Handbok CC-familjen Version.8
Innehåll Allmänt...5. Uppbyggnad...7. Funktioner...7 Hårdvara...9. Cpu-Kort...9. I/O-Kort...9. I/O-Expansion...0.4 Status Kort...0.5 Kraftaggregat...0 Installation/Idrifttagning.... Montage.... Konfigurering.... TYP-filen....4 INIT-filen....5 Ioconf-filen...4.6 Laddning av nya filer...6.7 LAN-parametrar (endast C60/C70)...6.8 Lokal inställning av parametrar...6.9 Val av kommunikationslänk...7.0 Idrifttagning...8. Omstart...9. Felsökning...0 4 Lokal Operatörspanel...5 4. Allmänt...5 4. Funktionstangenter...5 4. Begränsningar...9 4.4 Behörighet...9 4.5 Konfigurering Av Bilder, Objekt Och Variabelnamn...9 5 Lokalt operatörsprogram, SP90... Bilaga A /C70/C60/C50/C40, måttritningar... Bilaga B Sammanställning CXM-kort...7 Bilaga C Inkopplingsdata CXM-kort...46 Bilaga D Kabelritningar seriesnitt...56
Bilaga E Inkoppling batterienhet...59 Bilaga F Kodning av korttyper...6 Bilaga G CLAN Ethernet C70/C60LAN...6 G. Inledning...6 G. Broadcast...6 G. TCP/IP sockets...6 G.4 Lanparm...6 G.5 Program...65 G.6 Uppstart...66 G.7 Initiering av C70/C60-systemet...68 G.8 Översikt - program och konfigureringar...7 Bilaga H Pulsräkning och signalföljdsregister...75 H. Pulsräkning och signalföljdsregistrering, SFR...75 H. Pulsräkning...75 H. Signalföljdsregistrering, SFR...75 Bilaga I Kommunikation med Protronic-regulator...76 I. Funktion...76 Bilaga J Systemvariabler för CC-familjen...77
4 Revisionshistoria Ver.4 Ver.5 Ver.6 Ver.7 Ver.8 994-05-5 Första officiella utgåvan. 994-0-4 Tillägg betr. CLAN Ethernet. Vissa rättelser. 995-0-0 Rättelser och förtydliganden. 995-05-4 Nya bilagor;bilaga H Pulsräkning och signalföljdsregister, Bilaga I Kommunikation med Protronic-regulator 998--6 Ny Bilaga J Systemvariabler för CC-familjen Ver.8 000-0-04 Ny understation C70. Ver.8 000--9 Exkluderat bilaga G Seriell tvärkommunikation, Förtydliganden operatörspanelen Exkluderat inkopplingsanvisning för IDAD kort, Tillägg. TYP-filen Rättelser och förtydliganden Ver.8 00-06-0 Ny ritning i Bilaga D
5 Allmänt CC-familjen, från CACTUS Automation AB, består av ett antal rackbaserade styrsystem i mycket kompakt utförande. Kapslingen ger ett gott EMI-skydd, och alla anslutningar sitter på rackarnas framsida. Familjen består idag av: CACTUS 50 basdator med max 68 I/O lokalt (>800 med expansion)ochprofibus. CACTUS 60 kraftfull och flexibel styrdator med max 68 I/O lokalt (>800 med expansion) och möjlighet att kommunicera via Ethernet och Profibus. CACTUS 70 extra kraftfull och flexibel styrdator med max 68 I/O lokalt (>800 med expansion) och möjlighet att kommunicera via Ethernet och Profibus CACTUS 40 I/O-slav till CACTUS 50 eller CACTUS 60, för max 68 I/O.Förbindelsen med master-datorn utgörs av -tråd med Profibus. Maximala längden på detta "I/O-LAN" är 00 meter, utan repeaters. Denna familj av datorer har ett mycket brett användningsområde, och följande egenskaper är typiska: Kompakt ( HE-rackar, processanslutning direkt i fronten ) Lättarbetad ( alla lysdioder i fronten ) Kraftfullt (stor datakraft ) Nätverksmöjligheter ( Ethernet, Profibus,... ) Solid State ( inga rörliga delar ) Energi/värmesnålt Flexibelt ( utbyggbart avseende datakraft och I/O ) Stor, ständigt växande familj av I/O- och CPU-kort Support runt hela världen ( PEP Modular Computers )
6 CACTUS 50/60/70 ingår som fullt integrerade understationer i CACTUS-system, och kan kommunicera med flera olika protokoll på flera olika media. I det följande benämns masterdatorer generellt "C50/C60/70" och I/O-slav "C40". Konceptet bygger på hårdvara från PEP Modular Computers, och CACTUS Automation AB har som målsättning att supporta flertalet av de CPU:er och I/O-kort som finns tillgängliga och som kommer att utvecklas i framtiden. All basprogramvara körs under ett realtids operativsystem, OS9, och är helt och hållet skriven i programspråket C. Detta ger goda prestanda, hög kvalitet och goda utvecklingsmöjligheter. CSX CSX CSX-LAN(Ethernet) CLAN(Ethernet) C60 C60 C60 Profibus C40 C40 Frekv.omr. Ställdon Annan I/O Givare Fig: Exempel på systemkonfiguration
