UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Transkript

1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Utbildning 2002:1 Pb 187, MARIEHAMN UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Detta meddelande innehåller statistik om utbildning efter grundskolan på höstterminen år Uppgifterna gäller situationen i början av innevarande läsår, eller den 20 september s högskola ingår inte i denna sammanställning. Uppgifter om grundskolan presenteras i ett separat meddelande. Statistiken baseras dels på individuppgifter som kommer från landskapsstyrelsens utbildningsregister och som har kontrollerats och kompletterats av skolorna, dels på statistik som har begärts in direkt från skolorna. Landskapsstyrelsens utbildningsavdelning har lämnat synpunkter på statistikens utformning och har också, liksom de olika skolorna, bidragit med information om utbildningssystemet. ÅSUB riktar ett tack till alla som har bidragit med uppgifter och kommentarer. Statistiken följer i stort sett samma upplägg som i fjol, men några nya tabeller har tillkommit. Femtiotvå linjer I tabell 1a presenteras antal studerande enligt program och kön. Totalt finns det 52 olika program eller linjer i den utbildning som omfattas av denna statistik. De olika studieprogrammen är grupperade enligt studienivå. De olika studienivåerna baseras på lagstiftning och är: studieföreberedande, studieföreberedande med yrkesprofil, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning samt övrig utbildning. s yrkeshögskola är ett samarbetsnätverk, där utbildningen genomförs som utbildningsprogram vid fem olika läroinrättningar. För varje program anges också i vilken skola det hör hemma, hur många studieår det omfattar samt till vilket utbildningsområde det hör. Utbildningsområdena (allmänbildande, humanistisk etc) bygger på den internationella utbildningsklassificeringen, ISCED. Skolornas och utbildningsområdenas namn anges förkortade i tabell 1a, men framgår i sin helhet i tabell 1b, där det finns summerade uppgifter per skola och per ämnesområde. Totalt studerade 1434 personer i de åländska läroinrättningarna på denna nivå. På den studieförberedande utbildningen i s lyceum gick 394 elever och på den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil 104 stycken. Yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå omfattade 515 studerande, medan 18 studerande återfanns inom den högre yrkesutbildningen. Yrkeshögskolan hade 316 studerande och den övriga utbildningen 87 stycken. - s officiella statistik -

2 Totalt var de kvinnliga och manliga studerandena ungefär lika många, men när det gäller de olika programmen, nivåerna, ämnesområdena och skolorna finns det dock mycket stora skillnader i könsfördelningen. De manliga studerandena är i majoritet i Yrkeshögskolan och inom yrkesutbildningen, medan det är kvinnomajoritet inom den studieförberedande utbildningen och inom övrig utbildning. På vissa enskilda program finns det endast manliga och på vissa endast kvinnliga studerande. Av de enskilda skolorna är det ingen som har enbart manliga eller enbart kvinliga studerande. Kvinnorna dominerar i Vårdinstitutet, Hantverksskolan, Husmodersskolan och Naturbruksskolan, medan Sjöfartsläroverket, Tekniska läroverket, Sjömansskolan och Yrkesskolan har stor manlig övervikt bland sina studerande. När det gäller utbildningsområde dominerar kvinnorna helt hälso- och socialvården och överväger också inom handel och samhällsvetenskap, lant- och skogsbruk samt allmänbildande och annan utbildning. De manliga studerandena dominerar den tekniska utbildningen och utgör en majoritet också inom utbildning för servicebranscher. Tabell 2a och 2b visar de studerandes fördelning på årskurser och medelåldern i årskurs 1. Vidare framgår de studerandes hemort. I en del fall saknas elever på vissa årskurser i en flerårig utbildning. Detta kan då bero på att utbildningen inte tar in nya elever varje år, eller på att det ett visst år inte har funnits tillräckligt med sökande. I vissa fall finns det studerande bara på årskurs 3 trots att en utbildning är ettårig, beroende på att denna utbildning utgör en påbyggnad eller fortsättning på en annan utbildning. Exempel på detta är fartygsmekanikerutbildningen i Sjömansskolan som utgör en påbyggnad på grundutbildningen inom sjöfartsprogrammet och Hotell- och restaurangskolans kockoch servitörlinjer, där de studerande på årskurs 3 har gått de två första åren i Yrkesskolan, Sjömansskolan eller någon skola utanför. I årskurs 4 ingår också ett antal studerande i Yrkeshögskolan som har studerat längre än fyra år. Medelåldern för de studerande är uträknad enligt deras ålder den När man studerar medelåldern för nybörjarna på olika utbildningar bör man observera att vissa program och kurser är vuxenutbildningar och att vissa har ett stort inslag av vuxenstuderande. Drygt fyra femtedelar av de studerande från Av samtliga studerande kommer personer eller 81,5 procent från. Av de studerande som inte kommer från är 198 personer eller drygt 14 procent av totalantalet från Finland, 60 personer eller 4 procent från Sverige samt 7 personer eller mindre än 1 procent från övriga länder. Den största andelen utomåländska studerande finns inom serviceområdet. De utgör över hälften av eleverna vid Hotell- och restaurangskolan och Sjöfartsläroverket samt något under hälften i Sjömansskolan. Hantverksskolan har endast åländska elever. Av de övriga skolorna är Lycéet den skola som har minst andel elever utifrån, men också i Handelsläroverket, Vårdinstitutet och Yrkesskolan är andelen fem procent eller mindre. Av de studerande från Sverige återfinns de flesta i Sjöfartsläroverket och Sjömansskolan samt Folkhögskolan. Av de finländska studerande går de flesta i Hotell- och restaurangskolan, Sjömansskolan, Tekniska läroverket och Sjöfartsläroverket. Av de studerande från andra länder går hälften i Folkhögskolan. Tabell 3 visar de studerandes hemort per skola mera i detalj. Lycéet och Yrkesskolan är de enda skolorna som har studerande från alla åländska kommuner, men också i Handelsläroverket, Vårdinstitutet och Sjömansskolan finns studerande från nästan alla kommuner.

