Resultatredovisning 2007
Innehållsförteckning Förord...4 1. Övergripande verksamhetsmål...5 a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv... 5 b) Ett barnperspektiv... 5 c) Internationellt och interkulturellt utbyte... 6 2. Stöd till regionala resurscentrum för film och video...8 a) Bidragsgivningens fördelning... 8 b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna... 8 3. Stöd till film i skolan... 11 a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa... 11 b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna...12 4. Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av värdefull film... 14 a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa...14 b) Den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter...17 5. Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk... 20 a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa... 20 b) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version...21 c) Den tekniska utvecklingen på området...22 6. Arkiv, dokumentation, Cinemateket... 23 a) Filmarkivet åtgärder, resultat och nyttjande...23 b) Mängden omkopierad kortfilm samt antalet restaurerade svenska färgfilmer... 24 c) Samarbetet med forskarsamhället och Statens ljud- och bildarkiv...25 d) Biblioteket och bildarkivet åtgärder, resultat och nyttjande...25 e) Cinemateket åtgärder, resultat och nyttjande... 26 7. Filmarkivet i Grängesberg... 29 a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa... 29 b) Antalet depositioner och förvärv (donationer) samt omfattningen av arkivets nyttjande... 29 8. Informationsverksamhet... 31 a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa...31 9. Utlandsverksamhet... 33 a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa...33 b) Antalet svenska filmer som deltagit vid centrala festivaler...35 10. Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013... 37 a) Vilka av den nationella strategins prioriteringar som är relevanta för Filminstitutet och vilka av institutets verksamheter som berörts eller kommer att beröras...37 b) Formerna för medverkan och samverkan med det organ som har det regionala utvecklingsansvaret i länet... 38 c) Planerade och genomförda insatser med andra berörda centrala myndigheter och aktörer... 38 2
11. EU:s MEDIA-program... 40 a) Antalet svenska ansökningar till EU:s MEDIA-program... 40 b) Antalet svenska ansökningar som beviljats stöd... 40 c) Hur mycket EU-medel som utbetalats till svenska projekt... 40 Bilaga 1. Digital biografutveckling 2007... 41 a) Tendenser under året...41 b) Framtida utvecklingstendenser...45 3
1. Övergripande verksamhetsmål Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet. Ett barnsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Filminstitutets verksamhet. a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Filminstitutet har de senaste åren arbetat aktivt med jämställdhet och mångfald såväl internt som externt. I samband med att Filminstitutets jämställdhetsplan reviderades genomfördes en enkät bland alla anställda i syfte att undersöka arbetsmiljön ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Sammanställningen av undersökningen är ännu inte helt slutförd men det mesta tyder på att arbetet och arbetsmiljön vid Filminstitutet lämpar sig mycket väl för bägge könen och att det finns goda förutsättningar att förena arbete och familjeliv. Filminstitutet har under året arrangerat ett heldagsseminarium för alla anställda på temat mångfald. Syftet med seminariet var att öka kunskapen om hur ett mångfaldsperspektiv skall integreras inom alla olika verksamheter. Under året har Filminstitutets olika enheter utarbetat verksamhetsplaner vari enhetens arbete med mångfald redovisas. Inom ramen för Filminstitutets övergripande verksamhetsplan har en mångfaldspolicy utarbetats. Den slår fast att Filminstitutet har höga ambitioner när det gäller jämställdhet och mångfald, att vi strävar efter att rekrytera medarbetare med skiftande bakgrund samt att jämställdhet och mångfald ska finnas i hela vår organisation, på alla nivåer och bidra till vår verksamhetsutveckling. Vidare slår den fast att alla har ett ansvar för jämställdhet och mångfald men att ett särskilt ansvar åvilar cheferna som ska vara pådrivande i dessa frågor. Den totala könsfördelningen inom Filminstitutet är mycket jämn med en mindre överrepresentation av kvinnor. Av 108 anställda är 56 kvinnor och 52 män. Inom ledningen är könsfördelningen också jämn; av 13 enhetschefer är 7 kvinnor och 6 män. Dock är männen klart underrepresenterade i ledningsgruppen där 2 av 6 ledamöter är män. Avdelningen Produktionsstöd har under året arbetat aktivt för att förverkliga Filmavtalets mål om att stödet till svensk filmproduktion skall fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Målet innebär att andelen kvinnor i för filmproduktionen centrala funktioner skall öka under avtalsperioden. Inom stödet till import och lansering av kvalitetsfilm har filmer från Asien, Afrika och Sydamerika prioriterats, då filmer från dessa världsdelar är sällsynta på den svenska biografrepertoaren. Inom samma stöd har avseende fästs vid om filmerna haft en kvinnlig regissör. Filminstitutet har under 2007 fördelat ett stöd till International Female Film Festival i Malmö, en filmfestival med fokus på kvinnliga filmare. Under året har Cinemateket dessutom arrangerat flera evenemang för att lyfta fram kvinnliga filmskapare. b) Ett barnperspektiv Ett övergripande barnperspektiv har under året integrerats i Filminstitutets verksamhet framförallt genom tre satsningar. 5
