Resultatredovisning 2005

Transkript

1 Resultatredovisning 2005

2 Innehållsförteckning Förord Stöd till regional filmverksamhet Stöd till regionala resurscentrum för film och video...5 a) Bidragsgivningens fördelning...5 b) Utveckling av verksamheten...5 c) Analys av bidragsgivningens effekter...7 d) Jämställdhetsarbete...7 e) Övriga åtgärder som vidtagits Stöd till regionala produktionscentrum... 9 a) Bidragsgivningens fördelning... 9 b) Analys av bidragsgivningens effekter för långfilmsproduktion i de aktuella länen... 9 c) Andelen verksamma män respektive kvinnor samt eventuella insatser som gjorts för att öka jämställdheten mellan könen Stöd till film i skolan Skolbio a) Antalet kommuner samt besök på skolbiovisningar b) Insatser Spridning av kort- och dokumentärfilm a) Effekter av stödet Stöd till textning på svenska av film och video och till syntolkning...14 a) Bidragsgivningen fördelad på bidragsmottagare och mottaget belopp b) Analys av bidragsgivningens effekter c) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som gjorts i en textad version, varav filmer för barn och ungdomar d) Antalet samt den geografiska spridningen av filmer som syntolkats på film och video, varav filmer för barn och ungdomar Filmrestaurering, arkivverksamhet, publikationer och information Filmarkiv a) Depositioner, förvärv och arkivets nyttjande samt analys av resultatet b) Samarbete med forskarsamhället och Statens ljud- och bildarkiv c) Bibliotek d) Cinematek e) Övrig informationsverksamhet Omkopiering av kortfilm samt restaurering av färgfilm Filmarkivet i Grängesberg...24 a) Analys av resultatet b) Fastställd prioriteringsordning c) Inkomna filmer samt insamlingsmetod...24 d) Fördelningen av inkomna filmer samt deras skick e) Utvecklingen av katalogiseringsarbetet f) Omfattningen av arkivets nyttjande...26 g) Verksamhetens kostnader...26 h) Övrig finansiering av verksamheten Internationellt arbete...27 a) Gjorda insatser samt resultat...27 b) Antalet svenska långa spelfilmer i Berlin, Cannes, Venedig och Toronto...28 c) Den svenska kort- och dokumentärfilmens deltagande i för dessa kategorier centrala festivaler

3 7. Produktionsstöd till kvinnliga filmskapare...30 a) Åtgärder som vidtagits...30 b) Fördelning av stöd Organisationsstyrning...31 a) Åtgärder som vidtagits för att uppnå målet...31 Bilaga Tabeller över stöd till textning på svenska av film och video samt till syntolkning

4 Förord Regeringen anger årligen i det s.k. regleringsbrevet de mål och återrapporteringskrav som ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Enligt regeringens beslut (Ku2004/2655/Kr) var målet för budgetåret 2005 att främja värdefull svensk filmproduktion, främja spridning och visning av värdefull film, främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse för forskning och allmänhet samt att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. Målet var även att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. I sin resultatredovisning för 2005 redovisar och kommenterar Filminstitutet verksamheten inom följande verksamhetsgrenar: stöd till regional verksamhet stöd till film i skolan stöd till textning på svenska av film och video och till syntolkning filmrestaurering, arkivverksamhet, publikationer och information internationellt arbete Redovisningen omfattar även områdena produktionsstöd ur ett jämställdhetsperspektiv samt organisationsstyrning. Filminstitutet vill påminna om att det filmavtal som skulle upphört 2004 förlängdes med ett år. Den bristande uppräkningen av statens bidrag till filmkulturen sedan år 2000, och nedgången i biografintäkterna sedan 2003, har drabbat den filmkulturella verksamheten särskilt hårt. Detta framgår bland annat av resultatredovisningen för Stockholm SVENSKA FILMINSTITUTET Åse Kleveland VD 4

5 1. Stöd till regional filmverksamhet 1.1 Stöd till regionala resurscentrum för film och video Målet är att främja regional och lokal filmkultur med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom. Stödet skall stimulera utveckling av filmverksamhet i hela landet. a) Bidragsgivningens fördelning År 2005 fördelades kr till 19 regionala resurscentrum för film och video. Detta belopp innebar en sänkning med 5 procent eller kr jämfört med föregående år, vilket berodde på minskade biografintäkter. Samtliga regionala resurscentrum fick en sänkning med 5 procent av det bidragsbelopp de hade under Ingen omfördelning av de enskilda bidragsbeloppen genomfördes. Stöd till regionala resurscentrum för film och video år 2005 (kr) Län Regional aktör Stöd från SFI Regional EU-stöd Omsättning** motprestation* Västra Götalands län Film i Väst Norrbottens län Filmpool Nord Skåne län Film i Skåne Värmlands län Film i Värmland Västernorrlands län Film i Västernorrland Dalarna län Film i Dalarna Kalmar, Kronobergs och Reaktor Sydost Blekinge län Stockholms län Film Stockholm Västerbottens län Film i Västerbotten Jämtlands län Filmpool Jämtland Gotlands län Film på Gotland Västmanlands län Film i Västmanland Örebro län Film i Örebro Hallands län Film i Halland Södermanlands län Film i Sörmland Gävleborgs län Film Gävleborg Jönköpings län Film i Jönköpings län Östergötlands län Film i Öst Uppsala län Film i Uppland Summa Samtliga belopp utom Filminstitutets stöd är avrundade till jämna tiotusental. * Siffrorna anger den regionala motprestationen som riktas till regionala resurscentrum. ** Siffrorna anger den totala omsättningen också för de tre resurscentrum som även är produktionscentrum. b) Utveckling av verksamheten Svenska Filminstitutets stöd syftar till att stimulera utveckling av filmverksamhet inom tre huvudområden: pedagogik, produktion och visning/spridning. Eftersom regionerna ännu inte är färdiga med sina verksamhetsberättelser för året har Svenska Filminstitutet utarbetat en enkät som regionerna besvarade i januari. Dessa enkätsvar har utgjort underlag för resultatredovisningen. Pedagogik Under 2005 har alla regionala resurscentrum bedrivit verksamhet inom det film- och mediepedagogiska området. För mindre resurscentrum saknas ofta medel för att arbeta med samtliga tre ovan nämnda områden, och där prioriteras insatser för barn och ungdom i enlighet med riktlinjerna för stödet. 5

