Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2003

Transkript

1 Jonas Karlsson, statistiker Utbildning 2004:1 Tel Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2003 Detta meddelande innehåller statistik om utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland höstterminen år Uppgifterna gäller situationen i början av innevarande läsår, eller den 20 september Uppgifter om grundskolan presenteras i ett separat meddelande (Utbildning 2003:1). Statistiken baseras dels på individuppgifter som kommer från landskapsstyrelsens utbildningsregister och som har kontrollerats och kompletterats av skolorna, dels på statistik som har begärts in direkt från skolorna. Skolorna har också beretts tillfälle att granska de färdiga tabellerna. ÅSUB riktar ett tack till alla som har bidragit med uppgifter och kommentarer. Statistiken följer samma upplägg som i fjol. Däremot har en hel del förändringar skett bland skolorna. Högskolan på Åland inledde sin verksamhet detta år, vilket innebär att Tekniska läroverket samt Sjöfartsläroverket numera ingår i Högskolans siffror. Till högskolan hör även de högskolestuderande som tidigare fanns representerade under Handelsläroverket, Hotell- och restaurangskolan samt Vårdinstitutet. Ålands husmoderskola är inte aktiv, och finns således ej med i statistiken. Fyrtioåtta linjer I tabell 1a och 1b presenteras antal studerande enligt program och kön. Totalt finns det 48 olika program eller linjer i den utbildning som omfattas av denna statistik. De olika studieprogrammen är grupperade enligt studienivå. Studienivåerna baseras på lagstiftning och är: studieförberedande, studieförberedande med yrkesprofil, yrkesutbildning, högskoleutbildning samt övrig utbildning. I statistiken används även begreppet gymnasialstadiet, vilket består av nivåerna studieförberedande, studieförberedande med yrkesprofil samt yrkesutbildning. För varje program anges också i vilken skola det hör hemma, hur många studieår det omfattar samt till vilket utbildningsområde det hör. Utbildningsområdena (allmänbildande, humanistisk etc.) bygger på den internationella utbildningsklassificeringen, ISCED. Skolornas och utbildningsområdenas namn anges förkortade i tabell 1a, men framgår i sin helhet i tabell 1c, där det finns summerade uppgifter per skola och per ämnesområde. Totalt studerade personer i de åländska läroinrättningarna på denna nivå. På den studieförberedande utbildningen i Ålands lyceum fanns 422 studerande. Den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil omfattade 100 stycken studerande. Yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå omfattade sammanlagt 558 studerande, medan den övriga utbildningen (Folkhögskolan och Hantverksskolan) omfattade 66 studerande. Högskolan på Åland hade sammanlagt 384 studerande, varav 341 stycken studerade examensinriktade ämnen, och 43 stycken studerade vid kursutbildningar. Det bör observeras att statistiken över Högskolan på Åland enbart behandlar de som studerar antingen examensinriktade ämnen eller kursutbildningar. Därtill finns även den öppna högskolan, som inte behandlas i detta statistikmeddelande (elever som är absentieanmälda ingår heller inte i statistiken). - Ålands officiella statistik -

