DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

Relevanta dokument
Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Papper och webb två sidor av samma mynt?

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Mindre törst efter nyheter än förr?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

Tidningsprenumeration bland invandrare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

SVENSKARS OCH INVANDRARES

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan

NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har

Mediebarometern Välkommen!

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

Undersökning: Konkurrensen från public service

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

DIGITALA PLATTFORMAR ALLT VIKTIGARE FÖR NYHETSPUBLIKEN FÖRUTOM NÄR DET GÄLLER TIDNINGSPRENUMERATION

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Äldre i samhället. En rapport av SOM-institutet. Sören Holmberg Mette Anthonsen

Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38]

Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

MEDIEUTVECKLING

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

Svenskarna och internet

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE

Radio kanaler, plattformar och förtroende


INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm

Vad händer med de tryckta dagstidningarna?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Vissa frågor jämförda med hösten 2011j 1

Figurer. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder Uppdaterad sommaren Titel:

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Transkript:

LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15

DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU). Fokuserar tre frågor: Hur förändras mediekonsumtionen över tid? Vilka faktorer kan förklara mediekonsumtionen? Vilka medier är komplement respektive konkurrenter till varandra?

Regelbunden nyhetskonsumtion 1990-14 (procent) 90 80 81 70 60 40 30 0 54 49 35 38 33 28 25 27 25 3 1 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 13 14 Riksnyheter i SVT Morgontidning Kvällstidning på internet Riksnyheter i TV4 Riksnyheter i SR Morgontidning på internet Kvällstidning Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1990-14. Kommentar: Regelbundet avser minst 5 dagar/vecka utom för tidningarna: någon dagstidning avser morgontidning minst 5 d/v och/eller kvällstidning minst 3 d/v, nättidning avser morgon- och/eller kvällstidning minst 3 d/v.

Regelbunden kvällstidningsläsning på papper 1990-14, fördelat efter titlar (procent) 40 35 30 0 13 7 6 5 Totalt Aftonbladet Expressen GT/Kvällsposten 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 13 14 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1990-14. Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst 3 dagar/vecka.

Regelbunden kvällstidningsläsning på papper och nät 1998-14 (procent) 40 36 30 aftonbladet.se 15 16 expressen.se 0 11 6 4 5 1 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 13 14 Aftonbladet Expressen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-14. Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst 3 dagar/vecka.

Hushållsprenumeration 1986-14 (procent) 0 90 80 78 70 60 55 40 Nedgång: 21 procentenheter 30 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 13 14 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-14. Kommentar: Frågan lyder Prenumererar du eller någon annan i ditt hushåll på någon morgontidning?

Hushållsprenumeration i olika grupper 00 och 14 (procent) 00 14 Differens Samtliga 71 55-16 Kön Kvinnor 73 56-17 Män 70 55-15 Ålder 16-29 år 58 29-29 30-49 år 64 39-25 -64 år 82 62-65-85 år 84 77-7 Utbildning Låg 75 65 - Medel 68 51-17 Hög 76 58-18 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 00 samt 14. Kommentar: Frågan lyder Prenumererar du eller någon annan i ditt hushåll på någon morgontidning?

Andel som skulle fortsätta sin morgontidningsprenumeration vid innehålls- och distributionsförändringar 14 (procent) Minskade antalet sidor per nummer 17 44 61 Kom färre dagar i veckan 24 36 60 Kom på eftermiddagen istället för på morgonen 9 14 23 Minskade mängden lokala nyheter Publicerades enbart på internet 4 4 18 17 22 21 Ja, absolut Ja, kanske Kraftigt höjde priset 3 17 Upphörde med nationella och internationella nyheter 4 12 16 0 30 40 60 70 80 90 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 14. Kommentar: På många tidningar diskuteras idag olika åtgärder för att minska kostnaderna. Om du tänker på den tidning ditt hushåll prenumererar på, ange för varje åtgärd om du tror att hushållet skulle behålla prenumerationen eller inte. Hushållet skulle behålla prenumerationen även om tidningen följt av alternativen ovan. Svarsalternativ: Ja, absolut, Ja, kanske, Nej, knappast samt Nej, absolut inte. Figuren redogör för andelen prenumeranter som har svarat Ja, absolut respektive Ja, kanske.

Läsning av morgontidning på papper 1986-14 (procent) 0 90 80 77 70 60 40 30 0 49 35 9 8 7 4 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 13 14 Minst 5 dagar/vecka Mindre än 1 dag/vecka 3-4 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-14. Kommentar: Med morgontidning avses de som svarat på en öppen fråga om läsning inklusive de som angivit en daglig gratistidning. Sedan 14 är den fasta svarskalan Dagligen, 5-6 dgr/v, 3-4 dgr/v, 1-2 dgr/v, Mer sällan samt Aldrig.

0 Regelbunden läsning av morgontidning på papper efter ålder, 1986-14 (procent) 90 80 70 60 84 81 80 68 73 57 65-85 år -64 år 40 30 33 30-49 år 13 15/16-29 år 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 13 14 Källa: Den nationella SOM-undersökningen respektive år Kommentar: Med morgontidning avses de som svarat på en öppen fråga om läsning inklusive de som angivit en daglig gratistidning. Regelbunden läsning avser minst 5 dagar/vecka

Läsning av morgontidningar på olika plattformar 02-14 (procent) 0 90 80 70 75 74 60 40 30 57 49 27 Både papper och nät Papper Nät 1 0 14 13 12 11 09 08 07 06 05 04 03 02 Källa: Den nationella SOM-undersökningen respektive år. Kommentar: Regelbundet avser minst 5 dagar/vecka för papperstidning och minst 3 d/v för nättidning.

Andel som tar del av nyheter i mobilen 05-14 (procent) 0% 90% 80% 70% 60% % 40% Mer sällan Varje vecka 30% % % 1-3 ggr/dag Mer än 3 ggr/dag 0% 05 06 07 08 09 11 12 13 14 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 05-14

Metod Datainsamlingen är gjord vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, se www.som.gu.se Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval om minst 3.400 personer. För vissa av frågorna har urvalet varit 13.600 personer. Svarsfrekvensen var 14: 54 procent. Använd gärna materialet, men ange alltid källa!

KONTAKTUPPGIFTER DAGSPRESSKOLLEGIET Ulrika Andersson Forskare vid Göteborgs universitet Telefon: 0708-39 19 60 E-post: ulrika.andersson@som.gu.se Annika Bergström Docent vid Göteborgs universitet Telefon: 031-786 5178 E-post: annika.bergstrom@som.gu.se Lennart Weibull Professor emeritus vid Göteborgs universitet Telefon: 0708-49 39 88 E-post: lennart.weibull@som.gu.se