Senior i Uppsala - nu och fram till 2030

Program Senior i Uppsala - nu och fram till 2030 hur vi vill leva och bo i Uppsala som seniorer Ett program för äldrepolitiken i Uppsala kommun Reviderad av Uppsala kommunfullmäktige 2009-09-28

1

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Programmets 10 genomförandepunkter 4 Bakgrund 6 Syftet med Senior i Uppsala 6 Utgångspunkter 6 Framtidsscenarion 8 Framtidsfrågor 9 Från myndighetsbeslut till serviceutbud 10 Viktiga områden att lyfta fram inom äldrepolitiken 11 Befolkningsutveckling på lång sikt, i olika perspektiv 15 Realisering, uppföljning och revidering 19 2

3

Sammanfattning En av de viktigaste politiska frågorna inte bara i Uppsala utan också i Sverige och hela västvärlden är hur samhället ska möta och hantera behoven från en växande äldrebefolkning med befintliga resurser. Under kommande 5-10 år ska vi mentalt förbereda oss på den kommande utvecklingen och planera för hur utvecklingen ska mötas på bästa sätt. Utgångspunkten är kommunens policy om en hållbar utveckling för alla. Kommunen ska i planeringen underlätta för ett utökat egenansvar, hur vi bor, kommunikationer, delaktighet och övrig infrastruktur. I takt med ett utbyggt stöd till närstående från samhällets sida förväntas insatserna från närstående öka. Även idéburna organisationer förväntas få ökad betydelse. Senior i Uppsala är ett äldrepolitiskt program för att styra utvecklingen fram till år 2030. Seniorerna kommer att bli fler. De kommer att leva längre och vara friskare längre upp i åren. Många är seniorer redan idag, många går i pension under kommande tioårsperiod och de yngre går i pension efter 2015. Äldre seniorer blir under 2020-talet en betydligt större grupp i kommunen än för närvarande. Samtidigt som de blir en stor grupp kommer de att vara en del av hela befolkningen och många frågor om deras situation gäller hela Uppsala kommun. Alla nämnder ska i sin planering arbeta för de äldrepolitiska målen och beakta för seniorer viktiga värden som självständighet/oberoende, inflytande/påverkan, möjlighet till aktiviteter och tillgänglighet. Nämnderna ska samverka och möjliggöra för seniorer att leva ett tryggt och självständigt liv. Återrapportering av planering/verkställighet ska ske till fullmäktige två gånger per mandatperiod. Tillsammans med seniorkollektivet och andra samhällsaktörer ska kommunen utveckla stödet till anhöriga och närstående, verka för bättre bostäder för seniorer, t ex trygghetsbostäder, ha en förebyggande folkhälsosyn och aktiviteter för friskvård inkluderat samverkan med ideella sektorn, möjliggöra delaktighet, inflytande och engagemang hos seniorer samt verka för attraktiva närområden, bättre tillgänglighet och en anpassad kollektivtrafik. Angivna fem kärnpunkter är en sammanfattning av programmets tankar om hur utvecklingen av kommunen och för seniorer bör se ut i Uppsala fram till år 2030. Ansatsen i kommunens långsiktiga äldrepo- 4

litik framgår av detta program, Senior i Uppsala. Programmets tidsomfattning, samhällets utvecklingstakt och en osäkerhet om framtiden innebär att programmet kontinuerligt kommer att revideras. Programmets 10 utvecklingsområden De områden som lyfts fram är inriktade på att ge allmänna förutsättningar för utvecklingen på sikt för seniorer i Uppsala. Sammantaget föreslås inga nya åtaganden eller så omfattande permanenta insatser för någon aktör att dessa inte kan klaras inom ramen för de prioriteringar som kommunen gör i sin budgetilldelning varje år. Programmets 10 utvecklingsområden är en beskrivning av kärnpunkterna under Sammanfattning och innefattas i kommunens policy för hållbar utveckling. Varje inramning beskriver en kärnpunkt. Numreringen utgör ingen rangordning av punkterna. 1. Kommunens ansvar för ett ökat egenansvar hos enskilda Kommunen ska arbeta förebyggande genom att uppmuntra och stödja ett ökat eget ansvar. Seniorer ska i ökad grad få möjlighet att välja innehåll och utförare för den hjälp som behövs. 2. Anhöriga och närstående Kommunen ska uppmuntra och stödja en utveckling där anhöriga och närstående, vill, kan och orkar vara ett stöd till seniorer med behov av hjälp. 3. Boendesituationen Kommunen ska underlätta för seniorer att kunna välja bostäder med god tillgänglighet. Kommunen ska tillgodose behov och önskemål om trygghetsbostäder i hyresrättsform. Kommunen ska verka för att seniorbostäder skapas i olika upplåtelseformer. 4. Folkhälsoperspektivet Kommunen ska ha en hälsoinriktad samhällsplanering. Kommunen ska verka för goda matvanor och motion hos seniorer. Kommunen ska vara allmänt förtrogen med seniorers livssituation. 5

