Innemiljöproblem och arbetshälsa Nordiskt Arbetsmiljöforum 4.9.2014 Kari Reijula, professor Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet
Faktorer som leder till innemiljöproblem på arbetsplatser - Brister i ventilationen - instängd luft, drag, för varmt/kallt - Torr luft (vintermånaderna, relativ fuktighet) - Fuktskador - Damm och smuts (städning) - Materialutsläpp (lukter) - Tobaksrök - Fibrer - Ozon, radon, asbest 2 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Arbetshälsoinstitutets innemiljöenkät Besvärande omständighet Alla Kvinnor Män n=11 154 n=7819 n=3240 (%) (%) (%) Torr luft 35 42 19 Instängd luft 34 39 21 Damm/smuts 25 29 18 Drag 22 25 14 Buller 17 19 13 Hög temperatur 17 19 13 Lukter 17 19 11 3 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Arbetshälsoinstitutets innemiljöenkät Arbetsrelaterat Alla Kvinnor Män symptom n=11 154 n=7819 n=3240 (%) (%) (%) Symptom i näsan 20 23 13 Symptom i ögonen 17 20 9 Trötthet 16 19 9 Heshet och torrhetskänsla 14 16 9 i halsen Hudsymptom i ansiktet 11 13 5 Huvudet känns tungt 9 11 4 Huvudvärk 7 8 3 4 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Besvärande omständighet och symptom Damm eller smuts och arbetsrelaterade symptom torrhet i handens hud (***) fjällande hårbotten eller ytteröra (***) torr ansiktshud (***) trötthet (***) 40 30 20 10 0 huvudet känns tungt (***) huvudvärk (***) illamående eller yrsel (***) hosta (***) koncentrationssvårigheter (***) heshet eller torrt i halsen (***) irritation i näsan (***) irritation i ögonen (***) Damm eller smuts på arbetsplatsen orsakar besvär varje vecka Damm eller smuts på arbetsplatsen besvärar aldrig Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014 5
Fukt- och mögelskador 6 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Social- och hälsovårdsministeriets sjukhusutredning 2003-2005
tuokiteltujen tilojen jako korjaustarpeen mukaisesti Klassificerat Totalt Inget renoveringsbehov klass 1 Behov av ytterligare utredning klass 2 Akut renoveringsbehov klass 3 Fördelning m 2 m 2 % m 2 % m 2 % Bäddavd. 151722 80498 53 34666 23 36558 24 Laboratorium 39877 31823 80 5775 14 2279 6 Åtgärdsavd. 137520 90699 66 38061 28 8760 6 Operationsavd 38815 31198 80 4700 12 2917 8 Kontor 160844 138999 86 9634 6 12211 8 Sammanlagt 416841 261280 63 92836 22 62725 15 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014 8
Upplevd situation på basis av enkäten (n=3800) Symptom (Hellgren, Palomäki och Reijula 2008) 9 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Fuktskador och mögel Mögel: mögelsvamp, jästsvampar och bakterier (t ex aktinomyciter) Om fuktigheten i konstruktionen inte får torka => mögelbildningen startar Mikrober och dess ämnesomsättningsprodukter i inneluften 10 undertryck => från konstruktionen genom mellanrum direkt från ytorna Mikrobernas sporer, delar av myeceliet, metaboliter (VOC och toksiner) Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Mikrober ur materialprov (AHITTL 1996=>) Penicillium spp. Phoma spp. Aspergillus versicolor *) Acremonium spp. Aspergillus sydowii Cladosporium spp. Fusarium spp. *) Trichoderma viride *) Aureobasidium spp. Stachybotrys chartarum *) Chaetomium globosum Phialophora spp. Jästsvamp Aktinomyeciter 11 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Vad är en betydande fukt- och mögelskada? En betydande fukt- och mögelskada kan definieras som ett icke-ringa konstruktionsfel som sannolikt leder till skadlig exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska (bl. a. mikrober) föroreningar som frigörs ur fuktskadade konstruktioner och material. Utifrån detta kan