6 En central uppgift för regionala resurscentrum är att långsiktigt stödja kommunernas arbete med att utveckla det filmpedagogiska arbetet i skolan. En tydlig tendens är att allt fler resurscentrum väljer att satsa på samordning, nätverksbyggande och utbildning av lärare framför att hålla i egna kurser för elever i länets skolor. Svenska Filminstitutet ser detta som positivt då regionala resurscentrum i första hand ska ha just en samordnande roll, d v s utveckla och stödja verksamhet som bedrivs på lokal nivå. En annan del av regionala resurscentrums verksamhet handlar om att stödja barn och ungas eget skapande inom rörlig bild på fritiden, vilket sker i form av handledning och annat stöd till unga filmare. De flesta resurscentrum har såväl ekonomiskt som konsultativt bidragit till att stödja lokala medieverkstäder. Produktion Produktionsområdet har vuxit under de senaste åren. Även de resurscentrum som i princip inte arbetar med produktionsstöd avser att utveckla detta område, under förutsättning att deras verksamhetsbudgetar utökas. Produktionsområdet är intressant ur både ett kultur- och näringspolitiskt perspektiv och får därför ofta stor regional uppmärksamhet. Den regionala filmproduktionen definieras i många län som en verksamhet med regionalt tillväxtvärde, t ex på så sätt att den bidrar till att profilera länet och öka dess attraktivitet. De flesta regionala resurscentrum ger stöd till växthusprojekt som riktar sig till unga filmare. Många resurscentrum ger också stöd till professionell kort- och dokumentärfilmsproduktion, i form av såväl ekonomiskt bidrag och utlåning av teknik som handledning och kompetensutveckling för filmare. Ofta agerar resurscentrumen som samproducenter med krav på att produktionen har en regional koppling. Enligt redovisade uppgifter för år 2005 har ca kr fördelats till samproduktion av kortoch dokumentärfilm. Det är en minskning med kr jämfört med Den största nedgången ser man hos de resurscentrum som blivit av med eller fått kraftigt minskade EUmedel. Nedgången har främst drabbat kortfilmen där den regionala finansieringen sjunkit med omkring kr jämfört med föregående år. Under 2005 uppgår den regionala samfinansieringen av kortfilm till ca kr och av dokumentärfilm till ca kr. Därutöver har ca kr satsats i växthusprojekt som riktar sig till unga filmare. Nästan alla resurscentrum har stöttat filmskapare genom utlån av digital inspelningsutrustning och ibland också redigeringsutrustning. I några enstaka fall handlar det om små ekonomiska bidrag. Totalt har 322 projekt beviljats teknikstöd till ett uppskattat värde av över kronor (summan är baserad på kostnaden för professionell uthyrning). Visning och spridning Visning och spridning är det ofta minst prioriterade av de tre verksamhetsområdena både budgetmässigt och personellt. Endast ett fåtal regionala resurscentrum har konsulenter med särskilt uppdrag att arbeta med detta område. I huvudsak beror detta på bristande resurser och flera resurscentrum påtalar behovet av förstärkning inom detta verksamhetsområde. Under 2005 har alla resurscentrum på olika sätt verkat för att tillgängliggöra regionalt producerad film i sina respektive län. Av enkätsvaren framgår att minst sju resurscentrum (det är troligtvis fler) distribuerar regionalt producerad film via lokala bibliotek. En majoritet anger att de genom att arrangera seminarier och filmvisningar och/eller genom ekonomiska bidrag, rådgivning och teknikstöd medverkat till att regionalt producerade filmer exponeras vid lokala filmfestivaler. Under 2005 har för första gången samtliga regioner arrangerat videofestivaler för barn och unga, för vilka enhetliga riktlinjer gällt över hela landet. Festivalerna arrangerade tävlingar i tre klasser: lättvikt (1-16 år), mellanvikt (17-21 år) och tungvikt (22-26 år). Enligt redovisningar från 6

7 länen lämnades totalt 790 bidrag in till de regionala festivalerna. Av dessa filmer var ca 35 procent gjorda av flickor och ca 65 procent av pojkar, vilket innebär att andelen inskickade bidrag från flickor respektive pojkar i princip var oförändrad jämfört med De vinnande bidragen deltog i den nationella filmtävlingen, Novemberfestivalen i Trollhättan, där totalt 65 filmer var med i tävlan. Bland dessa filmer minskade andelen filmer gjorda av enbart flickor till ca 23 procent och i tungviktsklassen sjönk andelen ytterligare till ca 18 procent. De flesta resurscentrum har också engagerat sig i andra festivaler som arrangerats i regionen. Några resurscentrum har själva arrangerat festivaler medan andra har bistått med rådgivning och ekonomiskt stöd. Därutöver har man arbetat för att stärka biografer i länet. Minst tio resurscentrum har arrangerat nätverksträffar för biografföreståndare under året. En majoritet har i informationsutskick och nyhetsbrev förmedlat information till biografägare om de statliga biografstöden. Under 2005 har Filminstitutet verkat för att samtliga regioner ska öka sitt ansvarstagande gentemot biografägarna. c) Analys av bidragsgivningens effekter Antal regioner/regionala aktörer Stöd från Svenska Filminstitutet Regional motprestation, regionala resurscentrum Regional motprestation, totalt EU-stöd Omsättning / / / * Samtliga belopp anges i kr. Alla stöd utom Filminstitutets är avrundade till jämna tiotusental. * År 2005 är det första år som den regionala motprestationen redovisas separat för regionala resurscentrum. Det statliga stödet stimulerar till regionalt engagemang och långsiktigt tänkande. Långsiktiga nationella mål och medel borgar för att regionala och lokala politiker ska våga satsa på filmen. Ett uttalat mål för Svenska Filminstitutets bidragsgivning är att alla regioner ska ha tillräckliga resurser för att kunna upprätthålla en miniminivå av verksamhet inom de tre huvudområdena: pedagogik, produktion och visning/spridning. Det har resulterat i att snart sagt alla regioner är verksamma inom dessa tre områden, även om satsningarnas storlek kan variera mellan länen. Trots att det statliga stödet inte ökat sedan ingången av 2000 års filmavtal har den regionala motprestationen fortsatt att stiga. En förklaring är att man i många regioner kompenserat för uteblivna EU-medel. En annan förklaring är att den regionala motprestationen kommer från fler politikområden än tidigare såväl kultur som näring. Trots detta finns tecken på att den politiska viljan att satsa på regionala resurscentrum kan komma att avta om det statliga stödet inte ökar under kommande filmavtal. Farhågor om att verksamheten kan stagnera kommer från verksamhetschefer, regionala huvudmän och regionala politiker. Dessutom efterlyser man en tydligare fördelningsnyckel för stödet. Filminstitutet ska arbeta med att utveckla en sådan under d) Jämställdhetsarbete 15 av 19 regionala resurscentrum uppger att de under 2005 har verkat för att öka jämlikheten mellan flickors och pojkars deltagande i filmverksamheter, vilket är fyra resurscentrum fler än under föregående år. Det handlar framför allt om att öka flickors deltagande. När det gäller arbete med film och andra medier i skolan är flickorna väl representerade. Många resurscentrum vittnar om att det är betydligt svårare att engagera flickor i filmverksamhet på fritiden. Det visar inte minst redovisningen av fördelningen mellan antal inskickade bidrag från flickor respektive pojkar till de regionala videofestivalerna för barn och unga. För nå fram till flickorna har olika strategier prövats under de senaste åren. En del resurscentrum har arrangerat särskilda kurser enbart för flickor i manus, video och redigering. Andra har arrangerat kurser där minst 50 procent av platserna är vikta för flickor. Några resurscentrum pekar på värdet av kvinnliga förebilder och anlitar därför främst kvinnliga filmarbetare som handledare. Men det är svårt att nå några omvälvande resultat. Många 7