Inom avdelningen Publiken har en särskild enhet - Barn och ungdom inrättats med syftet att samordna Filminstitutets aktiviteter inom det filmpedagogiska området. Enheten arbetar för att tillgodose barn och ungdomars tillgång till ett varierat filmutbud, för att utveckla barn och ungdomars förmåga att reflektera kring film och media samt för att öka barn och ungdomars möjligheter att uttrycka sig med rörliga bilder. Inom avdelningen Produktionsstöd finns en särskild barnfilmskonsulent med ansvar för stöd till filmer som riktar sig till en barnpublik. Dessutom har ett utvidgat uppdrag tilldelats Cinemateket för att tillgängliggöra filmarvet för barn och ungdomar. Att öka barns och ungas delaktighet och inflytande är ett centralt mål med Filminstitutets stöd till film i skolan. Ett viktigt syfte med stödet till regionala resurscentrum är också att utveckla barns och ungdomars möjligheter till eget skapande i hela landet. I november 2006 lanserades www.dvoted.net, en webbplats för unga filmintresserade i Norden, där ungdomar kan lägga upp sina filmer och få råd och tips av mentorer i form av erfarna nordiska filmarbetare. Projektet har tagits fram i samarbete mellan de nordiska filminstituten och med stöd från Nordiska Ministerrådet. Till och med 2007 har 5 373 brukare registrerat sig på webbplatsen. Av dessa brukare utgörs mer än 40 procent av svenska ungdomar. c) Internationellt och interkulturellt utbyte Filminstitutet är i dag starkt internationaliserat inom alla sina grenar produktion, arkiv, information, distribution och visning. Det internationella perspektivet är därmed integrerat i hela Filminstitutets verksamhet. Utlandsavdelningen har ett särskilt ansvar att förse festivaler över hela världen med ny svensk film och förmedla kontakter mellan svensk och utländsk filmbransch. Även en rad olika särskilda satsningar genomförs bl.a. filmveckor. Dessutom visar Cinemateket film från hela världen, biblioteket förser svensk allmänhet och forskare med internationell filmlitteratur, filmarkivet visar verk ur den svenska filmhistorien på arkiv, cinematek och festivaler över hela världen. Intresset för den svenska modellen för skolbio väcker stor internationell uppmärksamhet. Under de olika avsnitten i denna redovisning ges en fylligare beskrivning av hur internationaliseringen griper in i Filminstitutets olika verksamheter Organiserat samarbete Filminstitutet är aktivit inom flera olika internationella organ såsom EFAD (European Film Agency Directors), EEP (European Film Promotion), Scandinavian Films, EDCF (European Digital Cinema Forum), FIAF (internationella filmarkivfederationen) som alla är viktiga forum för kunskapsutbyte och kontakter. Särskilt samarbete med Vietnam Under 2006 utvidgades samarbetet med det Vietnamesiska Filminstitutet till att omfatta även frågor kring film i skolan. Samarbetet med Vietnam inom filmområdet inleddes 2002 och avsåg inledningsvis arkivfrågor samt frågor om utformning av och inriktning på nationell filmpolitik. Samarbetet genomförs med stöd från SIDA. I januari 2007 besökte en svensk delegation Hanoi och Ho Chi Minh City för att genomföra workshops med lärare och skolledare. I augusti besökte en grupp vietnamesiska lärare och skolledare Sverige. Som en del i firandet av Astrid Lindgren 100 år genomfördes i november en serie filmvisningar i Hanoi och Ho Chi Minh City, baserade på Astrid Lindgrens böcker. 6
Under 2007 genomfördes även flera aktiviteter på arkivområdet. Två vietnamesiska delegationer besökte Sverige. Under hösten genomförde personal från Statens ljud och bildarkiv (SLBA) och Filminstitutet workshops på arkiven i Hanoi och Ho Chi Minh City. I syfte att ge svensk publik tillgång till ny vietnamesisk film visade Cinemateket ett urval av filmer. Dessa filmer visades också under Göteborg International Film Festival. Filmpedagogiskt samarbete Svenska Filminstitutet har under året samarbetat med Sveriges Ambassad i Washington om en temasatsning kring barns rättigheter och svensk barnkultur på House of Sweden i Washington. Arrangemanget genomfördes 12 september till 25 november 2007 och kallades Children First. I satsningen ingick bland annat konferensen Children and Media, som arrangerades tillsammans med The UNESCO International Clearinghouse vid Nordicom, Göteborgs universitet samt Medierådet. Den 20-21 november 2007 deltog Svenska Filminstitutet i det dialogseminarium om barn- och ungdomskultur som Sveriges ambassad i Österrike genomförde i samarbete med kulturhuset Dschungel Wien. Seminariet hade namnet Schweden Wochen och omfattade visningar av svensk barn- och ungdomsfilm. Som en uppföljning av det initiativ som togs av Sveriges ambassad i Storbritannien hösten 2007, kallat Small Feet Go Far, arrangerade Svenska Filminstitutet och Sveriges ambassad i Storbritannien ett uppföljande möte i London den 5-6 december. Svenska Filminstitutet har sedan 2006 deltagit i det utvecklingsarbete kring media literacy som initierats av Medieprogrammet inom Europeiska kommissionen. Filminstitutets har haft en ledamot i Medieprogrammets expertgrupp. Arbetet har bland annat resulterat i dokumentet A European Approach to Media Literacy in the Digital Environment (COM 2007:833). Svenska Filminstitutet avser att i framtiden ytterligare fördjupa och utveckla det europeiska och internationella utbytet inom det filmpedagogiska området. 7
2. Stöd till regionala resurscentrum för film och video Målet är att genom stöd till regionala resurscentrum främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom. Stödet avser tre huvudområden: pedagogik, visning och produktion. a) Bidragsgivningens fördelning År 2007 fördelades 15 855 000 kr till 19 regionala resurscentrum för film och video, vilket är samma belopp som föregående år. Även fördelningen mellan de olika regionerna är oförändrad. Stöd till regionala resurscentrum för film och video år 2007 (kr) Län Regional aktör Stöd från Regional EU-stöd Filminstitutet Motprestation Västra Götaland Film i Väst 2 185 000 10 070 000 Norrbotten Filmpool Nord 1 330 000 4 500 000 1 250 000 Värmland Film i Värmland 1 330 000 4 000 000 Västernorrland Film i Västernorrl. 