Vuxnas lärande på Åland

Vuxnas lärande på Åland Bakgrund I Självstyrelselagen (1991:71) för Åland (kapitel 4, 18, punkt 14) fastställs att landskapet har lagstiftningsbehörighet i frågor om bl.a. undervisning, läroavtal, kultur, idrott. Vuxenutbildningen på Åland är ändå i huvudsak relaterad till hur den utformats i Finland. I Finland är vuxenutbildningen på ett övergripande plan indelad i tre sektorer: fritt bildningsarbete, yrkesinriktad vuxenutbildning och den utbildning som utgör en del av den offentliga arbetskraftsservicen (tidigare arbetskraftspolitisk vuxenutbildning). Även på Åland används de två förstnämnda begreppen, men varken offentlig arbetskraftsservice eller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning förekommer som begrepp på Åland. Istället används det äldre (finländska) begreppet sysselsättningsfrämjande utbildning. I det följande presenteras först en översikt av de huvudmän och de respektive aktörer som organiserar och/eller arrangerar vuxenutbildning. Sedan ges en generell presentation av utbudet av vuxenutbildning på Åland med en kortfattad tillbakablick inom respektive område. Sist följer en översikt av lagar relaterade till vuxenutbildning. Översikt över åländska aktörer Översikten är uppbyggd för att, utöver en överblick över vuxenutbildningsaktörerna, även synliggöra administrativa enheter och huvudmän (typ av huvudman). (typ av) Huvudman Ålands landskapsregering Aktör (nivå 1) Utbildnings- & kulturavdelningen Specificerad aktör (nivå 2) Kulturbyrån - Ålands folkhögskola - Ålands musikinstitut - Ålands idrottsförbund Yrkesutbildningsbyrån - Vuxenutbildningsenheten * Navigare * Läroavtalscentret * Projektet FlexLearn * Ålands kursinstitut (nedlagt 1997) - Gymnasieskolorna (yrkesinriktade) Åländska kommuner & kommunförbund Organisationer Privata utbildningsanordnare Näringsavdelningen Mariehamns stad 1 Kommunförbundet Bildningsförbund Ålands handelskammare Ålands redarförening Ålands slöjd och konsthantverk r.f. Utbildningsföretag Högskolan på Åland - Öppna högskolan Ålands sjösäkerhetscenter Ålands arbetsförmedlingsbyrå Ålands teknologicentrum Medborgarinstitutet Arbetarnas bildningsförbund Ålands bildningsförbund Ålands hantverksskola 1 I samarbete med övriga åländska kommuner. Living V&I Ab 2005 1

Fritt bildningsarbete Det fria bildningsarbetet i Finland består av medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler, sommaruniversitet och idrottsutbildningscentra. De fyra förstnämnda finns representerade på Åland, medan det saknas ett idrottsutbildningscentrum. Av de institutioner för fritt bildningsarbete som finns på Åland är Ålands folkhögskola äldst den startade 1895. Folkhögskolan ägs av det landskapet Åland och har idag två typer av utbildning: linjer som är mer allmänt inriktade och linjer som är specialiserade. De förstnämnda vänder sig till yngre studerande (16+) medan de senare (friluftsledarlinjen, konst- och hantverkslinjen samt fotolinjen) vänder sig till äldre elever och följaktligen har mest relevans för detta sammanhang. Mariehamns medborgarinstitut, (Medis), startade 1947 (i Finland startade det första 1899). Även om många av de kurser som erbjuds ges i Mariehamn, samordnas kursutbudet även i de övriga åländska kommunerna. Medborgarinstitutet erbjuder allmänbildande utbildning i form av kurser (språk, data, gymnastik, dans, slöjd m.m.), för kommuninvånare i så nära anslutning till deras hemort som möjligt. Verksamheten kan idag även omfatta yrkesinriktad fortbildning och uppdragsutbildning framför allt i relation till Ålands arbetskraftsbyrå (se nedan). Den dominerande verksamheten idag består av kurser av allmänbildande karaktär men vuxna kan även avlägga olika typer av språkprov. Medborgarinstitutet fungerar då som arrangör av proven, som