2 Fler män inom högskole- och yrkesutbildningen Totalt var de manliga studerandena några fler än de kvinnliga studerandena, och när det gäller de olika programmen, nivåerna, ämnesområdena och skolorna fanns det mycket stora skillnader i könsfördelningen. De manliga studerandena var i majoritet inom högskoleutbildningen och inom yrkesutbildningen, medan det var kvinnomajoritet inom den studieförberedande utbildningen och inom övrig utbildning. På vissa enskilda program fanns det endast manliga och på vissa endast kvinnliga studerande. Av de enskilda skolorna var det kvinnlig dominans i Lycéet, Hotell- och restaurangskolan, Vårdinstitutet, Naturbruksskolan, Hantverksskolan och Folkhögskolan. Yrkesskolan, Sjömansskolan och Högskolan hade stor manlig övervikt bland sina studerande. När det gäller utbildningsområde dominerade kvinnorna helt hälso- och socialvården och övervägde också inom handel och samhällsvetenskap, lant- och skogsbruk, servicebranscher samt allmänbildande och annan utbildning. De manliga studerandena dominerade den tekniska utbildningen och utgjorde också en majoritet inom den humanistiska utbildningen. Tabell 2a, 2b och 2c visar de studerandes fördelning på årskurser samt medelåldern i årskurs 1. Vidare framgår de studerandes hemort. I en del fall saknas studerande på vissa årskurser i en flerårig utbildning. Detta kan då bero på att utbildningen inte tar in nya studerande varje år, eller på att det ett visst år inte har funnits tillräckligt med sökande. I vissa fall finns det studerande bara på årskurs 3 trots att en utbildning är ettårig, beroende på att denna utbildning utgör en påbyggnad eller fortsättning på en annan utbildning. Exempel på detta är Hotell- och restaurangskolans kock- och servitörlinjer, där de studerande på årskurs 3 har gått de två första åren i Yrkesskolan, Sjömansskolan eller någon skola utanför Åland. I årskurs 4 ingår till exempel sex personer i yrkesträningen vid Yrkesskolan samt åtta personer i Lycéet som går fjärde året eller är inskrivna för kompletterande studier. Medelåldern för de studerande är uträknad enligt deras ålder den När man studerar medelåldern för nybörjarna på olika utbildningar bör man observera att vissa program och kurser är vuxenutbildningar och att vissa har ett stort inslag av vuxenstuderande. Drygt fyra femtedelar av de studerande från Åland Av samtliga studerande vid de åländska skolorna kom personer eller 83,1 procent från Åland. Av de studerande som inte kom från Åland var 198 personer eller 12,9 procent av totalantalet från Finland, 55 personer eller 3,6 procent från Sverige samt 5 personer eller 0,3 procent från övriga länder. Den största andelen utomåländska studerande fanns inom serviceområdet. De utgjorde 33,8 procent av de studerande vid Hotell- och restaurangskolan och 40,5 procent i Sjömansskolan. Även Folkhögskolan hade en stor andel utomåländska studeranden, 41,8 procent. Den högsta andelen åländska studerande hade Lycéet och Handelsläroverket, men också i Yrkesskolan, Vårdinstitutet och Hantverksskolan var andelen över 90 procent. Av de enskilda skolorna hade Högskolan på Åland flest utomåländska studerande, 129 stycken. Av de studerande från Sverige återfanns de flesta i Högskolan och Folkhögskolan. Av de finländska studerande gick de flesta i Sjömansskolan, Hotell- och restaurangskolan och Högskolan. Tabell 3 visar de studerandes hemort per skola mera i detalj. Lycéet och Yrkesskolan var de enda skolorna som hade studerande från alla åländska kommuner, men också i Sjömansskolan och Högskolan fanns studerande från nästan alla kommuner. 2

3 Studerande på Åland hösten 2003 Tabell 1a: Studerande efter utbildningsnivå och kön hösten 2003 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Studerande hösten 2003 Studieår Antal Procent Kvin- Kvinnor Män Totalt nor Män Studieförberedande: Lycéet Studentlinje Allmänbild ,7 38,3 Gymnasielinje Allmänbild ,1 47,9 Kompletteringsstudier Allmänbild. 0, ,3 66,7 Totalt ,8 41,2 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes Media och kommunikation Humanist ,9 58,1 Samhällelig och social sektor Handel/samh ,4 14,6 Sjömans Vaktmaskinmästare Teknisk ,0 Totalt ,0 46,0 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration Handel/samh ,3 66,7 Handel och administration, vuxen Handel/samh ,0 16,0 Yrkes Byggteknik Teknisk ,0 El- och datateknik, datorteknik Teknisk ,0 El- och datateknik, elteknik Teknisk ,0 Fordons- och transportteknik Teknisk ,2 96,8 Frisör Service ,7 8,3 Hotell- och restaurang Service ,0 40,0 Verkstads- och produktionsteknik Teknisk ,0 Yrkesträning Annat ,0 60,0 Sjömans Hotell och restaurang Service ,7 39,3 Hotell, restaurang och café, spec.kl. Service ,0 50,0 Sjöfart, däcks- o maskinreparatör Teknisk ,4 94,6 Sjöfart, inr. fartygselektriker Teknisk ,0 Sjöfart, inr. fartygselektriker, vux Teknisk ,0 Hot.- o rest Hotell och konferenspers. gymn baser. Service ,0 - Hotell- och rest, servitör, gymn baser. Service ,6 36,4 Hotell- och restaurang, inr. kock Service ,7 35,3 Hotell- och restaurang, inr. servitör Service ,7 33,3 Vårdinst. Mentalhälsoarb. och missbrukarvård Hälso- o soc.v ,4 13,6 Närvårdare Hälso- o soc.v ,6 18,4 Sjukvård och omsorg Hälso- o soc.v ,3 6,7 Naturbruk Naturbruk, inr. hästhållning Lant- o skogs ,3 6,7 Naturbruk, inr. lantbruk Lant- o skogs ,3 64,7 Totalt ,1 55,9 Totalt, gymnasialstadiet ,7 49,3 Övrigt: Folkhög- Idrottslinjen Annat ,9 57,1 skolan Medialinjen Annat ,9 57,1 Skapande linjen Annat ,8 18,2 Konst- och hantverkslinjen Annat ,0 - Fotolinjen Annat ,8 46,2 Friluftsledarlinjen Annat ,0 50,0 Hantverks- Textillinje Annat ,0 - skolan Trä-, metallinje Annat ,0 50,0 Totalt ,2 34,8 3

