Förutsättningar för stöd till bredband på Värmdö landsbygd

Förutsättningar för stöd till bredband på Värmdö landsbygd 2015-04-21

Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Nuläge Värmdö Kommun... 2 Bredbandsstödet... 4 Kartläggning och områdesindelning i Värmdö kommun... 4 Metod... 5 Resultat... 10 Prioriteringar... 13 Rekommendationer... 19

Bakgrund Värmdö kommun gav i slutet på 2014 Vicicom i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för fiberutbyggnad med bredbandsstöd inom kommunens olika landsbygdsdelar för att underlätta för byalag och fiberföreningar att initiera utbyggnad. Värmdö kommun består av både landsbygd och tätorter. För att säkra att inte avsaknaden av bredband påverkar näringslivet i kommunen och möta kommuninvånares efterfrågan på ökad bredbandskapacitet behövs en tydlig strategi vad gäller bredband. Att skapa förutsättningar kan ske på många olika sätt och denna utredning fokuserar på landsbygdsområden i kommunen. I regeringens Digitala agenda fastslås att 90 % av kommunens befolkning ska ha tillgång till 100 Mbit internet år 2020, vilket med dagens teknik innebär ett fiberbaserat abonnemang. Man har också satt upp ett delmål att 40 procent av befolkningen och verksamhetsställena bör ha tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast 2015. För att uppnå detta har regeringen tillfört 3,25 miljarder som ska investeras i bredband på landsbygden. Perioden för dessa medel är 2015-2020 och förutsättningarna skiljer sig mycket från tidigare bredbandsstöd som till stor del finansierat fiberutbyggnationen i skärgården på till exempel Möja, Runmarö och Nämdö. Värmdö är en av de 13 kommuner i Stockholms län som anses vara en landsbygdskommun och kan därmed få stöd för bredbandsinvesteringar som söks via Länsstyrelsen. Med stödet följer villkor och för att få stöd måste vissa prioriteringsgrunder uppfyllas. För att få en överskådlig bild över kommunens landsbygd har en kartläggning genomförts utifrån de prioriteringsgrunder som finns men även efter huruvida utbyggnation i ett område är ekonomiskt hållbart. Kommissionen kommer i september 2015 fatta beslut om stödets utformning och eventuella förändringar kan ske. Syfte Denna kartläggning ska ge kommunen hjälpverktyg i att planera insatserna framöver för att ta del av det stöd som finns till investeringar för bredband på landsbygden. Man kan utifrån stödets nya förutsättningar och riktlinjer göra en bedömning av Värmdö kommuns möjligheter till att få stöd samt vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå ut till landsbygden och samtidigt bli delfinansierade genom det nya landsbygdsprogrammet. Det finns en ökad efterfrågan på bredband i samhället och med denna information ska man lokalt kunna få en överblick och relevanta uppgifter för att ta fram en handlingsplan för hur de ska möta invånarnas behov. 1 S ida

Nuläge Värmdö Kommun Utbyggnaden av bredband är låg i Värmdö i jämförelse med andra kommuner i regionen. Fibertätheten varierar mycket i kommunen. På landsbygden har endast 1 % av befolkningen och 5 % av företagen tillgång till fiber. Antal och andel av befolkning på landsbygd med tillgång till 100 Mbit/s i Värmdö kommun Tillgång till 100 Mbit/s 132 4% Antal och andel av företag på landsbygd med tillgång till 100 Mbit/s i Värmdö kommun Tillgång till 100 Mbit/s 6 1% Ej tillgång till 100 Mbit/s 3 339 96% Ej tillgång till 100 Mbit/s 599 99% Figur 1 Andel av befolkning respektive företag på landsbygd i Värmdö kommun som har tillgång till fiber. PTS Bredbandskartläggning 2013 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige - PTS-ER-2014:12 Totalt sett i hela kommunen har 25 % av hushållen och 15 % av företagen tillgång t100 Mbit/s. Antal och andel av företag med tillgång till 100 Mbit/s i Värmdö kommun Tillgång till 100 Mbit/s 652 15% Ej tillgång till 100 Mbit/s 3 561 85% Figur 2 Andel av befolkning respektive företag i Värmdö kommun som har tillgång till fiber. PTS Bredbandskartläggning 2013 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige - PTS-ER-2014:12 Av Fig. 3 framgår att kommunen måste öka takten på utbyggnationen kraftigt för att uppfylla målet i den Digitala agendan att 90 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till minst 100 megabits per sekund till år 2020. 2 S ida