7. Uppbyggnad CC-familjen är kompakt kapslad i 9" aluminiumrackar på höjdenheter ( HE = mm ). Datorerna blir i detta utförande helt metall-inkapslade för bästa skydd mot elektromagnetiska störningar, EMI. Fästvinklarna går att sätta antingen i fram- eller bakkant, vilket ger flera montage-möjligheter. Tack vare den låga värmeavgivningen kan man montera mycket kompakt och utan fläktar. Matning sker med 4 VDC, med mycket låg effektförbrukning. Exempelvis drar en C50 bestyckad med 7st. digitala I/O-kort endast ca. 0 Watt! Som option kan även matning med 0 VAC erhållas. Alla rackar har inbyggt: Kraftaggregat med plintanslutning, lysdioder och säkring i fronten CPU-kort med 68XXX-processor (6/-bits eller rent -bits) seriella kommunikationskanaler i fronten 7 platser för I/O-kort ur CXM-serien, med anslutningar och indikeringar i fronten Profibusanslutning Dessutom kan man i C60/C70 ansluta st I/O-kort för enkelhöjds (HE) VME, t.ex anslutning till: Ethernet GPIB Extra Profibuskanaler Fler kraftfulla seriella kanaler mm. Funktioner Basfunktionerna i C50/C60/70 omfattar: Datainsamling Styrning och reglering med SPRS
8 Kommunikation med överordnat system: CACTUS ASCII över: Punkt till punkt Multi-drop Uppringd telefonförbindelse Mobiltelefon-förbindelse Kommunikation med I/O-slavar, C40, på Profibus (DIN 945 del ) Mjuk konfigurering av I/O, fri från DIP-switchar Självövervakning, watch-dog Lokal lagring av mätvärden, larm/händelser Lokalt operatörsprogram för underhåll och felsökning Som tillägg kan fås: Lokal operatörspanel som kan visa enkla processbilder, objekt för lokal styrning,kurvvisning, logglistor, lokal statusändring på variabler samt konfigurering av system-parametrar. Nätverkskommunikation på CLAN, Ethernet (endast C60/C70). CLAN är att betrakta som ett celldator-nätverk. Se Bilaga G. Kommunikation med extern I/O på Profibus FMS (DIN 945 del och )
9 Hårdvara. Cpu-Kort Alla här använda CPU-kort är baserade på Motorola-processorer ur 68000-serien. I de flesta fall kan korten fås med varierande hastighet (MHz) och varierande mängd minne (Mbyte). Alla har i framkant seriella kanaler, medan en tredje görs åtkomlig på CXC-kontakten. Denna tredje kanal får sin eventuella anslutning via STAT-kort på CXC-bakplanet. C50 har som "motor" ett CPU-kort kallat IUC. Det är bestyckat med en processor av typ 680, som har dels en 68000-kärna dels en Risc-kärna som hanterar seriella kanaler. Kortet är i standardutförande på 6/0 MHz och är bestyckat med Mbyte statiskt RAM, Mbyte EPROM samt 64 kbyte NVRAM. RAM-minnet är batteri-backat. C60 har som "motor" ett kraftfullt CPU-kort kallat VM0. Det är ett VME kort bestyckat med två processorer av typ 68EC00 (5/40MHz),samt 680 (6/0MHz). Kortet är i standardutförande bestyckat med Mbyte statiskt RAM, 4 Mbyte dynamiskt RAM samt Mbyte EPROM. Det statiska RAM-minnet är batteri-backat. C70 har som "motor" ett mycket kraftfullt CPU-kort kallat VM6. Det är ett VME kort bestyckat med två processorer av typ 68060 (50 MHz),samt 68EN60 (5 MHz). Kortet är i standardutförande bestyckat med Mbyte statiskt RAM, 4 Mbyte dynamiskt RAM samt Mbyte Flash EPROM. Det statiska RAM-minnet är batteri-backat. C40 har samma IUC-CPU som C50, men är bestyckad med mindre minne.. I/O-Kort Alla rackar i familjen kan i sin högerdel, på ett CXC-bakplan, bära upp till 7 st I/O-kort ur CXM-serien. Varje position är 8TE bred, varför både 4TE- och 8TE-kort kan användas. C60 kan dessutom bära ytterligare st VME-kort i sin vänsterdel. Denna plats är främst till för högpresterande controllers av olika typ, t.ex VLAN för Ethernetnätverk eller VIUC för extra Profibus-kanal. Processignaler ansluts främst till I/O-kort ur CXM-serien, en serie industriellt anpassade I/Okort från PEP. Serien har funnits sedan 99, och antalet korttyper växer stadigt. De flesta korten är försedda med jackbara plintar med fjäderanslutning. Varje plint är försedd med märkning, och dessutom finns testuttag på varje plint. Både plint och lysdioder är placerade i fronten. Som option kan skruvplint erhållas. I Bilaga B beskrivs de CXM-kort som supportas till dags dato, och i Bilaga C återfinns data och inkopplingsbeskrivningar för CXM-korten. Processignalernas adress bestämms av kortpositionen plus eventuell slav-offset (C40). Det innebär att de enda DIP-switchar som finns, är en i varje C40 för slav-adress.
