2013:4 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 2012 Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2013 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen
Dnr: 2013/71 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2013 Regeringen har i regleringsbrevet för 2013 gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) följande uppdrag: IAF ska för helåret 2012 redovisa och analysera Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning. Redovisning ska göras senast den 2 maj 2013. Arbetsförmedlingen har fått möjlighet att faktagranska rapporten. IAF har presenterat rapporten för Arbetsförmedlingen vid ett möte den 23 april 2013. Beslut i detta ärende har fattats av Gunilla Wandemo, t.f. generaldirektör. Beställare har varit Jessica Idbrant, chef för analysenheten. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredaren Eva Nordström, analysenheten. Tuula Forsberg, granskningsenheten och Urban Nilsson, rättsenheten har varit kontaktpersoner. Katrineholm den 25 april 2013 Gunilla Wandemo T.f. generaldirektör Jessica Idbrant Chef för analysenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm www.iaf.se 2 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Frågeställningar... 8 1.3 Metod och genomförande... 8 2 Arbetsförmedlingens underrättelser under 2012 samt utvecklingen över tid... 9 2.1 Utvecklingen av underrättelser totalt... 9 2.2 Utvecklingen av underrättelser kvinnor och män... 12 2.3 Utvecklingen av underrättelser ålder... 13 2.4 Utvecklingen av underrättelser marknadsområden... 14 2.5 Utvecklingen av underrättelser arbetslöshetskassor... 16 3 Geografisk fördelning av Arbetsförmedlingens underrättelser... 19 4 Orsaker till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser... 20 4.1 Orsaker fördelat på ålder... 20 4.2 Orsaker fördelat över tid... 21 5 Arbetsförmedlingens underrättelser avseende ersättningstagare i extern jobbcoachningsinsats... 23 6 Antal utbetalade ersättningsdagar vid första underrättelsen... 24 7 Slutsatser... 26 8 Käll- och litteraturförteckning... 29 8.1 IAF:s rapporter... 29 8.2 Övriga... 29 9 Bilagor... 30 9.1 BILAGA 1... 30 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 3
Sammanfattning Rapporten är ett uppdrag enligt regleringsbrevet för 2013. Uppdraget består i att IAF ska redovisa och analysera Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning under helåret 2012. I rapporten redovisar IAF dessutom utvecklingen av underrättelser över tid, geografisk fördelning av underrättelser, orsaker till underrättelser, underrättelser lämnade avseende ersättningstagare i extern jobbcoachning och antal utbetalade ersättningsdagar vid första underrättelsen. Den 1 september 2013 träder de nya åtgärdsreglerna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i kraft. 1 Lagregleringen innebär bland annat att sanktionssystemet förändras och orsakerna till att Arbetsförmedlingen lämnar underrättelse kommer att bli fler. Efter det att åtgärdsreglerna träder i kraft begränsas således möjligheterna till jämförelser bakåt i tiden. Denna rapport blir den sista med helårsuppgifter om underrättelser enligt gällande regelverk. Arbetsförmedlingens underrättelser under 2012 samt utvecklingen över tid Underrättelser lämnade 2012 Under 2012 lämnade Arbetsförmedlingen 3 862 underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning (13,5 per 1 000 ersättningstagare) vilket är en liten minskning jämfört med 2011. Utvecklingen av underrättelser över tid Antalet underrättelser per 1 000 ersättningstagare (andel) har under perioden januari 2005 december 2012 stundtals varierat mycket. Framför allt var det historiskt sett höga andelar april 2007 juni 2008 med en nedgång till historiskt sett låga andelar januari 2010. Fram till november 2008 lämnade Arbetsförmedlingen en högre andel underrättelser avseende män än kvinnor. Mellan december 2008 och december 2012 fanns dock inte längre denna skillnad. Arbetsförmedlingen lämnade under hela perioden en högre andel underrättelser avseende unga ersättningstagare, 24 år och yngre, jämfört med den totala andelen. Andelen underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnade till Arbetslöshetskassan Alfa var under hela perioden högre jämfört med den totala andelen. Arbetsförmedlingen lämnade hela perioden en lägre andel underrättelser till Unionens arbetslöshetskassa jämfört med den totala andelen, men även STs, Visions, Handels, Ledarnas, SEKO:s och GS arbetslöshetskassor fick under stora delar av perioden en lägre andel. Andelen underrättelser i Nordvästra Götaland och Södra Norrland var lägre än den totala andelen under i stort sett hela perioden januari 2008 december 2012. 1 Proposition 2012/13:12: Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen. 4 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
I Norra Mälardalen var andelen underrättelser högre jämfört med den totala andelen i stort sett varje månad. Flera olika faktorer har påverkat variationen i andel underrättelser IAF lyfter i rapporten fram ett antal tänkbara anledningar till variationerna i andel underrättelser. IAF konstaterar att det är svårt att med säkerhet kunna fastställa enskilda anledningar till varför andelen varierar. Det är istället rimligt att anta att det är flera olika faktorer som på olika sätt har spelat in under den studerade perioden. Geografisk fördelning av Arbetsförmedlingens underrättelser Andelen underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning varierade stort mellan länen under 2012. Andelen underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnade avseende ersättningstagare i Södermanlands län var högst (22,9 per 1 000 ersättningstagare). Ersättningstagarna i Gotland fick lägst andel underrättelser under 2012 (2,9 underrättelser per 1 000 ersättningstagare). Orsaker till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser Under 2012 fanns det vissa skillnader mellan åldersgrupperna när det gäller orsaker till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser. För åldersgrupperna 24 år, 25 34 år och 35 54 år var den vanligaste orsaken att sökande ej har sökt anvisat arbete och den näst vanligaste att sökande inte bedöms aktivt söka arbete. För den äldsta åldersgruppen, 55 år och äldre, var förhållandet det omvända. Utmärkande är att den tredje