5. Förebyggande aktiviteter Seniorers hälsa ska uppmärksammas så att de känner sig friskare och att samhället senarelägger eller undviker nya omvårdnadsbehov. Det ska finnas promenadstråk, aktivitetsparker, vandringsleder, (liknande Hälsans stig ) och friluftsanläggningar tillgängliga för alla. Uppsökande hembesök ska erbjudas och utvecklas. 6. Ideella sektorn Kommunen ska verka för idéburna organisationers självständighet och oberoende gentemot offentliga sektorn och privata näringslivet. Kommunen ska stödja en utveckling av service och sociala aktiviteter. 7. Delaktighet och inflytande Kommunen ska ta tillvara seniorers engagemang i samhällslivets olika delar. Seniorer ska kunna nå den information de vill ha och kunna påverka samhället inom givna demokratiska ramar. Kommunen ska vara enkel och tydlig i sitt språkbruk. Informationen ska vara språkligt anpassad. 8. Arbetskraftsdeltagande - Pensionsövergången Kommunen ska i samråd med olika aktörer på arbetsmarknaden uppmuntra människors vilja, och förbättra möjligheten, att förvärvsarbeta fram till pensioneringen och därefter. Kommunen ska ha individuella program för egna anställda över 55 år. Programmen ska redovisa arbetets innehåll och tidsomfattning för arbetet inför och efter 65 årsdagen. 9. Närområdets samlingskraft Kommunen ska stödja en utveckling så att närområden kan utveckla sin attraktionskraft. 10. Tillgänglighet och användbarhet Kommunen ska möjliggöra en högre delaktighet, så att alla kan vara delaktiga i samhällslivet. Kommunen ska synliggöra teknikanvändning hos seniorer och medverka till att olika tekniker inte blir ett hinder. De 10 utvecklingsområdena är ingångar i Senior i Uppsalas tankar för hur kommunen ska utvecklas för att möjliggöra ett gott liv för seniorer, nu och fram till 2030. 6

Bakgrund Kommunfullmäktige fattar beslut om äldrepolitiken i Uppsala kommun. Äldrenämnden har reviderat tidigare program. Programmet har sin grund i seniorers upplevelse av självständighet/oberoende, inflytande/påverkan, aktivitet och tillgänglighet. Programmet handlar i första hand inte om äldreomsorg. För äldreomsorg finns två program, Program för vård och omsorg om äldre i Uppsala kommun och Program för öppna insatser för seniorer i Uppsala kommun. Senior i Uppsala har en styrande, vägledande och informerande karaktär. Programmet ska vara tydligt och enkelt att förstå, för organisationer och enskilda medborgare. Syftet med Senior i Uppsala Senior i Uppsala ska bidra till en positiv förändring av seniorers livssituation i Uppsala på längre sikt. Detta förutsätter ett nytt förhållande mellan medborgare och samhälle, där seniorer har ett större ansvar för, men också ett större inflytande över, sin livssituation än idag. Förhoppningen är att var och en som börjar fundera över hur livet blir på äldre dagar ska kunna få vägledning av Senior i Uppsala. Programmets nyckelord är TRYGGHET, vilket inbegriper begreppen självständighet/oberoende, inflytande/påverkan och möjlighet till aktivitet. Tillgänglighet är en förutsättning för att begreppen ska bli reella. Dessa värden ska vara vägledande, ange färdriktningen och utgöra underlag för kommunala nämnder och andra samhällsaktörer. Kommentar [S1]: Senior i Uppsala ska: styra den kommunala organisationen vägleda andra samhällsaktörer informera om kommunens förhållningssätt till seniorer revideras i takt med hur samhället utvecklas. Utgångspunkter Senior i Uppsala ska skapa förutsättningar för en långsiktig gynnsam utveckling av äldrepolitiken i Uppsala. De fyra inriktningsmålen i regeringens nationella handlingsplan för äldrepolitiken är att äldre ska: kunna leva ett aktivt liv samt ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. 7