0 C50/C60/C70 är i NVRAM försedda med en lista på supportade CXM-kort, med uppgifter om typ och antal signaler. Denna lista kan kompletteras från överordnat system eller lokal terminal, och gör sedan C50/C60/C70 självkonfigurerande (se Bilaga F).. I/O-Expansion Varje masterdator, C50/C60 eller C70, kan ha upp till 7 st I/O-kort ur CXM-familjen. När inte detta räcker, expanderas I/O genom att C40:or anslutes till masterdatorn via Profibus (-tråd, RS485). Varje C40 kan i sin tur ha upp till 7 st CXM-kort. Utan avkall på prestanda, kan ett stort antal C40 anslutas till en C50/C60/C70. Hur många är applikationsberoende. Extern I/O (icke CACTUS) kan anslutas via Profibus FMS. Idag finns t.ex frekvensomriktare, ventilställdon, flödesmätare mm, som enkelt ansluts på detta sätt..4 Status Kort C50/C60/C70 har längst till vänster på CXC-bakplanet ett status-kort kallat STAT, som på sin front-panel har den tredje seriella kanalen, 8 st status-led samt watch-dog-utgång. Dessutom finns en RUN/STOP-switch med vilken man kan starta/stoppa scanning av I/O..5 Kraftaggregat Alla rackar kräver egen spänningsmatning. Anslutning sker alltid längst till vänster på rackens framsida. Som standard levereras rackarna för 4VDC-matning, men som option kan 0VAC-matning fås. C40/C50 drar maximalt ca 5 W medan C60/C70 drar maximalt ca 50 W.
Installation/Idrifttagning. Montage Rackarnas fästöron kan monteras antingen i fram- eller bakkant, vilket ger flera möjligheter avseende montage: Svängram På montageplåt/vägg I dörr (vänd framåt eller bakåt) Kablage skall dock alltid falla nedåt för att inte lysdioderna skall döljas. Om fler rackar monteras ovanför varandra i samma skåp, måste HE mellanrum lämnas under varje rack, för kablagets skull. Detta innebär att varje rack skall beredas en höjd av 4 HE, 77 mm. Rackarna i sig har ett gott skydd mot elektriska störningar, som bibehålles genom att: Rackarna jordas via separat jordplint. Jorda inte någon annan matningspart! Skärmat kablage för processignaler och kommunikation används Lediga I/O-positioner täcks med "blindplåt" Kort får bara tas ur och sättas i rackarna i spänningslöst tillstånd. Var mycket försiktig när ett kort dras ur eller sätts i. Försök att hålla det så långt åt höger som möjligt, så att inte komponenter på kortets "undersida", fastnar i plåten till vänster. C40-slavar ansluts till C50/C60/C70 via ett Profibus-nät med en maximal längd på 00 meter utan repeaters. Kabeln skall vara -tråds med skärm, för att hålla oönskade störningar borta från systemet. På C40 ansluts denna Profibus på "Fieldbus"-kontakten enligt bilagda kabelbeskrivningar. På C50 används "Fieldbus"-kontakten på IUC-kortet för Profibus. På C60/C70 används STAT-kortets "Fieldbus"-kontakt för Profibus.. Konfigurering Konfigurering av understationens parametrar sker i textfiler. Filerna skapas på centralt datorsystem med namn /csx/conf/us/fil (CS: /US/USTN/fil där USTN anger aktuellt understationsnamn (skall vara exakt 4 tecken; mellanslag, å, ä, ö ersätts med X). Lokalt i us placeras filerna under katalog /nvram/. Endast init filen överförs till C50/C60/C70 vid stationsladdning övriga filer får laddas ner med hjälp av program TEXTM. Lokalt i
