Förord...' 5 DEL I HUR ANPASSAR VI OSS BÄST MOT EN LÄGRE EKONO MISK TILLVÄXT?

Relevanta dokument
luis förord 5 Kommittens förord 7

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

Utvecklingen fram till 2020

Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Är finanspolitiken expansiv?


Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation


OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

Något om effekterna av direkta investeringar via betalningsbalansen 24 Några effekter av multinationella företag 26

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, ÖVERSIKTLIGT, NOGA

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Inkomstpolitiskt program

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Rumäniens nationella reformprogram och rådets yttrande

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Småföretagsbarometern

Konjunkturutsikterna 2011

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Del 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap

Inkomstpolitiskt program

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomiskt kretslopp

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Vart tar världen vägen?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

OBS att till uppgift 4b) finns ett antal svarsblad i slutet av tentamen

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data.

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Ekonomiska bedömningar

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Småföretagsbarometern

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Transkript:

INNEHÅLL Förord........................' 5 DEL I HUR ANPASSAR VI OSS BÄST MOT EN LÄGRE EKONO MISK TILLVÄXT? Kapitel 1. Att välja SO-tal av Gunnar Eliasson 1.1 Inledning.... 1.2 Bakgrund...... 1.3 Problemet. 1.4 Vilken tillväxt vill vi ha? 1.5 Att välja 80-tal 1.6 Valproblemet - en illustration 1.7 Studiens uppläggning 1.8 Huvudresultaten 1.9 Strukturomvandlingen 1.9.1 Industrin 1.9.2 Arbetsmarknaden - trögrörlig och inf1ationsskapande?. 1.9.3 Rörligheten..... 1.9.4 Brist på arbetskraft? 1.10 Balansproblemen... 1.10.1 Sysselsättning 1.10.2 Inflation 1.10.3 Offentlig sektor 1.10.4 Utrikeshandel 1.10.5 Ränta och räntabilitet 1.10.6 Fördelning, rättvisa och tillväxt 1.11 Mot balans 1985 - en omöjlig prognos? 1.11.1 Den externa balansen 1.11.2 Känslighetsanalys...... 1.11.3 Förloppet 1979-1985...... Exkurs. Många parallella angreppssätt - några ord om metodiken i denna långtidsbedömning............. av Gunnar Eliasson 15 15 17 19 20 22 23 27 28 32 32 34 35 35 36 37 37 38 38 39 39 41 45 46 48 52 7

DEL II FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR EKONOMISK TILL VÄXT Kapitel 2. Orsakerna till 1970-talets ekonomiska kris av Bo Car/sson. 2.1 Kortsiktiga störningar har fått ekonomierna i marknadsmässig obalans. 2.2 Långsiktiga yttre tillväxtbetingelser i historiskt perspektiv 2.2.1 Internationell jämförelse. 2.2.2 "Tillväxtpuckeln" i Sverige 1945-1953. 2.2.3 "Tillväxtpuckeln" i Sverige 1959-1969 2.2.4 Efterkrigstidens ekonomiska utveckling i Sverige - en sammanfattning. 2.3 Sammanfattning av krisens orsaker 63 63 65 65 72 74 76 78 Kapitel 3. De framtida långsiktiga tillväxtmöjligheterna av Bo. Carlsson. 3.1 Det internationella perspektivet. 3.1.1 Gynnsamma faktorer hittills under efterkrigstiden 3.1.2 Försvagade tillväxtfaktorer framöver 3.2 Det svenska perspektivet............... 3.2.1 Försvagade tillväxtbetingelser även i Sverige 3.2.2 Underskattas tillväxtmöjligheterna? 3.3 Avslutande synpunkter. 79 79 79 83 87 87 89 92 Kapitel 4. Störningar i anpassningen - inflation och marknadssystemets funktioner av Gunnar Eliasson och Bo Carlsson 4.1 Inflationens inverkan på tillväxten.... 4.1.1 Generella samband.... 4.1.2 Inflationens inverkan på den svenska ekonomin de närmaste åren. 4.2 Det ekonomiska systemets effektivitet...... 4.2.1 Det internationella ekonomiska systemets effektivitet 4.2.2 Den svenska blandekonomin i fara - minskad marknadsmässighet? ". '..... '.'........ 4.3 Ökad inflation och minskad marknadsmässighet i kombination 93 93 93 99 101 102 105 112 8