Slutbetänkandet från äldreberedningen Senior 2005 har vägt ihop begreppen till två övergripande mål: trygghetsmålet: Alla människor skall kunna åldras i självständighet med möjligheter att vara aktiva och ha inflytande över vardagslivet samt med tillgång till god vård och omsorg samt utvecklingsmålet: Alla människor skall oavsett ålder kunna utvecklas som individer, påverka och bidra till samhällsutvecklingen samt bemötas med respekt. Senior i Uppsala utgår från de nationella målen för medborgarna. Betoningen i programmet ligger på gruppen seniorer. Värdebegrepp Trygghet, innefattande självständighet/oberoende, inflytande/ påverkan och möjlighet till aktivitet, är ett väsentligt värde för seniorer som bor och lever i Uppsala. Tillgänglighet har stor betydelse när hinder i olika former gör sig påminda med ökande ålder. En renodlad definition av dessa begrepp stöter på svårigheter eftersom de överlappar varandra. Senior i Uppsala använder begreppen utifrån nedanstående utgångspunkter. Värdebegrepp - självständighet/ oberoende - inflytande/ påverkan Kommentarer - jag lever mitt liv som jag gjort tidigare och är fri att välja - jag känner mig trygg hemma och på gator och torg - jag påverkar min vardag även då jag har behov av samhällets stöd - jag har inflytande över mitt vardagliga liv - jag upplever att mina erfarenheter efterfrågas och jag kan påverka samhällsutvecklingen - jag gör mig förstådd och kan förstå vad andra säger och skriver - aktivitet - jag väljer hur min övergång från arbetsliv till pension ska se ut - jag har möjlighet till ett socialt liv med familj, släkt och vänner - jag ägnar mig åt mina intressen oberoende av ålder 8

- tillgänglighet - jag kan bo kvar i ordinärt boende trots minskad rörelseförmåga - jag kan besöka mina nära och kära - jag rör mig fritt i närområdet, i butiker, på gator och med kollektivtrafik - jag kan vistas i parker, friluftsområden och naturen - jag kan ta del av kulturutbudet - jag är informerad och kan välja mellan det som står till buds i samhället Seniorbegreppet I programmet Senior i Uppsala används medvetet begreppet senior i stället för äldre. Senior är ett vidare begrepp. Var och en avgör egentligen själv i samspel med sin omgivning om hon innefattas i begreppet. Äldre kopplas däremot lätt till äldreomsorg. Senior i Uppsala berör främst personer födda fram till 1955 och deras levnad fram till 2030. Seniorerna utgör en stor grupp i vårt samhälle och deras framtida situation berör indirekt hela kommunen. De yngsta har år 2030 blivit 75 år, den stora 40-talistgruppen är omkring 85 år och de som år 2000 gått i pension är 95 år. Framtidsscenarion Programmet kan delas in i olika faser, som ställer olika krav på det politiska beslutsfattandet. Generellt för hela programperioden gäller att fler bostäder måste få en bättre bostadsstandard, att ett förebyggande folkhälsoarbete sker, att närområden blir mer attraktiva för både boende och servicenäringar samt att pensionsövergången tillåts vara flytande så att seniorers varierande engagemang tas tillvara. Faserna i processen beskrivs nedan: Fram till mitten av 2010-talet finns ett andrum för att arbeta med trygghetsbegreppet och utveckla synen på självständighet, inflytande, aktivitet och tillgänglighet. En utvecklad struktur för uppsökande och förebyggande aktiviteter finns. Från 2010 finns god tillgänglighet till offentliga miljöer i kommunen. Genom utvecklingen av senior- och trygghetsbostäder, finns ett tillgängligare bostadsbestånd. Eget val inom vårdboenden är inrättat och en marknad finns för bostads- och vårdaktörer att erbjuda vårdboendealternativ. Stöd till anhöriga/närstående ger 9