8 resurscentrum vittnar om hur svårt det är att ändra på gamla strukturer samtidigt som det finns en utmaning i att finna nya idéer och metoder för att nå resultat i arbetet med att öka jämställdheten mellan könen. Under senare år har flera regioner tagit initiativ till att skapa nätverk för kvinnliga filmskapare. Filmpool Nord har nyligen åtagit sig att vara samordnare för nätverket Women in Film and Television (WIFT) i norra Sverige. Stöd i form av medlemsavgift ges till kvinnor inom filmbranschen. Film i Västerbotten har gjort en satsning på kvinnliga filmskapare i länet genom ett särskilt projekt kallat EDIT. e) Övriga åtgärder som vidtagits Sedan 2003 har Svenska Filminstitutet bedrivit ett nära samarbete med Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet kring frågor om kulturens (filmens) roll för regional utveckling och tillväxt. En del av detta arbete handlade om att undersöka vilken betydelse kulturen ges i de regionala tillväxtprogram som trädde i kraft från Under arbetet med detta projekt blev det uppenbart att man från regionalt håll efterfrågar ett ökat nationellt ansvarstagande när det gäller kultur och regional utveckling. För att öka kunskapen om kopplingen mellan film och regional utveckling tog Filminstitutet initiativ till ett forskningsprojekt; en första kartläggning av detta område. Projektet genomfördes i samarbete med forskningsinstitutet Nordregio och finansierades av Nordiska Ministerrådet. Studien omfattar inte bara Sverige utan hela Norden. Forskningsresultatet presenterades dels i en rapport och dels vid en nordisk konferens i Filmhuset den 9 november Studien, som är den första i sitt slag, har väckt stort intresse, inte bara i Sverige utan också i hela Norden. Därutöver har Svenska Filminstitutet, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och Sveriges kommuner och landsting genomfört ett projekt som handlar om att inventera vilka indikatorer och uppföljningssystem som finns idag nationellt och internationellt för att värdera kulturens betydelse i regional utveckling. Arbetet genomfördes av en extern konsult och presenterades/diskuterades bland annat vid en regional konferens våren Filminstitutet, Statens Kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Rikskonserter, Riksutställningar och Utbildningsradion har som ambition att årligen arrangera gemensamma nationella nätverksträffar. År 2005 var Svenska Filminstitutet värd och konferensen genomfördes i samverkan med Aktionsgruppen för barnkultur. Under året deltog Filminstitutet också i ett samarbete med Föreningen Datorn i utbildningen, KK-stiftelsen, Svenska Kommunförbundet, Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande kring ett arrangemang om kommunikation med medier och IT i skolan. Filminstitutet håller dessutom löpande seminarier på nationella filmfestivaler (år 2005 på Göteborg Film Festival, BUFF och Umeå Filmfestival). 8

9 1.2 Stöd till regionala produktionscentrum Målet är att långsiktigt stärka långfilmsproduktion i tre regioner: Västra Götaland (Film i Väst), Norrbotten (Filmpool Nord) och Skåne (Film i Skåne). a) Bidragsgivningens fördelning År 2005 fördelades kr till tre regionala produktionscentrum. Det fördelningsbara beloppet sänktes med fem procent eller kr jämfört med föregående år, vilket berodde på minskade biografintäkter. Det innebär att kr vardera fördelades till Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne. Stöd till regionala filmproduktionscentrum (kr) Film i Väst Stöd från Regional EU-bidrag Omsättning Antal premiär- Filminstitutet motprestation* satta långfilmer'* Filmpool Nord Stöd från Regional EU-bidrag Omsättning Antal premiär- Filminstitutet motprestation satta långfilmer Film i Skåne Stöd från Regional EU-bidrag Omsättning Antal premiär- Filminstitutet motprestation satta långfilmer Samtliga belopp utom Filminstitutets stöd är avrundade till jämna tiotusental. * Siffrorna anger den totala regionala motprestationen som riktas till både regionala resurs- och produktionscentrum. ** Antal premiärsatta samfinansierade långfilmer. Utöver det redovisade stödet till regionala produktionscentrum erhöll Filmpool Nord ett statligt stöd om kronor, utanför Filmavtalets ram. I budgetpropositionen motiveras detta stöd med att det ska kompensera för den successiva minskningen av medel från EU:s strukturfonder (prop. 2004/05:1, sid 27). Filminstitutet har i uppdrag att distribuera men däremot inte att återrapportera användningen av dessa medel. b) Analys av bidragsgivningens effekter för långfilmsproduktion i de aktuella länen Effekterna av stödet till regionala produktionscentrum kan sägas ha två skilda betydelser: dels en ekonomisk, dels en symbolisk. Den ekonomiska betydelsen av stödet är relativt liten. En långfilm kostar i genomsnitt 15 miljoner kronor att spela in och ur det perspektivet är det statliga stödet marginellt. Därtill motsvarar det statliga stödet om kr endast cirka fyra procent av den sammantagna regionala motprestationen om kr. Ser man däremot till den symboliska betydelsen är effekten betydligt större. I och med att Filmavtalet pekar ut tre regioner som centrum för långfilmsproduktion skapas legitimitet och motivation för långsiktiga regionala satsningar. Eftersom långfilmsproduktion är intressant ur ett regionalt utvecklingsperspektiv har allt mer näringspolitiska medel satsats på produktionsområdet. Den största satsningen görs i Västra Götaland med drygt 30 miljoner kronor följt av Skåne med 7,8 miljoner kronor och Norrbotten med 2,5 miljoner kronor. 9

