Hur ska trafikverket göra för att uppfylla miljömålen vid järnvägen? Jessica Gunnarsson & Mabbe Jamaldar Miljövetenskap i teori & verklighet HT 2012 Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
Sammanfattning Med anledning av de 16 miljömålen som riksdagen har satt upp och som har blivit riktmärke för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs, har trafikverket som statligt organisation satt upp riktlinjer vid underhåll och nybyggnation av järnvägen för att nå dessa. I ett pressmedelande under 2012, gick miljödepartementet ut med budskapet: Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kommer inte att vara på plats till 2020 trots att åtgärder har vidtagits. Regeringen satsar nu mer pengar för att uppnå miljömålet Giftfri miljö samt gör det till en miljöpolitisk huvuduppgift under mandatperioden. Därför satsar de mer pengar och nya initiativ tillämpas, för att fasa ut kemikalier som skadar miljön eller riskerar människors hälsa. Detta medförde att Trafikverket idag vid järnvägen, gör en särskild fokusering av miljömålet Giftfri miljö, vilket även har stort samband med miljömålet Grundvatten av god kvalitet. För att uppnå miljömålen har det satts upp olika riktlinjer och krav av Trafikverket.
Syfte Vi har valt att göra ett projektabete om miljömålens betydelse för järnvägen med fokus på miljömålet Giftfri miljö som till stor del berör miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Eftersom det är Trafikverket som i huvudsak ansvarar för järnvägsnätet i Sverige, tänkte vi att titta närmare på organisationens riktlinjer och krav när det gäller miljön. I detta arbete tittar vi på riktlinjer och miljökrav som Trafikverket som en statligt organisation ställer för både nybyggnation av järnvägen och underhåll av järnvägen. Järnvägens historia I slutet av 1800-talet öppnade järnvägen nya möjligheter för människan att förflytta sig. Detta har medfört sociala och ekonomiska förändringar för Sverige då människorna började resa mellan olika delar av landet på ett nytt sätt. Den första ångloksdrivna järnvägen i Sverige, byggdes 1856. Stambanan i övre Norrland, som förband den nordligaste landsänden med södra Sverige och malmbanan mellan Gällivare och Luleå, var färdig 1894. Järnvägen, som ett komplement till sjöfarten, drogs i inlandet, genom glesbygd och väglöst land. Stationssamhällen växte upp till följd av järnvägen och etablerades intill denna. I början av 1900-talets Sverige fanns ca 1000 mil järnväg. Järnvägen idag Idag har Sverige ca 12000 mil lång järnväg och 4000 stycken stationsområden som är i bruk eller nedlagda. Antalet tågpendlare i Göteborgs kommun var enligt Statistiska centralbyrån, 2011: Inpendlare: 106 392 stycken Utpendlare: 47 923 stycken För att ha en funktionell järnvägsinfrastruktur behövs nya spår och ny anläggnigsbyggnation samt kontinuerligt underhåll av den befintliga järnvägen. Vid nyanläggning av järnvägsnätet är det viktigt att använda varor och material som uppfyller trafikverkets riktlinjer för varor och material för att undvika olika miljökonsekvenser, till exempel eventuella gifter från produkter som används vid nybyggnation kan läcka ut till omgivningen och spridas vidare till grundvattnet, vilket strider mot miljömålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet.