vanligaste orsaken för den yngsta åldersgruppen var att den sökande har avvisat erbjudet lämpligt program. Arbetsförmedlingen ska pröva om en anvisning till jobbgaranti för ungdomar ska göras så snart en arbetslös ungdom har varit arbetslös i sammanlagt 90 kalenderdagar under en ramtid på 4 månader. Detta kan förklara varför denna underrättelseorsak var så vanlig för den yngsta åldersgruppen. Vid en jämförelse över tid ser IAF att den vanligaste orsaken till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelse under åren 2007 2008 och 2011 2012 var: sökande har ej sökt anvisat arbete. Detta gäller dock inte för 2009 och 2010, vilket kan förklaras av att Arbetsförmedlingen då gjorde färre anvisningar. Arbetsförmedlingens underrättelser avseende ersättningstagare i extern jobbcoachningsinsats Arbetsförmedlingen lämnade under 2012 lägre andel underrättelser avseende ersättningstagare som deltog i en extern jobbcoachningsinsats än vad de gjorde totalt sett. Ersättningstagare i extern jobbcoachningsinsats fick 6,1 underrättelser per 1 000 ersättningstagare medan motsvarande siffra för samtliga Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 5
ersättningstagare var 13,5 per 1 000. Det är således fortfarande en stor skillnad mellan dessa grupper. Den låga andelen underrättelser avseende ersättningstagare i extern jobbcoachningsinsats kan indikera att Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer fortfarande inte fungerar fullt ut. Antal utbetalade ersättningsdagar vid den första underrättelsen IAF konstaterar i rapporten att den första underrättelsen tenderar att komma tidigare i ersättningsperioden 2009 2012 jämfört med 2005 2008. En möjlig anledning till skillnaden i hur många ersättningsdagar de har fått utbetalade innan Arbetsförmedlingen lämnar den första underrättelsen skulle kunna vara Arbetsförmedlingens olika prioriteringar och satsningar genom åren. Fram till 1 juli 2007 kunde man få sin ersättningsperiod förlängd, men efter det togs den möjligheten bort, vilket också kan påverka medianerna. 6 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
1 Inledning I regeringens regleringsbrev till IAF för budgetåret 2013 anges att: IAF ska för helåret 2012 redovisa och analysera Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning. Redovisning ska göras senast den 2 maj 2013. Det framgår i regeringens instruktion till Arbetsförmedlingen 2 att Arbetsförmedlingen ska säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring samt säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott samt i detta arbete samverka med berörda parter. Arbetsförmedlingens uppdrag blir därmed att kontrollera att personer som får arbetslöshetsersättning uppfyller de allmänna villkoren och följer de regler som anges i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen (ALF). I förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anges vilka åtgärder Arbetsförmedlingen ska vidta när ersättningstagare inte uppfyller villkoren. Arbetsförmedlingen är skyldig att informera arbetslöshetskassorna om ersättningstagaren inte bedöms uppfylla dessa villkor. 3 IAF ska verka för, granska och följa upp att arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen tillämpar de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller på ett rättssäkert och effektivt sätt. 1.1 Bakgrund IAF har sedan myndigheten startade 2004 lämnat rapporter till regeringen med redovisningar och analyser av Arbetsförmedlingens hantering av underrättelser. IAF har i dessa rapporter bland annat konstaterat att antalet lämnade underrättelser per 1 000 ersättningstagare har varierat över tid. Under 2007 ökade andelen underrättelser markant för att minska igen under 2009. Därefter ökade andelen något och i senaste rapporten 4 konstaterade IAF att andelen åter sjönk något. Där framgick även att andelen underrättelser avseende ersättningstagare som deltog i extern jobbcoachningsinsats var lägre än andelen underrättelser avseende samtliga ersättningstagare. IAF har tidigare noterat att det funnits skillnader i andel lämnade underrättelser mellan kvinnor och män, men har under senare år kunnat konstatera att denna skillnad har försvunnit. I flera rapporter har IAF även kunnat konstatera att det funnits skillnader mellan andelen underrättelser med avseende på marknadsområden, arbetsmarknadsområden, ålder och arbetslöshetskassor. Den 1 september 2013 träder de nya åtgärdsreglerna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i kraft. 5 Lagregleringen innebär bland annat att 2 Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen, 4 p1 respektive 4 p7. 3 Se bilaga 1 för utdrag ur lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gällande när Arbetsförmedlingen ska lämna underrättelser. 4 IAF:s rapport 2012:12 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan 5 Proposition 2012/13:12: Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 7
sanktionssystemet förändras och orsakerna till att Arbetsförmedlingen lämnar underrättelse kommer att bli fler. Efter det att åtgärdsreglerna träder i kraft begränsas således möjligheterna till jämförelser bakåt i tiden. Denna rapport blir den sista med helårsuppgifter om underrättelser enligt gällande regelverk. 1.2 Frågeställningar Förutom uppdraget i regleringsbrevet att redovisa och analysera underrättelserna för helåret 2012 har IAF valt att besvara följande fem frågeställningar: 1) Finns det skillnader i utvecklingen av andel underrättelser över tid med avseende på olika bakgrundsfaktorer? 2) Finns det någon geografisk skillnad i andel lämnade underrättelser? 3) Finns det någon skillnad mellan olika åldersgrupper med avseende på orsakerna till varför Arbetsförmedlingen lämnar underrättelse? 4) Lämnar Arbetsförmedlingen underrättelser i lika stor utsträckning avseende ersättningstagare i extern jobbcoachningsinsats som avseende övriga ersättningstagare? 5) Hur många ersättningsdagar i genomsnitt (median) har ersättningstagarna fått utbetalade när de får sin första underrättelse? 1.3 Metod och genomförande För att kunna besvara frågeställningarna används uppgifter från IAF:s Statistikdatabas, databaserna Astat och Underrättelsedatabasen samt Arbetsförmedlingens databas Datalagret. Uppgifterna sammanställs och analyseras deskriptivt i tabeller och diagram men även på karta. Diagrammen syftar till att visa den övergripande utvecklingen av lämnade underrättelser. 8 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