10 Film i Väst och Filmpool Nord hade redan inlett långfilmsproduktion då det statliga stödet infördes år Det hade däremot inte Skåne. Till skillnad från de övriga långfilmsproducerande länen hade Skåne inte heller draghjälp av strukturfonderna från EU. Enligt Film i Skåne var det statliga stödet direkt avgörande för att regionen skulle satsa på att utveckla ett produktionscentrum. I dag har filmproduktionen tagit fart med Wallandersatsningen och nya studiofaciliteter i Ystad. Filmproduktion har blivit ett av Region Skånes prioriterade tillväxtområden. c) Andelen verksamma män respektive kvinnor samt eventuella insatser som gjorts för att öka jämställdheten mellan könen Filmen är en mansdominerad bransch. I en av WIFT Sverige nyligen publicerad rapport, Att göra som man brukar om beslutsprocesser i filmbranschen, konstaterar jämställdhetsforskaren Eva Mark att medvetenheten om bristande jämställdhet liksom benägenheten att engagera sig i denna problematik skiftar mellan olika aktörer i branschen. Ingen av de aktörer som intervjuats i arbetet med rapporten ställer dock krav på ett systemförändrande jämställdhetsarbete som ifrågasätter branschens normer och värderingar. I rapporten framgår dock att regionala produktionscentrum har en något högre medvetenhet om bristande jämställdhet inom branschen än vad både producenter och distributörer har. Regionala produktionscentrum visar också fler initiativ till ett medvetet jämställdhetsarbete. Men, påpekar Eva Mark, för ett produktionscentrum kan jämställdhetsarbetet får stå tillbaka för andra hänsynstaganden såsom vad som är strategiskt fördelaktigt för regionen, eller beroendeförhållanden mellan producenter, distributörer och finansiärer. Film i Skåne framhåller t ex att med de små finansiella insatser man kan göra i varje film är det svårt att ha det slutgiltiga avgörandet när det gäller vilka filmer som blir färdigfinansierade. I 2006 års filmavtal ställs krav på att stödet till svensk filmproduktion ska fördelas jämt mellan könen. Om man ser till andelen kvinnliga upphovsmän (manusförfattare, regissör och producent) inom den regionalt samproducerade filmen under de tre senaste åren återstår en hel del att göra. Andel kvinnliga upphovsmän inom regionalt samproducerad långfilm Film i Väst knappt 30 % * knappt 50 % * 36 % Filmpool Nord 33 % 35 % 41 % Film i Skåne 0 % 4 % 5 % * Procentandelarna bygger på uppskattningar av Film i Väst. Samtliga regionala produktionscentrum uppger att de verkar för att öka kvinnornas representation. Såväl Film i Väst som Filmpool Nord har satt upp långsiktiga mål om att andelen kvinnliga upphovsmän inte ska vara lägre än 40 procent. I Film i Skånes kommande ägardirektiv från 2006 står att de ska verka för att utjämna snedfördelningen mellan könen. Inget produktionscentrum har dock valt att kvotera in kvinnor. 10

11 2. Stöd till film i skolan Målet är att genom stöd till skolbio ge barn och ungdomar möjlighet till kvalitativa filmupplevelser på biograf samt till att fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder. 2.1 Skolbio a) Antalet kommuner samt besök på skolbiovisningar Totalt antal kommuner som bedriver skolbio Antal kommuner med stöd från Filminstitutet Antal kommuner utan stöd från Filminstitutet Kommuner med kommunövergripande verksamhet Totalt antal besök på skolbio Organiserad skolbioverksamhet bedrevs läsåret i 213 av Sveriges 290 kommuner. Jämfört med året innan har antalet kommuner som bedrivit verksamhet med skolbio ökat med 32 kommuner. Ökningen beror främst på att det i statistiken ingår många kommuner som genomfört visningar av filmen Hip Hip Hora! inom ramen för ett projekt som Svenska Filminstitutet genomfört (se nedan). Svenska Filminstitutets stöd till skolbio fördelas som regel under maximalt tre år varefter kommunerna förväntas ta över det ekonomiska ansvaret för arbetet. Under 2005 erhöll 61 kommuner ekonomiskt stöd från Svenska Filminstitutet, en nivå som varit i stort sett konstant de tre senaste åren. Att det totala antalet kommuner som bedriver skolbioverksamhet har ökat, visar att kommunerna alltså fortsatt med skolbioverksamhet på egen hand. Det totala antalet besök och visningar har dock minskat, till föreställningar respektive besökare. Även om kommunerna har fortsatt med skolbio, sänks ofta ambitionsnivån när de måste finansiera skolbioverksamheten med egna medel i konkurrens med annan kulturverksamhet. b) Insatser Svenska Filminstitutet fördelar ekonomiskt stöd till kommuner som vill initiera eller utveckla verksamhet med skolbio och arbete med film i skolan. Som ovan nämnts fördelas stödet i regel under maximalt tre år, varefter kommunerna förväntas ta över det ekonomiska ansvaret för arbetet. Svenska Filminstitutets fokus har efterhand förflyttats från att bidra till att initiera verksamhet med skolbio och film i skolan, till att fungera som resurs och stöd för att utveckla det arbete som kommuner och skolor själva bedriver. Det sker bland annat genom utgivning av filmpedagogiskt material som tidskriften Zoom. En annan åtgärd är att säkerställa att det finns en repertoar av film lämplig för barn- och skolbio. Detta sker genom en viss egen import av film samt genom kontinuerliga övertag av filmer från andra filmdistributörer. En tredje åtgärd är att initiera och utveckla nätverk och mötesplatser för erfarenhetsutbyte mellan dem som arbetar med film- och mediepedagogiska frågor vid regionala resurscentrum för film och video samt i Sveriges kommuner. Resultatet av Svenska Filminstitutets insatser inom området film i skolan är att allt fler kommuner tagit ansvar för arbetet med skolbio och film i skolan. Från 1996 till 2004 har antalet kommuner som bedriver skolbio utan stöd från Svenska Filminstitutet ökat från 57 till 152 kommuner. Svenska Filminstitutet har också kunnat fördela stöd till olika typer av utvecklingsprojekt som lett fram till att kommunerna formulerat mediepedagogiska program eller planer för kompetensutveckling. Under 2005 har elva kommuner beviljats stöd för att dokumentera, 11