4 Tabell 1b: Studerande vid Högskolan på Åland efter utbildningsnivå och kön Nivå Utbildningstyp Program/kurs Studerande hösten 2003 Utbildningsområde Antal Procent Studie- Kvin- Kvinår nor Män Totalt nor Män Högskolan på Åland Examens- Elektroteknik Teknisk ,0 inriktade Företagsekonomi Handel/samh 3, ,8 38,2 Hotell- och restaurangservice Service ,4 28,6 Informationsteknik Teknisk ,6 80,4 Maskinteknik Teknisk 4, ,0 98,0 Sjöfart Service 4, ,1 92,9 Vård Hälso- o soc.v 3, ,3 5,7 Kurs- Spec.studier i ledarskap Hälso- o soc.v ,4 6 utbildningar Vaktmaskinmästare Teknisk Vaktstyrman Service 2, Totalt ,3 61,7 Totalt, alla nivåer ,2 51,8 Tabell 1c: Studerande efter skola, utbildningsområde och kön hösten 2003 Skola: Studerande hösten 2003 Antal Procent Kvinnor Män Totalt Kvinnor Ålands lycéum ,8 41,2 Ålands handelsläroverk ,2 51,8 Ålands yrkesskola ,7 65,3 Ålands sjömansskola ,0 81,0 Ålands hotell-och rest.skola ,8 28,2 Ålands vårdinstitut ,9 15,1 Ålands naturbruksskola ,5 37,5 Ålands folkhögskola ,6 36,4 Ålands hantverksskola ,7 27,3 Högskolan på Åland ,3 61,7 Totalt ,2 51,8 Utbildningsområde (exklusive högskolestuderande): 0 Allmänbildande ,8 41,2 1 Pedagogisk Humanistisk ,9 58,1 3 Handel- och samhällsvetenskap ,7 38,3 4 Naturvetenskap Teknisk ,4 98,6 6 Lant- och skogsbruk ,5 37,5 7 Hälso- och socialvård ,9 15,1 8 Servicebranscher ,8 32,2 9 Annat ,5 39,5 Totalt ,6 48,4 Högskolan på Åland, enligt utbildningsområde 0 Allmänbildande Pedagogisk Humanistisk Handel- och samhällsvetenskap ,8 38,2 4 Naturvetenskap Teknisk ,9 92,1 6 Lant- och skogsbruk Hälso- och socialvård ,3 5,7 8 Servicebranscher ,8 67,2 9 Annat Totalt ,3 61,7 Män 4