2 Arbetsförmedlingens underrättelser under 2012 samt utvecklingen över tid IAF har valt att utöver en redovisning av Arbetsförmedlingens underrättelser för helåret 2012 även redovisa en analys av utvecklingen av underrättelser över tid. Detta görs fördelat på bakgrundsvariablerna kön, ålder, marknadsområden och arbetslöshetskassor. Analyserna är gjorda utifrån diagram över utvecklingen för respektive bakgrundsvariabel. 2.1 Utvecklingen av underrättelser totalt Under 2012 lämnade Arbetsförmedlingen 3 862 underrättelser (13,5 per 1 000 ersättningstagare) vilket är en liten minskning jämfört med antalet underrättelser 2011 som var 4 010 (14,0 per 1 000 ersättningstagare). 6 Diagram 1: Antal underrättelser per 1 000 ersättningstagare, januari 2005 december 2012 Av diagram 1 framgår utvecklingen av antal underrättelser per 1 000 ersättningstagare (andel underrättelser) från och med januari 2005 till och med december 2012. Utvecklingen kan delas in i sex perioder med olika trender. Första perioden var januari 2005 augusti 2006 då antalet per 1 000 låg mellan cirka 2 och 3,5. Från och med september 2006 till och med mars 2007 ökade andelen underrättelser kraftigt (andra perioden). Därefter kom en period med historiskt sett höga andelar underrättelser; under april 2007 juni 2008 var antalet underrättelser per 1 000 ersättningstagare 4,5 7,5. Därefter skedde en 6 Under 2012 var antalet ersättningstagare 286 090 och under 2011 var antalet 286 355. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 9
minskning i andel lämnade underrättelser fram till och med januari 2010 då Arbetsförmedlingen istället lämnade en historiskt sett låg andel underrättelser, 0,9 underrättelser per 1 000 ersättningstagare (fjärde perioden). Från och med februari 2010 till och med november 2010 ökade andelen underrättelser (femte perioden) och fram till och med december 2012 låg andelarna på en tämligen stabil nivå, 2,5 3,5 (sjätte perioden). 2.1.1 Möjliga orsaker till att utvecklingen varierar IAF har i tidigare rapporter 7 redogjort för att prioriteringen av arbetet med kontrollen av de arbetslösa har betydelse för om arbetsförmedlaren lämnar underrättelse eller inte. Under 2007 genomfördes en rad uppmärksammade regelförändringar då bland annat studerandevillkoret togs bort, arbetsvillkoret skärptes och ersättningsnivån sänktes 8. I april 2010 gick Arbetsförmedlingens generaldirektör ut med ett internt gd-meddelande som innehöll instruktioner om vilka särskilda insatser som skulle genomföras för att intensifiera arbetet med arbetslöshetsförsäkringen. Det var således mycket fokus på arbetslöshetsförsäkringen under dessa två perioder vilket kan ha lett till en ökad prioritering. Detta i sin tur kan ha bidragit till att andelen underrättelser var högre under 2007 2008 respektive ökade under 2010. Diagram 2: Antal underrättelser och antal nyanmälda platser, januari 2005 december 2012. 7 Se bland annat rapport 2010:20 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, mörkertalsstudie m.m. 8 Se bland annat IAF:s rapport 2007:8 Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. 10 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
Ytterligare en faktor som kan påverka antalet underrättelser är konjunkturläget. IAF har använt antalet nyanmälda platser som en indikator på konjunkturen, se diagram 2. Från september 2006, när underrättelserna började öka, ökade även antalet nyanmälda platser. Och när underrättelserna därefter låg på en hög nivå, april 2007 juni 2008, var även antalet nyanmälda platser många. Därefter hade antalet underrättelser och antalet nyanmälda platser till en början en gemensam nedgång men när antalet nyanmälda platser under andra halvåret 2009 åter vände uppåt, fortsatte antalet underrättelser att minska för att sedan ligga på en relativt lågt nivå. Det går således inte att säga att det därefter finns ett entydigt samband mellan antalet underrättelser och nyanmälda platser. IAF har vid två tillfällen 9 studerat mörkertalet för antalet underrättelser. 10 I den ena mörkertalsstudien, som avsåg 2007, beräknade IAF utifrån arbetsförmedlarnas egna uppskattningar att de skulle ha lämnat ytterligare ca 10 000 om de hade följt regelverket strikt. Istället lämnade de 13 000. Således skulle arbetsförmedlarna ha lämnat ca 23 000 underrättelser under 2007 om det hade varit möjligt att tillämpa regelverket strikt. I den andra mörkertalsstudien, som avsåg 2009, beräknade IAF utifrån arbetsförmedlarnas egna uppskattningar att de skulle ha lämnat ytterligare ca 8 700 underrättelser utöver de ca 3 500 som faktiskt lämnades. Arbetsförmedlarna skulle således ha lämnat ca 12 000 underrättelser om det hade varit möjligt att tillämpa regelverket strikt. Under 2009 lämnade arbetsförmedlarna 73 procent färre underrättelser än 2007. Om de hade lämnat alla underrättelser som de själva uppger att de borde ha lämnat skulle skillnaden istället vara 47 procent. Således skulle andelen underrättelser under 2009 ändå vara på en lägre nivå jämfört med 2007 även om arbetsförmedlarna skulle ha följt regelverket strikt. Dock skulle skillnaden mellan åren troligtvis inte vara lika stor. 9 Rapporterna 2009:2 Mörkertal för underrättelser till arbetslöshetskassan år 2007 och 2010:20 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, mörkertalsstudie m.m. 10 Mörkertalsstudierna mätte endast det antal underrättelser som arbetsförmedlarna själva uppgav att de skulle ha lämnat och som de är medvetna om att de borde ha lämnat om det hade varit möjligt att tillämpa regelverket kring arbetsförsäkringen strikt. Således mäts inte det mörkertal som arbetsförmedlarna inte har kännedom om. Till exempel de platsanvisningar som hade föranlett underrättelser om arbetsförmedlarna följt upp samtliga anvisningar och kontrollerat att den sökande sökt det anvisade arbetet. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 11