följer de finska bestämmelserna (t.ex. allmänna språkprov, enligt finska bestämmelser, jfr http://www.oph.fi/svenska/). Likaså arrangeras examina för personer som saknar grundskoleutbildning. Ålands lärcentrum Navigare är den yngsta institutionen centret inrättades 2001. Navigare kan närmast beskrivas som ett resurscentrum inga egna kurser ordnas inom centret men man tillhandahåller teknisk utrustning och programvaror för personer som deltar i distanskurser ordnade av andra aktörer. Vidare förmedlas kurser som efterfrågas i landskapet och som organiseras av aktörer utanför Åland. Valet av kurser man förmedlar ska, enligt hemsidan, stödja det åländska arbetslivet och medverka till att höja kompetensen hos den arbetsföra befolkningen. Navigare ska även fungera som en stödresurs till de åländska skolorna genom att tillhandahålla gemensam teknisk utrustning, skapa förutsättningar för att organisera gemensamma kurser och distanskurser för vuxna. Högskolan på Åland utgör en ny institution, som skapades genom att Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanslogs till en organisation. Den del som tidigare gick under namnet Ålands högskola benämns idag Öppna högskolan. Dess verksamhetsår består av tre terminer höst, vår och sommar. Öppna högskolans kurser omfattar dels akademisk undervisning i huvudsak kurser på grundläggande nivå (allmänna studier i ämnet 2 ), i enstaka fall på följande nivå (ämnesstudier) och dels fortbildning. Den utgör en vidgning av den verksamhet som först bedrevs via Ålands sommaruniversitet, som startade sin verksamhet 1969 (i Finland grundades de första sommaruniversiteten under tidigt 1900-tal). En av de grundläggande idéerna med sommaruniversiteten var att föra akademisk undervisning till regioner som saknade universitet. Till en början handlade det om öppna föreläsningar eller föreläsningsserier. Inspirerade av det brittiska Open University erbjöd man från tidigt 1970-tal även öppen högskoleundervisning (hela kurser). Idag utgör det Öppna universitetet ett komplement till (och en del av) universitetens reguljära verksamhet och sommaruniversiteten ingår i öppna högskolan. Det akademiska kursutbudet 3 har utökats. Den åländska Öppna högskolan tar huvudsakligen sitt kursutbud från Åbo akademi, men det finns regelbundet kurser även från svenska universitet och högskolor, i enstaka fall även från t.ex. Norge. 2 Akademiska kurser i Finland ges i form av block på tre nivåer: allmänna studier (varje block motsvarar principiellt heltidsstudier till en omfattning av ungefär en termin), ämnesstudier och fördjupade studier. 3 De akademiska kursernas funktion kan inte entydigt fastställas utan funktionen är beroende av kursdeltagaren. Även om den ursprungliga idén handlade om ett slags fritt bildningsarbete är det idag även vanligt att studenter använder sig av dem som en del av sin reguljära högskoleutbildning. Kurserna används även som kompletteringsutbildning. Likaså kan vuxna utan grundläggande behörighet genom Öppna högskolan få en möjlighet att pröva om de klarar av högre utbildning (en del av det ursprungliga syftet med öppenheten). En del väljer att utnyttja den möjlighet som finns inbyggd i systemet att, då de klarat av kurser motsvarande 60 studiepoäng (ca 1,5 år heltidsstudier), ansöka om inträde till en reguljär högskola för att avlägga en akademisk examen (Öppna högskolan saknar examensrätt den förbehålls den högskola/det universitet som ansvarar för kursen). Living V&I Ab 2005 2