12 utvärdera och utveckla verksamhet med film och medier i skolan. Ett stimulansmaterial för detta arbete har tagits fram i samverkan med Myndigheten för skolutveckling, kallat Agenda M - Diskussionsunderlag för ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete. Syftet är att ge lärare, skolledare, kulturtjänstemän och politiker inspiration och idéer för att stärka och utveckla arbetet med medier i skolan där frågan om skolbio och elevers eget filmskapande sätts i relation till de satsningar som gjorts på IT i skolan och till övrigt mediearbete. Under 2005 har också ett flertal mer specifika insatser gjorts inom området film i skolan, bl a projektet kring filmen Hip Hip Hora! som genomfördes på uppdrag av Utbildnings- och kulturdepartementet, i samarbete med Myndigheten för skolutveckling. Inom ramen för projektet visade 136 kommuner sammanlagt 519 subventionerade visningar av filmen för en publik om besökare från årskurserna 6-9. Bland de kommuner som genomfört visningar fanns 24 kommuner som läsåret inte bedrivit någon skolbioverksamhet alls, men som tackade ja till detta speciella erbjudande (se även kap. 8). Svenska Filminstitutet erhöll under 2000 och 2001 medel från Utbildningsdepartementet för att öka kunskapen om film och medier i skolan. De samverkansprojekt som då initierades pågår fortfarande och är en viktig del i en långsiktig process för att öka kunskapen om film i skola och lärarutbildning. Svenska Filminstitutets ambition är att årligen bjuda in företrädare för lärarutbildningar och regionala resurscentrum för film och video till diskussioner kring det pågående utvecklingsarbetet. År 2005 möttes dessa grupper vid en konferens som arrangerades i samarbete med lärarutbildningen vid Malmö högskola. Svenska Filminstitutet har inte resurser för att stödja ytterligare samverkansprojekt, men ser som en viktig uppgift att fortsättningsvis hålla dialogen levande med olika aktörer inom området. Under 2004 beviljade Nordiska Ministerrådet ett stöd till Svenska Filminstitutet för att ta fram en projektskiss för en nordisk mötesplats på Internet för filmintresserad ungdom. Denna projektskiss har legat till grund för ett bidrag från Nordiska Ministerrådet om DKK för ett samverkansprojekt med Det Danske Filminstitut och Norsk Filminstitutt kring ett nätverk och en webbsajt för att stödja ungas filmskapande i Norden. Under 2005 har en pilotversion för hemsidan arbetats fram och testats för lansering under Spridning av kort- och dokumentärfilm Stödet tillkom mot bakgrund av att kort- och dokumentärfilm sällan visas på bio, men skulle kunna nå en större publik om den gjordes mer tillgänglig. I den förra filmpropositionen ansågs skolor, organisationer samt företag vara de främsta målgrupperna för kort- och dokumentärfilm, och följaktligen placerades stödet under avsnittet Film i skolan. Som Filminstitutet tidigare har påpekat visar dock erfarenheterna att den stora målgruppen för dessa filmer framför allt är allmänheten och att filmerna därför måste göras tillgängliga på fler ställen än enbart via AV-centraler och bibliotek. För att stödet ska fylla sitt syfte att öka publiken för kort- och dokumentärfilm införde Filminstitutet år 2000 därför ett titelstöd för enskild distribution av en film eller för samdistribution av flera filmer. a) Effekter av stödet Fördelning av stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm Totalt fördelat Antal projekt Andel DVD Andel bio Andel kortfilm Andel dok.film stöd (kr) % 48 % 74 % 48 % % 27 % 54 % 59 % % 20 % 36 % 65 % Kommentar: Eftersom många projekt innebär samdistribution på biograf/dvd eller av kortfilm/dokumentärfilm är summan ibland mer än 100%. Ökningen av antal projekt totalt 2005 är egentligen inte en så stor ökning, utan beror på att en distributör valde att separatsöka för ett dussin (dokumentär-) filmer som även skulle kunna ha hanterats som ett enskilt projekt. På grund av detta är också andelen dokumentärer högre 2005 än 2004, vilket formellt är korrekt, men ökningen är inte riktigt så stor som det ser ut. 12