3 Flickor i studieförberedande utbildning, pojkar i yrkesutbildning Tabell 4 visar hur de studerande som har hemort på fördelar sig på olika utbildningar i olika åldrar. Som jämförelse anges också totalantalet personer bosatta på i de olika åldersgrupperna. T.ex. fanns det vid ingången av år personer som var födda år 1985 och som således fyllde 16 år under år På höstterminen gick 249 av dem, eller nästan 84 procent, i någon av de åländska utbildningarna efter grundskolan. Andelen är nästan densamma för 17-åringarna och något lägre för 18-åringarna. I dessa åldersgrupper är det också en större andel av flickorna än av pojkarna som finns med bland dessa studerande. Från och med 19 år och uppåt är det sedan en betydligt mindre andel av årskullarna som finns i den åländska utbildningen. Bland16-18-åringarna var det 63 procent av flickorna men bara 35 procent av pojkarna som gick i studieförberedande utbildning, där också den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil ingår. I yrkesutbildning deltog 42 procent av pojkarna mot bara 15 procent av flickorna i dessa åldersklasser. Vissa brister i dessa jämförelser kan finnas p.g.a. av att totalantalet i åldersgrupperna gäller 1 januari medan antalet studerande gäller september och mindre förändringar därför kan ha skett genom in- och utflyttning. Därtill är det möjligt att de uppgifter om elevernas hemort som finns i underlagsmaterialet för statistiken i vissa fall kan avvika från den officiella uppgiften i befolkningsregistret. Orsaken till att totalantalet åländska studerande avviker från vad som redovisas i tabell 2 och 3 är att dessa båda tabeller också innefattar två femtonåringar. Minskning från år 2000 I tabell 5 jämförs antalet studerande år 2000 och Totalantalet studerande var nästan 100 färre än Det är främst inom yrkesutbildningen som antalet har gått ner. Av de enskilda skolorna hade Hotell- och restaurangskolan, Yrkesskolan, Tekniska läroverket och Vårdinstituet den största minskningen, medan antalet studerande ökade mest i Handelsläroverket. De studerande med som hemort minskade totalt sett, men antalet studerande från skärgården ökade. De som hade hemort utanför var ungefär lika många 2001 som 2000, men de finländska studerande ökade något och de från Sverige minskade. En dator per 2,5 elever Tabell 6 innehåller uppgifter om skolornas datautrustning. Totalt har skolorna över 700 datorer, varav tre fjärdedelar används främst vid undervisning och studier. Om man ställer antalet elever i relation till det antal datorer som används för undervisning och studier, blir antalet elever per dator 2,5. Den största datortätheten finns i Handelsläroverket, Tekniska läroverket och Yrkesskolan, där antalet elever per dator understiger två. I vissa skolor är alla datorer anslutna till Internet och i de övriga skolorna de flesta datorer. De flesta av skolorna har fast nätförbindelse. Endast i några av skolorna på landsbygden används ISDN-förbindelse eller modem.