Vidare finns det två bildningsförbund på Åland, Arbetarnas bildningsförbund och Ålands bildningsförbund. Båda grundades under tidigt 1980-tal. De ordnar studiecirklar, kurser och föreläsningar. Den utbildning som erbjuds vid Ålands musikinstitut riktar sig huvudsakligen till barn och ungdomar. Det finns dock även en vuxenavdelning men den vänder sig till dem som påbörjat men inte blivit klara med sina kurser. För dessa har en övre åldersgräns fastställts (23 år utom i sång där det är 29 år). Yrkesinriktad vuxenutbildning För närvarande är det praxis att grundläggande yrkesutbildning för vuxna ordnas inom landskapet Ålands skolor på gymnasialstadiet. Det finns sex skolor med treåriga yrkesinriktade program: Ålands handelsläroverk (ÅHL), Ålands hotell- och restaurangskola (ÅHRS), Ålands naturbruksskola (NBS), Ålands sjömansskola (ÅSSK), Ålands vårdinstitut (ÅVI) och Ålands yrkesskola (ÅY). Var och en av skolorna ansvarar för utbildningen inom ett yrkesområde, med undantag för yrkesskolan, som ansvarar för flera. Särskilda utbildningar för vuxna ordnas sporadiskt ( efter behov ) och av den skola som ansvarar för utbildning inom det aktuella yrkesområdet. En del av dem erbjuds med viss regelbundenhet (ekonomi, vård), andra mera sällan. Däremot kan enstaka vuxna integreras i ungdomsutbildningarna. Utöver dessa skolor finns även Ålands hantverksskola, som ägs av föreningen Ålands slöjd och konsthantverk r.f. Den erbjuder ettåriga kurser med två inriktningar: textilslöjd eller trä- och metallslöjd, i första hand för vuxna, men man tar även emot ungdomar. Kurserna riktar sig både till personer som tänker sig en framtid som hantverkare och för sådana som vill odla sin skaparlust. För närvarnade pågår en omorganisering av skolans verksamhet. Ålands läroavtalscenter läroavtalsutbildning på Åland startade under 1970-talet (den första lagen om läroavtal i Finland är från 1923 4 ). I början av 1990-talet reviderades lagen och Ålands läroavtalscenter grundades, samtidigt tilldelades verksamheten mera resurser, vilket varit betydelsefullt för läroavtalsutbildningens utveckling. Läroavtalsutbildningen riktar sig till både ungdomar 5 (16+) och vuxna. Den beskrivs som en arbetsplatsförlagd praktisk utbildning som varvas med teoretiska (såväl yrkesspecifika som allmänbildande) studier. Utbildningen ordnas såväl på grundläggande nivå som i form av tilläggsutbildning. All läroavtalsutbildning ligger dock på gymnasialstadienivå. I allmänhet sker den arbetsplatsförlagda utbildningen på Åland. Avtal om teoretiska studier har tills vidare huvudsakligen tecknats med yrkesskolor på fastlandet, men man strävar efter att kunna få till stånd avtal på hemmaplan inom en nära framtid (Landskapslag 1998:59 om läroavtalsutbildning). Sedan 1995 finns det en möjlighet för vuxna att få tillgodoräkna tidigare utbildning och andra relevanta erfarenheter då de börjar en utbildning inom det reguljära systemet. Denna bestämmelse infördes i de läroplansgrunder som då togs i bruk. Den skola som ansvarar för det aktuella programmet fattar beslut om vad som kan tillgodoräknas i förhållande till respektive läroplan. Den grundläggande tanken var att man skulle undvika att studerande måste dubblera kurser de redan har och att man ska kunna bedöma vilka arbetslivserfarenheter som svarar mot hela eller delar av kurser som ingår i programmet och därmed kunna förkorta utbildningstiden i motsvarande grad. I de nya läroplansgrunderna (Ålands landskapsregering, 3.12.2004) har rätten till tillgodoräknande bibehållits. Andra typer av yrkesinriktad 6 vuxenutbildning kompletteringsutbildning, vidareutbildning 7, och fortbildning/kurser ordnas sporadiskt, då någon (t.ex. en skola eller företrädare för yrkesområdet) upplever att det finns ett behov. I sådana fall ordnas utbildningen av någon av de ovannämnda skolorna. I andra fall åker den studerande till fastlandet eller till Sverige. Detta gäller särskilt utbildning inom sådana yrkesområden som inte finns på Åland. När det gäller för Åland centrala näringar sjöfart, turism och småföretagande är t.ex. Ålands redarförening r.f. och Ålands 4 Lagen om läroavtal förnyades 1967 och den nu gällande finska lagen trädde i kraft 1 januari 1999. 