Vid underhåll av järnvägen utförs bland annat ballastbyte för banstabiliteten som i sin tur ökar säkerheten för resenärerna. Miljökonsekvenser som detta underhåll kan medföra är att gammalt och förorenat ballastmaterial kan avge miljögifter så som tungmetaller och giftiga kemikalier som sedan kan föras vidare till grundvattnet vilket strider mot miljömålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet. Vid annat underhåll av järnvägen till exempel vegetationsbekämpning är miljökonsekvenserna är att de kemiska bekämpningsmedel som används kan infiltreras och förorena omgivningen och i sin tur närliggande vattendrag. För en ökad säkerhet för både resenärer och personal måste växtligheten på järnvägen bekämpas. Efter jordbruk är Trafikverket det största användaren av kemisk ogräsbekämpnings medel. Det kemiska medlet som används idag är Roundup Bio med det aktiva substansen Glyfosat.Vid besprutningen sker alltid ett samråd med kommunernas miljökontor för att inte bespruta känsliga skyddsområden för grundvattentäkter och vattendrag. Man måste ta hänsyn till de ungefär två tredjedelar av alla svenska grundvattentäkter som vi har idag, däribland de flesta större kommunala grundvattentäkter, som har ett vattenskyddsområde och därmed är grundvattenskyddat. I den svenska vattenlagen finns en allmän aktsamhetsregel (19 kap. 1): Den som ska bedriva verksamhet eller utföra åtgärder som kan skada yt- eller grundvattentillgång är skyldig att vidta de anordningar, tåla de begränsningar av verksamheten och vidta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan Miljömålen Sveriges riksdag antog 1999, 15 av det 16 nationella miljömålen. Det 16:e miljömålet tillkom 2005, som är ett rikt växt och djurliv med inriktning på biologisk mångfald. Där syftet är att nå en miljömässigt hållbar utveckling. Miljömålen har blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Giftfri miljö Detta miljökvalitetsmål innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som utvunnits av och skapats i samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Via ett pressmeddelande sommaren 2012 meddelade miljödepartementet att: "Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kommer inte att vara på plats till 2020 trots att åtgärder har vidtagits." Detta innebar att regeringen satsade mer pengar och nya initiativ för att fasa ut skadliga kemikalier.
Grundvatten av god kvalitet Grundvattnets funktion är att det skall ge en säker och hållbar försörjning av dricksvattnet och bidra till en bra livsmiljö åt växter och djur i både sjöar och vattendrag. Användning av mark och vatten ska inte medföra förändringar i grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur och växtliv i angränsande ekosystem. Trafikverkets riktlinjer för att uppnå miljömålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet Trafikverket, som statlig organisation gör sitt yttersta för att nå miljömålen som berörs av dess verksamhet. Därför har de ganska tydliga riktlinjer för material och varor, kemiska produkter som används i deras verksamhet. De har även riktlinjer för de entreprenörer som är verksamma i dessa miljöer på uppdrag av Trafikverket. Här kommer vi att ta upp de tre riktlinjerna som berör vårt arbete: Riktlinjer för material och varor krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen Riktlinjer för kemiska produkter; granskningskriter och krav Generella miljökrav vid entreprenadupphandling Riktlinjer för material och varor Denna riktlinje delas upp i fyra grupper som underlättar material och varors val både vid nybyggnation och underhåll av järnvägen. Grupp A: BASTA kriterier Material och varor i denna grupp innehåller varken utfasnings eller riskminskningsämne Bäst att användas ur miljö och arbetsmiljöperspektiv Grupp B: BETA kriterier Material och varor i denna grupp innehåller inte utfasningsämne men innehåller riskminskningsämne Dessa uppfyller inte BASTA kriterier men är ett mycket bättre alternativ än grupp C. Bättre att användas ur miljö och arbetsmiljöperspektiv