1 330 000 3 920 000 Kalmar, Kronoberg och Blekinge Reaktor Sydost 1 200 000 1 970 000 Dalarna Film i Dalarna 1 140 000 2 750 o00 Skåne Film i Skåne 950 000 5 510 000 Stockholm Film Stockholm 950 000 3 430 000 Västerbotten Film i Västerbotten 855 000 4 250 000 1 430 000 Jämtland Filmpool Jämtland 760 000 1 160 000 Gotland Film på Gotland 475 000 2 940 000 Västmanland Film i Västmanland 475 000 1 250 000 Örebro Film i Örebro 475 000 480 000 Halland Film i Halland 400 000 1 150 000 Södermanland Film i Sörmland 400 000 1 450 000 Gävleborg Film Gävleborg 400 000 1 510 000 Jönköping Film i Jönköp. län 400 000 460 000 Östergötland Film i Öst 400 000 880 000 Uppsala Film i Uppland 400 000 630 000 Summa 15 855 000 52 310 000 2 680 000 Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Svenska Filminstitutets stöd ska stimulera utveckling av filmverksamhet inom tre huvudområden: pedagogik, visning/spridning och i viss utsträckning även inom produktion. Ett mål för stödet är att samtliga regioner ska ha tillräckliga resurser för att kunna upprätthålla en miniminivå av verksamhet inom dessa huvudområden. Detta har under senare år resulterat i att så gott som alla regioner är verksamma inom dessa tre områden, även om satsningarnas storlek kan variera kraftigt mellan länen. Fördelning av stöd till regionala resurscentrum (kr) År Antal regioner/regionala aktörer Stöd från Svenska Filminstitutet Regional motprestation, regionala resurscentrum EU-stöd 2005 21/19 15 400 000 46 850 000 12 570 000 2006 21/19 15 855 000 45 090 000* 5 520 000 2007 21/19 15 855 000 52 310 000 2 680 000 Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. * Att beloppet sjunkit hänger samman med att Västra Götalandsregionen kraftigt ökat motprestationen till regionala produktionscentrum, på bekostnad av motsvarande till regionala resurscentrum. 8
Ett villkor för stöd är regionala motprestationer, det vill säga skattefinansierat stöd från landsting och kommuner. Av redovisningen ovan framgår att det statliga stödet i stort sett varit oförändrad under perioden. Stödet från EU har samtidigt minskat kraftigt. Den regionala motprestationen ökade dock under 2007. Under 2007 har Filminstitutet, i dialog med några pilotregioner, diskuterat en utveckling av stödet. Det handlar om att upprätta överenskommelser mellan stat och region när det gäller den regionala filmutvecklingen. Utgångspunkten har varit att förbättra samarbetet, underlätta för långsiktighet och att tydliggöra ansvarsfördelningen samt mål och uppföljning. Från regionalt håll framfördes behov av rörliga medel för att kunna satsa på filmpolitiskt intressanta utvecklingsprojekt i samverkan med Filminstitutet. Planeringen av överenskommelser fortsätter under 2008. Pedagogik Under 2007 har alla regionala resurscentrum bedrivit verksamhet inom det film- och mediepedagogiska området. Hos mindre resurscentrum saknas ofta medel för att arbeta med samtliga tre huvudområden, och där prioriteras insatser för barn och ungdom i enlighet med riktlinjerna för stödet. Filminstitutet har genom enheten Barn och ungdom arrangerat flera nätverksträffar och seminarier för regionala filmkonsulenter för att fortbilda och stärka dem i det filmpedagogiska arbetet. En central uppgift för regionala resurscentrum är att långsiktigt stödja kommunernas arbete med att utveckla det filmpedagogiska arbetet i skolan. Under 2007 har samtliga resurscentrum arrangerat studiedagar för lärare och en del har också genomfört rektorsutbildningar. En tydlig tendens är att allt fler resurscentrum väljer att satsa på samordning, nätverksbyggande och utbildning av lärare framför att hålla egna kurser för elever i länets skolor. Detta är positivt då regionala resurscentrum i första hand ska ha en samordnande roll, det vill säga utveckla och stödja verksamhet som bedrivs på lokal nivå. En annan del av regionala resurscentrums verksamhet handlar om att stödja barns och ungas eget skapande inom rörlig bild på fritiden, vilket sker i form av handledning och annat stöd till unga filmare. De flesta resurscentrum har under året såväl ekonomiskt som konsultativt bidragit till att stödja lokala medieverkstäder. Visning Visning och spridning är det ofta minst prioriterade av de tre verksamhetsområdena både budgetmässigt och personellt. Endast ett fåtal regionala resurscentrum har konsulenter med särskilt uppdrag att arbeta med detta område. I huvudsak beror detta på bristande resurser och flera resurscentrum påtalar behovet av förstärkning inom detta verksamhetsområde. Det finns ett stort och ömsesidigt behov av en förstärkt dialog mellan Filminstitutet och regionerna kring biograf- och distributionsfrågor som bland annat hänger samman med den snabba teknikutvecklingen. Många av landets biografer riskerar att slås ut under den kommande övergången från analog till digital teknik. För att motverka en sådan utveckling krävs att regioner och kommuner engagerar sig i sina lokala biografer. Filminstitutet har därför arbetat offensivt för att samtliga regioner ska öka sitt ansvarstagande gentemot biografägarna i länet. Bland annat arrangerades under hösten en regional träff om biograf- och visningsfrågor på Filmhuset. Under 2007 har alla resurscentrum på olika sätt verkat för att tillgängliggöra regionalt producerad film i sina respektive län. Många ger ut dvd-samlingar med regionalt finansierad film. Flera resurscentrum distribuerar regionalt producerad film via lokala bibliotek. En majoritet bidrar till arrangemang av seminarier och filmvisningar, där regionalt producerade filmer exponeras. De flesta resurscentrum har också engagerat sig i och stött andra festivaler som arrangerats i regionen. 9