trygghet för enskilda att orka vara en resurs för den som behöver stöd. Senior- och trygghetsbostäder i olika upplåtelseformer skapar valfrihet i boendet. Nya vårdboenden ersätter otidsenliga. Nya vårdboenden böjar byggas och planeras inför 2020-talet. Inom hemvården finns rekryteringsproblem. En vidareutveckling av kommunens stöd till anhöriga har skett. Med 40-talisterna har antalet pensionärer ökat kraftigt. En bredare bas för seniorers frivilligengagemang har vuxit fram. Samhällsansvaret kommer generellt sett in i ett allt senare skede i seniorers liv, människor är friskare. Behovet av kommunala insatser ökar ändå kraftigt när personer i 80-årsåldern snabbt blir fler. Vid behov byggs en till två nya vårdboenden varje år. En omfördelning av resurser sker, från en lägre andel barn och ungdomar till en högre andel äldre personer av befolkningen. Framtidsfrågor Även om svensk äldreomsorg under de senaste decennierna genomgått en rad förändringar har de grundläggande principerna legat fast. År 1998 tog också riksdagen ställning för att den skandinaviska socialpolitiska modellen även fortsättningsvis ska vara vägledande. Den svenska äldreomsorgen ska också i framtiden vara offentligt finansierad. Äldrepolitikens övergripande mål har inte heller förändrats. Förutom befolkningsutvecklingen påverkar en rad andra faktorer behovet av kommunal vård och omsorg. Hälsa, ekonomi, livsstil, kultur, språk, sammanboende/ensamboende, motions- och matvanor, sociala nätverk, anhörigstöd, boendestandard, medicinsk och medicinteknisk utveckling är några exempel. Nya generationers värderingar formar attityder och förhållningssätt. Vad kommer att krävas när 40-talisterna kommer in i 80-årsåldern? Det är processer som vi måste börja planera för redan idag. Processen måste leda fram till att seniorer upplever färre hinder i samhället, med fortsatt möjlighet till ett självständigt liv och ett effektivt förebyggande samhällsstöd, för fortsatt oberoende och ett aktivt och meningsfullt liv. Äldre människor ses fortfarande främst i relation till vård- och omsorgsbehov och ignoreras alltför ofta när frågor om makt, diskriminering och utveckling behandlas. Det är hög tid att inse att samhället också är beroende av seniorer, och inte enbart tvärtom. Möjligheterna 10

att ta tillvara en åldrande befolkning som resurs för hela samhället sätts högt på dagordningen. Äldrepolitikens inriktning och åtgärder ska utvecklas och hållas levande, genom frågor som: Vad innebär en växande andel seniorer för fördelningen av ansvar mellan enskilda och samhälle? Hur kan kommunen förbättra förtroendet för de insatser man åtar sig för seniorerna? Vilken roll kan organisationer, samfund och företag spela i sammanhanget och hur kan samspelet dem emellan främjas? Bland de goda förutsättningarna inför framtiden finns främst det växande antalet seniorer själva, med bättre hälsa, bättre ekonomiska resurser samt större vilja och vana att vara aktiva i samhällslivet än hos tidigare generationer. Gapet mellan förväntat behov och möjlig finansiering är framtidens ödesfråga för vården och omsorgen. Flera vägar står till buds: effektivisering inom kommunen omfördelning av resurser ändrad ambitionsnivå ökat egenansvar förbättrad samverkan med andra samhällsaktörer skattehöjning höjda egenavgifter Från myndighetsbeslut till serviceutbud I samhället pågår en förskjutning mot ett ökat inflytande för den enskilde, från myndighetsutövning till serviceinsatser. Äldreomsorgen förväntas på sikt ingå i det generella välfärdssystemet. En tilltro till att enskilda bäst vet vad de behöver och önskar för hjälp behöver utvecklas. Kommunens styrning sker genom information, kommunala regler och uppföljning. Idag finns möjlighet till val inom: kundval/eget val (val av utförare) LSS/LASS (val av utförare och person) lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla hushållsnära tjänster åt äldre lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Seniorer i Uppsala bör få ett ökat inflytande när det gäller deras behov och önskemål av stöd och hjälp inom fler verksamheter inom äldreomsorgen. 11