5 Tabell 2a: Studerande efter utbildningsnivå, årskurs, medelålder och hemort hösten 2003 Ni vå Skola Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk Åland Finland Sve- Övririge ga Åland Utanför Åland Studieförberedande: Lycéet Studentlinje , ,0 1,0 Gymnasielinje , ,6 3,4 Kompletteringsstudier ,0 - Totalt , ,3 1,7 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes Media och kommunikation , ,0 - Samhällelig och social sektor , ,9 2,1 Sjömans Vaktmaskinmästare , ,9 57,1 Totalt , ,0 13,0 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration , ,3 1,7 Handel och administration, vuxen , ,0 4,0 Yrkes Byggteknik ,0 - El- och datateknik, datateknik , ,0 - El- och datateknik, elteknik ,5 4,5 Fordons- och transportteknik , ,8 3,2 Frisör ,0 25,0 Hotell- och restaurang , ,4 8,6 Verkstads- och produktionsteknik , ,8 3,2 Yrkesträning , ,3 6,7 Sjömans Hotell och restaurang , ,7 64,3 Hotell, restaurang och café, spec.kl , ,0 - Sjöfart, däcks- o maskinreparatör , ,9 35,1 Sjöfart, inr. fartygselektriker , ,8 6,3 Sjöfart, inr. fartygselektriker, vux , ,5 37,5 Hot.- o rest Hotell och konferenspers. gymn bas , ,0 50,0 Hotell- och rest, servitör, gymn. bas , ,7 27,3 Hotell- och restaurang, inr. kock ,5 26,5 Hotell- och restaurang, inr. servitör ,3 41,7 Vårdinst. Mentalhälsoarb. och missbrukarvård ,0 - Närvårdare , ,8 8,2 Sjukvård och omsorg ,3 6,7 Naturbruk Naturbruk, inr. hästhållning , ,0 40,0 Naturbruk, inr. lantbruk , ,4 17,6 Totalt , ,8 15,2 Totalt, gymnasialstadiet , ,3 9,7 Övrigt: Folkhög- Idrottslinjen , ,0 - skolan Medialinjen , ,0 - Skapande linjen , ,0 - Konst- och hantverkslinjen , ,7 33,3 Fotolinjen , ,7 92,3 Friluftsledarlinjen , ,0 Hantverks- Textillinje , ,0 20,0 skolan Trä-, metallinje , ,0 - Totalt , ,6 36,4 5

6 Tabell 2b: Studerande vid Högskolan på Åland efter utbildningsnivå, årskurs, medelålder och hemort Ni Utbildnings- vå typ Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i Fin- Sve- Övri åk 1 Åland land rige ga Åland Utanför Åland Högskolan på Åland: Examens- Elektroteknik ,3 26,7 inriktade Företagsekonomi , ,6 4,4 Hotell- och restaurangservice , ,3 85,7 Informationsteknik , ,7 4,3 Maskinteknik , ,0 49,0 Sjöfart , ,3 45,7 Vård , ,4 8,6 Kurs- Spec.studier i ledarskap , ,0 - utbildningar Vaktmaskinmästare , ,6 71,4 Vaktstyrman , ,8 18,2 Totalt , ,4 33,6 Totalt, alla nivåer , ,1 16,9 Tabell 2c: Studerande efter skola, utbildningsområde, årskurs, medelålder och hemort Skola: Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i Fin- Sve- Övri- Utanför åk 1 Åland land rige ga Åland Åland Ålands lycéum , ,3 1,7 Ålands handelsläroverk , ,6 2,4 Ålands yrkesskola , ,9 4,1 Ålands sjömansskola , ,5 40,5 Ålands hotell-och rest.skola , ,2 33,8 Ålands vårdinstitut , ,2 5,8 Ålands naturbruksskola , ,9 28,1 Ålands folkhögskola , ,2 41,8 Ålands hantverksskola , ,9 9,1 Högskolan på Åland , ,4 33,6 Totalt , ,1 16,9 Utbildningsområde (exklusive högskolestuderande): 0 Allmänbildande , ,3 1,7 1 Pedagogisk Humanistisk , ,0-3 Handel- och samhällsvetenskap , ,7 2,3 4 Naturvetenskap Teknisk , ,7 15,3 6 Lant- och skogsbruk , ,9 28,1 7 Hälso- och socialvård , ,2 5,8 8 Servicebranscher , ,4 31,6 9 Annat , ,1 30,9 Totalt , ,7 11,3 Högskolan på Åland, enligt utbildningsområde 0 Allmänbildande Pedagogisk Humanistisk Handel- och samhällsvetenskap , ,6 4,4 4 Naturvetenskap Teknisk , ,5 32,5 6 Lant- och skogsbruk Hälso- och socialvård , ,3 5,7 8 Servicebranscher , ,1 59,9 9 Annat Totalt , ,4 33,6 6

7 Tabell 3: De studerandes hemort per skola hösten 2003 Högskolan Gymnasialstadiet Hemort på Åland Lyceum Handels- Hotell- Vård- Sjö- Yrkes- Natur- Summa Folk- Hant- Summa lärov. o rest. inst mans skolan bruks gymn. högsk. verkssk. totalt Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Summa Åland Borgå Ekenäs Grankulla Hangö Helsingfors Houtskär Karis Kimito Korpo Korsholm Kyrkslätt Nagu Pargas Vasa Åbo Övriga finl. komm Summa Finland Sverige Australien Estland Polen Rumänien Tyskland Summa övr. länder Totalt