4 STUDERANDE PÅ ÅLAND HÖSTEN 2001 Utbildning efter grundskolan Tabell 1a. STUDERANDE ENLIGT UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN HÖSTEN 2001 Studerande hösten 2001 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Studieår Antal Procent Kvin- Kvinnor Män Totalt nor Män Studieförberedande: Lycéet Studentlinje Allmänbild ,6 31,4 Gymnasielinje Allmänbild ,6 47,4 Totalt ,7 38,3 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes El- och datateknik, datateknik Teknisk ,0 Multimedia och kommunikation Humanist ,3 57,7 Samhällelig och social sektor Handel/samh ,6 17,4 Sjömans Vaktmaskinmästare Teknisk ,0 Totalt ,1 52,9 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration Handel/samh ,2 63,8 Handel och administration, vuxen Handel/samh ,6 15,4 Yrkes Verkstads- och produktionsteknik Teknisk ,0 Bygg- och samhällsteknik Teknisk ,0 El- och datateknik, datateknik Teknisk ,1 90,9 El- och datateknik, elkraftteknik Teknisk ,0 Fordons- och transportteknik Teknisk ,9 97,1 Frisör Service ,0 - Hotell- och restaurang Service ,5 48,5 Yrkesträning Annat ,6 71,4 Sjömans Sjöfart, inr. sjöman Service ,0 Sjöfart, däcks- o maskinreparatör Teknisk ,3 91,7 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker Teknisk ,0 Sjöfart, inr. Fartygselektriker Teknisk ,0 Hotell och restaurang Service ,0 50,0 Hotell, restaurang och café, spec.kl. Service ,0 60,0 Hot.- o rest Hotell- och restaurang, inr. kock Service ,6 65,4 Hotell- och restaurang, inr. servitör Service ,8 22,2 Hotell- o rest, servitör, gymn bas. Service ,4 55,6 Hotell- o konferenspers. gymn bas. Service ,9 11,1 Vårdinst. Social- och hälsovård Hälso- o soc.v ,1 7,9 Social- och hälsovård, vuxen Hälso- o soc.v ,4 3,6 Assistent Hälso- o soc.v ,0 - Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk Lant- o skogs ,0 70,0 Naturbruk, inr. hästhållning Lant- o skogs ,0 10,0 Naturbruk, inr. häst, gymn. baserad Lant- o skogs ,9 9,1 Fritidsridledare Lant- o skogs ,0 - Totalt ,1 55,9 Högre yrkesutbildning: Sjöfarts Sjökapten Service 1, ,0 Tekniska Vaktmaskinmästare g Teknisk ,0 Totalt ,0 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring Handel/samh ,1 30,9 Sjöfarts Sjöfart Service ,9 93,1 Tekniska Maskinteknik Teknisk ,3 97,7 Elektroteknik Teknisk ,0 Informationsteknik Teknisk ,7 64,3 Hot.- o rest Hotell- och restaurangservice Service ,7 37,3 Vårdinstitutet Vård Hälso- o soc.v ,1 6,9 Totalt ,3 62,7 (forts.)

5 Tabell 1a. Studerande enligt utbildningsnivå och kön (forts.) Studerande hösten 2001 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Antal Procent Studieår Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Övrigt: Husmoders- Allmän linje Annat ,7 8,3 skolan Familjedagvårdare, vuxen Hälso- o soc.v ,0 - Folkhög- Allmän kurs Allmänbild ,7 33,3 skolan Idrottslinjen Annat ,6 71,4 Linjen för skapande verksamhet Annat ,0 25,0 Fotolinjen Annat ,7 33,3 Konst- och hantverkslinjen Annat ,0 25,0 Nordiska konstlinjen Annat ,0 - Hantverks- Textillinje Annat ,0 - skolan Trä-, metallinje Annat ,7 33,3 Totalt ,0 23,0 Totalt, alla nivåer ,1 50,9 Tabell 1b. STUDERANDE ENLIGT SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE OCH KÖN Skola: Studerande hösten 2001 Antal Kvinnor Män Totalt Procent s lycéum ,7 38,3 s handelsläroverk ,7 43,3 s yrkesskola ,3 68,7 s sjömansskola ,5 81,5 s sjöfartsläroverk ,4 93,6 s tekniska läroverk ,2 86,8 s hotell-och rest.skola ,7 42,3 s vårdinstitut ,3 5,7 s naturbruksskola ,5 22,5 s husmodersskola ,1 5,9 s folkhögskola ,6 30,4 s hantverksskola ,7 14,3 Totalt ,1 50,9 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande ,8 38,2 1 Pedagogisk Humanistisk ,3 57,7 3 Handel- och samhällsvetenskap ,8 37,2 4 Naturvetenskap Teknisk ,4 93,6 6 Lant- och skogsbruk ,5 22,5 7 Hälso- och socialvård ,6 5,4 8 Servicebranscher ,6 61,4 9 Annat ,5 27,5 Totalt ,1 50,9 Kvinnor Män