Figur 1 Historisk utveckling och nödvändig utbyggnadstakt för att nå målet om 90 % tillgång till 100 Mbit/s. * Med homes passed avses här fastigheter som ej är anslutna till fibernätet men som har förberedd kanalisation vid fastighetsgräns. Även de adresser som finns inom ett avstånd på 354 meter från en befintlig fibernod ingår i statistiken i denna figur. Nedan visas en jämförelse mellan Värmdö kommun, Stockholms län och Sverige som helhet. 90% Andel med tillgång till fiber 80% 70% 15% 15% 60% 50% 19% 17% 40% 30% 20% 10% 0% 70% 69% 6% 49% 7% 44% 22% 14% Hushåll Företag Hushåll Företag Hushåll Företag Värmdö kommun Stockholms län Sverige Tillgång till fiber Homes Passed Figur 2 Jämförelse av tillgång till fiber samt i närheten av fiber. PTS Bredbandskartläggning 2013 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige - PTS-ER-2014:12 Uppgifterna är hämtade från 2014 och det finns områden både på landsbygden och tätorten som idag är fibrerade men inte med i statistiken. De bredbandsstöd som Värmdö tidigare fått rör Runmarö, Nämdö 3 S ida

och Möja som ska slutrapportera sina projekt 31 mars 2015. Kommunen har varit med och delfinansierat dessa projekt då det var ett krav på offentlig medfinansiering i föregående bredbandsstöds period. Bredbandsstödet En ny programperiod öppnar 2014-2020 där Stockholms länsstyrelse har 100 miljoner att fördela till bredbandsinvesteringar på landsbygden. Stödet finansierar 50 % av investeringskostnaderna, resterande ska finansieras genom anslutningsavgifter. Ansökningarna kommer att bedömas och poängsättas när Länsstyrelsen prioriterar mellan ärenden, en ansökan måste uppnå minst 200 poäng. Sökande kan vara både stadsnät, kommuner, föreningar och andra organisationer. En stor skillnad denna period är att ingen offentlig medfinansiering tillåts. Det är därför extra viktigt att alla i kommunen får en inblick i processen så att man kan medverka i eller stötta bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Kriterier och prioritering När en ansökan är komplett gör Länsstyrelsen en bedömning av projektet genom att poängsätta projektet utifrån vissa kriterier. Det finns en mininivå för hur många poäng som krävs för att beviljas stöd (200 poäng), viktningspoängen multipliceras med den poäng sökande får. Länsstyrelsen kan också besluta om att de kommer att ha ett krav på ytterligare poäng för att bevilja medel (diskussion pågår). Det är därför viktigt att fokusera på dessa prioriteringsgrunder för att kunna få in en riktig och högt prioriterad ansökan. Värmdö har många områden som kan vara stödberättigande och får därmed poäng för rätt geografiskt läge. För att konkurrera med andra bidragsansökningar måsta de också poängsättas och prioriteras utifrån följande: Projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet (viktning 45 poäng) Högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet (viktning 40 poäng) Sökanden har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen (5*15 poäng) För att få någon poäng alls på anslutningsgrad måste man ha mer än 50 % anslutna. För att nå nästa nivå krävs 75 %. Detta är den punkt som kommer att kräva en stor insats i form av marknadsföring och mobilisering. Det är också den prioriteringspunk som väger tyngst ur viktningssynpunkt. Att projektet har en hög andel möjliga anslutningar innebär att om det finns 20-49 möjliga anslutningar i området får man 2 poäng. Max poäng (5) ges om det finns över 200 möjliga anslutningar. Det är därför viktigt att inte ansöka på för små områden utan klustra områden utifrån detta kriterium och försöka få projekten relativt stora om så är möjligt utifrån rådande geografiska förutsättningar. Kartläggning och områdesindelning i Värmdö kommun En kartläggning av Värmdös landsbygd har genomförts för att få en tydlig bild över vilka förutsättningar som finns på landsbygden. Indelningen av områdena beskrivs närmare i metodkapitlet. Utifrån resultatet bedöms vilka områden som har förutsättningar att mobilisera stödfinansierade bredbandsprojekt utifrån de prioriteringsgrunder som staten satt upp. Områdena har och utvärderats utifrån: Möjlighet anslutningar Geografiska förutsättningar Tekniska förutsättningar och rimlighetsbedömning Servicepunkter och kommunal etablering 4 S ida