8 Flickor i studieförberedande utbildning, pojkar i yrkesutbildning Tabell 4 visar hur de studerande som har hemort på Åland fördelar sig på olika utbildningar (vid de åländska skolorna) i olika åldrar. Som jämförelse anges också totalantalet personer bosatta på Åland i de olika åldersgrupperna. T.ex. vid början av år 2003 fanns det 310 personer som var födda år 1987 och som således fyllde 16 år under år På höstterminen gick 255 av dem, eller drygt 82 procent, i någon av de åländska utbildningarna efter grundskolan. Andelen var något högre för 17- och 18- åringarna. Från och med 19 år och uppåt var det en betydligt mindre andel av årskullarna som fanns i den åländska utbildningen. Bland åringarna var det 52 procent av flickorna men bara 33 procent av pojkarna som gick i studieförberedande utbildning. I yrkesutbildning deltog 42 procent av pojkarna mot bara 21 procent av flickorna i dessa åldersklasser. Vissa brister i dessa jämförelser kan finnas p.g.a. att totalantalet i åldersgrupperna gäller 1 januari medan antalet studerande gäller september och mindre förändringar därför kan ha skett genom inoch utflyttning. Därtill är det möjligt att de uppgifter om de studerandes hemort som finns i underlagsmaterialet för statistiken i vissa fall kan avvika från den officiella uppgiften i befolkningsregistret. Ökat antal studerande I tabell 5 jämförs antalet studerande år 2001, 2002 och År 2003 var totalantalet studerande 13 fler än 2002, vilket är en ökning med ungefär 0,9 procent. År 2003 ökade eleverna inom den studieförberedande utbildningen samt vid Högskolan på Åland, eleverna på de andra nivåerna minskade. Av de enskilda skolorna ökade antalet studerande vid Lycéet, Yrkesskolan, Naturbruksskolan, Folkhögskolan samt Högskolan. Störst var ökningen för Lycéet, 19 personer. De studerande med Åland som hemort ökade med 34 personer och ökningen gäller såväl Mariehamn som skärgården, för landsbygden minskade antalet studeranden. De som hade hemort utanför Åland år 2003 minskade jämfört med år 2002, främst var det de finländska studerande som minskade. En dator per 1,9 studerande Tabell 6 innehåller uppgifter om skolornas datautrustning. Totalt hade skolorna över 800 datorer, varav ca tre fjärdedelar användes främst vid undervisning och studier. Om man ställer antalet studerande i relation till det totala antalet datorer vid skolan, blir antalet studerande per dator 1,9. Antalet datorer ökade från 2002, medan de studerande har blivit färre, vilket torde leda till att relationen har sjunkit något. Tidigare år har relationen uträknats enligt elever per datorer som används främst vid undervisning och studier, i år är det dock uppenbart att uppgiftslämnarna vid skolorna uppfattat begreppet datorer i användning främst vid undervisning och studier på olika sätt. Av denna orsak har relationen istället räknats ut på basen av det totala antalet datorer för att jämförelsen skall bli rättvis. Den största datortätheten fanns i Hotell- och restaurangskolan, Sjömansskolan och Högskolan på Åland, där antalet studerande per dator understeg 1,5. De flesta datorer var anslutna till Internet, i vissa skolor alla datorer. De flesta av skolorna hade fast nätförbindelse. Endast i skolorna på landsbygden användes bredband, ISDN-förbindelse eller modem. Redovisningen av Högskolans datorer är lite speciell, då de har egna datorer på två olika ställen, före detta Tekniska läroverket samt före detta Sjöfartsläroverket, vilka har slagits ihop till en uppgift. Därtill använder högskolans studerande datorerna vid Handelsläroverket samt Hotell- och restaurangskolan. Antalet studerande per dator är uträknad på basen av vilka elever som använder datorerna, till exempel Handelsläroverkets datorer används dels av dem som studerar vid Handelsläroverkets egna linjer, och dels av de Högskolestuderande som läser företagsekonomi. 8