För fjärde året i rad har samtliga regioner arrangerat videofestivaler för barn och unga, för vilka enhetliga riktlinjer gällt över hela landet, och där de vinnande bidragen deltar i den nationella filmtävlingen Novemberfestivalen i Trollhättan. Enligt redovisningar från länen lämnades totalt 632 bidrag in till de regionala festivalerna 2007. Av dessa filmer var cirka 32 procent gjorda av flickor, cirka 59 procent av pojkar och cirka 9 procent av blandade lag. Detta innebär att andelen inskickade bidrag från flickor har ökat något jämfört med 2006. Produktion Enligt redovisade uppgifter fördelades sammanlagt 16 063 000 kronor till samproduktion av kort- och dokumentärfilm 2007, vilket är en ökning jämfört med 2006. En något större del av beloppet fördelades till dokumentärfilm än till kortfilm. Cirka 3,7 miljoner kronor satsades i växthusprojekt som riktar sig till unga filmare (i en del fall också unga i karriären ). Denna satsning ligger helt i linje med uttalade ambitioner att rikta stödet till insatser för ungdom. Nästan alla resurscentrum har stöttat filmskapare genom utlån av digital inspelningsutrustning och ibland också redigeringsutrustning. I några fall handlar det också om små ekonomiska bidrag. Totalt har omkring 370 projekt beviljats stöd 2007. Sammanlagt premiärvisades 137 regionalt samfinansierade kort- och dokumentärfilmer under året. Regionalt finansierad kort- och dokumentärfilm 2005-2007 2005 2006 2007 Summa fördelat stöd (kr) 11 882 000 14 457 000 16 063 000 Antal premiärvisade filmer 64* 106 137 *Avser enbart de premiärvisade filmer som inkluderades i rapporten Regionalt finansierad kort- och dokumentärfilm 2005. 10
3. Stöd till film i skolan Målet är att genom stöd till skolbio ge barn och ungdomar möjlighet till kvalitativa filmupplevelser på biograf samt till att fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder och om filmarvet. a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Svenska Filminstitutet fördelar ekonomiskt stöd till kommuner som vill initiera eller utveckla verksamhet med skolbio och arbete med film i skolan. Stödet fördelas i regel under maximalt tre år, varefter kommunerna förväntas ta över det ekonomiska ansvaret för arbetet. Målet är att kommunerna ska etablera och upprätthålla en lokal organisation som utifrån skolornas behov och intressen arbetar för att förmedla filmupplevelser på biograf till elever på skoltid och som lokalt kan driva arbetet med att fördjupa kunskapen om film och andra medier hos lärare och elever. Ambitionen är att eleverna också ska få möjlighet att analysera och diskutera film samt tillfälle att själva uttrycka sig med rörliga bilder. Under 2007 fördelades stöd till 77 filmpedagogiska projekt i 74 kommuner. Totalt fördelades 3 446 000 kronor. Resultatet av Filminstitutets arbete är att allt fler kommuner tagit ansvar för arbetet med skolbio och film i skolan. Under 1996 till 2007 har antalet kommuner som bedriver skolbio utan stöd från Filminstitutet ökat från 57 till 124 kommuner. Filminstitutets fokus har i och med detta allt mer förflyttats från att bidra till att initiera verksamhet med skolbio och film i skolan, till att fungera som resurs och stöd för att utveckla det arbete som kommuner och skolor själva bedriver. Det sker bland annat genom utgivning av filmpedagogiskt material, genom att säkerställa att det finns en repertoar av film lämplig för barn- och skolbio, och genom att initiera och utveckla nätverk och mötesplatser för dem som arbetar med film- och mediepedagogiska frågor vid regionala resurscentrum samt i Sveriges kommuner. Filminstitutet har under de senaste åren kunnat fördela stöd till olika typer av utvecklingsprojekt som lett fram till att kommuner formulerat mediepedagogiska program eller planer för kompetensutveckling. Under 2007 beviljades 13 kommuner stöd för att dokumentera, utvärdera och utveckla verksamhet med film och andra medier i skolan. Ett flertal av dem har inlett samarbete med Dramatiska institutet kring kompetensutveckling av lärare. Under 2007 har Filminstitutet fortsatt de särskilda satsningar som inletts under 2006 vad gäller att stimulera verksamhet och skapa nätverk för dem som arbetar med film tillsammans med döva och hörselskadade elever samt de som arbetar med film i särskolan. Satsningen på film i särskolan har lett fram till att Dramatiska institutet under 2008 genomför en uppdragskurs på 6 högskolepoäng som behandlar praktiskt arbete och teori kring rörlig bild och lärande i särskolan. Samverkan med lärarutbildningar Svenska Filminstitutets bedriver ett långsiktigt arbete med att öka kunskapen om film och andra medier i skola och lärarutbildning. Företrädare för lärarutbildningar och regionala resurscentrum bjuds årligen in till de filmpedagogiska konferenser som Svenska Filminstitutet anordnar. Filminstitutet samarbetar även med Dramatiska Institutet rörande lärarutbildningar. Seminarier, konferenser och nätverksträffar Filminstitutet arrangerade vid Göteborg Film Festival, BUFF Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och vid Umeå filmfestival seminarier om skolbio, mediepedagogik och lokalt publikarbete för lärare, skolledare och kultursekreterare. 11
Sedan 2002 har Filminstitutet samarbetat med Riksteatern och Statens kulturråd om att arrangera en årlig nationell konferens för regionala kulturkonsulenter. I planeringsarbetet med årets konferens deltog också Rikskonserter. Konferensen ägde rum på Filmhuset den 7:e november och hade temat barns och ungas rätt till kultur. Under året samarbetade Svenska Filminstitutet med Föreningen Datorn i utbildningen, KK-stiftelsen, Svenska Kommunförbundet, Myndigheten för skolutveckling och Utbildningsradion kring ett arrangemang för lärare och skolledare kallat SVIT Språk och kommunikation med medier och IT i skolan. Arrangemanget ägde rum i oktober 2007 och utgick från en sändning från Utbildningsradion som följdes av regionala konferenser ute i landet. Filminstitutets import och distribution av film Inom ramen för uppdraget Film i skolan bedriver Svenska Filminstitutet en viss egen import av film samt genomför kontinuerliga övertag av filmkopior från andra filmdistributörer för att säkerställa en bred och varierad repertoar av film för skolbio. Även filmer lämpliga för filmklubbar och filmstudiorörelse övertogs. Totalt finns i Svenska Filminstitutets distribution av biograffilmer cirka 500 långfilmer samt ett stort antal kortfilmer. Under 2007 genomfördes 2 003 visningar av filmer i Filminstitutets distribution. Bland dessa ingick tre nya matinéprogram för den yngsta biopubliken. Under 2007 har Svenska Filminstitutet och Utbildningsradion tillsammans gett ut dvdmaterialet Folkhemmets baksida till stöd för skolans arbete om 1900-talets svenska historia. Materialet består av dokumentärfilmer och kortfilmer kring barnhemsplaceringar och tvångssteriliseringar. Materialet knyter an till Klaus Härös långfilm Den nya människan. Till dvd:n hör ett häfte med essäer som presenterar filmerna. Utgivningen är en del i ett pilotprojekt kring hur pedagogiska filmmaterial kan utformas. Satsning på klassiker Titlar från Filminstitutets projekt Klassiker på bio, där 17 titlar importerades för biografdistribution under 2001-2005, har under året erbjudits och visats inom ramen för skolbio och filmklubbar för ungdomar. 