C50/C60/C70 angivna parametervärden raderas, då filer överförts. Om INIT-filen ej överförs, antar parametrarna nedan fördefinierade värden eller lokalt i C50/C60/C70 satta värden. Parametervärdena sparas i icke flyktigt minne NVRAM. Andra konfigureringar återfinns i Bilaga G.. TYP-filen Filen ligger i NVRAM (/nvram/typ) vilket gör att filen är skyddad även om stationen görs spänningslös. Typ-filen talar om vilken systemprogramvara som skall startas vid spänningstillslag, vilket innebär att utan typ fil startar ej understationen. Följande typer finns: c70csx, c70cs, c60csx, c60cs, c60csxop, c60csop, c50csx, c50cs, c50csxop, c50csop, C70 ansluten till server med kommunikations program msg C70 ansluten till server med kommunikations program msg_z80 C60 ansluten till server med kommunikations program msg C60 ansluten till server med kommunikations program msg_z80 C60 med operatörspanel ansluten till server med kommunikations program msg_z80 C60 med operatörspanel ansluten till server med kommunikations program msg C50 ansluten till server med kommunikations program msg C50 ansluten till server med kommunikations program msg_z80 C50 med operatörspanel ansluten till server med kommunikations program msg_z80 C50 med operatörspanel ansluten till server med kommunikations program msg c40, C40 LAN ansluten C60/C70, se Bilaga G. Om TYP-filen saknas kan man skapa filen från lokal SP90-terminal ansluten till mastern enligt nedan: Exempel, C60 ansluten till server med kommunikations program msg :echo c60csx >/nvram/typ Exempel, C50 ansluten till server med kommunikations program msg_z80 :echo c50cs >/nvram/typ
.4 INIT-filen Filen ligger i NVRAM (/nvram/init) vilket gör att filen är skyddad även om stationen görs spänningslös. INIT-filen kan innehålla följande parametrar med nedan beskrivna funktioner: $USID Pollidentitet Anges enligt program PBCOM i centrala servern. $TEL, Telefonnummer till centraldatormodem $TEL, Telefonnummer till centraldatormodem C50/C60/C70 ringer varje telefonnummer max 0 ggr i omväxlande ordning för att få kontakt med centraldatorn $MKNF, Modemkonfigureringssträng $MKNF, Modemkonfigureringssträng $MKNF, Modemkonfigureringssträng n Vid spänningspåslag skriver C50/C60/C70 alla modemkonfigureringssträngarna mot kommunikationsporten. Strängarna skall innehålla fullständiga AT-kommandon med max 40 tecken per rad (se modemhandbok) $BAUD, Baudrate Möjliga val av baudrate för kommunikationsporten är: 00, 400, 4800, 9600 bps, LAN $BKOD, Behörighetskod 4-siffrig kod som krävs vid F6 systemfunktioner m m $UPPL Upplösning i sekunder på retroaktiv mätvärdeslagring, ind, ind,..., indn Möjliga val på upplösning är: 0, 0, 60, 60, 600. Ind anger RM-index för vilka upplösningen gäller. För de kanaler som ej anges, väljs den upplösning som definierats vid generering av centralt system. Nedan givna värden antas av C50/C60/C70, då INIT-fil saknas (default-initiering): $USID, $TEL $TEL $MKNF $BAUD,9600 $BKOD,0000
4 C50/C60/C70 tolkar dessa värden som att den ligger fast kopplad mot centraldator med baudrate 9600 bps. Exempel på INIT-fil för uppringd C50/C60/C70 med V-modem (här SELIC 4/44): $USID,5 $TEL,8 $TEL,0W086978 $MKNF,AT&F0E0V0S0=&C&K4X0&W0 $BAUD,9600 $UPPL,600,,,7 Exempel på INIT-fil för C50/C60/C70 med fast modemlinje (här SELIC ): $USID, $TEL $TEL $MKNF,AT&F0E0Q\ Q0F5&L $MKNF,AT&W0 $BAUD,9600 $BKOD,5678 Exempel på INIT-fil för CLAN-ansluten (Ethernet) C60/C70: $USID,6 $BAUD,LAN $BKOD,5678.5 Ioconf-filen I understationer typ C50/C60/C70 finns en fil som beskriver hur understationen är bestyckad. Filen ligger i NVRAM (/nvram/ioconf) vilket gör att filen är skyddad även om stationen görs spänningslös. Centralt sparas denna fil som /csx/conf/us/ioconf (CS:/US/USTN/ioconf), där USTN är aktuell understation. Nedan ses ett exempel på hur filen kan se ut. PS ID LS UT MS MU S4 *TYP *Beskrivning $N0 0 0C 000 000 000 000 000 *DIO6 LS(:)-LS(:8), UT(:)-UT(:8) 0 0C 00 00 000 000 000 *DIO6 LS(:)-LS(4:8), UT(:)-UT(:8) 0 05 004 00 000 000 000 *DIO LS(5:)-LS(6:8), UT(:)-UT(:8) 04 4 000 000 000 000 000 *IMOD4 RM()-RM(6) 05 4 000 000 06 000 000 *IMOD4 RM(7)-RM() 06 56 000 000 000 000 000 *IMOD56 RU()-RU(8) 07 00 000 000 000 000 000 * Förklaring till ovanstående: PS anger positionsnummer i racken från vänster till höger (0-07).