renoveringsbehovet uppskattas som brådskande för att minska eller eliminera exponeringen. Skadlig exponering kan anses vara sannolik när man kan se fukt- och mögelskador i byggnadens inre ytor, när man konstaterar mikrobväxt i material eller omgivande konstruktioner, när det finns avvikande exponeringsstoff i lufteller dammprov, när utrymmet har klart undertryck eller när det finns luftkontakt från den skadade lokalen eller konstruktionen till arbetslokalen. (Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgruppsmemorandum 2009:18) Esittäjä 25.9.2014 n nimi
Fukt- och mögelskadornas betydelse för hälsan Antalet betydande fukt- och mögelskador i byggnadsbeståndet, antalet exponerade och en uppskattning av renoveringskostnader gällande endast fukt- och mögelskador Byggnadstyp Betydande fukt- och mögelskador Exponerade Renoveringskostnader (Milj. ) lägst högst lägst högst lägst högst Skolor och daghem våningsyta 2 120 000 3 180 000 172 000 259 200 212 318 andel (%) 12 18 Vårdinrättningar våningsyta 2 095 000 2 657 000 36 000 46 800 605 693 andel (%) 20 26 Kontor våningsyta 461 000 922 000 27 500 55 000 46 92 andel (%) 2,5 5 Totalt våningsyta 4 676 000 6 759 000 235 500 361 000 863 1 103 Esittäjän nimi 25.9.2014
Fukt- och mögelskadornas betydelse för hälsan Antalet betydande fukt- och mögelskador i byggnadsbeståndet, antalet exponerade och en uppskattning av renoveringskostnader gällande endast fukt- och mögelskador Byggnadstyp Betydande fukt- och mögelskador Exponerade Renoveringskostnader (Milj. ) lägst högst lägst högst lägst högst Skolor och daghem våningsyta 2 120 000 3 180 000 172 000 259 200 212 318 andel (%) 12 18 Vårdinrättningar våningsyta 2 095 000 2 657 000 36 000 46 800 605 693 andel (%) 20 26 Kontor våningsyta 461 000 922 000 27 500 55 000 46 92 andel (%) 2,5 5 Totalt våningsyta 4 676 000 6 759 000 235 500 361 000 863 1 103 Esittäjän nimi 25.9.2014
Fukt- och mögelskadornas betydelse för hälsan Antalet betydande fukt- och mögelskador i byggnadsbeståndet, antalet exponerade och en uppskattning av renoveringskostnader gällande endast fukt- och mögelskador Bygnnadstyp Betydande fukt- och mögelskador Exponerade Renoveringskostnader (Milj. ) läfgst högst lägst högst lägst högst Skolor och daghem våningsyta 2 120 000 3 180 000 172 000 259 200 212 318 andel (%) 12 18 Vårdinrättningar våningsyta 2 095 000 2 657 000 36 000 46 800 605 693 andel (%) 20 26 Kontor våningsyta 461 000 922 000 27 500 55 000 46 92 andel(%) 2,5 5 Totalt våningsyta 4 676 000 6 759 000 235 500 361 000 863 1 103 Esittäjän nimi 25.9.2014
Fukt- och mögelskadornas betydelse för hälsan Tabell 2. Antalet betydande fukt- och mögelskador i byggnadsbeståndet, antalet exponerade och en uppskattning av renoveringskostnader gällande endast fukt- och mögelskador Byggnadstyp Betydande fukt- och mögelskador Exponerade Renoveringskostnader (Milj. ) lägst högst lägst högst lägst högst Skolor och daghem våningsyta 2 120 000 3 180 000 172 000 259 200 212 318 andel (%) 12 18 Vårdinrättningar våningsyta 2 095 000 2 657 000 36 000 46 800 605 693 andel (%) 20 26 Kontor våningsyta 461 000 922 000 27 500 55 000 46 92 andel (%) 2,5 5 Totalt våningsyta 4 676 000 6 759 000 235 500 361 000 863 1 103 Esittäjän nimi 25.9.2014