2006 påbörjade Svenska Filminstitutet ett arbete med ett studiematerial i form av en dvd med filmklipp ur svenska och internationella filmklassiker samt presenterande texter. Det har visat sig vara ett komplicerat arbete att lokalisera rättighetsinnehavare och förhandla rättigheter för detta material. Under 2007 har kontakter knutits med de övriga filminstituten i Norden och diskussioner om ett eventuellt samarbete pågår. b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna Kommunala visningar av skolbio Totalt antal Antal kommuner kommuner med som bedriver stöd från skolbio Filminstitutet Antal kommuner utan stöd från Filminstitutet Kommuner med kommunövergripande verksamhet* Totalt antal besök på skolbio 2004 2005 213 61 152 144 639 305 2005-2006 169 48 122 132 540 301 2006-2007 176 52 124 135 533 351 * Kommuner där samtliga elever erbjuds skolbio. Organiserad skolbioverksamhet bedrevs läsåret 2006 2007 i 176 av Sveriges 290 kommuner. De höga talen för 2004-2005 förklaras av att statistiken för detta läsår inkluderar alla kommuner som tog del av de subventionerade visningar av Hip Hip Hora! som erbjöds inom ramen för ett projekt som Svenska Filminstitutet och 12
Myndigheten för skolutveckling genomförde på uppdrag av Utbildnings- och kulturdepartementet. Sedan Svenska Filminstitutet 1996 inledde en årlig kartläggning av skolbioverksamheten i Sverige har utvecklingen visat att allt fler kommuner tar ansvar för arbetet med skolbio genom att själva fortsätta bedriva verksamheten också efter att det treåriga stödet från Filminstitutet har upphört. Det totala antalet föreställningar och besök på skolbiovisningarna har dock minskat något. En förklaring till detta är att allt fler kommuner därmed finansierar skolbion helt med egna medel, eftersom kostnaderna för skolbion då ska rymmas inom befintlig budget i konkurrens med annan kulturverksamhet. Många kommuner som under stödperioden låtit samtliga elever ta del av skolbio väljer efter stödperiodens slut att rikta verksamheten till ett begränsat antal årskurser. Vissa kommuner som under stödperioden bekostat bussning av elever från byskolor till biografen avstår från detta då stödet upphört. Ytterligare en förklaring till det minskade antalet besök är också att elevunderlaget har minskat de senaste åren. 13
4. Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av värdefull film Målet är att stimulera till förnyelse och utveckling av distribution och visning av värdefull film samt att säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet. Målet är vidare att upprätthålla och utveckla biografens roll som kulturell mötesplats i hela landet och att medverka till att antalet biobesök ökar. a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Filminstitutet främjar distribution och visning av värdefull film genom stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm, stöd till import och lansering av kvalitetsfilm, stöd till visningsorganisationer, stöd till filmfestivaler samt stöd till biografer. Under 2007 har Filminstitutet låtit göra en oberoende utvärdering av samtliga dessa stöd. Därutöver har Filminstitutet också fört samtal med stora delar av filmbranschen rörande frågor om distribution och visning av värdefull film. Utvärderingen och samtalen med branschen låg till grund för arbetet med en handlingsplan som Filminstitutet genomförde under hösten. När handlingsplanen offentliggjordes den 20 november redovisades en rad planerade förändringar av stöden. Ökad satsning på visning och distribution av kvalitetsfilm, förstärkt samarbete mellan Filminstitutet och filmbranschens olika aktörer, samt stöd till samverkan mellan kommuner och biografer var centrala teman i denna handlingsplan. Stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm Stödet är ett titelstöd för enskild distribution av en film eller för samdistribution av flera filmer. Det är teknikneutralt och kan därmed gå till utgivning på dvd, visning på biograf eller annan visningsform, undantaget tv. Fördelning av stödet till kortfilm och dokumentär (kr) Fördelat stöd Andel kortfilm Andel dokumentärfilm 2005 1 627 450 35 % 65 % 2006 1 495 200 47 % 53 % 2007 1 490 000 27,5 % 72,5 % Under året har omkring 410 000 kronor fördelats i stöd till spridning av kortfilm, och omkring 1 080 000 kronor till spridning av dokumentärfilm. Kortfilmerna bestod till större delen av barnfilmer. Flertalet dokumentärer var av så kallad 58-minuters tevelängd. En förklaring till att dokumentärfilmens andel har ökat under året är den allt svårare marknaden för profilerade kvalitetsfilmsdistributörer. Detta har medfört att distributörerna undviker att satsa på de mest osäkra projekten. Dokumentärer, kortfilmspaket för barn samt profilerade kortfilmssamlingar på dvd med en tydlig målgrupp har generellt sett större kommersiell potential än övriga kortfilmer. Fördelning av stödet per projekt och visningsform (dvd/bio) Antal projekt Andel dvd Andel bio 2005 55 81 % 20 % 2006 45 80 % 49 % 2007 67 83 % 40 % Kommentar: Eftersom många projekt innebär samdistribution på biograf/dvd är summan ibland mer än 100 %. Antalet projekt som fått stöd har ökat under 2007 i jämförelse med föregående år. En förklaring till detta är att andelen av stödet som gått till biograflanseringar har minskat. Biograflanseringar är generellt sett dyrare än dvd-lanseringar. En del av ökningen beror också på att stödet har gått till projekt som har haft delfinansiering från andra håll och därmed efterfrågat mindre stöd från Filminstitutet. 14