5 ID anger IO-kortets ID-byte (00 - FF hexadecimal notering). LS anger startadress i LS tabellen för respektive kort, med start på 000. UT anger startadress i UT tabellen för respektive kort, med start på 000. MS anger startadress i MS tabellen för respektive kort, med start på 000. MU anger startadress i MU tabellen för respektive kort, med start på 000. För att räkna fram ett korts startadress i respektive tabell, gör man på följande sätt: Man vill installera ett DIO kort i ovanstående konfigurering. I tabellen kan man se att pos. 06 är ledig. ID sätts till 05 (framgår av Bilaga F). För att nu räkna fram en startadress för LS letar man upp föregående kort med LS signaler (pos. 0). Till startadressen för det kortet (004) läggs antalet LS för det kortet vilket är (Bilaga F). Det nya DIO-kortet har alltså startadress i LS tabellen på 006. Man räknar på samma sätt för att få startadress i UT -tabellen. Eftersom det nya kortet inte är bestyckat med några analoga signaler så sätts positionerna MS och MU till 000. Den startadress som fås för ett visst kort är inte lika med startindex för kortet i PBAS eftersom man här räknar från 000 och uppåt (ett kort med startadress 006 i LS har alltså startindex i PBAS: LS(7:)). S4 är reserverad för framtida bruk ( sätts till 000). $N 0 anger nodnummer, för C50/C60/C70 alltid 0, för C40 0 o.s.v. $T 0 anger timeout för C40-slavars digitala utgångar. Här fås efter 0 sekunders kommunikationsavbrott nollställning av alla digitala utgångar. $T - gör att funktionen bortkopplas. Om inget $T anges implicerar detta $T 0. Observera att samtliga sju positioner för varje rack måste beskrivas, om position är tom markeras detta med nollor i samtliga positioner utom PS. I varje understation skall alla ingående rackar ha kopior av samma ioconf-fil. C50/C60/C70 laddas med ny fil från centralt system vid omstart eller laddakommando i PBAS, endast om filen saknas lokalt. Om en C40 vid reset saknar denna fil, kommer den att kopieras ner från mastern. Manuell kopiering från master till slav görs från lokal SP90-terminal ansluten till mastern: Exempel, från C50 till :a C40 (nodnr ): :copy -r /nvram/ioconf /n/pb_/nvram/ioconf Exempel, från C60 till :e C40 (nodnr 4): :copy -r /nvram/ioconf /n/pb_4/nvram/ioconf Exempel, från C70 till 6:e C40 (nodnr 7): :copy -r /nvram/ioconf /n/pb_7/nvram/ioconf Tips, vid repetering av kommando:
6 Ctrl-A, repeterar kommandoraden Backspace Ändra nummer pb_x Ctrl-A, raden fylls Return.6 Laddning av nya filer Om nya filer skall laddas ner från centralt system, används program TEXTM enligt: TEXTM usnummer (CSX-system) TEXTM,usnummer (CS-system)..svara 'S' på frågan om Sända/Hämta......ange filnamnet /csx/conf/us/ioconf (CS: /US/usnamn/ioconf ) om ny I/O-konfigurering skall laddas.7 LAN-parametrar (endast C60/C70) Vid kommunikation på CLAN Ethernet, ser man alla understationer på samma LAN, som ett cluster. Alla stationer bär hela PBAS för clustret, men får endast skriva i sin egen ägandes del. Kommunikationen sker på två olika sätt: BROADCAST innebär att understationen sänder ut statusförändringar i form av hela PBAS-tabeller på CLAN, och alla andra noder (inkl central server) lyssnar och uppdaterar i sin lokala PBAS. TCP/IP-sockets, tunnlar innebär pollad kommunikation typ CACTUS-ASCII, mellan understation och central server. För vidare information, se Bilaga G..8 Lokal inställning av parametrar Understationsidentitet, telefonnummer, baudrate och behörighetskod kan ställas in lokalt från operatörspanelens tangentbord. Lokalt inmatade värden skrivs in i INIT-filen och aktiveras momentant. De flesta uppgifterna återfinns i Systemhandbok, under fliken "Understationer". Observera att central backup-fil ej uppdateras automatiskt. Antag att en ny C50/C60 skall installeras som en uppringd ustn i ett Cactus-system. Centraldatorns modem sitter på en serieport med 9600 bps. För att driftsätta C50/C60/C70 utförs följande lokalt på operatörspanelen:
7. Tryck på tangent F6 Systemfunktioner. Stega ">"-markören till Systemparametrar. Tryck på tangent E för att få fram bilden med parametrar 4. Stega ">"-markören till Telefonnummer och tryck E. 5. Skriv in telefonnumret till centraldatorns modem med hjälp av piltangenterna. Tecknet "W" betyder "vänta på kopplingston" och används för växeltelefoner. Lagra telefonnumret med E. 6. Stega">"-markören till Baudrate och tryck E. 7. Välj baudrate 9600 med hjälp av -tangenterna och lagra med E. 8. Stega till Pollidentitet och tryck E. 9. Skriv in ny pollidentitet med hjälp av piltangenterna och verkställ med E. Vid ny pollidentitet ringer C50/C60/C70 upp centraldatorn och begär omstart..9 Val av kommunikationslänk C50/C60/C70 kan anslutas till centraldator med fyra olika typer av seriella kommunikationslänkar:. Fast serielänk. Fast modem. Uppringt modem 4. CLAN,Ethernet (endast C60/C70), se Bilaga G. C50/C60 låter INIT-filen bestämma, vilken typ av länk den skall vara ansluten mot. För de olika typerna av kommunikationslänkar krävs följande parametrar i INIT-filen. Telefonnr Modemkonfig. Hastighet Fast serielänk 00> Fast modem X 00> Uppringt modem X X 00> CLAN LAN Under rubrik "Format på INIT-filen" finns exempel på INIT-fil för de olika kommunikationslänkarna. Om val av kommunikationslänk sker från operatörspanelen, väljer C50/C60/C70 själv relevant modemkonfigurering enligt givna exempel på INIT-fil.
8.0 Idrifttagning Steg : Anslut matningsspänning till alla rackar som hör till understationen, men anslut inte kommunikation mot överordnat system. Anslut dock ev. Profibuskabel mellan masterrack och I/O-slavar, C40. Om understationen matas från batterienhet, skall batterienhetens larmutgång anslutas enligt Bilaga E, så att larmutgången sluter C50/C60/C70:s ingång LS(:) vid fel på nätmatningen. Strömförsörjningen ansluts längst till vänster på alla rackar. När C40/C50/C60/C70 spänningssätts, startar den efter några sekunder. Om datorn är ansluten mot överordnat system, och minnet är tomt eller förvanskat på något sätt, kontaktas överordnat datorsystem för omstart. Bryt inte kommunikationen under pågående omstart. Nödvändiga kommunikationsparametrar kan kontrolleras och ändras med hjälp av operatörsprogrammet SP90 eller via ev. lokal operatörspanel. Steg : Forcera fram en omstart via operatörspanel eller SP90, se kap..,4,5. Steg : Anslut kommunikation mot överordnat datorsystem. Kabelbeskrivningar återfinns i Bilaga D. Olika kontakter används beroende på understationstyp och kommunikationssätt. Steg 4: a) Telefonmodem RS: C50 på STAT-kortet, C60/C70 på VM0/VM6kortets övre kontakt. Anslut teleproppen i ett telefonjack. Anslut RS-kabeln från C50/C60/C70 till telefonmodemet. Ev. åskskydd anslutes utanför telejacket. Observera att jordkabeln från skyddet skall vara grov och så kort som möjligt. Anslut den om möjligt till ett separat jordtag. b) Korthållsmodem RS: C50 på STAT-kortet, C60/C70 på VM0/VM6-kortets övre kontakt. Montera korthållsmodemet i anslutning till C50/C60/C70. Anslut 4- tråd eller fiber från överordnat datorsystem. Anslut RS-kabeln från C50/C60/C70 till korthållsmodemet. c) Direkt Vid direkt förbindelse kan RS eller RS485 användas (anges vid beställning). RS/RS485: C50 på STAT-kortet, C60/C70 på VM0/VM6-kortets övre kontakt. d) CLAN (C60) 0Base5 (AUI) Ethernet-transciever ansluts till VLAN-kortets AUI-kontakt. e) CLAN (C70) 0Base5 (AUI) Ethernet-transciever ansluts till VM6-kortets AUI-kontakt. 0Base (Thin) Ethernet ansluts till VM6-kortets RG58-kontakt. 0BaseT (Twisted pair) Ethernet ansluts till VM6-kortets RJ45-kontakt.