DEL III KALKYLER 1978-1985 Kapitel 5. Industriländer med samma problem av Gunnar Eliasson och Eva Christina Horl1 itz i 5.1 De internationella tillväxtförutsättningarna... 5.2 Europas sysselsättningsproblem... 5.3 Lönsamhetskris och stagnation?..... 5.4 Hur stor är risken för ett kraftigt inflationistiskt uppsving industriländerna?........... 5.5 Inflationen fram till 1985........ 5.6 Tillväxten inom OECD-området fram till 1985 5.7 Världshandeln 5.8 Svensk utrikeshandel 119 120 121 122 124 125 127 130 131 Kapitel 6. Kalkyler för SO-talet av Bengt-Christer Ysander. 6.1 Konjunkturell återhämtning och strukturell anpassning - långsiktskalkylernas frågeställningar..... 6.2 LB-modellen. 6.3 Kalkylernas uppläggning och genomförande 6.4 Utgångspunkter. 6.5 Den långsiktiga resursutvecklingen..... 6.6 Kapitaltillväxt och produktivitetsutveckling 6.7 En jämförelse med den statliga långtidsutredningen 6.8 Resursanvändningen.... 6.9 Vinster, löner och skatter 6.10 Kalkylvariationer... 6.11 Alternativa utvecklingsvägar 134 134 136 139 143 145 149 155 158 160 163 168 DEL IV MARKNADER Kapitel 7. Kreditmarknad, resursstyrning och investeringar av Gunnar Eliasson under medverkan av Jan Södersten 179 7.1 Kreditmarknadens institutioner och funktioner.... 179 7.2 Lönsamhetskrav ~ sparandebristoch resursfördelning i en tillväxtprocess...................... 181 7.3 Finns en sparandebrist? 183 7.4 Finns en internationell standard för svenska förräntningskrav? 189 9

7.5 En höjd svensk realränta ]985?. 7.6 Extern balans och utlandsupplåning. 7.7 Lönsamhet och investeringar - en enkel illustration 7.8 Vad nlenar vi med en investering?...... 7.9 Resursernas fördelning på rätt användningar 7.] O Lönsamhetskrav, inflation och tillförsel av riskkapital i industrin 1977-1985. 7.1] Tillväxtbefrämjande företagsbeskattning? 190 193 197 200 202 204 211 Kapitel 8. Utvecklingen på arbetsmarknaden av Bertil HolmIund 8.1 Inledning............ 8.2 Aktuell och historisk utveckling 8.2.1 Arbetslöshetsflöden och personalomsättning 8.2.2 Den geografiska rörligheten.... 8.2.3 Internationell utblick...... 8.3 Sysselsättning och arbetskraftsutbud 8.3.1 Inledning........ 8.3.2 Bestämningsfaktorer för arbetskraftsutbudet 8.3.3 Sysselsättning och arbetskraftsutbud... 8.4 Utvecklingslinjer och avvägningsproblem i sysselsättningspolitiken. 8.4.1 Sysselsättningspolitikens inriktning..... 8.4.2 Den sysselsättningsbevarande politikens effekter 8.4.3 Arbetsmarknadens signalsystem och sysselsättningspolitikens avvägningsproblem. 215 215 215 215 220 222 225 225 226 228 229 229 230 232 DEL V SEKTORER Kapitel 9. Offentlig ekonomi i tillväxt av Bengt-Christer Ysander... 239 9.J 3 x 300 offentliga sektorer..... 239 9.2 Offentligt ägande och offentlig utbudsstyrning 244 9.2.1 Hur pass socialiserade är vi?.... 244 9.2.2 Den offentliga sektorns roll som arbetsgivare och investerare 9.2.3 Utbudsstyrningen...... 9.2.4 Konkurrens och decentralisering 245 248 249 10