Förfilmsvisningar på biograf (det vill säga kortfilm som ligger före en långfilm) möjliggjordes under året genom stöd till distributörer som Folkets Bio och Triangelfilm (fram till konkursen sommaren -07). Tendensen från 2006 att kortare dokumentärfilmer och i viss mån även annan kortfilm lanseras digitalt på bio har till en del fortsatt också under 2007. Dvd-utgivna samlingar med enskilda regissörers kortfilmer är ett koncept som blivit allt vanligare utomlands och nu även i Sverige. Under 2007 har stöd fördelats till samlingar med regissörer som till exempel Håkan Alexandersson och Per Carlesson. De ekonomiska marginalerna för dvd-distribution av kort- och dokumentärfilm är i de flesta fall fortfarande mycket små, och utan Filminstitutets stöd skulle få av projekten bli av. Det är också få distributörer som intresserar sig för sådan distribution. Den förhoppning om nytänkande distributionsprojekt på nätet som funnits under ett antal år har inte infriats under 2007 men de nya regelverk som tagits fram under året kommer möjligen att ge incitament till distribution i nya medier. Ett helt nytt slags projekt var dock Konstbio där konstfilm visades som förfilm till biografen Stures ordinarie repertoar tillsammans med en serie offentliga samtal om konst och film. Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm Importstöd ges till filmer med högt konstnärligt värde som saknar egen ekonomisk bärkraft. Prioritering görs också för filmer som riktar sig till barn och ungdom. Dessutom tas hänsyn till språkområde, huruvida det är ovanligt på den svenska repertoaren med filmer från ett specifikt land, filmens angelägenhetsgrad samt om filmen har en kvinnlig regissör. Fördelning av stöd till import och lansering (kr) Fördelat stöd Antal stöd EU/EES USA/ Asien Östeuropa Övriga Canada (utom EU) 2005 4 030 000 44 57 % 20 % 18 % - 5 % 2006 3 205 000 33 43 % 18 % 15 % 15 % 9 % 2007 3 095 000 31 65 % 16 % 13 % 3 % 3 % Under 2007 beviljades 31 filmer importstöd. Om inte importstödet hade funnits skulle troligtvis en stor del av dessa filmer inte ha kommit till Sverige eller inte fått biograflansering. För de smalare kvalitetsfilmer som trots allt skulle nå den svenska biografrepertoaren skulle lanseringarna och därmed möjligheterna att nå en publik vara betydligt mindre utan importstödet. Att den totala summan fördelat stöd har varierat från år till år beror på att ett beviljat importstöd ibland återbetalas, eller inte betalas ut, på grund av att en affär inte går i lås. De medlen tillförs då nästkommande år. Detta låg bakom den till synes mycket högre summan för 2005. Den geografiska fördelningen mellan de ansökta titlarna och de titlar som beviljas stöd under året är i princip identisk. Den överlägset största andelen av ansökningarna och de beviljade stöden gäller filmer från EU/EES-området. En stor anledning till detta är att man för dessa filmer också kan erhålla bidrag från EU:s MEDIA-program. När det gäller filmer från övriga världen finns inga stöd att söka utöver importstödet. Därför innebär det en större ekonomisk risk att importera en film från t ex Asien, Afrika eller Sydamerika än att importera en liknande europeisk film. Vid bedömning har filmer från dessa områden prioriterats, eftersom det handlar om länder och språkområden som är ovanliga på den svenska biografrepertoaren. En bidragande orsak till att andelen filmer från EU/EES-området är större än förra året och att andelen filmer från Östeuropa blivit lägre är att Rumänien, ett av Europas mest intressanta filmländer, gått med i EU under 2007 och därmed bytt geografisk kategori. Andelen kvinnliga regissörer av långfilm ligger nationellt och internationellt på en låg nivå. Det gäller även filmer som söker importstöd. Detta är en aspekt som vägs in vid 15
stödgivning. I år liksom förra året hade ca 20 procent av de stödda filmerna en kvinnlig regissör. Filmerna som fått importstöd har sin största publik i storstäder/universitetsstäder. Det är dock viktigt att betona att en mycket stor spridning över landet också sker via de omkring 100 filmstudior som ingår i Sveriges Förenade Filmstudios. Stöd till visningsorganisationer Filminstitutet fördelar stöd till sammanslutningar av ideella föreningar som på ett nationellt plan arbetar för att nå ut till en bred publik med aktuell och värdefull film. Mottagarorganisationerna använder huvudsakligen stödmedlen för att driva verksamheterna centralt, bland annat med filmsättning och repertoarval. Under 2007 fördelades, liksom tidigare år, det enskilt största stödet till Folkets Hus och Parker, centralorganisationen för ett stort antal föreningsägda småbiografer i hela landet. Större stöd fördelades även till Riksföreningen Folkets Bio samt Sveriges Förenade Filmstudios, även de samordnande organisationer för kvalitetsfilmsvisningar på många orter. Stöd till visningsorganisationer (kr) 2005 2006 2007 Folkets Hus och Parker 2 050 000 2 050 000 2 050 00o Riksföreningen Folkets Bio 1 620 000 1 620 000 1 620 000 Sveriges Förenade Filmstudios 1 280 000 1 280 000 1 280 000 Bygdegårdarnas Riksförbund 570 000 570 000 570 000 FilmCentrum 530 000 530 000 530 000 Kulturföreningen Kedjan 480 000 480 000 480 000 Riksföreningen Våra Gårdar 380 000 380 000 380 000 Sveriges Förenade Filmstudios Ungdom 290 000 290 000 290 000 Summa 7 200 000 7 200 000 7 200 000 Stödet till visningsorganisationer har varit oförändrat under den redovisade treårsperioden. Inom Filminstitutet pågår en grundläggande översyn av samtliga stöd till visning och spridning av kvalitetsfilm. Denna översyn berör även stödet till visningsorganisationerna. Avsikten är att eventuella beslut om ändringar i stödet skall kunna implementeras under 2009. Stöd till filmfestivaler Visning av film på filmfestivaler har blivit en allt viktigare distributionsform, särskilt för filmer som inte blir tillgängliga på