Viktiga områden att lyfta fram inom äldrepolitiken Genom förbättrade levnadsvillkor kan vi idag leva ett långt liv med i stort sett bibehållen hälsa och funktionsförmåga. Åldrandet är normalt och inte en sjukdom. Ofta innebär det krav på anpassningar till de förändringar som sker. Grunderna för ett bra liv för seniorer är i stor sett desamma som för andra: en trygg ekonomi, ett bra socialt nätverk, goda matvanor, delaktighet, kulturutbud, meningsfullhet samt ett aktivt liv. Att ha tillgång till flera meningsfulla livsområden minskar sårbarheten och ökar möjligheten att skapa och bevara sammanhang i tillvaron vid förändringar och förluster. Folkhälsoarbete Grundläggande för allt folkhälsoarbete är insikten om att samhällets utformning påverkar hälsan. Levnadsvillkor och förutsättningar att välja livsstil bör vara sådana att uppkomsten av ohälsa och funktionsnedsättning förskjuts till så hög ålder som möjligt. Att underlätta för äldre att leva ett självständigt liv även med ohälsa och funktionshinder är ett centralt mål för en hälsoinriktad samhällsplanering. Framtidstro, mål och mening ger tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar. Att saker och ting utvecklar sig så som man kunnat förvänta sig. Människor med en basal förmåga att se det som händer dem i livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt, får känsla av sammanhang och lyckas i högre grad behålla sin hälsa. Människor antas kunna bygga upp en psykisk motståndskraft mot sjukdomsbringande stress. Människans kulturella behov; fördjupningar, gemenskap och förströelse ska också genomsyra arbetet för ökad folkhälsa genom livets alla skeden. Det finns erfarenheter som visar att det finns fyra områden som är särskilt viktiga för att seniorer ska må bra. Det gäller att röra på sig, äta bra mat, ha sociala kontakter och känna sig behövd. 1. Fysisk aktivitet Kommunens planering inom infrastrukturen syftar till att underlätta det dagliga livet för medborgarna. Generella insatser i bostadsområdet och samhället i övrigt gör det lättare för alla att klara ett normalt liv. Det kan gälla närhet och tillgänglighet till kommersiell och offentlig service, möjlighet att ta del av kulturella verksamheter, föreningslokaler, fritids- och grönområden och god tillgänglighet i trafiknätet. Även om faktorer som ärftlighet och sjukdomar påverkar hur vi åldras, är det helt klart att regelbunden fysisk aktivitet och träning kan reducera och förebygga olika åldersrelaterade fysiska och psykiska för- 12

ändringar. Även mycket högt upp i åren kan människor förbättra såväl kondition och uthållighet, som balans, styrka och rörlighet. Forskningen visar att en naturbaserad livsstil är en bra försäkring för ett friskare liv. Trötthet, värk, koncentrationssvårigheter, ångest, depression och många andra stressreaktioner minskar när vi rör oss i naturen, vid trädgårdsskötsel, fiske, bad och båtliv. Naturupplevelser, fysiska aktiviteter och annan rekreation har stor betydelse för seniorers hälsa och livskvalitet. Sammantaget talar tillgängliga data för att fysisk aktivitet och träning är ett effektivt sätt att bibehålla en hög aktivitetsnivå och hög grad av självständighet hos äldre män och kvinnor. 2. Bra matvanor Alla människor har behov av en god måltidsmiljö. Måltidernas betydelse ökar när andra aktiviteter avtar. De har en viktig roll vid sociala kontakter och kan vara ett avbrott i en kanske enahanda vardag. Samvaro, trevlig dukning och uppläggning, känna dofter och att i lugn och ro kunna äta är viktiga komponenter i en god måltidsmiljö. För den som inte har sitt sociala nätverk kvar kan möjlighet till umgänge växa fram vid gemensamma måltider. Att få sociala kontakter samt äta en fullvärdig kost kan fördröja utvecklandet av en demens. Det är viktigt att öka kunskapen om livsstilens och matens betydelse för välbefinnandet och hälsan. Kostråd till yngre äldre skiljer sig inte mycket från de kostråd som ges till övriga befolkningen. Informationskampanjer och kostrådgivning är viktiga delar. Kommunen ska verka för seniorers möjligheter att äta tillsammans i sociala miljöer. 3. Social gemenskap och stöd Delaktighet i samhället ger möjlighet att följa med och kunna påverka samhällsutvecklingen. Detta kan ske genom att läsa tidningar, lyssna på radio, se på TV, komma ut bland folk i största allmänhet, kommunicera med myndigheter och samhällsinstitutioner och utöva sin rösträtt i politiska sammanhang med mera. Möjlighet att utöva sina intressen och delta i aktiviteter kan bidra till en aktiv och meningsfull tillvaro. Det som är roligt att göra, på egen hand eller tillsammans med andra, ger mening åt livet. Att umgås och hålla kontakt med släkt, vänner, bekanta från tidigare arbetsliv, föreningsliv eller andra sociala sammanhang har stor betydelse för livskvalitet och hälsa. Att få fortsätta att vara sig själv, att få bevara sin självbild, sina vanor och sin identitet skapar trygghet. 13