2.2 Utvecklingen av underrättelser kvinnor och män Andelen lämnade underrättelser till kvinnor under 2012 var 13,6 per 1 000 ersättningstagare och till män 13,4. Diagram 3: Antal underrättelser per 1 000 ersättningstagare, januari 2005 december 2012, fördelat på kvinnor och män. Av diagram 3 framgår det att andelen underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnade för kvinnor respektive män under perioden januari 2005 december 2012 följer trenderna i utvecklingen totalt sett. Dock fanns det relativt sett stora skillnader i andel underrättelser mellan kvinnor och män under januari 2005 november 2008. Från december 2008 och framåt var skillnaderna mycket små eller högst temporära. 12 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
2.3 Utvecklingen av underrättelser ålder Under 2012 lämnade Arbetsförmedlingen, liksom tidigare år, högst andel underrättelser till den yngsta åldersgruppen. Arbetsförmedlingen lämnade 20,7 underrättelser per 1 000 ersättningstagare till personer som var 24 år och yngre. Åldersgruppen 25 34 år fick 13,9 per 1 000, 35 54 år fick 12,7 per 1 000 och den äldsta åldersgruppen 55 år och äldre fick 12,0 underrättelser per 1 000 ersättningstagare under 2012. Figur 1: Antal underrättelser per 1 000 ersättningstagare, januari 2005 december 2012, för varje åldersgrupp. 24 år 25 34 år 35 54 år 55 år Totalt - - - - Åldersgrupp Av figur 1 framgår det att andelen underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnade och som avsåg ersättningstagare som var 24 år och yngre under alla månader under perioden 2005 2012 var högre än den totala andelen. I oktober 2008 var skillnaden så stor som 12 underrättelser per 1 000 ersättningstagare. Av diagrammet framgår att när andelen underrättelser har ökat totalt sett har andelen för den yngsta åldersgruppen haft en något kraftigare ökning. Utvecklingen av andelen underrättelser för de övriga åldersgrupperna följer de totala trenderna. Åldersgrupperna 25 34 år och 35 54 år följer tämligen precist den totala utvecklingen medan den äldsta åldersgruppen, 55 år och äldre, ligger lägre än den totala gruppen under i stort sett hela perioden. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 13
2.4 Utvecklingen av underrättelser marknadsområden Eftersom Arbetsförmedlingen organiserade sig i marknadsområden 1 januari 2008 omfattar analyserna i detta avsnitt endast perioden januari 2008 december 2012. Figur 2: Antal underrättelser per 1 000 ersättningstagare, januari 2008 december 2012, marknadsområden. Göteborg Halland Nordvästra Götaland Norra Mälardalen Norra Norrland Småland Stockholm Gotland Södra Götaland Södra Mälardalen Östergötland Södra Norrland Västra Svealand Totalt - - - - Marknadsområde Av figur 2 framgår det att andelen underrättelser som arbetsförmedlarna lämnade i marknadsområde Göteborg Halland oftast var lägre jämfört med den totala andelen under 2008. Januari 2009 november 2012 var dock andelen i Göteborg Halland mer i nivå med den totala andelen. 14 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
Andelen underrättelser i marknadsområde Nordvästra Götaland var, med ett undantag, lägre än den totala andelen hela perioden januari 2008 december 2012. Uppgången under 2010 var inte lika stark som den totala uppgången och andelen underrättelser i Nordvästra Götaland planade ut på en lägre nivå än den totala andelen. Andelen underrättelser i marknadsområde Norra Mälardalen låg i stort sett hela perioden januari 2008 december 2012 över den totala andelen. Som framgår av figur 2 var andelen underrättelser i marknadsområde Småland ända fram till våren 2011, med några få undantag, högre än den totala andelen. Andelen underrättelser i marknadsområdet hade en starkare ökning än den totala andelen under 2010, en trend som fortsatte ända fram till och med maj 2011. Därefter skedde ett trendbrott varpå andelen underrättelser i Småland har legat ungefär i nivå med den totala andelen. Precis i början av den redovisade perioden var andelen underrättelser i Stockholm Gotlands marknadsområde något högre än den totala andelen. Därefter sjönk andelen underrättelser på samma sätt som för den totala andelen varpå andelen underrättelser i Stockholm Gotland under ett par år låg på samma nivå som den totala andelen. Under september 2011 december 2012 låg andelen för marknadsområdet dock något lägre än den totala andelen. Av figur 2 framgår det även att andelen underrättelser i marknadsområde Södra Norrland var i stort sett hela perioden januari 2008 maj 2011 lägre jämfört med den totala andelen. Från och med juni 2011 var dock andelen för marknadsområdet mer i nivå med den totala andelen. Andelen underrättelser i marknadsområde Västra Svealand var under perioden januari 2008 december 2012, med ett par undantag, högre än den totala andelen. Slutligen framgår det av figur 2 att andelen underrättelser lämnade under januari 2008 december 2012 i marknadsområdena Södra Götaland, Norra Norrland, och Södra Mälardalen Östergötland följde de totala trenderna och låg även i nivå med den totala andelen under så gott som hela perioden. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 15
2.5 Utvecklingen av underrättelser arbetslöshetskassor IAF har studerat utvecklingen av Arbetsförmedlingens underrättelser till de arbetslöshetskassor som under perioden januari 2005 december 2012 hade fler än 1 000 ersättningstagare varje månad. Utvecklingen av andelen underrättelser till de arbetslöshetskassor med färre än 1 000 ersättningstagare är svår att tolka på grund av den kraftiga variationen av andel underrättelser som beror på det låga antalet ersättningstagare. Någon analys av dessa arbetslöshetskassor görs därför inte här. Figur 3: Utvecklingen av antal underrättelser per 1 000 ersättningstagare januari 2005 december 2012 för arbetslöshetskassor med fler än 1 000 ersättningstagare. Akademikernas Alfa Byggnads Fastighets GS Handels Hotell- och restaurang IF Metalls Kommunalarbetarnas Forts. nästa sida 16 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
Forts. figur 3 Ledarnas Livsmedelarbetarnas Lärarnas SEKOs Småföretagarnas STs Transports Unionens Visions Totalt - - - - Arbetslöshetskassan Av figur 3 framgår det att andelen underrättelser lämnade till Akademikernas arbetslöshetskassa januari 2005 september 2010 var lägre än den totala andelen. Under oktober 2010 december 2012 var arbetslöshetskassans andel mer i nivå med totalen, dock fortfarande något under. Andelen underrättelser till Arbetslöshetskassan Alfa låg hela den studerade perioden över den totala andelen. Skillnaden mellan den totala andelen och Alfa var 1,2 8,8 underrättelser per 1 000 ersättningstagare. Andelen underrättelser lämnade till Byggnads arbetslöshetskassa låg perioden januari 2005 december 2012 på samma nivå som den totala andelen med undantag för en kraftig avvikelse. Under oktober 2006 oktober 2008 var andelen underrättelser till Byggnads arbetslöshetskassa i de flesta månaderna avsevärt högre än den totala andelen. Skillnaden var som störst 11,7 underrättelser per 1 000 ersättningstagare. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 17