13 Andelen beviljade dvd-stöd har nästan fördubblats mellan 2003 och Det är rimligt att anta att de främsta skälen dels är billigare framställningskostnader för dvd-film, men framförallt marknadens utveckling. Sedan 2003 har antalet sålda dvd-skivor mer än fördubblats (enligt statistik från Sveriges Videodistributörers Förening) medan pris för pressning och kodning kontinuerligt sjunkit. Antalet distributörer som jobbar med kort- och dokumentärfilm är dock fortfarande litet. Vinstmarginalerna är små, trots stöd, men ett större företag, Sandrew Metronome, har visat intresse både på biografsidan och som dvd-distributör. Den större marknaden har, förutom en generellt ökad lönsamhet, lett till en ökad efterfrågan på ett mer varierat innehåll i takt med att publikunderlaget breddats. Kortfilmssamlingar och kortare dokumentärer (under 72 min) är numera en kontinuerlig del av utbudet. Denna breddning av utbudet skulle dock inte vara möjligt utan spridningsstödet eftersom marginalerna för dessa utgivningar trots stöd är mycket små. Detta gäller även det s k singelkonceptet där Folkets Bio släppt ett antal kortfilmer mellan 3 och 25 minuters längd i lågprisutgåva, utan komplicerade menyer och i enkel förpackning. Även här är ett stöd fundamentalt eftersom priset för dessa filmer annars skulle vara så högt att det omöjligt skulle kunna konkurrera med kommersiell lågpris-dvd. Idag ligger singlarnas pris till kund på ca 30 kr, filmerna exponeras vid kassan och man kan impulsköpa en kortfilm. När det gäller kortfilm på biograf har tendensen varit den motsatta: utbudet har minskat, och de försök som gjorts att distribuera kortfilm i paket har i det närmaste avklingat. En viktig faktor i detta har varit att Film i Väst planat ut sin distributionsverksamhet för att under 2005 helt upphöra med denna. Det främsta skälet till detta är nog rent kommersiellt; det är svårt att få några intäkter för kortfilm och att verksamheten blir trots stöd en förlustaffär. Undantagen är viss förfilmsverksamhet och Folkets Bios kortfilmssatsningar. Denna utveckling är allvarlig eftersom många kortfilmer produceras för att i första hand upplevas på biograf. Ansenliga summor läggs på att de i tekniskt hänseende ska vara optimerade för biograf (högklassigt bild och ljud, 35 mm-filmkopia etc). Utvecklingen är dock svår att vända enbart med detta relativt begränsade distributörsstöd eftersom en stor del av problematiken också ligger i de prioriteringar som görs i biografledet. Ett spektrum av åtgärder skulle behövas, inte minst en morot för biografer att visa förfilm på samma sätt som reklamfilm. Spridningsstödet matchar däremot de fåtal försök som ändå görs att visa förfilm, på så sätt att filmerna kan bli synligare till exempel genom att en egen annons och affisch tas fram. Utan detta skulle kortfilmens anonymitet öka ytterligare. Andelen dokumentärer har ökat kraftigt i alla visningsformer; något som inte bara gäller de kortare dokumentärer som är föremål för detta stöd. Mycket tack vare de högprofilerade utländska dokumentärer som hävdat sig på biograf under perioden (Bowling for Columbine, Supersize Me m fl) har också den svenska dokumentären blivit ett naturligt inslag i både biografoch dvd-distribution. På biografsidan kan spridningsstödet inte på något sätt ha en effekt på grund av sin ringa storlek men där har Filminstitutets lanseringsstöd till svensk långfilm möjlighet att träda in eftersom det också kan gå till kortare dokumentärer. I fråga om dvdutgivning är däremot stödet helt nödvändigt. Här sker en bedömning av filmernas ekonomiska bärkraft och enbart de som inte bedöms få intäkter som kan matcha lanseringskonstnaderna kan komma i fråga för stöd. 13

14 3. Stöd till textning på svenska av film och video och till syntolkning Målet är att göra film mer tillgänglig för funktionshindrade. Film för barn och ungdomar skall prioriteras. a) Bidragsgivningen fördelad på bidragsmottagare och mottaget belopp I samarbete med Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund har Filminstitutet fördelat kr under år Beviljat stöd gick till 110 syntolkade filmvisningar (varav ca 70 genomfördes under 2005), fyra syntolkade videoutgåvor och två syntolkade dvd-utgåvor. 18 svenska filmer försågs med svensk text på bio och 47 svenska filmer beviljades stöd för textning på dvd. Dessutom arrangerades ett seminarium om tillgänglighet under Umeå Filmfestival. Se vidare tabeller i bilaga 1. Stödets fördelning per kategori Textningar (antal titlar) Syntolkningar (antal titlar/föreställningar) Övriga projekt Bio DVD Bio VHS DVD Sett till det fördelningsbara beloppet fördelades det under 2005 i stort sett jämnt mellan textningar och syntolkningar: Fördelat stöd (kr) Andel fördelat till textningar Andel fördelat till syntolkningar Andel fördelat till övriga projekt % 48 % 2 % % 15 % 4 % % 48 % 1 % Skillnaderna är stora jämfört med närmast föregående år, men då 2005 och 2003 uppvisar i princip identisk fördelning, är det troligt att 2004 var ett avvikande år då ambitionsnivån för syntolkningsverksamhet var osedvanligt låg. T ex gjordes då inga syntolkade videoutgåvor det året vilka är kostsamma projekt samtidigt som antalet ansökningar om textade biografkopior och dvd-filmer då var betydligt högre än andra år. b) Analys av bidragsgivningens effekter Det finns ca 1 miljon hörselskadade och döva i Sverige, medan antalet synskadade uppgår till ca Ungefär personer såg en svensktextad svensk film på bio under Publiken på de syntolkade filmvisningarna var ca personer. Statistik över besöksantalet på textade svenska filmer och syntolkade filmvisningar började samlas in år 2005 och kommer fortsättningsvis att ingå i resultatbedömningen. I dagsläget är det svårt att dra några slutsatser om publiken ökar, minskar eller är konstant. Det är dock fortfarande en liten del av de hörselskadade och synskadade som tar del av dessa visningar. Filminstitutets målsättning bör vara att denna publik på sikt ska bli större. Det är rimligt att tro att ökad information om och marknadsföring av visningarna också skulle öka den totala publiken. Här kan Filminstitutet spela en aktiv roll genom att dels studera vilka informationsinsatser som görs idag, dels inspirera de enskilda stödmottagarna att satsa mer på information och marknadsföring. Ett sådant arbete bör ske i nära samarbete med de olika intresseorganisationerna. Att skillnaden i publik är så stor mellan textade och syntolkade visningar kan förklaras med att textade filmkopior går på den ordinarie biorepertoaren medan syntolkade visningar fortfarande är specialarrangemang. Dessutom är sannolikt en del av publiken på de textade filmvisningarna hörande, alltså inte en del av den primära målgruppen för dessa kopior. 14