En viktig faktor för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk, kulturell och social aktivitet. Sociala aktiviteter, till exempel gemenskap med familj, släkt och vänner har också stor inverkan. Genom stärkt samarbete med lokalt föreningsliv och intresseorganisationer kan gemenskap och aktiviteter växa fram i närmiljön. 4. Att vara delaktig och känna sig behövd Anhöriga och närstående står idag för en stor del av de vårdinsatser som ges till seniorer. Med tanke på att den enskilde i framtiden förväntas ta ett större ansvar för sin situation och samhället i motsvarande mån får ett mer stödjande ansvar, är det rimligt att anta att anhörigas och närståendes stödinsatser även framledes kommer att få stor betydelse. Konsekvenserna av ändrade familjemönster för seniorer är ett relativt outforskat område. Oaktat detta förutsätts att enskildas syn på vikten av att hjälpa sina närmaste som behöver stöd och samhällets stöd till anhöriga och närstående utvecklas parallellt. Många seniorer engagerar sig i frivilligt arbete efter pensioneringen. Seniorer gör en viktig samhällsinsats samtidigt som deras självkänsla stärks och de får en meningsfull sysselsättning. Det är således fullt sannolikt att anhöriga, närstående och frivilliga även i framtiden kommer att kunna göra stora insatser. En utveckling mot mer individuella lösningar och ett större personligt ansvar pekar i den riktningen. Boendesituationen Boendeplaneringen ska sträva efter variation i upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar så att människor med olika förutsättningar och behov kan bo och trivas i samma bostadsområde. De sociala perspektiven ska enligt lag komma med i samhällsplaneringen för att påverka utformningen av såväl nya som äldre bostadsområden i kommunen. Ett sätt är att komplettera bostadsbeståndet med seniorrespektive trygghetsbostäder i form av bostadsrätter och hyresrätter. Där kan finnas tillgång till gemensamma lokaler för aktiviteter, måltider och gemenskap. Möjlighet till källsortering i närområdet är av vikt. Kommunen ska tillsammans med fastighetsägarna förbättra möjligheterna för den enskilde att flytta till en mer lättillgänglig bostad. År 2008 är 14 procent av Uppsalas befolkning över 65 år. Vissa stadsdelar har större variation vad gäller boendestandard och boendetyper än andra. I Innerstaden, Sala Backar, Tuna Backar är andelen seniorer hög. Låg andel seniorer finns däremot i många ytterområden och senare byggda områden i staden. Följande tabell visar var befolkningen över 65 år bor i Uppsala. 14

65 år och äldre per område (antal och procent), 2007-12-31 Område 65-w procent Område 65-w procent 111 Innerstaden 2 887 21% 244 Skyttorpsbygden 106 13% 132 Sala backe 2 050 21% 134 Kungsängen 136 12% 125 Tuna backar 676 21% 155 Vårdsätra 31 12% 221 Bälingebygden 755 12% 164 Eriksberg 1 303 19% 252 Rasbobygden 246 12% 163 Norby 713 18% 253 Norra Rasbobygden 287 12% 126 Gamla Uppsala-Nyby 1 040 18% 133 Årsta 1 272 17% 141 Sävja-Bergsbrunna 724 11% 264 Knutbybygden 354 17% 151 Ulleråker 177 11% 211 Södra Hagundabygden 371 11% 161 Kåbo 393 15% 154 Gottsunda 912 10% 123 Svartbäcken 855 15% 176 Librobäck 46 10% 124 Löten 662 14% 243 Vattholmabygden 246 10% 173 Rickomberga 129 14% 122 Kvarngärdet 756 9% 174 Luthagen 1 674 14% 175 Hällby-Husbyborg 11 9% 213 Järlåsabygden 289 14% 242 Storvretabygden 607 9% 261 Danmarksbygden 110 14% 262 Funbobygden 203 9% 263 Almungebygden 377 14% 251 Vaksalabygden 96 9% 121 Gränby 698 13% 135 Fyrislund 30 8% 131 Fålhagen 818 13% 172 Berthåga 49 8% 142 Nåntuna-Vilan 375 13% 241 Gamla Uppsalabygden 33 8% 153 Valsätra 559 13% 156 Sunnersta 719 13% 165 Håga 21 6% 212 Vängebygden 280 13% 166 Kvarnbo 9 6% 231 Björklingeområdet 666 13% 167 Flogsta-Ekeby 420 6% 222 Jumkilsbygden 211 13% 171 Stenhagen 282 6% Man väljer själv var man vill bo men det är samhället som skapar förutsättningar för ett bra och varierande boende på de ställen som översiktsplanen anger som framtida boendeområden, utöver de redan befintliga. Det är värdefullt att boendeområden har förutsättningar för alla generationer att trivas och vilja bo kvar. Kommunen har ett övergripande ansvar enligt bostadsförsörjningslagen att se till att det finns bra bostäder till alla. Enligt socialtjänstlagen ska kommunen tillgodose att det finns vårdboende för dem som till följd av ålder eller funktionsbinder behöver stöd och omvårdnad i sitt boende. Cirka fem procent av befolkningen över 65 år i Uppsala har behov av vårdboende. Bostadsförsörjningen för seniorer i huvudsak är därmed en fråga för kommunens bostadsplanering. Under 2000-talets första decennium har möjligheten för äldre att kunna bo hemma utvecklats, men tyvärr har hemvården inte utvecklats i den takt som omsorgsbehovet. Äldre som känt sig otrygga och ensamma har efterfrågat en mellanform mellan det sjukhemsliknande vårdboendet och det ordinära boendet. Trygghetsbostäder är under utveckling, nationellt och i kommunen. Kommentar [S2]: Beräknat 900 omv 500 SD 60 PS 35 LSS 1 495 Befolkning 24 000 %-andel 6,2% 15