Av figur 3 framgår det också att andelen underrättelser lämnade till GS arbetslöshetskassa under största delen av perioden januari 2005 december 2012 var lägre än den totala andelen, särskilt under 2008 2012. Dock har utvecklingen en tillfällig topp juni 2011 varefter andelen underrättelser till GS arbetslöshetskassa minskade kraftigt medan andelen totalt sett låg stabilt. Skillnaden mellan den totala andelen och GS arbetslöshetskassa var som mest 1,9 underrättelser per 1 000 ersättningstagare i maj 2012. Andelen underrättelser lämnade till Handels arbetslöshetskassa låg i princip hela perioden januari 2005 december 2012 under den totala andelen men ökade svagt från och med februari 2011. I september 2012 sammanföll arbetslöshetskassans andel med den totala. Andelen underrättelser lämnade till Hotell- och restaurangs arbetslöshetskassa låg fram till och med november 2011 i nivå med, och ibland något över, den totala andelen och ökade sedan i förhållande till den totala andelen under perioden december 2011 december 2012. Av figur 3 framgår det även att andelen underrättelser lämnade till IF Metalls arbetslöshetskassa under hela perioden januari 2005 december 2012 följde de totala trenderna. Dock kan man se att andelen underrättelser lämnade till IF Metalls arbetslöshetskassa till och med september 2008 i stort sett var högre än den totala andelen men att andelen från och med februari 2009 istället var lägre än den totala andelen. Andelen underrättelser lämnade till Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa låg fram till och med maj 2010 i nivå med den totala andelen. Under perioden juni 2010 december 2012 blev dock skillnaden mellan arbetslöshetskassan och den totala andelen något större då andelen underrättelser till Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa låg på en något högre nivå. Andelen underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnade till Ledarnas respektive SEKOs arbetslöshetskassor var under i stort sett hela perioden januari 2005 december 2012 lägre än den totala andelen. Andelen underrättelser minskade dessutom för bägge arbetslöshetskassorna under perioden augusti 2011 december 2012 medan utvecklingen totalt sett låg stabilt. Andelen underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnade till Lärarnas arbetslöshetskassa låg till och med september 2010 i nivå med den totala andelen. Mellan oktober 2010 och december 2012 var andelen för Lärarnas arbetslöshetskassa dock till stor del högre än den totala andelen. Av figur 3 framgår det även att andelen underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnade till STs, Visions respektive Unionens arbetslöshetskassor i stort sett under hela perioden januari 2005 december 2012 var lägre jämfört med den totala andelen. Livsmedelsarbetarnas, Transports, Småföretagarnas samt Fastighets arbetslöshetskassor följer i stort sett de totala trenderna och rör sig kring samma nivå som den totala andelen. 18 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
3 Geografisk fördelning av Arbetsförmedlingens underrättelser Figur 4: Antal underrättelser per 1 000 ersättningstagare fördelat på län, 2011 och 2012. 2011 2012 Av figur 4 framgår det att variationen mellan länen var stor med avseende på antal underrättelser per 1 000 ersättningstagare för både 2011 och 2012. År 2012 lämnade Arbetsförmedlingen flest underrättelser avseende ersättningstagare i Södermanlands län (22,9 per 1 000 ersättningstagare) och ersättningstagare på Gotland fick lägst (2,9 per 1 000). Under 2011 lämnade Arbetsförmedlingen flest underrättelser avseende ersättningstagare i Örebro län (19,9 per 1 000 ersättningstagare) och lägst fick ersättningstagare på Gotland (0,9 per 1 000). Södermanlands län ökade mest i andel underrättelser mellan 2011 och 2012, en ökning med 7,1 fler underrättelser per 1 000. Jönköpings län minskade mest, en minskning med 7,4 per 1 000. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 19
4 Orsaker till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser När en arbetsförmedlare lämnar en underrättelse om ifrågasatt rätt om arbetslöshetsersättning ska hon eller han ange minst en orsak till varför. Tidigare hade arbetsförmedlarna fem orsaker att välja mellan. I och med en ändring i systemstödet i december 2006 blev orsakerna fler och också mer detaljerade. I avsnitt 4.2 redovisas därför uppgifter från 2007 och framåt. 4.1 Orsaker fördelat på ålder Tabell 1: Orsaker till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser 2012, andel fördelat på åldersgrupper och orsaker. 24 år 25 34 år 35 54 år 55 år Alla Sökande har ej sökt anvisat arbete 34,5 % 33,7 % 30,3 % 27,3 % 31,2 % Sökande bedöms inte aktivt söka ett lämpligt arbete 22,8 % 20,1 % 23,4 % 31,4 % 23,8 % Sökande bedöms inte vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete minst tre timmar per dag och i genomsnitt 17 timmar i veckan 5,9 % 10,3 % 10,4 % 8,6 % 9,5 % Sökande bedöms inte vara beredd att anta erbjudet lämpligt arbete 4,9 % 8,1 % 9,8 % 9,6 % 8,7 % Sökande har avvisat erbjudet lämpligt arbete 2,6 % 6,4 % 5,4 % 5,7 % 5,3 % Sökande bedöms inte vara anträffbar och ha anmält vistelseadress till Arbetsförmedlingen de dagar för vilka han eller hon begär ersättning 5,6 % 5,4 % 4,6 % 2,4 % 4,6 % Sökande har på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att en anställning eller deltagande i ett program inte kommer till stånd 2,3 % 4,9 % 4,1 % 3,7 % 4,0 % Sökande uppträder så att det finns anledning för Arbetsförmedlingen att förmoda att sökande inte vill eller kan anta något som helst arbete 3,6 % 4,2 % 5,6 % 6,5 % 5,1 % Sökande har avvisat erbjudet lämpligt program 14,7 % 3,0 % 2,8 % 2,2 % 4,3 % Sökande har frivilligt eller utan godtagbar anledning lämnat anställning eller blivit avskedad på grund av otillbörligt uppförande 1,4 % 2,0 % 1,5 % 1,9 % 1,7 % Sökande bedöms inte medverka till att en handlingsplan upprättas 1,4 % 1,8 % 1,6 % 0,6 % 1,5 % Sökande bedöms inte vara anmäld på Arbetsförmedlingen 0,1 % 0,2 % 0,4 % 0,2 % 0,3 % Totalt 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % Av tabell 1 framgår det att den vanligaste orsaken till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelse under 2012 totalt sett var att den sökande inte sökt anvisat arbete. Denna orsak utgjorde 31,2 procent av samtliga angivna orsaker. Den näst vanligaste orsaken var att sökande inte bedömts aktivt söka ett lämpligt arbete. Tillsammans utgjorde dessa två orsaker 55 procent av samtliga orsaker. Den tredje vanligaste var att den sökande inte bedömts vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete minst tre timmar per dag och i genomsnitt 17 timmar i veckan. 