5 I Finland är det sedan början av 1990-talet en utbildningspolitisk målsättning att 20% av all yrkesutbildning ska ske i form av läroavtalsutbildning. En motsvarande målsättning saknas dock på Åland. 6 Utbudet av utbildning/kurser inom det fria bildningsarbetet kan naturligtvis ses som fortbildning eller kompletteringsutbildning hur de kategoriseras är närmast beroende av hur enskilda studerande använder dem. 7 I detta sammanhang har vidareutbildning på högskolenivå inte beaktats. Living V&I Ab 2005 3

handelskammare centrala aktörer. Då det saknas en systematisk dokumentation av skolornas vuxenutbildning ges nedan några exempel på vad som erbjudits. GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING ÅHL har sedan 1990 har skolan med viss regelbundenhet ordnat utbildning för vuxna (vuxenmerkonom), först parallellt med ungdomsutbildningen och senare även distanskurser. Till skillnad från ungdomsutbildningen omfattar utbildningen för vuxna två år. För närvarande antas studerande vartannat år. Eftersom turism utgör en central näring för Åland, har ÅHRS varit lyhörd för yrkesområdets behov. De år det varit brist på t.ex. servitörer har man ordnat sådana ettåriga kurser för vuxna. Då efterfrågan på utbildning inom naturbrukssektorn är inte så stor integreras vuxna i ungdomsutbildningen vid NBS. Ända sedan vårdutbildningen på Åland startade 8 under tidigt 1980-tal har man med några års mellanrum erbjudit grundläggande yrkesutbildning inom området för vuxna. I samband med 1990- talets reform vidgades den grundläggande vårdutbildningen till att omfatta social- och hälsovård och den utbildning ÅVI idag erbjuder resulterar i examen som närvårdare. Inte sedan slutet av 1980-talet har ÅY ordnat någon särskild utbildning för vuxna. Däremot har enstaka vuxna integrerats i bl.a. programmen elteknik och verkstads- och produktionsteknik. Inom ramen för några av skolorna på gymnasialstadiet är en ny verksamhet under utveckling. Genom särskilda överenskommelser med svenska examenskommissioner 9 Finland har man gjort det möjligt för vuxna att avlägga fristående yrkesexamina inom en del yrkesområden. De ordnas då i samverkan mellan respektive skola och examenskommission. En del av de fristående yrkesexamina ligger på grundläggande nivå, medan andra främst har karaktären av vidareutbildning. KOMPLETTERINGSUTBILDNING Exempel på utbildningar som kan ses som yrkesinriktad kompletteringsutbildning är det europeiska datakörkortet, som ges som kvällskurser för privatpersoner. ÅHL ansvarar för kursen. De tidigare nämnda språkexamina som arrangeras av medborgarinstitutet kan även ses som exempel på kompletteringsutbildning. Under 1990-talet var Ålands teknologicentrum aktivt när det gällde att ordna kurser i kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO-standard. Den här typen av verksamhet nämns fortfarande på deras hemsida men för närvarande förekommer ingen kursverksamhet. För närvarande pågår ett EU-projekt (mål 3), FlexLearn, som syftar till att bygga ett flexiblare system för vuxenutbildning. Inom ramen för projektet tänker man sig att vuxna ska kunna komplettera sina studier med såväl allmänna ämnen som yrkesämnen. Kompletteringen kan t.ex. gälla att slutföra avbrutna studier på gymnasialstadiet men även att komplettera en redan befintlig examen i syfte att få en bredare kompetens, en fördjupad kompetens inom yrkesområdet eller specifik behörighet för högskolestudier. Projektet pågår till slutet av år 2007. VIDAREUTBILDNING Vidareutbildning erbjuds dels av skolorna och dels av organisationer. Beträffande skolorna ges här exempel på vidareutbildning som två av skolorna på gymnasialstadiet ordnar. Inom ÅSSK planerar man en vidareutbildning till fartygselektriker med start 2006. Inom ÅHRS pågår vidareutbildning inom områdena bageri/konditori (40 studieveckor) respektive köksmästare (60 sv) för personer med 8 Till en början låg vårdutbildningen inom ÅY. I medlet av 1990-talet blev ÅVI en självständig skola. 