6 Tabell 2 a. STUDERANDE ENLIGT ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT HÖSTEN 2001 Nivå Skola Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk Finland Sve- Övririge ga Utanför Studieförberedande: Lycéet Studentlinje , ,1 0,9 Gymnasielinje , ,4 0,6 Totalt , ,2 0,8 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes El- och datateknik, datateknik ,3 16,7 Multimedia och kommunikation ,0 - Samhällelig och social sektor , ,0 - Sjömans Vaktmaskinmästare , ,0 55,0 Totalt , ,5 12,5 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration , ,1 2,9 Handel och administration, vuxen , ,0 - Yrkes Verkstads- och produktionsteknik , ,0 - Bygg- och samhällsteknik , ,0 - El- och datateknik, datateknik ,0 - El- och datateknik, elkraftteknik , ,0 - Fordons- och transportteknik , ,2 8,8 Frisör ,9 57,1 Hotell- och restaurang , ,0 3,0 Yrkesträning ,0 - Sjömans Sjöfart, inr. sjöman ,8 63,2 Sjöfart, däcks- o maskinreparatör , ,7 58,3 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker ,1 42,9 Sjöfart, inr. Fartygselektriker ,6 36,4 Hotell och restaurang , ,8 41,2 Hotell, restaurang o café, spec.kl , ,0 - Hot.- o rest Hotell- o restaurang, inr. kock ,0 50,0 Hotell- o restaurang, inr. servitör ,7 33,3 Hotell- o rest, servitör, gymn. bas , ,7 33,3 Hotell o konferenspers. gymn. bas , ,3 66,7 Vårdinst. Social- och hälsovård , ,7 5,3 Social- och hälsovård, vuxen ,0 - Assistent , ,0 - Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk , ,0 30,0 Naturbruk, inr. hästhållning , ,0 20,0 Naturbruk, inr. häst, gymn. baserad , ,7 27,3 Fritidsridledare , ,4 55,6 Totalt , ,5 17,5 Högre yrkesutbildning: Sjöfarts Sjökapten ,0 50,0 Tekniska Vaktmaskinmästare , ,0 75,0 Totalt , ,3 66,7 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring , ,4 3,6 Sjöfarts Sjöfart , ,1 56,9 Tekniska Maskinteknik , ,4 63,6 Elektroteknik , ,9 26,1 Informationsteknik , ,9 7,1 Hot.- o rest Hotell- och restaurangservice , ,6 82,4 Vårdinst. Vård , ,7 10,3 Totalt , ,4 39,6 (forts.)

7 (forts) Nivå Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk 1 Finland Sve- Övririge ga Utanför Övrigt: Husmoders-Allmän linje , ,3 41,7 skolan Familjedagvårdare, vuxen , ,0 - Folkhög- Allmän kurs , ,0 - skolan Idrottslinjen , ,0 - Linjen för skapande verksamhet , ,7 8,3 Fotolinjen , ,3 91,7 Konst- och hantverkslinjen , ,0 50,0 Nordiska konstlinjen , ,0 25,0 Hantverks- Textillinje , ,0 - skolan Trä-, metallinje , ,0 - Totalt , ,6 26,4 Totalt, alla nivåer , ,5 18,5 Tabell 2 b. STUDERANDE ENLIGT SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE, ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT Skola: Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i Fin- Sve- Övri- Utanför åk 1 land rige ga s lycéum , ,2 0,8 s handelsläroverk , ,3 2,7 s yrkesskola , ,9 4,1 s sjömansskola , ,8 47,2 s sjöfartsläroverk , ,6 56,4 s tekniska läroverk , ,0 38,0 s hotell-och rest.skola , ,6 64,4 s vårdinstitut , ,3 4,7 s naturbruksskola , ,5 32,5 s husmodersskola , ,6 29,4 s folkhögskola , ,9 32,1 s hantverksskola , ,0 - Totalt , ,5 18,5 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande , ,3 0,7 1 Pedagogisk Humanistisk ,0-3 Handel- och samhällsvetenskap , ,0 2,0 4 Naturvetenskap Teknisk , ,5 25,5 6 Lant- och skogsbruk , ,5 32,5 7 Hälso- och socialvård , ,5 4,5 8 Servicebranscher , ,3 50,7 9 Annat , ,3 28,8 Totalt , ,5 18,5