Fukt- och mögelskadornas hälsoeffekter Sjukdom eller symptom IOM:s slutsats (2004) WHO:s slutsats (2009) Mendells m. fl. (2011) slutsats Astman förvärras Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis (stark indikation för vållande) Astmadebyt Begränsade eller indirekta bevis Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Hosta Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Pipande andning Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Forskningsbevis för fuktskaderelaterade symptom och sjukdomar (EF= ej forskat) Andnöd Symptom i övre luftvägar Begränsade eller indirekta bevis Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Allergisk snuva EF Begränsade eller indirekta bevis Luftvägsinfektioner EF Tillräckliga bevis (utom infektion i mellanörat) Tillräckliga bevis Tillräckliga bevis Bronkit EF Begränsade eller indirekta bevis Tillräckliga bevis Allergisk alveolit (tröskdammlunga) (Sambandet baseras på kliniska bevis) Sambandet baseras på kliniska bevis Otillräckliga bevis ODTS Otillräckliga bevis Otillräckliga bevis EF Symptom i magtarmkanalen Otillräckliga bevis EF EF Svaghet Otillräckliga bevis EF EF Neuropsykologiska symptom Otillräckliga bevis EF EF Cancer Otillräckliga bevis Otillräckliga bevis EF Esittäjän nimi Reumatisk sjukdom Otillräckliga bevis Otillräckliga bevis EF 25.9.2014
Fuktskador och yrkessjukdomar samt fr o m 2005 även misstankar om yrkessjukdom (Register för arbetsrelaterade sjukdomar AHI/TTL) 1996 1998 2000 2002 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Yrkessnuva 99 56 24 15 7 8 13 11 68 52 Yrkesastma 84 38 48 79 151 165 217 246 374 306 Tröskdammlunga /allergisk alveolit - jordbruk - tillverkning av sågvirke - övriga (bl a mögel i innemiljö) 62 19 46 8 34 2 6 38 1 15 45 12 24 3 13 2 6 51 4 39 5 4 39 - - ODTS 10 20 11 7 8 12 11 10 7 8 Esittäjän nimi 25.9.2014
Kostnaderna för fukt- och mögelskador i Finland 2012 Byggnadskostnader nybyggnadsverksamhet.. renoveringsverksamhet 1.400 M (1.202-1.613) Arbetsinsats- och vårdkostnader invaliditetspensioner 80 M (4_ 169) sjukfrånvaro 250 M hälsovård 80 M produktivitet 40 M Summa: 450 M (23-953) Esittäjä 25.9.2014 n nimi
Kännetecken för svåra problemobjekt En betydande andel av medarbetare har innemiljörelaterade symptom Man har inte hittat orsaken till problemen Flera experter har gjort utredningar Det finns konstaterade yrkessjukdomsmisstankar eller undersökningar pågår Spänningarna har ökat, man är osams Oftast en stor arbetsplats, många medarbetare Problemen har pågått en längre tid Omfattande renovering har genomförts för en tid sedan Ingen har tagit ansvar för att ta tag i problemet Dålig organiseringsgrad 20 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Utredningsprocess för svåra objekt - Fuktskador Verksamhetsstrategi: 1) Byggteknisk expertis => bedömning av läget, byggnadens skick, ventilationen 2) Skadegradens omfattning, reparationernas genomförande, möjlighet 3) Mikrobiologiska prov: fuktskaderelaterat mögelproblem: typ av mikrober 4) Hälsouppgifter: företagshälsovårdens mottagningsbesök 5) Innemiljöenkät 6) Riktad hälsoundersökning: kliniska undersökningar vid företagshälsovården => behov för fortsatt undersökning? 7) Grundad yrkessjukdomsmisstanke => fortsatta undersökningar 8) Bedömning av hälsorisken 21 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Praktiska problemsituationer och lösningar Fuktskador - Centralt ledningsansvar och systematiskt agerande saknas företagets ledning ska ta ansvar, arbetarskyddschefen naturlig ansvarsperson innemiljöarbetsgrupp bildas, verksamheten i projektform brukarbaserad, inkluderande planering - Utredningar görs sporadiskt, ingen enhetlighet i stället för att samla mikrober ska byggnaden undersökas systematiskt och renoveringsbehovet/genomförandet bedömas för medarbetarnas välmående är renoveringen den viktigaste faktorn - Projektet styrs av de som klagar mest centraliserad projektstyrning, ledning och KOMMUNIKATION innemiljögruppen ska känna till prioriteringarna 22 