9 Examenskommissionerna utses av Utbildningsstyrelsen, d.v.s. den finska utbildningsmyndigheten. En examenskommission är ett förtroendeorgan, som består av representanter för arbetsgivare och arbetstagare, lärare och yrkesgrupper. Dess uppgift är att leda organiseringen av examinationen och att utfärda betyg (www.oph.fi). Living V&I Ab 2005 4

grundläggande kockutbildning och barmästare alternativt sommelier/vinkypare (20 sv) för personer med servitörexamen. Ålands handelskammare organiserar, i samverkan med Högskolan på Åland, utbildning i grunderna för revision och GRM-utbildning (certifiering av revisorer). FORTBILDNING När det gäller yrkesinriktad fortbildning finns det fler aktörer än i de två föregående fallen. ÅHRS ordnar fortbildning för personal inom områdena hotell, restaurang och storkök. NBS utgör en del av Åland landsbygdscentrum, där även andra aktörer inom området verkar. Fortbildningen sker vanligen i form av 1-3 dagars kurser som genomförs i samverkan mellan skolan och någon av aktörerna. Kurserna varierar från ekologisk produktion till första hjälp för jordbrukare. Inom Ålands sjösäkerhetscentrum ordnas fortbildning för olika personalgrupper inom sjöfartsområdet. Kursutbudet är varierande navigation, sjömanskap och ledarskap, första hjälp, säkerhet och simulatorkurser. Kurserna ordnas i samverkan mellan Högskolan på Åland (teknik, sjöfart), ÅSSK och Mariehamns räddningsverk. Ålands redarförening r.f. initierar och ordnar, I samverkan med Högskolan på Åland, fortbildning relaterad till säkerhetsfrågor ombord, i hamnar och i relation till transportsystem. Även Ålands handelskammare ordnar fortbildning, framför allt inom områden relaterade till företagsverksamhet, beskattning, ledarskap och projektledning. På Åland finns det även några utbildningsföretag som ordnar fortbildning inom sina respektive områden: ledarskap (Edumix och Mermerus AB), pedagogiskt utvecklingsarbete (Living V & I Ab) och datakunskap/programsystem (Pedago Interaktiv Ab). Sysselsättningsbefrämjande utbildning Ålands arbetskraftsbyrå ansvarar för att organisera sysselsättningsfrämjande utbildning. Det innebär i huvudsak att man köper in utbildning eller utbildningsplatser som ges av någon annan aktör. Arbetskraftsbyrån har således inget eget kursutbud. De åländska aktörer man samarbetat med är t.ex. ÅHL, Ålands läroavtalscenter, Medborgarinstitutet (uppdragsutbildning, bl.a. svenska för inflyttade). Det finns även en lång tradition av samarbete med Korsnäs kurscenter på fastlandet, för närvarande har arbetskraftsbyrån köpt sju (ospecificerade) studieplatser där. I övrigt hänvisar man till den fastländska arbetskraftsbyråns hemsida på Internet om någon inte hittar en lämplig kurs/utbildning inom ramen för det åländska utbudet. Övrig vuxenutbildning Utöver de tre huvudområdena finns ytterligare några exempel som är svåra att placera in. Det gemensamma för dem är att de är relaterade till idrott och friskvård, men de kan inte självklart kategoriseras som fritt bildningsarbete eller som yrkesinriktad vuxenutbildning. Ålands idrottsförbund ordnar i huvudsak föreläsningar relaterade till idrott och friskvård, Ålands fotbollsförbund ordnar kurser för fotbollstränare, ungdomstränare och målvakter, Ålands innebandyförbund ordnar domarutbildning. Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland en organisation inom den så kallade tredje sektorn har ordnat friskvårdskurser av olika slag (t.ex. relationskurser som föräldra-, pappa- och kommunikationskurser) och föreläsningar om kost, motion och livsstil. Verksamheten varierar i omfattning och inriktning från år till år, beroende på vilka andra aktiviteter man satsar på. Living V&I Ab 2005 5