Utifrån resultatet av utvärderingen delas områdena in i tre kategorier: Områden med goda chanser till stöd Områden med goda chanser som kräver insatser Områden som kräver stora insatser Med utgångspunkt från detta kan man se hur ett område värderas utifrån prioriteringsgrunderna och därmed veta vilka som kan vara direkt kvalificerade och vilka som kräver insatser. Länsstyrelsen i Stockholm har ännu inte fattat beslut om gränsen ska sättas högre än de 200 poäng som Jordbruksverket fastlagt. I kartläggningen har vi därför använt verkets värde. Eftersom poängbedömningsgrunderna består av två fasta prioriteringsgrunder och två föränderliga grunder finns det möjlighet att påverka hur en ansökan prioriteras genom att sätta in insatser och aktiviteter för de olika områdena. Dessa insatser kan höja ett områdes poäng genom att: Öka intressegraden Ta fram en modell för genomförande av projekt Denna kartläggning baseras på att områdena kommer att få full poäng (75) för genomförandekapacitet. För att kunna driva ett lyckosamt projekt är det avgörande att ha rätt kompetens hos de ansvariga. Kommunen kan stötta de byalag som ansöker genom att skapa en struktur som säkerställer att genomförandekapaciteten vid varje enskilt projekt är god. Det kan innebära att kommunen initierar möten, samlar information och knyter kontakter med de bolag som bygger ut fiber. Metod Den kartläggning och områdesvärdering som har genomförts består av följande delar: 1. Kartläggning av nuläge 2. Geografisk områdesindelning 3. Planering av nytt stamnät och anslutningspunkter 4. Kostnadskatalog 5. Optimerad accessnätskvantifiering och kostnadsberäkning 6. Områdesvärdering Nedan beskrivs de olika delarna mer ingående. 1. Kartläggning av nuläge Kartläggningen har baserats på indata från Värmdö kommun: geografisk placering av möjliga fiberanslutningar i olika projektområden, vilket har kartlagts på två sätt: 1. Hushåll med permanentboende personer detta underlag har använts till att beräkna områdesprioritering baserad på Länsstyrelsens villkor 2. Samtliga möjliga anslutningar av intresse, i form av bostäder (även fritidshus), verksamheter och industrier detta underlag har använts till att beräkna byggnationskostnad för de byggnader som kan vara av intresse att bygga fiber till (s.k. homes passed) Projektområden har begränsats till områden på fastlandet utanför tät bebyggelse, landsbygd. Värt att notera är att det även finns några småorter i projektområden, vilket per definition innebär att det inte är enbart renodlad landsbygd i projektet. 5 S ida