Grupp C: klarar varken BASTA eller BETA kriterier Material och varor i denna grupp innehåller utfasningsämne. Forskning och samarbete med produktutvecklargrupper pågår kontinuerlig för att material och varor från denna grupp ska ersättas av mindre miljö och hälsofarliga material och varor. Material och varor från denna grupp kan användas om något alternativ saknas. För att kunna göra det måste då två krav uppfyllas: A) Produktvalsanalys: För att kunna använda material och varor från grupp C måste man kunna visa att det inte finns något annat alternativ som har mindre påverkan på miljön. Om ett sådant alternativ saknas då kan man med en godkänd produktvalsanalys använda sig av material och varor från grupp C. B) Riskanalys: Tillsammans med en godkänd produktvalsanalys vill Trafikverket alltid ha en godkänd riskanalys där risken för framtida miljöpåverkan, noga har studerats ifall material och varor från grupp C måste användas vid någon nybyggnation eller underhåll av järnvägen. Grupp D: Innehåller förbudsämnen och får inte användas i Trafikverkets verksamhet. Trafikverket har en förbudslista över dessa ämnen som absolut inte får användas i någon av Trafikverkets verksamheter, varken från själva organisation eller från entreprenörerna som anlitas av Trafikverket. (Bilaga 1) Riktlinjer för kemiska produkter; granskningskriterier och krav Trafikverket strävar efter att minimera miljöpåverkan från farliga ämnen i de kemiska produkter de använder vid järnvägen. Vilket är ett led i miljöarbetet med att uppnå två av miljömålen; en giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet. Trafikverket har en kemikaliegranskningsfunktion, vars uppgift är att klassa kemiska produkter utifrån innehåll av farliga ämnen, granskningen resulterar i ett granskningsutlåtande av fyra grupper där särskilda villkor framgår:
Grupp A: Tillåten Produkter från denna grupp får användas utan särskilda villkor, dessa är bäst att användas ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv. Grupp B: Riskminskning Produkter från denna grupp uppfyller inte grupp A kriterier men är ett bättre alternativ än grupp C och får användas om särskilda villkor uppfylls. För användning av dessa produkter måste följande krav uppfyllas: Farobedömning ska göras, av en person som har kompetens och har fått utbildning. Leverantören ska uppmärksammas på eventuella brister i Säkerhetsdatabladet. Riskanalys, en riskanalys bör göras där risk för påverkan av mark och vatten kan finnas. Grupp C: Utfasning Produkter från denna grupp ska ersättas av produkter med mindre påverkan av miljön och människans hälsa. Men de får användas, om alternativa produkter men med mindre påverkan ur miljö -och arbetsmiljöperspektiv saknas, för det måste sju särskilda villkor uppfyllas innan användning. Grupp D: Förbjuden Produkter i denna grupp får inte användas i någon av Trafikverkets verksamheter. Det finns en förbudslista över de kemiska produkter vars användning är förbjuden. (Bilaga 2) För att få information om och kontroll av kemikalier använder Trafikverket kemikaliehanteringssystemet Chemsoft, vilket är ett databaserat system som används för att dokumentera, styra, följa upp och sköta rapporteringen av kemikalieanvändningen. Generella miljökrav vid entreprenadupphandling Den generella miljökrav vid entreprenadupphandling måste uppfyllas vid alla entreprenadtjänster som beställs av Trafikverket. Både vid nyanläggning och underhåll av infrastruktur. För att denna krav ska vara så smidigt som möjligt att tillämpas från entreprenörerna har Trafikverket tagit fram en beställarhandledning. Beställarhandledning är en dokument som uppdateras kontinuerlig för att tydliggöra och underlätta tillämpningen av miljökraven. I denna riktlinje har nästan alla aspekter, som kan påverka miljön, från trafikverkets verksamheter tagits upp i olika punkter med förklarningar. Men vi tar upp de två punkter
som berör riktlinjen för material och varor och riktlinjen för kemiska produkter. Så här sägs det i denna riktlinje om material och varor och kemiska produkter: "Material och varor som tillhandahålls av entreprenören ska uppfylla kraven i TDOK 2012:22* Krav och kriterier för farliga ämnen i material och varor. Kraven gäller för material som projekteras och/eller byggs in i anläggningen." "Märkningspliktiga kemiska produkter som ska användas i uppdraget ska granskas av beställaren i enlighet med TDOK 2010:310* och TDOK 2010:311*." *Information om TDOK 2012:22, TDOK 2010:310 och TDOK 2010:311 finner man i bilaga 3.
Källförteckning www.trafikverket.se, 130131 www.naturvardsverket.se, 130131 www.sgu.se, 130131 http://argentumenvironment.se/wp/?page_id=122, 130131