15 De flesta nya svenska långfilmer som släpps på dvd är idag svensktextade. Flertalet av dessa textas med stöd från Filminstitutet, men det förekommer även dvd-utgåvor som textats utan att ha sökt textningsstöd. Möjligen skulle en del av de av Svenska Filminstitutet stödda textade dvdfilmerna också ha textats även utan stöd. Sammanlagt finns idag ca 200 dvd-filmer som textats med stöd från Svenska Filminstitutet. c) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som gjorts i en textad version, varav filmer för barn och ungdomar Den andel av det totala stödet som gått till textningar var väsentligt lägre 2005 jämfört med En viktig anledning till detta är, som beskrivits ovan, prioriteringen att öka tillgängligheten av film på video/dvd för synskadade. Framför allt är det andelen som går till framtagning av textade biografkopior som sjunkit, vilket lett till att något färre svenska filmer försetts med svensk text. Ambitionen har varit att prioritera de populäraste och mest omtalade filmerna, som också kan tänkas ha en stor publik bland de hörselskadade. Det är troligt att en publik som de hörselskadade, som fortfarande är ovan vid att gå och se svensk film på bio, nästan inte alls hittar fram till visningar av smalare textade svenska filmer. Av de 18 textade svenska filmerna för biograf, visades 12 i Stockholm. Nio visades i Örebro (där bland annat Riksgymnasiet för hörselskadade och döva ligger). Även Uppsala är en vanlig visningsstad för textad svensk film. I Göteborg och Malmö har däremot visningar av textade kopior varit sällsynta. Några av de textade svenska filmerna har inte alls kommit in på repertoaren i de största städerna där antalet hörselskadade rimligtvis är störst. I stället har dessa textade filmkopior använts som extrakopior att visa på biografer i små orter. Med sådana exempel i åtanke är det rimligt att i framtiden kräva en tydligare lanseringsplan för de textade biografkopiorna som distributörerna beviljas stöd för att ta fram. Detta är dock inte helt enkelt gjort då det finns en risk att hårdare krav skulle kunna innebära att vissa distributörer hellre skulle avstå från att ta fram textade svenska filmkopior. Filminstitutets hållning gentemot distributörerna har därför hittills varit något försiktig. Textade dvd-skivor hyrs ut och säljs i butiker över hela landet och är därigenom tillgängliga för hörselskadade oavsett bostadsort. En av stödets ambitioner är att barn- och ungdomsfilm ska prioriteras. Samtliga ansökningar om stöd till textning på bio av svensk barn- och ungdomsfilm beviljades med minst en textad biografkopia. d) Antalet samt den geografiska spridningen av filmer som syntolkats på film och video, varav filmer för barn och ungdomar. I slutet av 2005 beviljades stöd till de första två svenska syntolkade dvd-filmerna. Syntolkningnarna finns på de ordinarie dvd-utgåvorna och filmerna är därigenom tillgängliga för synskadade i hela Sverige. Dessa dvd-syntolkningar (som innefattar manusskrivning och intalning) är dyra, men motiveras av att tillgängligheten för synskadade blir så mycket större. De höga kostnaderna gör att endast ett begränsat antal syntolkade dvd-utgåvor kan produceras inom ramen för stödet till textning och syntolkning. Fler syntolkade filmer på video och dvd är en förklaring till att syntolkningarnas andel av det totala beviljade stödet 2005 ökat så kraftigt jämfört med Dessutom arrangerades fler syntolkade filmvisningar än tidigare år. Det finns i Sverige ca 15 arrangörer av syntolkade filmvisningar framför allt distrikt inom SRF som bedriver verksamhet med stöd av Filminstitutet. Syntolkade visningar genomförs i följande län: Stockholm, Skåne, Östergötland, Västra Götaland, Uppsala, Västmanland, Värmland, Örebro, Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten. 15

16 När det gäller film för barn och ungdom, har Filminstitutet små möjligheter att påverka mängden syntolkade barn/ungdomsfilmer på bio, eftersom arrangörerna av syntolkade filmvisningar oftast söker stöd för ett helt verksamhetsår. När ansökan beviljas vet man nästan aldrig vilka titlar som ska syntolkas, då valet av syntolkade filmer görs under verksamhetsåret utifrån vilka filmer som just då är populärast på biorepertoaren. 16

17 4. Filmrestaurering, arkivverksamhet, publikationer och information 4.1 Filmarkiv Målet är att i dialog med forskarsamhället och efter samråd med Statens ljud- och bildarkiv vårda och bevara svensk film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumentärfilm avsedd för offentlig visning, och bevara utländsk film visad på biograf i Sverige, samt att tillgängliggöra dessa filmer för forskning och allmänhet. Även filmlitteratur och övrigt filmrelaterat material skall i dialog med forskarsamhället bevaras och tillgängliggöras för forskning och allmänhet. a) Depositioner, förvärv och arkivets nyttjande samt analys av resultatet Förvärv Depositioner och förvärv Leveranser av säkerhetsmaterial (antal titlar) Förvärv i samband med restaureringar (antal titlar) Övriga depositioner (antal titlar) Totalt antal förvärvade titlar varav tidigare saknats i arkivets samlingar Totalt antal förvärvade material* varav visningskopior Filmarkivets totala innehav Antal titlar per 31/ Antal material* per 31/ * Med material avses visningskopior, negativ, mastrar etc. Under 2005 förvärvade filmarkivet 1309 titlar, varav 857 inte tidigare hade funnits representerade i arkivet. Förvärven skedde i form av visningskopior, negativ, mastrar etc. I vissa fall förvärvades flera typer av sådana material för en och samma film. Den största delen nyförvärv sker genom löpande depositioner av utgångna distributionskopior samt större depositioner där det deponerade bolaget kvarstår som rättighetsinnehavare. Det totala antalet inkomna titlar och material är lägre än 2004, men avsevärt högre än Anledningen till de höga siffrorna för 2004 var bland annat att äldre, okatalogiserat material retroaktivt registrerades och arkiverades under detta år, vilket inte gjordes under Även under 2005 utfördes en del retroaktiv registrering och katalogisering, dock inte i samma omfattning som under Antalet leveranser av säkerhetsmaterial visar en fördubbling jämfört med de två närmast föregående åren. Detta beror dels på det stora antal svenska filmer som producerades under 2005, men även på att säkerhetsmaterial i allt högre grad även levereras av producenter som inte är skyldiga att leverera säkerhetsmaterial, men ändå gör det då de allt mer inser värdet av att filmmaterial bevaras på bästa sätt för eftervärlden. 17