20 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
Bland de tre yngsta åldersgrupperna var den vanligaste orsaken att sökande ej har sökt anvisat arbete. Den näst vanligaste orsaken för dessa grupper var att sökande inte bedöms aktivt söka ett lämpligt arbete. För åldersgruppen 55 år och äldre var dessa orsaker också vanligast, men förhållandet var det omvända. De två orsakerna stod för drygt hälften av alla orsaker i samtliga åldersgrupper. Åldersgrupperna 25 34 år och 35 54 år hade orsaken sökande bedöms inte vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete minst tre timmar per dag och i genomsnitt 17 timmar i veckan som den tredje vanligaste. Den tredje vanligaste orsaken för den äldsta åldersgruppen var att den sökande inte bedöms vara beredd att anta erbjudet lämpligt arbete. Av tabell 1 framgår även att den tredje största orsaken för den yngsta åldersgruppen var att den sökande har avvisat erbjudet lämpligt program. Andelen var så stor som 14,7 procent för den yngsta åldersgruppen medan den var endast 2,2 3,0 procent för de tre äldre åldersgrupperna. En förklaring kan vara att, så snart en arbetslös ungdom har varit arbetslös i sammanlagt 90 kalenderdagar under en ramtid av fyra månader, ska Arbetsförmedlingen pröva om en anvisning till jobbgaranti för ungdomar ska göras. 4.2 Orsaker fördelat över tid Tabell 2: Orsaker till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser 2007 2012, andelar fördelat på år och orsaker. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sökande har ej sökt anvisat arbete 33,5 % 31,2 % 17,8 % 17,4 % 26,0 % 31,2 % Sökande bedöms inte aktivt söka ett lämpligt arbete 19,6 % 21,6 % 23,1 % 22,7 % 24,8 % 23,8 % Sökande bedöms inte vara beredd att anta erbjudet lämpligt arbete 10,2 % 9,9 % 9,3 % 10,9 % 11,0 % 8,7 % Sökande har avvisat erbjudet lämpligt arbete 8,2 % 7,2 % 7,6 % 7,4 % 7,0 % 5,3 % Sökande har på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att en anställning eller deltagande i ett program inte kommer till stånd 6,4 % 6,4 % 6,1 % 6,6 % 4,6 % 4,0 % Sökande uppträder så att det finns anledning för Arbetsförmedlingen att förmoda att sökande inte vill eller kan anta något som helst arbete 6,0 % 6,4 % 8,2 % 6,8 % 5,8 % 5,1 % Sökande bedöms inte vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete minst tre timmar per dag och i genomsnitt 17 timmar i veckan 5,3 % 6,7 % 9,6 % 9,8 % 9,4 % 9,5 % Sökande bedöms inte vara anträffbar och ha anmält vistelseadress till Arbetsförmedlingen de dagar för vilka han eller hon begär ersättning 3,9 % 3,3 % 6,9 % 8,0 % 5,3 % 4,6 % Sökande bedöms inte medverka till att en handlingsplan upprättas 2,6 % 2,0 % 2,5 % 2,1 % 1,3 % 1,5 % Sökande har avvisat erbjudet lämpligt program 2,2 % 3,0 % 6,8 % 6,0 % 2,7 % 4,3 % Sökande har frivilligt eller utan godtagbar anledning lämnat anställning eller blivit avskedad på grund av otillbörligt uppförande 1,6 % 1,9 % 1,8 % 1,8 % 1,7 % 1,7 % Sökande bedöms inte vara anmäld på Arbetsförmedlingen 0,4 % 0,4 % 0,3 % 0,4 % 0,4 % 0,3 % Totalt 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 21
Den vanligaste orsaken till varför Arbetsförmedlingen lämnat underrättelser var under åren 2007 2008 respektive 2011 2012 att den sökande ej sökt anvisat arbete. Den näst vanligaste orsaken var att den sökande inte bedöms söka ett lämpligt arbete. Under 2009 och 2010 var förhållandet mellan de båda orsakerna dock det omvända. Dessutom utgjorde de två orsakerna drygt 40 procent av alla orsaker under 2009 och 2010 och övriga år utgjorde de 50 55 procent av orsakerna. Under dessa två år var det något vanligare att man utöver detta angav att den sökande: - uppträder så att det finns anledning för Arbetsförmedlingen att förmoda att sökande inte vill eller kan anta något som helst arbete (2009), - inte bedöms vara anträffbar och ha anmält vistelseadress till Arbetsförmedlingen de dagar för vilka han eller hon begär ersättning (2009 och 2010), - har avvisat erbjudet lämpligt program (2009 och 2010). Under 2009 och 2010 gjorde Arbetsförmedlingen färre platsanvisningar 11 till ersättningstagare jämfört med de övriga åren vilket kan vara en förklaring till varför ej sökt anvisat arbete inte var den vanligaste orsaken under dessa två år. Att den sökande har avvisat erbjudet lämpligt arbete är en orsak som har minskat över åren, från 8,2 procent 2007 till 5,3 procent 2012. Att ange att den sökande inte bedöms vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete minst tre timmar per dag och i genomsnitt 17 timmar i veckan som orsak blev mer vanligt från och med 2009. 11 2012:2 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan 22 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