den ordinarie biografrepertoaren. Antalet filmfestivaler har stadigt ökat, inte minst sedan den regionala filmpolitiken etablerades. Stöd till filmfestivaler (kr) 2005 2006 2007 Göteborg International Film Festival 900 000 900 000 900 000 Umeå Internationella filmfestival 330 000 240 000* - BUFF Barn- och Ungdomsfilmfestivalen i 330 000 Malmö 330 000 330 000 Uppsala Internationella Kortfilmfestival 190 000 190 000 190 000 Stockholm Internationella Filmfestival 190 000 190 000 190 000 Tempo Dokumentärfestival 48 000 150 000 150 000 Novemberfestivalen - 100 000 100 000 International Female Film Festival i Malmö - - 100 000 Summa 1 988 000 2 100 000 1 960 000 * För 2006 reducerades stödet till Umeå filmfestival med 90 000 kronor, eftersom deras uppdrag att visa dokumentärfilm inte ansågs vara uppfyllt. Under 2007 fördelades de största stöden till Göteborg International Film Festival och BUFF Barn och ungdomsfilmfestivalen i Malmö. Övriga festivaler som fick stöd 16
under året var Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Stockholm Internationella Filmfestival, Tempo Dokumentärfestival i Stockholm, Novemberfestivalen i Trollhättan samt International Female Film Festival i Malmö. Ansökan från Umeå Internationella Filmfestival för 2007 avslogs då Svenska Filminstitutet bedömde att festivalens uppdrag att vara årlig mötesplats för den regionalt producerade och finansierade filmen, inte hade uppfyllts under föregående år. De stödda festivalerna lockade ett stort antal besökare. Festivalerna fungerade också som viktiga mötesplatser för både filmare, producenter, distributörer samt andra inom branschen både i Sverige och internationellt. Stödet från Filminstitutet har en viktig strategisk betydelse för festivalerna då det kan underlätta finansiering från andra parter. På detta sätt är stödet avgörande för festivalernas långsiktiga utveckling. Inom ramen för översynen av stödet till visning och spridning av kvalitetsfilm kommer även stödet till festivaler att ses över. Stöd till biografer Filminstitutet fördelar en rad stöd för att stödja biografer i hela landet och för att öka antalet biobesök. Dessa stöd ligger inom ramen för Filmavtalet. De stöd som fördelas direkt till biografer i små och medelstora orter är stöd till: Lokalt publikarbete (utvecklingsprojekt), Teknisk upprustning, Öppna visningar av svensk film, Anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga, Parallelldistribution av filmkopior. b) Den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter Under 2007 sammanställde Svenska Filminstitutet en rapport med förslag på hur en utveckling av digitala biografer i hela landet kan främjas (Digital Bio- rapport 1 mars 2007, inlämnad till Kulturdepartementet samma datum). I rapporten pekar Filminstitutet bland annat på betydelsen av offentliga insatser för digitalisering av biografer. Då den kommersiella strukturen antagligen inte förmår att finansiera digitaliseringen av biografer på små och medelstora orter förordar Filminstitutet i rapporten en tredelad finansieringsmodell som involverar staten, kommunen och biografägaren. En sådan modell kan bli aktuell att tillämpa på relativt kort varsel. Därför är det angeläget att en plan för det offentligas agerande utarbetas. Internationella bedömningar ger vid handen att när väl starka kommersiella aktörer digitaliserar sina biografer kommer biografer med små ekonomiska resurser snabbt att slås ut, framför allt som en följ av att distributionen av 35 mm film upphör. Filminstitutet har under året följt den digitala biografutvecklingen nära, både internationellt och nationellt. Arbetet inom såväl European Digital Cinema Forum (EDCF) som European Film Agency Directors (EFAD) har gett goda möjligheter att ta del av hur viktiga aktörer på området tänker och agerar samt hur det kan påverka situationen i Sverige. Ett av de viktigaste målen för EDCF är att driva på utvecklingen, tekniskt och affärsmässigt, så att det kommer fram lösningar som möjliggör att de mindre biografägarna i Europa inte slås ut eller åsidosättas när digitaliseringen tar fart på allvar. Den digitala biografstrukturen i Sverige Under året har situationen på det digitala biografområdet i Sverige generellt sett präglats av stagnation. Orsakerna till detta är främst brist på digitala filmkopior men också oklarhet över hur övergången till digital teknik kan finansieras samt osäkerhet över vilka affärsmodeller som kommer att gälla. 17
Dessa faktorer har medverkat till att antalet digitala biografer sjunkit något jämfört med föregående år. Ett fåtal biografer, de flesta privata, har avvecklat sina hyresavtal. Samtidigt har några nya biografer tillkommit. Under 2007 fanns det i landet 54 biografer och 61 salonger som kunde visa film digitalt i någon form. Digitala biografer och dukar i Sverige 2007* Ägare/organisation Biografer Salonger Folkets Hus och Parker 40 40 Folkets Bio 6 11 Privata 4 6 Våra Gårdar 2 2 Bygdegårdarna 1 1 Kommunala 1 1 Summa 54** 61** * Alla biografer (utom två) med digital visningsmöjlighet av biograffilm är lokaliserade i små eller medelstora orter. ** 2006: 61 biografer och 68 salonger. Förutom de ovan nämnda 54 biografer som visat digital film fanns det dessutom 16 biografer som enbart använde den digitala utrustningen till att visa alternativt innehåll som opera, konserter, författarföreläsningar, sport och teater. Denna kategori offentliga visningsrum har ökat i antal. Flertalet biografer hade 1,3 1,4K projektion. Endast sex hade 2K projektorer men fyra av dessa saknade JPEG2000 server. Detta innebär att endast två digitala biografer uppfyllde den visningsstandard som har fastställts av DCI och som nu gäller i världen. Dessa biografer var Klarabiografen på Kulturhuset i Stockholm och Spegeln i Malmö. Endast Spegeln, som sedan i slutet av 2007 drivs av Folkets Hus och Parker (FHP), är en repertoarbiograf den första fullskaliga digitala biografen i landet. Under året har SF, Svenska Bio och flera privata biografägare utrustat sina salonger, totalt