9 När omstarten är klar börjar understationen scanna I/O, och STAT-kortets lysdioder visar med blink när I/O scannas och styrprogram exekveras. Lokal watch-dog indikeras med fast sken på separat LED, WDG. Lysdiodernas funktioner finns beskrivna under "Felsökning".. Omstart Något om begrepp... Vi vill först klargöra två begrepp som ofta ställer till förvirring, nämligen omstart och reset. Begreppet omstart innebär att understationen begär ny databas, styrprogram, tabellstorlekar samt status etc, ifrån centraldatorn. I samband med detta fås L5-larm på centralt system. Omstart kan även initieras från centraldatorn med kommandot PBAS>LSTN. I detta fall fås inget L5-larm. (Se mer om detta i PBAS manualen i Systemhandbok.) Begreppet reset, innebär att man tvingar datorn till en "kallstart" genom att t.ex. stänga av spänningsmatningen. Datorn kommer därefter vid spänningspåslag att initiera om alla systemprogram, men om minnet är intakt d.v.s databas, styrprogram m.m fortfarande är riktiga, så kommer understationen inte att begära omstart från centraldatorn. Olika sätt att "resetta" understationen: När det gäller C50 och C40 så finns det bara ett sätt att tvinga fram en reset, nämligen att bryta spänningen till understationen. Understationer typ C60/C70 kan man däremot "resetta" på två olika sätt: a) Bryt spänningen till understationen b) (C60) På CPU-kortets frontpanel finns det en röd tryckknapp märkt R, tryck på denna så "resettar" understationen. c) (C70) På CPU-kortets frontpanel finns det en tryckknapp märkt RST, tryck på denna så "resettar" understationen. För C60/C70 anslutna till överordnat system via Ethernet, gäller följande: Vid reset av C60/C70 måste centraldatorn vara aktiv eftersom alla de systemprogram som C60/C70 kräver, laddas ner över nätverket vid reset. Därför bör man inte "resetta" understationen samtidigt som uppstart av centraldatorn pågår, understationen kommer i så fall inte att komma igång förrän centraldatorn är aktiv igen. Olika sätt att omstarta en understation: Nedan beskrivs endast de möjligheter som finns att från understationen begära omstart. C50
0 Om operatörspanel typ C0 finns ansluten: Tryck på F6 systemfunktioner, välj omstart, tryck Enter, ge behörighetskod, tryck Enter. Understationen begär omstart. Om SP90 terminal finns ansluten: Vid SP90 prompten, skriv RELOAD, tryck på returtangenten. Understationen begär omstart. Om inget av ovanstående alternativ finns på Er understation, kan omstart endast initieras från centraldator, se PBAS manual i Systemhandbok för vidare info. C60/C70 Om operatörspanel typ C0 finns ansluten: Tryck på F6 systemfunktioner, välj omstart, tryck Enter, ge behörighetskod, tryck Enter. Understationen begär omstart. Om SP90 terminal finns ansluten: Vid SP90 prompten, skriv RELOAD, tryck på returtangenten. Understationen begär omstart. Observera! Vid reset nollställs samtliga aktiva utgångar tills dess att systemprogrammen går igång igen. Vid omstart eller laddning från PBAS, nollställs inte aktiva utgångar. Undantaget är digitala utgångar markerade med "P" i PBAS. När switchen på STAT kortet ställs i position STOP kommer larmet "I/O scanning stoppad" att fås i centraldatorn.. Felsökning Centralt system övervakar kontinuerligt alla understationer. Följande larm är standardmässigt genererade: L L L Felaktig meddelandetyp Orsak: Understationen har sänt ett illegalt meddelande. Åtgärd: Om larmet återkommer Reset. Felaktig tabellreferens Orsak: Understationen har sänt ett illegalt meddelande. Åtgärd: Om larmet återkommer Reset. Felaktig adressreferens Orsak: Understationen har sänt data utanför sin egen PBAS-ram.