5 Arbetsförmedlingens underrättelser avseende ersättningstagare i extern jobbcoachningsinsats Under 2011 var det 32 624 ersättningstagare som någon gång under året deltog i en extern jobbcoachstjänst. Under 2012 var det 21 055 ersättningstagare. 1213 Tabell 3: Underrättelser avseende ersättningstagare som deltog i extern jobbcoachning samt totalt, antal och antal per 1 000 ersättningstagare 2011 respektive 2012. Extern jobbcoachning Totalt Antal underrättelser Antal per 1 000 Antal per 1 000 2011 213 6,5 14,0 2012 128 6,1 13,5 Av tabell 3 framgår det att Arbetsförmedlingen 2012 lämnade 128 underrättelser avseende ersättningstagare som under det året deltog i en extern jobbcoachtjänst, vilket innebär 6,1 underrättelser per 1 000 ersättningstagare. Andelen var i stort sett oförändrad jämfört med 2011 då Arbetsförmedlingen lämnade 6,5 per 1 000. Detta kan jämföras med det totala antalet underrättelser per 1 000 ersättningstagare som 2012 var 13,5 och 2011 var 14,0. IAF har tidigare konstaterat att andelen underrättelser avseende ersättningstagare i extern jobbcoachning är lägre än andelen totalt sett 14. Skillnaderna kvarstår således. 12 I IAF:s rapport 2012:12 var skillnaden i antal ersättningstagare mellan första halvåret 2011 och 2012 betydligt större. Denna skillnad berodde på att när den då nya jobbcoachningstjänsten började gälla från och med 1 januari 2012 var det en viss fördröjning innan tjänsten kom igång ordentligt och det var inte förrän under hösten 2012 som tjänsten var igång i full skala. Därför är skillnaderna mellan åren mindre i denna rapport än i rapport 2012:12. Källa: Mailväxling med Lena Clenander, Avdelningen Kompletterande Arbetsförmedlingstjänster, Arbetsförmedlingen 2013-03- 14. 13 Under 2012 var det totala antalet ersättningstagare 286 090 och under 2011 var antalet 286 355. Ersättningstagarna som någon gång under respektive år deltog i en extern jobbcoachstjänst ingår i det totala antalet. 14 2012:12 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 23
6 Antal utbetalade ersättningsdagar vid första underrättelsen IAF redogör i detta avsnitt för hur många ersättningsdagar ersättningstagaren hade fått innan han eller hon fick sin första underrättelse. Den studerade perioden är 2005 2012 och under den perioden har förutsättningarna för ersättningstagarna förändrats. Den 2 juli 2007 togs bland annat möjligheten att kunna få sin ersättningsperiod förlängd med ytterligare 300 dagar bort och nuvarande regler innebär att en ersättningsperiod är 300 dagar. För att få en ny ersättningsperiod måste ersättningstagaren således arbeta upp ett nytt arbetsvillkor. Om man är förälder till barn under 18 år kan man dock få perioden förlängd med ytterligare 150 dagar. IAF tog fram uppgifter för de personer som fick sin första underrättelse någon gång under perioden 2005 2012. Några av dessa hade inte fått några ersättningsdagar innan de fick underrättelse och föll därför bort ur urvalet. Personer som fick en underrättelse på grund av att han eller hon lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller blivit uppsagd blir därmed exkluderade från denna analys. Arbetsförmedlarna kan lämna en underrättelse för en händelse som har inträffat långt bak i tiden. IAF valde därför villkoret att den senaste kassakortsveckan innan underrättelsen lämnades kunde ligga som mest 12 veckor tillbaka i tiden. Följande redovisning består av medianvärde samt 1:a och 3:e kvartilen för antalet uttagna ersättningsdagar respektive antal dagar för längden på ersättningsperioden. Antalet ersättningsdagar kan inte beräknas exakt då arbetslöshetsförsäkringen är en veckoförsäkring. IAF har endast information om vilka veckor ersättning har utgått för, inte vilka dagar. Därför går det inte att exakt beräkna antalet ersättningsdagar fram till datumet då Arbetsförmedlingen lämnade underrättelse. Fakta om median och kvartiler Median är det tal som storleksmässigt ligger i mitten av en ordnad talserie. Om det finns ett jämnt antal tal i talserien är medianen det genomsnittliga värdet av de två tal som ligger i mitten av den ordnade talserien. Den 1:a kvartilen är det tal som delar av en ordnad talserie så att 25 procent av observationerna har ett lägre värde än 1:a kvartilen och 75 procent har ett högre värde. Den 3:e kvartilen är det tal som delar av en ordnad talserie så att 75 procent av observationerna har ett lägre värde än tredje kvartilen och 25 procent har ett högre värde. Exempel: om medianen är 100 dagar innebär det att hälften av ersättningstagarna fick sin första underrättelse inom 100 dagar. Om 1:a kvartilen är 40 dagar innebär det att 25 procent av ersättningstagarna fick sin första underrättelse inom 40 dagar. På samma sätt innebär en 3:e kvartil på 140 dagar att 25 procent av ersättningstagarna fick sin första underrättelse efter 140 ersättningsdagar. 24 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
Tabell 4: Antal ersättningsdagar som ersättningstagarna fick utbetalade innan de fick sin första underrättelse 2005 2012, angett i median och kvartiler för respektive år. Antal uttagna ersättningsdagar innan första underrättelse 1:a kvartilen Median 3:e kvartilen 2005 70 145 248 2006 69 150 269 2007 70 157 270 2008 51 130 245 2009 47 99 197 2010 54 120 216 2011 45 110 208 2012 40 88 177 Av tabell 4 framgår det att hälften av ersättningstagarna som fick sin första underrättelse under 2012 hade fått som mest 88 ersättningsdagar (vilket innebär drygt 17 veckor) vid det tillfälle då den första underrättelsen lämnades. En fjärdedel av ersättningstagarna fick sin första underrättelse innan de hade fått som mest 40 ersättningsdagar (8 veckor). En fjärdedel hade fått minst 177 ersättningsdagar (drygt 35 veckor) innan Arbetsförmedlingen lämnade den första underrättelsen. Som tabell 4 visar har antalet ersättningsdagar vid första underrättelsen varierat under åren. Som lägst var medianen 88 dagar 2012 och som högst 157 dagar 2007. En generell minskning av medianen för antal ersättningsdagar verkar ske från och med 2009. Om man jämför den tredje kvartilen mellan de olika åren har den genomgående legat högt, även efter det att möjligheten att få ersättningsperioden förlängd med 300 dagar tagits bort. Exempelvis hade en fjärdedel av ersättningstagarna under 2010 fått minst 216 ersättningsdagar innan Arbetsförmedlingen lämnade den första underrättelsen. Den tredje kvartilen för 2012, 177 dagar, är den lägsta jämfört med övriga år. Av första kvartilen i tabell 4 framgår det att under 2010 var det en fjärdedel av ersättningstagarna som hade fått som mest 54 ersättningsdagar innan Arbetsförmedlingen lämnade den första underrättelsen. Under 2012 hade en fjärdedel av ersättningstagarna fått 40 dagar innan den första underrättelsen kom. Det kan finnas flera anledningar till skillnaden i hur snabbt en ersättningstagare får sin första underrättelse. En möjlig anledning skulle kunna vara att Arbetsförmedlingens prioriteringar och satsningar påverkar dessa resultat. Om Arbetsförmedlingen satsar på att kontrollera personer som varit långtidsarbetslösa kan det genomsnittliga antalet ersättningsdagar vid första underrättelsen bli högre än om de satsar på att kontrollera nya ersättningstagare. En annan anledning kan vara den borttagna möjligheten att förlänga ersättningsperioden. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 25