Lagstiftning om vuxenutbildning Den yrkesinriktade vuxenutbildningen regleras således inte, såsom i Finland direkt genom en egen lag 10. I Ålands lagsamling finns ett kapitel (N) som behandlar Utbildning, kultur och idrott (s. 677-736). Kapitlet består av två avsnitt, Utbildning samt Kultur och idrott. Inom avsnittet Utbildning används begreppet vuxenutbildning endast i samband med en utbildningsinstitution, Ålands musikinstitut. Däremot stadgas att det vid skolorna på gymnasialstadiet, d.v.s. efter grundskolan, kan ordnas kompletteringsutbildning, vidareutbildning, fortbildning och kursverksamhet (LL 1997:52/2002:82, 1). Vidare stipulerar samma lag att dessa skolor även kan ordna läroavtalsutbildning i enlighet med lagen om läroavtalsutbildning (LL 1998:59/1998:60.). Inom avsnittet Kultur och idrott används begreppet vuxenutbildning i samband med Landskapslag (1993:75) och Landskapsförordning (1994:82) om medborgarinstitut 11 och i samband med Landskapslag (1965:31) om landskapsbidrag för studiecirkelverksamheten. Beträffande den yrkesinriktade vuxenutbildningen framstår den i lagtexterna som en biprodukt till befintliga skolors verksamhet. I kapitlet L, Socialvård och sysselsättning, finns ytterligare två lagar som stipulerar om utbildning för vuxna. Landskapslag om sysselsättning (LL 1972:24 12, 4 ) nämner Yrkeskurser och annan motsvarande utbildning som sysselsättningspolitiska redskap. Landskapslag om sysselsättningsfrämjande utbildning (LL 1988:39, 2 ) anger att Sysselsättningsfrämjande utbildning kan även ordnas genom att tillhandahåll plats på utbildningslinje vid yrkesläroanstalt i landskapet. Även om det inte finns en särskild lag om vuxenutbildning, finns det lagstiftning som reglerar samhällets bidrag till vuxenstuderande, vuxenstudiepenningen (Landskapslag (1995:94) om studiestöd, 2 kap, 7 vuxenstudiepenning). I den stipuleras vilka krav som ställs på utbildningens omfattning för att den ska vara bidragsgrundande. Avvikande från rikslagstiftningen kan ålänningar få vuxenstudiepenning för högskolestudier. Referenser Dreijer, M. m.fl. (red.), (1962). Mariehamns stads historia 1911-1961. Mariehamn: Mariehamns stad. Fagerlund, S-E. (1995) Ålands folkhögskola 100 år. Vittnesbörd om en levande tradition. Pålsböle: Ålands folkhögskola. Jansson, O. M. (1988). Lantbruksundervisningen på Åland 100 år. Remmer, C. (1999). Mariehamns stads historia 1961-1986. Mariehamn: Mariehamns stad. Sundberg, E. (1989). Ålands sommaruniversitet 20 år en återblick. Mariehamn: Ålands sommaruniversitet. Tudeer, E. (1993). Det åländska folkets historia. 1920-1990. Mariehamn: Ålands muséum. Ålands landskapsstyrelse (2004). Ålands lagsamling 2004. A: Självstyrelsens grunder. Mariehamn: Ålands landskapsregering. Ålands landskapsstyrelse (2004). Ålands lagsamling 2004. L: Socialvård och sysselsättning. Mariehamn: Ålands landskapsregering. Ålands landskapsstyrelse (2004). Ålands lagsamling 2004. N: Utbildning. Kultur och idrott. Mariehamn: Ålands landskapsregering. INTERNETSIDOR Ålands skolnät: www.skolnet.aland.fi (här finns länkar till samtliga skolor på Åland 10 Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning, 631/1998. 11 Motsvarande lagstiftning i Finland är Lag om fritt bildningsarbete 632/1998 (ersätter Lag om medborgarinstitut, 722/1992), och Förordning om fritt bildningsarbete, 805/1998. Syftet med att även nämna de tidigare lagarna är i detta sammanhang främst att tydliggöra förändringarna i benämningar. 12 Motsvarande lag i Finland är Lag om offentlig arbetskraftsservice 1295/2002 (ersätter Lag om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning 763/1990) och Förordning om yrkesutbildningscentrer för vuxna 762/1990. Living V&I Ab 2005 6