Bostäder, verksamheter och industrier kommer från kommunens fastighetsregister, där vissa kategorier har tagits bort ur kartläggning, ex. komplementbyggnader och övriga byggnader som inte entydigt kan specificeras som bostad, verksamhet eller industri. De indata som arbetet bygger på åskådliggörs översiktligt i Figur 3, som visar de byggnader som enligt tidigare definition har tagits med i arbetet. Figuren visar även de områden som enligt PTS anses vara tätort och småort. Figur 3: Översikt över den indata som arbetet bygger på 2. Geografisk områdesindelning (s.k. klustring) Områdesindelningen har baserats på en avståndsberäkning, där byggnader med mindre än 500 m mellan varandra räknas till samma geografiska område ( områden eller kluster ). Efter detta har några mindre justeringar skett för att ex. avgränsa småorter till egna områden eller öka antalet möjliga anslutningar i ett område, för att på så sätt kunna öka chansen att bli bidragsberättigade. I Figur 4 nedan visas alla områden efter områdesindelningen, förutom de områden som har färre än 10 möjliga byggnader att ansluta, eller områden som är direkt anslutna mot en tätort. Siffrorna anger antalet permanentboende och inom parentes anges antalet möjliga anslutningar (bostäder/verksamheter/ industrier). 6 S ida

Figur 4: Områden efter "klustring" med antal permanentboende och antal byggnader 3. Planering av nytt stamnät Detta nät har geografiskt planerats längs befintliga vägar (som är den säkraste faktorn till att ett fiberstråk är möjligt att schakta). En översikt över planerat nytt nät visas i Figur 6, där den del av stamnätet som sammanbinder de olika områdena visas, tillsammans med samtligt accessnät. 7 S ida

4. Kostnadskatalog Kostnadskatalogen är baserad på Vicicoms erfarenheter från marknaden. Denna är transparent och flexibel vilket innebär att det ska vara lätt att vid behov i efterhand ändra kostnader och då automatiskt uppdatera kostnadskalkylen. Figur 5 visar kostnader från kostnadskatalogen, samt hur stor andel av varje schakttyp vi har beräknat för de olika nättyperna. Denna data går alltså lätt att ändra i efterhand om Värmdö kommun vill använda andra siffror. Schakt och förläggningsarbete Schaktkost/m Andel Plöjning acces 200 kr 50% Övrig schakt access 500 kr 50% Plöj stam/dist 400 kr 80% Övrig schakt stam/dist 600 kr 20% Totalkost/m access Totalkost/m stam/dist 350 kr 440 kr Stamnätsfiber i befintlig kanalisation, per meter Blåsning 10 kr Fiberarbete (skarvning och termingering) 3 kr Fiberkabel 150 kr Anslutningspunkter i byar För 48 kunder ANF 5 000 kr Brunn 10 000 kr Fiberarbete 10 000 kr Per byggnad Aktiv nod 521 kr 100 000 kr Figur 5: Poster ur kostnadskatalogen 5. Optimerad accessnätskvantifiering och kostnadsberäkning Projektet räknas på s.k. homes passed, vilket innebär att 100 % av alla ingående fastigheter förbereds med kanalisation till fastighetsgräns. Därtill tillkommer kostnaden för den faktiska anslutningen av byggnaden på fastigheten (s.k. homes connected ) när en kund väl väljer att ansluta sig. Då projektet inte omfattar en detaljplanering av samtliga områden så har en generalisering gjorts för att kunna beräkna kostnaden av accessnätet i varje område. Detta har resulterat i en optimerad nätkvantifiering, en beräkning med följande steg: 1. Ett nät skapas i varje område mellan de punkter som är närmast grannar (fågelvägen) 2. Näten justeras för att inte gå över vattendrag 3. Avståndet justeras med faktor 1,2 för att på bättre sätt stämma med en fysisk schaktväg (faktor bestämd enligt detaljplanerade stickprov i kommunen) 4. Totala antalet justerade schaktmeter multipliceras med kopplade poster i kostnadskatalogen I Figur 6 visas resultatet av beräkningen i form av accessnät. I denna figur visas även den del av stamnätet som behövs för att sammanbinda alla områden. Endast kostnaden för passivt nät tas med i beräkningen (med undantag för en central aktiv nod). 8 S ida