7 Slutsatser Många anledningar till variationer i utvecklingen av andelen underrättelser Utvecklingen av andelen underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning har stundtals varierat kraftigt under perioden januari 2005 december 2012. Det är dock svårt att se någon enskild anledning till variationerna. IAF har sedan tidigare 15 sett ett samband mellan prioriteringen av kontrollfunktionen och huruvida arbetsförmedlarna lämnar underrättelse eller inte. Under toppen 2007 och under ökningen 2010 var frågan på olika sätt i fokus vilket kan ha lett till ökad prioritering. Det går inte att se något entydigt samband mellan antalet lämnade underrättelser och konjunkturläget för hela perioden, i det här fallet mätt i antal nyanmälda platser, för perioden 2005 2012. Visserligen ser utvecklingen av antal underrättelser och antal nyanmälda platser ut att följas åt under toppen 2007 2008 och nedgången 2009, men under ökningen av nyanmälda platser från och med andra halvåret 2009 verkar inte sambandet vara lika starkt. Slutligen kan IAF konstatera att skillnaden i andelen underrättelser mellan 2007 och 2009 troligen skulle ha funnits även om arbetsförmedlarna hade lämnat de underrättelser de själva uppger att de borde om de hade följt regelverket strikt. Detta visar mörkertalsstudierna. Dock hade den relativa skillnaden inte varit lika stor som den i nuläget faktiskt är. Det är således svårt att med säkerhet kunna fastställa enskilda anledningar till variationerna i andel underrättelser. Det är istället rimligt att anta att det är flera olika faktorer som på olika sätt har spelat in under den studerade perioden januari 2005 december 2012. Ingen skillnad mellan kvinnor och män Historiskt sett har män haft en högre andel underrättelser än kvinnor. IAF kan dock konstatera att sedan december 2008 finns inte den skillnaden längre. Hög andel underrättelser till unga ersättningstagare Andelen underrättelser för ersättningstagare som är 24 år och yngre har under hela perioden legat över den totala andelen. Även här kan det handla om Arbetsförmedlingens prioriteringar, men det är också tänkbart att de ersättningstagare som har ett större försörjningsansvar är mer måna om att behålla sin ersättning än de som inte behöver försörja någon annan än sig själv. 15 Se bland annat rapport 2010:20 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, mörkertalsstudie m.m. 26 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF
Marknadsområdena avviker i viss mån från den totala utvecklingen Oavsett vilket marknadsområde en arbetsförmedlare arbetar i är det samma regelverk som gäller och de förväntas arbeta med kontrollfunktionen på liknande sätt oavsett marknadsområde. I det stora hela följer utvecklingen av andelen underrättelser i marknadsområdena den totala utvecklingen. Dock är det några marknadsområden som generellt sett avviker. Under i stort sett hela perioden januari 2008 december 2012 har arbetsförmedlarna i Nordvästra Götaland och Södra Norrland lämnat en lägre andel underrättelser medan de i Norra Mälardalen har lämnat en högre andel. Det finns dock andra faktorer än regelverk som kan spela in, bland annat det mer lokala arbetsmarknadsläget, ålder och utbildning på de arbetssökande, ersättningstagarnas regelefterlevnad med mera. Utvecklingen för andelen underrättelser till arbetslöshetskassorna varierar jämfört med den totala andelen IAF kan konstatera att andelen underrättelser fördelat över de olika arbetslöshetskassorna förhöll sig på olika sätt till den totala andelen underrättelser under perioden 2005 2012. Den största avvikelsen har Arbetslöshetskassan Alfa som genomgående har en högre andel underrättelser, vilket kan förklaras av att Arbetslöshetskassan Alfa har störst andel grundbeloppsärenden samt störst andel unga. Geografiska skillnader i andel underrättelser I en analys av andelen underrättelser fördelat på län har IAF funnit att det under både 2011 och 2012 var stora skillnader mellan länen. Under 2012 lämnade Arbetsförmedlingen störst andel underrättelser till ersättningstagare i Södermanlands län och lägst andel till ersättningstagare på Gotland. En viss variation i underrättelseorsaker IAF har funnit en viss skillnad mellan åldersgrupperna när det gäller underrättelseorsaker. Främst framgår det att den tredje vanligaste orsaken för unga var att sökande har avvisat erbjudet lämpligt program. Vid en jämförelse över tid kan IAF även konstatera att sökande har ej sökt anvisat arbete var den vanligaste orsaken till varför Arbetsförmedlingen lämnade underrättelse förutom för 2009 och 2010. Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF 27
Fortsatt låg andel underrättelser avseende ersättningstagare i extern jobbcoachningsinsats IAF har tidigare 16 konstaterat att Arbetsförmedlingen lämnar en lägre andel underrättelser avseende ersättningstagare som deltar i en extern jobbcoachningsinsats jämfört med andel underrättelser totalt sett. Denna skillnad kvarstår även när IAF jämför helåren 2011 och 2012. I IAF:s granskning av Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer 17 framkom att Arbetsförmedlingen vidtog åtgärder i låg omfattning i samband med avvikelserapporter från kompletterande aktörer. Den låga andelen underrättelser avseende ersättningstagare i extern jobbcoachningsinsats kan indikera att Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer fortfarande inte fungerar fullt ut. Antal ersättningsdagar vid den första underrättelsen IAF har i rapporten tagit fram antalet utbetalade ersättningsdagar innan den första underrättelsen lämnades. Utifrån den analysen konstaterar IAF att den första underrättelsen tenderade att komma tidigare i ersättningsperioden 2009 2012 jämfört med tidigare år. 16 IAF:s rapport 2012:12 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan 17 IAF:s rapport 2012:4 Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer 28 Arbetsförmedlingens underrättelser 2012 - redovisning och analys, IAF