militära dimensionen i varje fall där det ur ett svenskt perspektiv fyller ett mervärde. Inom Nato/EAPR/PFF finns civil och militär expertis samt erfarenheter och strategiska resurser. Sverige ska tillgodose att de inriktningar och aktiviteter som har fått svenskt stöd i den högsta civila kommittén (eng. Civil Emergency Planning Committee, CEPC) även ska stödjas av de svenska representanterna i de underliggande planeringsgrupperna. Ökad nationell samordning ska ske genom deltagande inom bl.a. samverkansforumet för Nato/EAPR/PFF-frågor som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(msb). 6.2 Prioriterade områden I följande områden ska Sverige vara ett drivande partnerland och koppla nationellt krisberedskapsarbete med motsvarande arbete inom Nato och en direkt återrapportering från möten/ motsvarande är väsentlig för regeringens fortsatta inriktning av arbetet inom CEP: Nya hot och utmaningar Sverige ska särskilt utnyttja möjligheterna till erfarenhetsutbyte rörande utvecklingen i de områden som inom Nato betecknas som nya hot och utmaningar t.ex. informationssäkerhet, energiförsörjning, terrorism och civila aspekter av missilförsvaret. Informationssäkerhet 3 Sverige ska prioritera medverkan i samarbeten och initiativ mellan Nato och EU på informationssäkerhetsområdet. Hot- och risker med farliga ämnen Sverige ska prioritera arbetet med att implementera Natos politik för att förebygga och förhindra utvecklingen av massförstörelsevapen samt skydda mot kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära hot (eng. NATO s Comprehensive, Strategic-Level Policy for Preventing the Proliferation of Weapons of Mass Destruction,WMD, and Defending against Chemical, 3 Inom Nato används begreppet cyber defence.
Biological, Radiological and Nuclear, CBRN, Threats). Sverige ska särskilt prioritera förebyggande åtgärder. Sverige ska verka för att koppling görs till EU:s arbete på området. Stöd till det svenska engagemanget i Nato-ledda insatser Sverige ska inom CEP samt inom den civila förmågan som förutses i det strategiska konceptet 2010, prioritera det arbete som syftar till stöd för svenska Försvarsmaktens engagemang inom ramen för Natoledda insatser i vilka Sverige deltar. Det kan exempelvis vara frågor rörande logistik och transport. Katastrofhantering och civil krishantering Sverige ska verka för ökad samverkan och koordinering mellan Nato och framför allt EU och FN när aktörerna verkar i samma område, t.ex. i samband med en storskalig katastrof. Sverige bör beakta FN:s samordnande roll vid katastrofer utanför EU, riktlinjerna för användandet av civila och militära resurser vid katastrofinsatser 4 och riktlinjerna för användandet av civila och militära resurser i komplexa kriser 5. Övning/utbildning Sverige ska särskilt utnyttja möjligheterna till erfarenhetsutbyte, gemensam utbildning och övning inom Nato/EAPR/PFF. Sverige ska enbart delta i de övningar som har riktlinjer för säkerheten rörande deltagandet. Sverige ska ge stöd åt civila aspekter inom ramen för Nato/EAPRs civila och militära övnings- och utbildningsprogram för att utveckla och stärka såväl nationell som den samlade krishanteringsförmågan i Nato. Sverige ska verka för att fler och mindre omfattande övningar ska hållas, t.ex. table-top övningar i relationen till den omfattande årliga övningen inom ramen för Natos koordineringscenter för assistans vid katastrofer (eng. Euro-Atlantic Disaster Response Coordination Centre, EADRCC). Sverige bör också verka för att övningarna är av olika karaktär och efterfrågade bland flertalet EAPR-länder för att på så vis främja deltagandet i övningarna. Luftburen medicinsk evakuering 6 4 Oslo Guidelines Guidelines On The Use of Military and Civil Defence Assets In International Disaster Relief (Uppdaterad November 2006, reviderad November 2007). 5 MCDA Guidelines on The Use of Military and Civil Defence Assets To Support United Nations Humanitarian Activities in Complex Emergencies (2003).