18 Nyttjande och tillgängliggörande Filmarkivets nyttjande Antal visningar av arkivets filmer på Cinemateket Antal visningar på andra FIAF-arkiv Antal övriga visningar av filmer på biograf i Filmhuset Antal visningar på externa biografer i Sverige Antal visningar på utländska biografer (exkl. FIAF) Antal filmer som beställts av Stockholms universitet Antal filmer som beställts för bandning av SLBA * 30 Antal material** som beställts av rättighetsinnehavare Antal material** som beställts av arkivets personal Totalt nyttjande * varav 241 avser bandning av filmerna i Dag Hammarskjölds-depositionen ** Med material avses visningskopior, negativ, mastrar etc. Antalet visningar av arkivets filmer på Cinemateket har minskat på grund av att antalet visningar på Cinemateket i Stockholm av ekonomiska skäl skurits ned. Antalet visningar av arkivets filmer på Cinematekets filialer i Göteborg och Malmö var i stort sett oförändrat. Även under 2005 var antalet visningar av arkivets filmer på utländska arkiv anslutna till den internationella arkivfederationen FIAF högt. Filmer ur arkivets samlingar lånades ut till totalt 19 utländska FIAF-arkiv. Den Victor Sjöström-retrospektiv som inleddes för två år sedan fortsatte med visningar på filmarkiven i Barcelona, Valencia och São Paulo. Vid den årligt återkommande arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna visades nyrestaurerade kort- och långfilmer. Antalet visningar av arkivets filmer på biografer i Sverige och utomlands som inte drivs av arkiv anslutna till den internationella filmarkivfederationen FIAF har de senaste två åren minskat med 30%. Detta beror dels på att Svenska Filminstitutet ställer allt större krav på visningsförhållanden, dels på en allt mer restriktiv utlåningspolicy för filmkopior där Svenska Filminstitutet saknar möjlighet att ta fram nya visningskopior av samma kvalitet ifall materialet skulle skadas vid utlåning. För att kunna tillmötesgå önskemål om utlån av filmer för visningar på biografer som inte är anslutna till FIAF, skulle Svenska Filminstitutets restaurerings- och omkopieringsresurser behöva förstärkas betydligt. Kravet att låntagare måste erhålla tillstånd från filmernas rättighetsinnehavare innan filmer lånas ut från arkivet är ytterligare en faktor som bidragit till de sjunkande siffrorna, då avgifterna i många fall höjts. Vid sidan av forskarsamarbetet med Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet lånas filmer ur samlingarna också ut till visningar för studenter på grund- och fortsättningskursnivå. Efter en tillfällig nedgång 2004, beroende på att institutionen under detta år lade om grundkursens delmoment, var antalet visningar 2005 åter uppe på tidigare års nivå. Rättighetsinnehavares nyttjande av arkivets material (såväl deponerat som av arkivet framställt material) för exempelvis dvd-utgivningar ligger i stort sett på samma nivå som tidigare år. Andra initiativ för tillgängliggörande På Arkivens dag i november visade arkivet restaurerade kort- och dokumentärfilmer med stockholmsmotiv samt en rad restaurerade kortfilmer med kända svenskar i huvudrollen. Nyrestaurerade färgfilmer visades, förutom på Cinemateket, under Göteborg Film Festival och vid specialarrangemang i Filmhuset. I september stod Svenska Filminstitutet som värd för det nordiska arkivmötet, som denna gång hade fokus på biblioteks- och dokumentationsfrågor samt på hur digitalisering av filmmaterial kan ge ökad tillgänglighet. Arkivet deltog också i FIAF-kongressen i Ljubljana i juni månad, och 18

19 under hösten ägde ett utbyte mellan arkivet och Jugoslovenska Kinoteka i Belgrad rum med ömsesidiga besök på respektive institutioner, finansierat av Nordiskt ministerråd. b) Samarbete med forskarsamhället och Statens ljud- och bildarkiv Jämfört med 2004 visar siffrorna ovan en dramatisk nedgång i antalet filmer som på forskares begäran lämnades ut till Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) för bandning. Detta beror dock i huvudsak på att SLBA under 2004 bandade de 241 titlarna/254 rullarna i FN:s Dag Hammarskjöldsamling som 2003 deponerades till arkivet via Utrikesdepartementet (se separat återrapportering Ku2003/2590/Sam). Antalet bandningar på SLBA av filmarkivets material är nu i nivå med åren närmaste före Dock är antalet bandningar av arkivets material inte ett rättvisande mått på hur ofta filmarkivets material används av forskningen, eftersom en och samma överföring kan användas av flera forskare vid ett obegränsat antal tillfällen efter det att bandningen utförts. Ett bättre mått på hur ofta filmarkivets material används är att se hur många forskare som hos SLBA har studerat filmer som ursprungligen härrör från filmarkivets samlingar. Denna siffra uppgick under år 2005 till 66, att jämföra med siffran för antal bandningar som under året endast var 30. Jämförbara siffror för tidigare år saknas. Filmarkivet informerar SLBA om restaureringar som utförs, så att SLBA får tillgång till bästa möjliga utgångsmaterial för sina bandningar. Detta gäller inte minst svenska stumfilmer som efter nyrestaureringar föreligger i mer fullständiga och korrekta versioner än de SLBA tidigare förfogat över. I utbyte får filmarkivet påseendekopior på vhs eller dvd från SLBA. Dessa kopior är till stor nytta när filmkopior lånas ut till utländska arkiv, då de kan använda påseendekopiorna som underlag för textning och översättning. När det gäller samarbetet med SLBA kring FN:s Dag Hammarskjöldsamling erhöll filmarkivet i slutet av 2004 påseendekassetter på vhs från SLBA. Under 2005 överlämnades dessa kassetter till forskare vid Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet som på filmarkivets uppdrag innehållskatalogiserade filmerna. Samarbetet med SLBA kring denna samling avslutas i mars 2006, då katalogposterna i filmarkivets databas kommer att exporteras till SLBA var det första år då den överenskommelse som 2004 träffades mellan Svenska Filminstitutets filmarkiv och Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet om forskarvisningar trädde i full kraft. Avtalet innebär att Filminstitutets avstår från att ta ut expeditionsavgifter för ett visst antal filmer per år, och att Filminstitutets också i vissa fall står för biografhyran. c) Bibliotek Svenska Filminstitutets bibliotek, Sveriges enda specialbibliotek för filmlitteratur, är ett BIBSAM-bibliotek och uppfyller BIBSAM:s krav på tillgänglighet och service. Under 2005 flyttade biblioteket till nya, ändamålsenliga lokaler med entré från Filmhusets foajé. Det nya biblioteket, som invigdes den 18 september av utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky, har merparten av boksamlingen tillgänglig på öppna hyllor vilket kraftigt har ökat tillgängligheten. I lokalerna finns även AV-utrustning samt forskarrum. I samband med förberedelser och flytt höll biblioteket stängt under tre månader. 19