Kontaktuppgifter Ålands landskapsregering Utbildnings- och kulturavdelningen PB 1060 AX-22111 Mariehamn tfn +358-(0)18 252 35 fax +358-(0)18 19 188 www.ls.aland.fi/utbildning_kultur FRITT BILDNINGSARBETE Arbetarnas bildningsförbund, ABF Ålandsvägen 55 tfn: +358-(0)18 16 707 fax: +358-(0)18 16 207 Medborgarinstitutet i Mariehamn Styrmansgatan 1 tfn: +358-(0)18 531620 fax: +358-(0)18 531624 medis@mariehamn.aland.fi www.mariehamn.aland.fi/medis Ålands bildningsförbund Ålandsvägen 36 tfn: +358-(0)18 16 660 bildningsforbund@aland.net Ålands folkhögskola 22310 Pålsböle tfn +358-(0)18 43 240 fax +358-(0)18 42 339 folkis@afhs.aland.fi www.afhs.aland.fi Ålands musikinstitut Grindmattesv.7 tfn +358-(0)18 23393 fax +358-(0)18 526941 musikinstitutet@ami.aland.fi www.ami.aland.fi Ålands hotell- och restaurangskola PB 54 tfn +358-(0)18 260 44 fax +358-(0)18 268 49 info@ahrs.aland.fi www.ahrs.aland.fi Ålands naturbruksskola Jomalagårdsv. 16 AX-22150 Jomala tfn +358-(0)18 329 610 fax +358-(0)18 329 629 info@nbs.aland.fi www.naturbruksskolan.aland.fi Ålands sjömansskola PB 52 tfn +358-(0)18 5380 fax +358-(0)18 532 288 info@assk.aland.fi www.assk.aland.fi Ålands vårdinstitut PB 127 tfn +358-(0)18 532 450 fax +358-(0)18 16 480 info@avi.aland.fi www.avi.aland.fi Ålands yrkesskola PB 70 tfn +358-(0)18 5320 fax +358-(0)18 169 40 www.ay.aland.fi GYMNASIESKOLA/TEORETISK Ålands lyceum PB 74 tfn: +358-(0)18 532 532 fax: +358-(0)18 13124 info@lyceum.aland.fi www.lyceum.aland.fi GYMNASIESKOLOR/YRKESINRIKTADE Ålands handelsläroverk Östra Skolgatan 2, PB 42 tfn +358-(0)18 532 500 fax +358-(0)18 154 35 info@ahl.aland.fi www.ahl.aland.fi ÖPPNA HÖGSKOLAN Högskolan på Åland PB 1010 AX-22111 Mariehamn tfn +358-(0)18 537 000 fax +358-(0)18 16913 open@ha.aland.fi www.ha.aland.fi Living V&I Ab 2005 7

UTBIILDNINGSCENTRA Ålands lärcentrum Navigare PB 1060 tfn +358-(0)18 25 162/25 465 fax +358-(0)18 129 59 info@navigare.aland.fi www.navigare.aland.fi Ålands läroavtalscenter Ålandsvägen 40, PB 1060 tfn +358-(0)18 25 000 fax +358-(0)18 129 59 alac@ls.aland.fi www.laroavtal.aland.fi Ålands landsbygdscentrum AX-22150 Jomala tfn +358-(0)18 329 645, fax +358-(0)18 329 631 www.landsbygd.aland.fi Ålands sjösäkerhetscentrum Maritime Safety Center Pb 75 tfn + 358-(0)18 532295/532296 fax + 258-(0)18 13920 info@maritimesafety.aland.fi Ålands teknologicentrum Elverksgatan 10 tfn +358-(0)18 17650 fax +358-(0)18 17310 staff@atc.aland.fi www.laroavtal.aland.fi ORGANISATIONER Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland Styrmansgatan 10 tfn +358-(0)18 17430 fax +358-(0)18 17460 www.folkhalsan.fi (organisation Åland) Ålands handelskammare Torggatan 5 tfn +358-(0)18 29029 fax +358-(0)18 21129 info@hk.aland.fi www.hk.aland.fi Ålands redarförening r.f. Hamngatan 8 tfn +358-(0)18 13430 fax +358-(0)18 22520 info@alship.aland.fi www.alship.aland.fi PRIVATA UTBILDNINGSANORDNARE Edumix Parkgatan 10 Tel: +358-(0)457 313 4018 Living V&I Ab PB 191 tfn +358-(0)18-21870 fax +358-(0)18 21871 all@living.aland.fi www.living.aland.fi Mermerus AB Neptunigatan 52 A tfn +358-(0)40 7593332 fax +358+(0)18 233334 anja@mermerus.fi www.mermerus.com Pedago Interaktiv Ab Nygatan 7B tfn +358-(0)18 12060 fax +358+(0)18 14060 e-post@pedago.fi www.pedago.fi Ålands hantverksskola Källbacksvägen 19 Ax-22520 Kastelholm tfn +358-(0)18 43 835 alands.hantverksskola@tosarby.inet.fi www.alandskonsthantverk.org ÖVRIGA Ålands idrottsförbund Neptunigatan 23 tfn +358-(0)18 17208 fax +358-(0)18 13170 aif@idrott.aland.fi www.aif.aland.fi (länkar till specifika idrottsförbund på Åland) Living V&I Ab 2005 8