Seniorboende Seniorboende används som begrepp för en boendeform där lägenheter upplåts till personer som uppnått viss ålder, oftast 55 år. Dessa bostäder ska ha hög tillgänglighet och oftast någon form av gemensamhetsutrymme. I vissa fall knyts en för de boende gemensam service till huset. Bostäderna finns i såväl hyresrätts- som bostadsrättsform och erbjuds utifrån köplats. I seniorbostäder kan de boende delta i gemensamma aktiviteter kring boendet såsom styrelsearbete, servicefunktioner, trädgårdsarbete och kulturaktiviteter. Detta ökar delaktigheten och motverkar den ensamhet som många seniorer känner. Social samhörighet skapar säkerhet och trygghet. I boendet kan finnas restaurang samt utrymme för motion och andra aktiviteter. Trygghetsbostäder Den mellanform av boende som håller på att etableras i landet kommer troligtvis att benämnas trygghetsbostäder och vara i hyresrättsform. Det som blir utslagsgivande för att flytta till en trygghetsbostad är seniorens egen upplevelse av oro och otrygghet, oavsett om denna har sin grund i fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller brist på sociala kontakter till följd av ålder. Inget biståndsbeslut förutsätts. Boendet ska ha lokal för gemensamma aktiviteter/måltider, någon värdfunktion viss del av dygnet och larm installerat. Vårdboende Först när någon får ett så omfattande vårdbehov att omedelbar närhet till personal krävs dygnet runt kan behovet av att flytta till ett vårdboende bli aktuellt. Det blir dock allt vanligare att vården i livets slutskede ges i hemmet. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen underlättar en sådan utveckling. Utgångspunkten vid ny- eller ombyggnad av vårdboenden bör vara att de anpassas till omkringliggande hus, lokaliserat till tomt för bostäder och ej förknippat med en vårdinstitution. För att skapa en känsla av bostad är det viktigt att lägenheten utformas som en vanlig lägenhet i miniatyr. En nog så viktig upplevelsefråga är att vårdboenden planeras utifrån en genomtänkt estetisk miljö. Utsikt mot och tillgång till en tilltalande utemiljö påverkar hälsan positivt. Befolkningsutveckling på lång sikt, i olika perspektiv En åldrande befolkning var en naturlig utveckling i de flesta europeiska länder under 1800- och 1900-talen, den fortsätter nu globalt. Under omvandlingens sista skede, åldrandefasen, sker befolkningsökningen i de äldsta åldersgrupperna. Den del av befolkningen som är under 16

pensionsåldern förblir konstant eller minskar. År 2030 beräknas Västeuropa bli den första region i världen som kommer in i åldrandefasen. I diagram 1 beskrivs befolkningsutvecklingen för seniorer i Sverige (rött) och i Uppsala (blått). Under åren 1970-2000 har en viss ökning skett av 80 år och äldre. Under följande 15 år fram till mitten av 2010- talet visas ingen direkt ökning. Från 2020 visas en markant ökning vilken håller i sig en bit in på 2030-talet. Därefter är prognossiffrorna för Uppsala ytterst osäkra. Utslaget över hela landet blir prognosen mer sannolik. Diagram 1. Befolkningsutveckling i Sverige och i Uppsala av seniorer, 1970-2050, faktisk och prognos - (år 1970 = index 100) 700 600 500 400 Uppsala 65-79 år Uppsala 80 år - Sverige 65-79 år Sverige 80 år - 300 200 100 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 I Sverige beräknas 23 procent av invånarna år 2030 vara över 65 år, jämfört med 18 procent i dag. Uppsala har en ung befolkning, andelen studenter är hög. Här kommer 20 procent av invånarna vara över 65 år 2030, mot 14 procent idag. I Uppsala ökar andelen seniorer, från att vara var sjunde uppsalabo idag till att 2030 vara var femte. Uppsala kommer att ha 80 procent fler seniorer, 65 år och äldre 2030 än idag. Medellivslängden i Sverige har ökat avsevärt de senaste 30 åren och förväntas fortsätta öka om än i mindre takt. I Europa är det bara Italien, Tyskland och Grekland som har högre medellivslängd. Utvecklingen i Sverige är enligt följande: kvinnor män 1980 79 år 73 år 2008 83 år 79 år 2030 85 år 82 år I takt med ökad medellivslängd ökar seniorernas andel av befolkningen. Den utvecklingen förväntas accelerera när 40-talets stora barn- 17