9.2.5 Offentligt sparande och förmögenhetstillväxt under 1980- talet 250 9.3 Offentlig efterfrågestyrning 254 9.3.1 Tjänsterevolutionen 254 9.3.2 Från generaler till konsumentvägledare 255 9.3.3 Privat kontra offentlig konsumtion 255 9.3.4 En internationell jämförelse 258 9.3.5 Den svårvärderade sektorn 259 9.3.6 Offentlig konsumtion under 1980-talet 264 9.3.7 Den offentliga efterfrågans multipl~katoreffekter 265 9.3.8 Den offentliga efterfrågans acceleratoreffekter 269 9.3.9 Utbytbarheten mellan privat och offentlig konsumtion 272 9.3.10 Vilken sektor skapar mest och bäst jobb? 274 9.4 Den kommunala efterfrågeexpansionen 276 9.4.1 De växtkraftiga kommunerna 276 9.4.2 Ett historiskt perspektiv 277 9.4.3 Utgiftsexpansionen under senare år 282 9.4.4 Den kommunala finansieringen 285 9.4.5 Kommunal resursanvändning 1964-1977 - en ekonometrisk ansats 287 9.4.6 En alternativ utvecklingsväg för kommunala utgifter 291 9.4.7 Finansieringsalternativet och skattekonsekvenser 293 9.5 Offentlig pris- och -inkomststyrning 294 9.5.1 Offentliga budgetar som inkomst- och prispolitiskt instrument 294 9.5.2 Några internationella jämförelser 294 9.5.3 Skatte- och subventionskvoter 298 9.5.4 Två fördelningsstrategier 300 9.5.5 Synliga bidrag och osynliga skatter 301 9.5.6 Avgiftsfinansieringen 303 9.5.7 Fördelningspolitikens gränser 306 9.5.8 Skatteanpassningen 307 9.6 Fördelning och finansiering 308 9.6.1 Skattedilemma inför 80-talet 308 9.6.2 Fördelningsproblemet 310 9.6.3 Rättviseproblemet 311 9.6.4 Alternativ för 80-talet 312 9.6.5 Utjämnad inkomstbildning före skatt 312 11

9.6.6 'Försäkringslösningar... 9.6.7 Utgiftsskatter. 9.7 Växtproblem i en offentlig ekonomi Kapitel 10. Industriproblem inför 80-talet av Bo Carlsson och Märfha Josefsson 10.1 Inledning.............. 10.2 Minskad konkurrenskraft i råvarusektorerna 10.2.1 Stort råvaruberoende............ 10.2.2 Råvarornas konkurrenskraft försvagad 10.3 Har resursallokeringen varit felaktig? 10.3.1 Råvarusektorerna~ minskat bidrag, oförändrad resursandel. 10.3.2 Lörlsamhet, produktion och investeringar i olika industribranscher 1950-1977.............. 10.4 Industrins lönsamhet. 10.5 Den aktuella situationen och framtidsutsikterna i några krisbranscher. 10.5.1 KLarar järnmalmsindustrin krisen? 10.5.2 Stålindustrins anpassningsproblem 10.5.3 Kan varvsindustrin överleva? 10.5.4 Svensk sjöfart i kris 10.5.5 Skogsindustrins produktionsförutsättningar 10.6 Kapacitetsutnyttjandet i industrin 10.7 Sammanfattning och slutsatser 313 314 316 318 318 320 320 321 323 325 333 335 335 339 344 347 350 359 363 DEL VI FÖRLOPPSANALYS Kapitel 11. Total ekonomisk balans 1985? av Gunnar Eliasson.... 11.1 Två sätt att studera framtiden 11.2 Utgångsläget. 11.3 Pengar, marknader och priser 11.3.1 Förloppet i en monetär ansats 11.3.2 En oundviklig inflationsvåg? 11.4 Konjunkturvariationer kring referensfallet 11.4.1 Förloppet i referensfallet. 1].4.2 Om löneutvecklingen blir annorlunda. 11.4.3 Om även omvärldsutvecklingen blir annorlunda... Litteratur och källor................. 12 371 371 373 375 375 377 380 380 382 384 391