cirka 400, med enklare digitala projektorer för visning av reklam (som streamas ut till bion via kabelnät). Så gott som all reklam- och trailervisning på dessa biografer är i dag digital. Folkets Hus och Parker startade upp motsvarande verksamhet i sina Digitala Hus. Hyreskostnaden för en fullskalig 2K- utrustning har sjunkit från 12 500 kronor till 10 000 kronor per månad. Flertalet biografer hyrde sin utrustning. Folkets Bio äger utrustningen i sina 11 salonger men har ingen server utan spelar upp filmerna från någon typ av uppspelningsmaskin. Kostnaden för köp av utrustning har sjunkit men bara marginellt. Digitalt innehåll Ett stort problem för biograferna är bristen på digitala filmkopior. Under 2007 visades 34 filmtitlar digitalt på biograf (spelfilmer och längre dokumentärer). De flesta var svenska. En mindre andel var utländska. Amerikansk film har inte distribuerats alls i digital form. De ledande amerikanska distributörerna tillhandahåller endast digitala kopior om de anser att det finns rätt förutsättningar på en marknad som exempelvis i Danmark och Norge. I Sverige levererar de inga digitala kopior med motiveringen att de digitala biograferna inte har 2K standard, är lokaliserade i för små orter och är för få till antalet. Kort uttryckt anser de att de ännu inte finns någon marknad för digital distribution i Sverige. Hos de svenska distributörerna är inställningen skiftande. Flera levererar kopior när de har titlar som man bedömer har en potentiell publik utanför de större orterna eller som man vill skall gå upp så brett som möjligt på biografer över hela landet. Arn 18
tempelriddaren släpptes exempelvis av SF i ett stort antal analoga kopior den största releasen någonsin i Sverige på 35 mm. Man framställde även 20 digitala kopior (på hårddisk) som kunde laddas ner i servern på ytterligare 30 biografer. Därmed kunde cirka 50 biografer visa filmen digitalt. I det här sammanhanget spelar Filminstitutets stöd till parallelldistribution av filmkopior en betydande roll för att få fram digitala kopior på titlar som är möjliga att visa digitalt. Genombrottet under året hos allmänheten och i media för digital bio har inte varit biograffilm utan visningen av direktsända operaföreställningar i HD- format från Metropolitan i New York. Folkets Hus och Parker arrangerade visning av några föreställningar redan 2006 men under 2007 började föreställningarna dra en stor betalande publik till biograferna även till biografer utanför FHP-sfären. Dramaten har direktsänt Dödsdansen till digitala biografer. Det som verkligen har satt fart på digitaliseringen av biografer i USA men även i Europa under året är 3D, stereoskopisk film. Publiken uppskattar den förhöjda filmupplevelsen och är också villig att betala mer för att se film i 3D. Flera 3Dpremiärer är planerade under 2008. Förutom på museer har det ännu inte visats film på detta sätt i Sverige. 19
5. Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk Målet är att göra film mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Film för barn och ungdomar skall prioriteras. Filminstitutet bör föra en fortsatt dialog med filmdistributörer och berörda organisationer för att så många som möjligt skall kunna få del av svensk film. a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Filminstitutets stöd till syntolkning och textning möjliggör för synskadade, hörselskadade och döva att ta del av svensk film på bio, video och dvd. I samarbete med Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund har Filminstitutet fördelat 1 441 770 kronor under 2007. Beloppet fördelades, liksom föregående år, i princip jämnt mellan textningar respektive syntolkningar. Stödet omfattar sedan 2006 textning på svenskt språk, det vill säga utöver svenska även våra officiella minoritetsspråk. Ett minoritetsspråksprojekt sökte och beviljades stöd under 2007; en utbildning för sverigefinska syntolkar. Fördelning av stödbelopp (kr), totalt och per typ av projekt 2005 2006 2007 Fördelat stöd 1 726 500 1 632 310 1 441 770 Varav textningar 51 % 51 % 51 % Varav syntolkningar 48 % 43 % 49 % Varav övriga projekt 1 % 6 % 0 % *Stödets budget är ca 1,4 miljoner per år. Att beloppen föregående år är högre beror på att beviljade stödmedel som tidigare inte utnyttjats fullt ut återförts till 2005 resp 2006 års budget. Syntolkad film Under 2007 producerades fem syntolkade dvd-utgåvor av svensk film med stöd av Svenska Filminstitutet. Av dessa var två barn- och ungdomsfilmer. Syntolkningarna finns på de ordinarie dvd-utgåvorna det handlar alltså inte om specialutgåvor och filmerna är därigenom tillgängliga för synskadade i hela Sverige utan extra kostnad. De än så länge höga kostnaderna för framställning gör dock att endast ett begränsat antal syntolkade dvd-utgåvor kan produceras inom stödets budget. 2007 beviljades stöd till cirka 110 syntolkade filmvisningar. Antalet genomförda visningar under året var 68. Denna siffra har varit i princip konstant de senaste åren. Av de syntolkade filmerna under 2007 var endast fyra barn- och ungdomsfilmer. Arrangörerna av syntolkade filmvisningar söker oftast stöd för ett helt verksamhetsår. Valet av syntolkade filmer görs sedan löpande under året utifrån vilka filmer som är populärast på biorepertoaren. Filminstitutet har därför små möjligheter att påverka antalet syntolkade visningar av barn/ungdomsfilm på bio. Textad film När det gäller textning av svensk film på bio är Filminstitutets ambition att prioritera de mest omtalade och populära filmerna, som också kan tänkas ha en stor publik bland de hörselskadade. Fyra svenska barn- och ungdomsfilmer textades på biograf under året. Ett förhållandevis lågt antal som dock kan förklaras med ett litet utbud av svensk barnoch ungdomsfilm överhuvudtaget under 2007. Tretton barn- och ungdomsfilmer beviljades stöd till textning på dvd. Sammanlagt finns idag ca 300 dvd-filmer som textats med stöd från Filminstitutet på den svenska marknaden. Cirka 50 av dessa beviljades stöd under 2007. De flesta nya 20