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Praktiska problemsituationer och lösningar Fuktskador - Svårt att bedöma hälsorisken - Bevis på exponering och symptomens koppling till exponeringen Man ska inte enbart titta på mätresultat. Hur omfattande är skadan, vilken typ av mikrob mest sannolik? Exponeringssituationen: spridning i innemiljö, undertryck, läge? - Renoveringsåtgärder och fortsatt verksamhet i samma lokaler? effektiv avskärmning, tillfälliga utrymmen? - Återkomst till renoverade lokaler, uppföljning? Intensifierad städning, provtagning och enkäter - Varför fortsätter symptomen? - företagshälsovården följer upp de som har symptom 23 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014
Handlingsmodell för lösning av innemiljöproblem Fastighetsförvaltningen Preliminär utvärdering av läget och plan på tilläggsutvärderingar Kommunikation Nödvändiga fortsatta utredningar Personen som har upptäckt innemiljöproblemet Skadeanmälan Chefen, fastighetsskötaren, någon annan utsedd person Chefen, arbetarskyddsfullmäktige, arbetarskyddschefen, någon annan utsedd person Planering och förutredningar Kommunikation INNEMILJÖARBETSGRUPPEN Arbetarskyddschef Arbetarskyddsfullmäktige Representant(er) för företagshälsovården Representant(er) för fastighetsförvaltningen Chef från arbetsplatsen Representant för de anställda på arbetsplatsen Utomstående expert vid behov Problemdefinition, riskbedömning och precisering av målsättningen Planering av åtgärder Företagshälsovård Uppföljning Kommunikation Kommunikation Reparationsåtgärder Lääketieteellinen tiedekunta / Henkilön nimi / Esityksen nimi 25.9.2014 24
Från undersökning till problemlösning - Case Arbetshälsoinstitutet Riksdagen 1. Utredningen överlämnades till Riksdagens revisionsutskott (9/2012) 2. Omfattande samrådsförfarande (11-12/2012) 3. Betänkandet blev färdigt (3/2013) 4. Riksdagsbehandling (5/2013) Enighet om en åtgärdslista på 14 punkter till regeringen 5. Statsrådets kansli leder fortsatt verksamhet, specialansvar hos miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet 6. Årsberättelsen blev klar 4/2014 7. Riksadgen behandlar regeringens årsberättelse => fortsatta åtgärder Kari 25.9.2014 Reijula
Betänkandets beslut och motiveringar => 14 uppgifter åt regeringen Punkt 1. Riksdagen förutsätter, att regeringen initierar en översyn av styrningen och rådgivningen i byggfrågor ett centraliserat statligt styr- och rådgivningssystem (finansierings- och utvecklingscentralen ARA eller någon av närings-, trafik-, och miljöcentralerna) Punkt 2. Riksdagen förutsätter att regeringen 2013 tar fram en nationell utvecklingsplan för friska-hus-utbildning med konkreta förslag till hur man avser förbättra premisserna för tilläggsutbildning och fortbildning och förstärka kompetensen bland dem som deltar i mögelsaneringsprocessen." Punkt 3. Riksdagen förutsätter att regeringen tar större hänsyn till byggnaders innemiljö i den pågående beredningen av ändringar i markanvändnings- och bygglagen och byggbestämmelsesamlingen kompetenskrav för byggbranschen Punkt 4. " regeringen finner metoder att iakkta bestämmelser som gäller hälsan övervakning och dokumentation under byggfasen 26 2.9.2013 Kari Reijula
Slutsatser Problem i innemiljö på arbetsplatser är vanliga, flera anledningar Överklaganden och symptomen ska tas på allvar, undersökningar och reparationer omedelbart Modellen med innemiljöarbetsgruppen är nyttig när det gäller att lösa problemen på arbetsplatserna Ett inkluderande helhetsgrepp är viktigt Man måste komma från utredning till lösningar! 27 Laadukas sisäympäristö / Työterveyslaitos / 25.9.2014