Figur 6: Planerat nät som behövs för att ansluta byområden och dess byggnader 6. Områdesvärdering När alla delar i kartläggningen är på plats så görs en områdesvärdering baserad på alla faktorer som finns tillgängliga, såsom Jordbruksverkets prioriteringsgrunder, total investeringskostnad i accessnät samt de sträckor som måste schaktas för att nå varje område i fråga. I Figur 7 visas en totalöversikt över alla faktorer som kartlagts och beräknats för att användas i områdesvärderingen. 9 S ida

Figur 7: En totalöversikt över kartlagda och beräknade faktorer Resultat Totalt sett har Värmdös landsbygd delats in i 30 olika områden, av dessa anses 7 områden ha goda möjligheter till fiberutbyggnad med stöd. Ytterligare 13 områden skulle kunna prioriteras om de kommer upp till över 50 % anslutningsgrad. Det är här man hittar de flesta områden med ren landsbygd. Dessa har oftast färre antal möjliga anslutningar än de områden som innehåller småtätorter. Områden i denna kategori måste ha en högre intressegrad för att prioriteras. De sista 10 områdena kommer att behöva få upp anslutningsgraden till minst 75 % för att kunna prioriteras och få stöd. Utredningen har koncentrerats till områden som är ren landsbygd och små tätorter/bebyggelsekoncentrationer för att Värmdö kommuns övriga tätorter kan anses som attraktiva att anlägga fiber i utan statligt stöd. Jordbruksverket fattade i mars ett beslut om att inga tätorter kan anses som stödberättigade. Områden med goda möjligheter till stöd De områden som hamnar på över 200 poäng kan söka bidrag utan att genomföra insatser men rekommenderas att ändå utreda intresset på orten. Eftersom det är viktigt att hamna så högt som möjligt utifrån prioriteringsgrunderna rekommenderas att ha en intressegrad på minst 50 % innan ansökan skickas in till Länsstyrelsen. Detta är också viktigt för att få till ett projekt som är ekonomiskt hållbart i sig. Oberoende av område så är en hög anslutningsgrad avgörande för både genomförande och ekonomi. 10 S ida

ID Antal anslutningar Kostnad Möjligt Bidrag Kommentar 11 251 18 116 809 kr 9 058 405 kr 13 132 20 109 050 kr 10 054 525 kr 23 106 5 159 048 kr 2 579 524 kr 10 102 6 088 105 kr 3 044 053 kr 14 134 13 636 212 kr 6 818 106 kr 25 104 7 158 467 kr 3 579 233 kr 18 100 8 733 483 kr 4 366 742 kr Total 929 79 001 174 kr 39 500 587 kr Goda möjligheter, med insatser Det är under denna kategori som de flesta områden hamnar och då krävs insatser för att projektet ska kunna söka stöd. Poängen för anslutningsgrad har stor betydelse för bedömningen av stödberättigande projekt. Över 50 % ger 45 poäng och över 75 % ger 135 poäng. Det är därför som fokus bör läggas på marknadsföring, något som kräver resurser och tid. Om det är föreningen som ska söka för orten krävs också att en projektgrupp skapas och att de bildar ekonomisk förening och söker stöd. Dessa kluster måste ha över 50 % i anslutningsgrad för att få möjlighet till att söka stöd: ID Antal anslutningar Kostnad Möjligt Bidrag Kommentar 26 76 3 701 563 kr 1 850 782 kr 27 80 2 794 767 kr 1 397 383 kr 12 61 4 835 311 kr 2 417 655 kr 4 88 9 622 673 kr 4 811 337 kr landsbygd 22 53 3 743 344 kr 1 871 672 kr 15 53 4 123 444 kr 2 061 722 kr 8 63 3 447 413 kr 1 723 706 kr 28 66 10 397 455 kr 5 198 728 kr 21 58 3 311 248 kr 1 655 624 kr 3 96 8 457 980 kr 4 228 990 kr 6 99 3 881 963 kr 1 940 981 kr 2 65 3 231 314 kr 1 615 657 kr 19 53 12 625 084 kr 6 312 542 kr landsbygd Totalt 911 74 173 559 kr 37 086 780 kr 11 S ida