8 TABELL 3. ELEVERNAS HEMORT PER SKOLA HÖSTEN 2001 Därav Hemort Lycéet Handels- Hotell- Vård- Tekniska Sjöfarts- Sjö- Yrkes- Natur- Husmo- Folk- Hant- Summa Yrkeslärov. o rest. inst lärov. lärov. mans skolan bruks derssk. högsk. verkssk. högskolan YH1) YH1) YH1) YH1) YH1) Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Summa Ekenäs Hangö Borgå Helsingfors Nagu Pargas Houtskär Dragsfjärd Kimito Korpo Åbo Korsholm Vasa Övriga finl. komm Summa Finland Sverige Brasilien Estland Lettland Litauen Polen Spanien USA Summa övr. länder Totalt ) "YH" anger att skolan har program som ingår i s Yrkeshögskola

9 TABELL 4. ÅLÄNDSKA STUDERANDE ENLIGT ÅLDER OCH NIVÅ HÖSTEN 2001 Ålder Summa Invånare totalt på i de olika åldersgrupperna : Kvinnor Män Tot Åländska studerande enligt nivå och åldersgrupp: Kvinnor: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) Yrkesutbildning (inkl. högre) Yrkeshögskolan Övrigt Summa Män: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) Yrkesutbildning (inkl. högre) Yrkeshögskolan Övrigt Summa Totalt: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) Yrkesutbildning (inkl. högre) Yrkeshögskolan Övrigt Summa Procentuell andel av invånarna i respektive åldersgrupp som studerar på de olika nivåerna: Kvinnor: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 59,4 68,1 62,0 7,5 0,3 0,3 0,0 3,8 Yrkesutbildning (inkl. högre) 16,7 11,1 18,7 6,2 5,2 2,5 1,0 2,4 Yrkeshögskolan ,7 3,8 2,6 0,7 1,1 Övrigt 10,9 5,6 0,7 2,7 1,2 0,1 0,2 0,6 Summa 87,0 84,7 81,3 17,1 10,5 5,5 2,0 8,1 Män: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 35,8 33,3 36,8 13,5 1,6 0,1 0,0 2,5 Yrkesutbildning (inkl. högre) 40,3 45,8 40,4 12,3 3,5 0,5 0,2 3,2 Yrkeshögskolan ,3 7,5 3,0 0,4 1,4 Övrigt 5,0 2, ,4-0,0 0,2 Summa 81,1 81,3 77,2 30,1 13,0 3,6 0,7 7,3 Totalt: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 46,8 50,7 50,0 10,7 1,0 0,2 0,0 3,2 Yrkesutbildning (inkl. högre) 29,3 28,5 29,0 9,4 4,3 1,4 0,6 2,8 Yrkeshögskolan ,6 5,7 2,8 0,6 1,3 Övrigt 7,7 3,8 0,3 1,3 0,8 0,1 0,1 0,4 Summa 83,8 83,0 79,4 23,9 11,8 4,5 1,3 7,7

10 TABELL 5. JÄMFÖRELSER Kvinnor Män Totalt Nivå: Studieförberedande Studieförberedande med yrkesprofil Yrkesutbildning Högre yrkesutbildning Yrkeshögskolan Övrigt Skola: s lycéum s handelsläroverk s yrkesskola s sjömansskola s sjöfartsläroverk s tekniska läroverk s hotell-och rest.skola s vårdinstitut s naturbruksskola s husmodersskola s folkhögskola s hantverksskola Utbildningsområde: Allmänbildande Pedagogisk Humanistisk Handel- och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknisk Lant- och skogsbruk Hälso- och socialvård Servicebranscher Annat Hemort: Mariehamn Landskomm landsbygden skärgården totalt Finland Sverige Övriga länder Studerande totalt

11 TABELL 6. DATORER OCH NÄTANSLUTNINGAR PER SKOLA HÖSTEN 2001 Antal datorer: Lycéet Handels- Hotell- Vård- Tekniska Sjöfarts- Sjö- Yrkes- Natur- Husmo- Folk- Hant- Summa lärov. o rest. inst lärov. lärov. mans skolan bruks derssk. högsk. verkssk. I bruk (inkl. bärbara) Har anskaffats (som nya) 1999 eller senare Används främst vid undervisning och studier elever per dator 4,9 1,6 2,1 4,8 1,6 2,2 2,2 1,9 2,4 8,5 5,1. 2,5 Utrustade för videokonferens Skolan har ett lokalt nätverk Internetanslutning: Fast nätförbindelse ISDN-förbindelse Modem Antal datorer med internetanslutning När det gäller nätverk och internetanslutning, betyder "1" att skolan har ifrågavarande nätverk eller anslutning.