kullar blir seniorer. Andelen seniorer ökar med sex procent från dagsläget fram till 2030, på bekostnad av gruppen 19-64 år, se diagram 2. 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 Diagram 2. Andelen seniorer i förhållande till övrig befolning i Uppsala 2007-2030 (år 2007 = index 100) 0-18 19-64 65-14% 22% 64% 20% 22% 59% 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 Ökningstakten av Uppsalas befolkning redovisas i fyra grupper, barn och ungdomar, vuxna, yngre äldre och äldre äldre. Nationellt finns uppgifter fram till 2050. För Uppsalas del finns stor osäkerhet i detta tidsperspektiv men har ändå valts att redovisas. De skeenden som kan noteras är dels för 65-79 år från 2005 till 2020 och dels för 80 år och äldre från 2020 och fram till 2030, se diagram 3. Diagram 3. Befolkningsutveckling i Uppsala 1970-2050, faktisk och prognos - (år 1970 = index 100) 700 600 500 400 0-17 18-64 65-79 80-w 300 200 100 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Ökningen av seniorer har sett olika ut över tid. Gruppen kan sägas bestå av två generationer. Personer äldre än 80 år har under de tre senaste decennierna under 1900-talet ökat relativt konstant för att under de första femton åren av 2000-talet plana ut och från 2020 uppvisa en exceptionell ökning fram till 2030. En mindre men en tydlig ökning beräknas ske även fortsättningsvis. 18

Personer 65-79 år har haft en successivt minskande ökning under de tre sista decennierna av 1900-talet för att under de första 20 åren under 2000-talet uppvisa en markant ökning, vilken under 2020-talet kraftigt reduceras. En återhämtning sker därefter. Se diagram 4. Diagram 4. Ökning/minskning av seniorer i Uppsala, 1970-2049, faktisk och prognos 12000 10000 80 år - 8000 65-79 år 6000 4000 2000 0-2000 1970-1979 1980-1989 1990-1999 2000-2009 2010-2019 2020-2029 2030-2039 2040-2049 Mångkulturella aspekter När äldre med invandrarbakgrund har uppmärksammats under senare år har gruppen ofta beskrivits vara speciellt utsatt. Isolering, psykisk ohälsa och språklig förståelse har beskrivits som problem. Det finns en fara med att använda begreppet äldre invandrare. Uttrycket kan ge en bild av att de som grupp har särskilda behov och att det behövs speciella lösningar just för att de är invandrare. Det är av stor vikt att frågor om boende, inflytande, förebyggande insatser med mera för äldre invandrare behandlas på samma sätt som för övriga seniorer och invånare i Uppsala. Det är ofta svårt att med utgångspunkt från födelseland dra slutsatser kring språklig, religiös och etnisk tillhörighet. Det finns ingen grund för att i generella termer beskriva äldre invandrare som en enhetlig grupp med liknande livssituation och villkor inför åldrandet. Livsvillkoren för en person från Danmark, Norge eller Estland, som har bott i Sverige i 50 år, skiljer sig till exempel väsentligen från en person som invandrat till Sverige från Etiopien efter pensionsåldern. Utifrån dagens perspektiv talar allt för att de äldre invandrarna i Uppsala kommer att bli allt fler. Vid utgången av 2007 uppgick antalet äldre födda utomlands till 2 921 personer. De utgjorde elva procent av befolkningen över 65 år. Med hänsyn till andelen 50-64 år idag kommer inom en femtonårsperiod andelen äldre födda utomlands sannolikt att utgöra drygt 14 procent av alla över 65 år. 19