Dessa områden måste ha över 75 % anslutningsgrad för att få möjlighet till att söka stöd: ID Antal anslutningar Kostnad Möjligt Bidrag Kommentar 17 26 2 893 902 kr 1 446 951 kr 16 47 5 580 659 kr 2 790 330 kr 29 35 5 403 049 kr 2 701 525 kr landsbygd 30 28 1 912 143 kr 956 072 kr 20 22 3 447 478 kr 1 723 739 kr landsbygd 24 43 6 873 856 kr 3 436 928 kr 5 36 5 948 310 kr 2 974 155 kr landsbygd 7 49 2 485 041 kr 1 242 520 kr landsbygd 9 39 3 371 913 kr 1 685 956 kr landsbygd 1 43 4 195 516 kr 2 097 758 kr landsbygd Totalt 368 42 111 867 kr 21 055 933 kr Totalt bedöms att Värmdös landsbygd har områden som teoretiskt kan finansieras med 97 643 300 kr i stödmedel om bredbandsprojekt mobiliseras. Alla dessa områden kan komma att kvalificeras utifrån stödets grunder men kommer att konkurrensutsättas när Länsstyrelsen gör en bedömning av ansökningarna. En kommun kan söka eller ännu hellre genom insatser få byarna att söka stöd som ekonomisk förening. 12 S ida

Prioriteringar I prioritering av Värmdös landsbygd har följande parametrar beaktats: Kvalificerat utan anslutningar Kvalificerat med 50 % anslutningar Under 50 % för att nå max 50 kkr. i anslutningsavgift Under 60 % för att nå max 50 kkr. i anslutningsavgift På detta sätt har områdena rangordnats utifrån hur de kvalificeras på basis av bidragets grunder, men också utifrån att projekten ska ha goda ekonomiska förutsättningar, vilket visas i Figur 8. Figur 8: Geografisk översikt över alla områden och deras prioritering 13 S ida