L4 Åtgärd: Svarar ej Orsak: Åtgärd: Om larmet återkommer PBAS>LSTN. Eventuellt kan styrprogram behöva kompileras och laddas om. Understationen har inte svarat på 5 pollar i rad. Kontrollera om understationen är igång samt kommunikationsvägar. L5 L6 L7 L8 L9 Begär Omstart Orsak: Checksummefel i lokal PBAS eller manuellt initierat. Åtgärd: För enstaka larm Ingen åtgärd, om larmet återkommer Reset. Sändningsbuffert full Orsak: På grund av utebliven eller för gles pollning, har understationens sändningsbuffert blivit full. Centralt system frågar av för uppdatering. Åtgärd: För enstaka larm Ingen åtgärd. Om larmet återkommer Kontrollera om centralt system pollar för glest eller om understationen vill sända onödigt mycket data (Rapport-gräns på RM-variabler). Kvitterar ej meddelanden Orsak: Understationen "Ackar" inte trafik från centralt system. Åtgärd: Om larmet återkommer Reset. Fel meddelandetyp anrop Orsak: Centralt system försöker anropa med illegal meddelandetyp. Åtgärd: Kontrollera centralt system. Pågår programutveckling? Max # uppringn.försök Orsak: Åtgärd: Understationen har misslyckats att efter 0 försök ringa upp centralt system, och erhålla "Ack" för larm-meddelande. Larm som kommer ihop med L9 har felaktig larmtid. Kontrollera teleabonnemang och modem L0 L L L I/O-scanning stoppad Orsak: RUN/STOP-switchen på C50/C60/C70 står i position STOP. Åtgärd: Ingen. Process Reset (option) Orsak: Extern.Reset-ingång på digitala ut-kort har tappat 4VDC. Utgångar nollställs. Funktionen måste aktiveras genom strappning på digitala ut-kort. Åtgärd: Återställ Extrn.Reset-ingångarna. C40 svarar ej Orsak: C50/C60/C70 har tappat kontakten med C40 på Profibus. Åtgärd: Kontrollera C40 och kablage Felande nodnummer kan avläsas i C40.NOD och ev. felkod från Profibus i C40.FELKOD. Process Power Orsak: Digitala ut-kort har tappat 4V manöverspänning. Utgångar nollställs. Åtgärd: Kontrollera 4V manöverspänning.
L4 L5 L6 C40 hög störfrekvens Orsak: Hög störfrekvens i kommunikationen med C40 på Profibus. Åtgärd: Kontrollera C40 och kablage Felande nodnummer kan avläsas i C40.NOD och ev. felkod från Profibus i C40.FELKOD. Manuell uppringning Orsak: Manuellt initierad uppringning från understation. Åtgärd: Ingen. Vakant Orsak: Åtgärd: Fel på strömförsörjningen. Kontrollera lysdioder och säkring på DC/DC-omvandlaren. Den sitter längst till vänster i alla rackar. Tillse att jordplinten, och ingen annan, är jordad. Fel på hårdvara/basprogram kan ge utlöst watch-dog varvid utgången på STAT-kortet bryter, och dess tillhörande lysdiod slocknar. Understationen resetas automatiskt. Fel på kommunikationen mot överordnat datorsystem. a) Telefonmodem. Titta på modemets viktigaste lysdioder. Vid tveksamhet skall båda ändar kontrolleras. CD(09) indikerar att bärvåg finns från motsatta modemet, "Carrier Detect". SD(0) blinkar när data sändes, "Send Data". RD(04) blinkar när data mottages, "Recieve Data". AA indikerar automatsvarsläge, "Auto Answer". Om förbindelse inte kan etableras, är alltid första åtgärden att provringa till och från abonnemangen med en vanlig telefon. När man ringer till modemet skall det svara med en "modemton". Kontrollera med SP90 att konfigureringssträng och telefonnummer finns i INITfilen (kapitel.4). b) Korthållsmodem. Kontrollera korthållsmodemets lysdioder. Vid tveksamhet skall båda ändar kontrolleras. POWER indikerar att strömförsörjning finns. DCD indikerar att "bärvåg" finns från motsatta modemet, "Data Carrier Detect". TD blinkar när data sändes, "Transmitt Data". RD blinkar när data mottages, "Recieve Data". c) CLAN (0Base5 Ethernet) Trafik kan enbart detekteras med hjälp av lysdioder på Ethernet-transcievern. Här kan man se när data sänds (TX/XMT) och mottages (RX/RCV) samt när kollisioner fås (CLN). En viss kollisionsfrekvens är helt normalt för Ethernet.