7 Sverige ska prioritera arbetet som rör luftburen medicinsk evakuering (eng. Medical Evacuation, MEDEVAC). Sverige bör beakta det koncept som redan finns på nationell nivå, Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, och inom Nato arbeta med de frågor som medför ett mervärde för det nationella arbetet. 6.3 Områden att bevaka Följande områden ska Sveriges representanter bevaka utvecklingen av och först efter dialog med Regeringskansliet höja ambitionsnivån: Natos civila planeringsfunktion Sverige ska bevaka och om möjligt påverka utvecklingen av Natos civila planeringsfunktion (se Natos strategiska koncept 2010) och verka för att Nato koordinerar de civila aktiviteterna med framför allt EU. Natos logistiska roll Sverige ska bevaka utvecklingen gällande Natos logistiska roll i samband med humanitära katastrofer. 8. Samordning Enligt 18 förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska myndigheten samordna deltagande för de svenska myndigheter som bedriver verksamhet inom ramen för den civila krisberedskapsdelen inom Nato/Partnerskap för fredsamarbetet. Den löpande diskussionen kring hur de svenska myndigheternas deltagande i planeringskommittéernas arbete ska samordnas sker genom möten i en samverkansgrupp för Nato/EAPR/PFF-frågor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska fortsatt leda, utveckla och sammankalla till denna samverkansgrupp. Möten för gruppen bör hållas i anslutning till CEPC-möten i plenarformat. Dessa samverkansmöten bildar underlag till kommande svenska positioner inom olika sakområden, framförallt de tvärsektoriella. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska tillsammans med berörda myndigheter sätta upp målsättningar och planer för respektive av de enligt denna raminstruktion prioriterade områdena. Arbetet ska ske i samråd med berörda departement. Dessa målsättningar och planer ska ligga till grund för och komplettera den övergripande inriktningen i Sveriges individuella partnerskapsplan (IPP). Inom ramen för
8 samverkansgruppen ska målsättningarna och planerna följas upp och utvärderas regelbundet. Försvarsdepartementet ska löpande hållas informerad om MSB:s samordningsarbete. Försvarsdepartementet ansvarar för att inom Regeringskansliet informera och samordna frågor rörande Nato/CEP. Vid varje relevant departement och myndighet ska det finnas en kontaktperson för Nato/EAPR/PFF-frågor. I MSB:s roll ligger också att förse Försvarsdepartementet med underlag, t.ex. underlag till instruktioner samt hålla samman vissa anmälningar kopplade till de civila myndigheternas deltagande i Nato/EAPR/PFFsamarbetet. I MSB:s samordningsroll ingår vidare att nära och i den omfattning som krävs stödja Nato-delegationen och Försvarsdepartementet vid CEPC-möten och motsvarande. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska när så bedöms nödvändigt i samråd med Försvarsdepartementet och i enlighet med sitt samordningsansvar för Natos civila krisberedskapsarbete sekondera en person till Nato-delegationen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska upprätthålla en förteckning på alla myndigheter och personer involverade i det civila beredskapsarbetet inom ramen för Nato/EAPR/PFF. Andra möten mellan Försvarsdepartementet, övriga sakdepartement, civila myndigheter och/eller enskilda experter bör äga rum efter behov. 8.1 Beredning För sakfrågor som uppkommer inom ramen för arbetet på Nato/EAPR/PFF-nivå, då främst inom respektive planeringsgrupp och där behov av ytterligare råd och instruktion föreligger, ska frågorna beredas i vanlig ordning, dvs. myndigheter rådgör med sina respektive departement och där utpekad kontaktperson inom Regeringskansliet. Gemensamberedda instruktioner äger företräde framför denna raminstruktion. Information i uppkomna ärenden, enligt ovanstående stycke, ska delges Försvarsdepartementet skriftligen. Frågor av tvärsektoriell karaktär ska särskilt beaktas av berört departement och behandlas i samverkan med Försvarsdepartementet. Försvarsdepartementet ansvarar för att instruktioner för CEPC-möten gemensambereds inom Regeringskansliet och för att handlingslinjer utvecklas.
9 Initiativ som myndigheter önskar ta inom Nato/CEP ska alltid beredas med Försvarsdepartementet och övriga berörda departement. 8.2 Återrapportering Svenska Natodelegationen i Bryssel har ansvaret för återrapportering från CEPC-möten. De myndigheter som representerar Sverige i planeringsgrupperna ska rapportera till sina respektive departement och Försvarsdepartementet, Natodelegationen, samt övriga myndigheter som deltar i arbetet inom ramen för planeringsgrupperna. Detta ska ske direkt efter genomförda möten. Rapporteringen ska fokusera på frågor av vikt för CEPC-arbetet och sådant som berör andra myndigheters arbete inom planeringsgrupperna. Enskilda experter, utan direkt koppling till annat sakdepartement och dess myndigheter, rapporterar till Försvarsdepartementet. Mottagande av officiella dokument på möten etc. innebär ett ansvar att sprida dessa till relevanta aktörer i Sverige med beaktande av relevanta säkerhetsklassificeringar och arkiveringsbestämmelser.