Tabell 1 nedan visar utfallet av prioriteringarna och ger en inblick i hur kostnaden för respektive område ser ut. Detta ger också kommunen en överskådbar blick över vilka insatser som kan komma att krävas för respektive område att bygga ut fiber. ID Total Anslutning 75 % Anslutning 85 % 50 kkr/ anslutning Prioritet Kommentar Ytterligare krav 11 18 116 809 kr 28 127 kr 24 880 kr 41 % 1 13 20 109 050 kr 30 279 kr 26 778 kr 45 % 1 23 5 159 048 kr 30 691 kr 27 141 kr 45 % 1 26 3 701 563 kr 30 799 kr 27 237 kr 45 % 2 50 % 27 2 794 767 kr 30 816 kr 27 252 kr 45 % 2 50 % 12 4 835 311 kr 33 082 kr 29 251 kr 49 % 2 50 % 4 9 622 673 kr 33 419 kr 29 549 kr 49 % 2 Landsbygd 50 % 10 6 088 105 kr 35 510 kr 31 394 kr 52 % 2 14 13 636 212 kr 35 553 kr 31 431 kr 53 % 2 25 7 158 467 kr 36 538 kr 32 301 kr 54 % 2 18 8 733 483 kr 39 994 kr 35 350 kr 59 % 2 22 3 743 344 kr 34 707 kr 30 685 kr 51 % 3 50 % 15 4 123 444 kr 35 539 kr 31 420 kr 53 % 3 50 % 8 3 447 413 kr 35 879 kr 31 719 kr 53 % 3 50 % 28 10 397 455 kr 35 886 kr 31 726 kr 53 % 3 Landsbygd 21 3 311 248 kr 36 709 kr 32 452 kr 54 % 3 50 % 3 8 457 980 kr 38 492 kr 34 024 kr 57 % 3 50 % 6 3 881 963 kr 40 336 kr 35 652 kr 60 % 3 50 % 17 2 893 902 kr 34 073 kr 30 126 kr 50 % 4 75 % 16 5 580 659 kr 34 969 kr 30 917 kr 52 % 4 75 % 29 5 403 049 kr 34 990 kr 30 935 kr 52 % 4 Landsbygd 75 % 30 1 912 143 kr 36 943 kr 32 658 kr 55 % 4 75 % 20 3 447 478 kr 37 002 kr 32 710 kr 55 % 4 Landsbygd 75 % 24 6 873 856 kr 37 035 kr 32 740 kr 55 % 4 75 % 5 5 948 310 kr 39 021 kr 34 492 kr 58 % 4 Landsbygd 75 % 2 3 231 314 kr 40 786 kr 36 049 kr 60 % 4 50 % 7 2 485 041 kr 43 000 kr 38 003 kr 64 % 5 Landsbygd 75 % 9 3 371 913 kr 47 846 kr 42 278 kr 71 % 5 75 % 1 4 195 516 kr 49 591 kr 43 818 kr 74 % 5 Landsbygd 75 % 19 12 625 084 kr 63 567 kr 56 150 kr 95 % 5 Landsbygd 50 % Tabell 1: Områdesvärdering med prioritering I tabellen framgår att Värmdö har ett bra utgångsläge för att kunna gå vidare och få en stödfinansierat utbyggnation på landsbygden. Många områden kan kvalificeras för stöd samtidigt som man i projekten kan få en rimlig kostnad. I de 7 högst prioriterade områdena skulle anslutningskostnaden ligga på under 25 000 kr vid 50 % anslutningsgrad, beräknat på alla fastigheter och efter stöd. Kostnaden för projekten indikerar att många områden kommer att behöva få upp intressegraden över 50 % för att kunna få en rimlig anslutningskostnad. 14 S ida

Ytterligare prioriteringsfaktorer Det finns fler faktorer som kan ha inverkan på prioriteringen av de olika områdena. En av dessa faktorer är till vilka områden som nya fiberstråk måste planeras. I Figur 9 nedan visas samtliga fiberstråk som har planerats, och vilka byområden som är beroende av dessa sträckor. ID-nummer för varje sträcka syns med röd text vid sidan av fiberstråket. En sammanställning över alla sträckor och dess längder återfinns i Tabell 2. Figur 9: Översikt över planerade fiberstråk och vilka byområden som är beroende av dem 15 S ida

Tabell 2: Delsträckor för planerat stamnät och deras längder ID Längd 1 223 m 2 227 m 3 4762 m 4 3170 m 5 441 m 6 1803 m 7 146 m 8 5667 m 9 1909 m 10 2072 m 11 213 m 12 79 m 13 985 m 14 692 m 15 859 m 16 397 m 17 338 m 18 1273 m 19 3669 m 20 4889 m 21 1809 m 22 825 m 23 3031 m 24 1182 m 25 1371 m 26 4123 m 27 391 m 28 1921 m 29 1126 m 30 3457 m 31 2857 m 32 4 m 33 4811 m 34 4802 m 35 2030 m 36 1971 m 37 5070 m 38 1842 m 39 1009 m 40 2150 m 41 2268 m 16 S ida

De högst prioriterade områdena - översikt I detta avsnitt visas en mer detaljerad satellitkarta över de områden som prioriterats högst. I Figur 10 visas en översikt över område 11 som har den högsta poängbedömningen enligt prioriteringskalkylen. Nytt planerat fiberstråk (stamnät) visas med blå linje. I Figur 11 visas en översikt över område 13, som är ett högt prioriterat område. Figur 10: Detaljkarta över område 11 17 S ida

Figur 11: Detaljkarta över område 13 18 S ida

Figur 122: Detaljkarta över område 23 Rekommendationer Utredningen har funnit att Värmdö kommun har flera landsbygdsområden som kan kvalificeras för bredbandstöd, med eller utan insatser. Kommunen kan ta fram en handlingsplan som syftar till att mobilisera och stötta vidare arbete på landsbygden. Att driva ett projekt och ansöka om stöd är en snårig process för oerfarna. Man kan lokalt få viss hjälp av kommunen med aktiviteter. Det är en fördel om byalag själva leder projekten för att det leder till effektivare marknadsföring och snabbare tillkomst av markavtal. Kommunen kan stötta föreningarna genom processen och bistå föreningen med underlag och information för att genomföra ett lyckat projekt som också följer bidragets villkor. Stödansökningar Det är en fördel att skicka in ansökningar till första ansökningsomgången, eftersom risken är att konkurrensen mellan ansökningar ökar. Länsstyrelsen kommer att fatta de första besluten under hösten 2015 på basis av ansökningar som skickats in senast sista maj 2015. Innan dess måste en projektering av 19 S ida

området genomföras och förening bildas. För att öka chanserna bör intresseanmälningar på minst 50 % finnas. Eftersom tiden är en begränsande faktor bör man fokusera på: Högt prioriterade områden Områden som har visat intresse När man lokaliserat områden bör ett eller flera pilotprojekt prioriteras och insatser genomföras som gör att man kan skicka in en ansökan före sommaren. Insatser som bör genomföras: Informationsspridning och marknadsföring Stormöte, projektmöten Projektering Bilda ekonomisk förening Insatser för byalag För att kunna stötta landsbygden finns en del insatser man kan utföra gemensamt för att förenkla processen och säkerställa att de genomförs i enlighet med de riktlinjer och villkor som finns. Som projektägare förväntas man ha kunskap inom många områden så som upphandling, marknadsföring, ekonomi, avtalstecknande och föreningsbildande. Följande insatser kan genomföras gemensamt för att få upp anslutningsgraden och aktivera byalag: Lägg ut denna kartläggning på en webbplats så hushåll kan gå in och anmäla intresse, samt se intresset i sitt område. Med detta verktyg kan alla se hur intresset i den egna byn ökar/ändras samtidigt som kommunen vet när intressegraden är tillräckligt hög för att påbörja byggnation. Man får genom detta en intressedriven utbyggnad. Värmdö Kommun kan säkerställa att det finns en kontaktperson för bredbandsfrågor i organisationen som byalagen kan ha kontakt med. På så vis kan man kanalisera all information till de byalagsansvariga istället för att informera hela bygden. Samla all information till byalag på webbplats. Ta fram informationsmaterial. Delta i möten. Ta fram kostnadskalkyl för enskilda projekt. Ta fram upphandlingsmallar för KO, material och entreprenad som säkrar att byalagen uppfyller LOU och landsbygdsförordningen. Finnas tillhands om byarna behöver hjälp vid avtalstecknande, åsiktsskillnader mellan byalagen och entreprenör. Ta fram avtalsmallar, stadgar för ek. förening. Framställning av bidragsansökan och ansökan om utbetalning. Erbjuda besiktning av neutral besiktningsman. Genom dessa insatser kommer olika byalag att kunna hämta material och få stöttning genom hela processen med att bygga fiber till orten. Genom insatserna kan man lokalt bygga upp en bra modell och struktur där många är delaktiga i projektet redan i ett tidigt stadie även i de fall som byalagen söker stöd som ekonomiska föreningar. Genom att man arbetar gemensamt och erbjuder föreningar stöttning kan de verka för en föreningsdriven utbyggnation på landsbygden och därmed möta det växande behovet av bredband via fiber. 20 S ida