9 Tabell 4: Åländska studerande i åländska skolor efter ålder och nivå hösten 2003 Invånare totalt på Åland i de olika åldersgrupperna : Ålder Summa Kvinnor Män Tot Studerande med hemort på Åland efter nivå och åldersgrupp: Kvinnor: Studieförberedande Studieförberedande med yrkesprofil Yrkesutbildning Högskoleutbildning på Åland Övrigt Summa Män: Studieförberedande Studieförberedande med yrkesprofil Yrkesutbildning Högskoleutbildning på Åland Övrigt Summa Totalt: Studieförberedande Studieförberedande med yrkesprofil Yrkesutbildning Högskoleutbildning på Åland Övrigt Summa Procentuell andel av invånarna i respektive åldersgrupp som studerar på de olika nivåerna: Kvinnor: Studieförberedande - 57,2 44,8 54,3 7,8 0, ,1 Studieförberedande med yrkesprofil - 7,2 11,9 7,1 7,8 0, ,7 Yrkesutbildning - 16,4 22,4 23,6 15,6 5,1 1,9 0,7 2,5 Högskoleutbildning på Åland ,1 4,5 2,3 1,0 1,3 Övrigt - 6,6 2,8-0,7 0,5 0,4 0,1 0,4 Summa - 87,5 81,8 85,0 34,0 11,3 4,7 1,8 8,0 Män: Studieförberedande 1,1 27,8 37,0 32,9 8,5 0, ,2 Studieförberedande med yrkesprofil - 4,4 8,0 5,0 2,1 0, ,4 Yrkesutbildning 0,6 40,5 40,7 45,3 15,6 4,7 0,4 0,2 3,5 Högskoleutbildning på Åland ,0 8,6 5,9 0,6 1,9 Övrigt - 4,4 1, ,3 0,0 0,2 Summa 1,7 77,2 87,7 83,2 31,2 14,0 6,5 0,8 8,1 Totalt: Studieförberedande 0,6 42,3 40,7 42,9 8,2 0, ,6 Studieförberedande med yrkesprofil - 5,8 9,8 6,0 5,0 0, ,6 Yrkesutbildning 0,3 28,7 32,1 35,2 15,6 4,9 1,2 0,4 3,0 Högskoleutbildning på Åland ,5 6,7 4,1 0,8 1,6 Övrigt - 5,5 2,3-0,4 0,2 0,3 0,1 0,3 Summa 0,8 82,3 84,9 84,1 32,6 12,8 5,6 1,3 8,0 9

10 Tabell 5: Jämförelser Kvinnor Män Totalt Nivå: Studieförberedande Studieförberedande med yrkesprofil Yrkesutbildning Högskoleutbildning på Åland Övrigt Skola: Ålands lycéum Ålands handelsläroverk Ålands yrkesskola Ålands sjömansskola Ålands sjöfartsläroverk Ålands tekniska läroverk Ålands hotell-och rest.skola Ålands vårdinstitut Ålands naturbruksskola Ålands husmodersskola Ålands folkhögskola Ålands hantverksskola Högskolan på Åland Utbildningsområde (inklusive Högskolan på Åland): Allmänbildande Pedagogisk Humanistisk Handel- och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknisk Lant- och skogsbruk Hälso- och socialvård Servicebranscher Annat Hemort: Mariehamn Landskomm landsbygden skärgården Åland totalt Finland Sverige Övriga länder Studerande totalt I och med att Högskolan på Åland inledde sin verksamhet under år 2003, innebär detta att några skillnader finns i jämförelser med tidigare år. De tidigare enheterna Tekniska läroverket samt Sjöfartsläroverket, finns numera under Högskolan på Åland. Vissa högskolestuderande elever som tidigare syntes i Handelsläroverkets, Hotell- och restaurangskolans samt Vårdinstitutets siffror finns även dessa numera under Högskolan på Åland. 10

11 Tabell 6: Datorer och nätanslutningar per skola hösten 2003 Antal datorer: Högskolan Lycéet Handels- Hotell- Vård- Sjö- Yrkes- Natur- Folk- Hant- Summa lärov. o rest. inst mans skolan bruks högsk. verkssk. I bruk (inkl. bärbara) Har anskaffats (som nya) 2001 eller senare Används främst vid undervisning och studier studerande per dator 1,4 4,6 1,5 1,3 2,2 1,4 1,5 1,5 2,2. 1,9 Skolan har ett lokalt nätverk Internetanslutning: Fast nätförbindelse ADSL-anslutn.(bredband) ISDN-förbindelse Modem Antal datorer med internetanslutning När det gäller nätverk och internetanslutning, betyder "1" att skolan har ifrågavarande nätverk eller anslutning. Talet "studerande per dator" har räknats fram genom: antal elever/datorer i bruk. Observera även att datorerna vid Handelsläroverket även används av de elever som studerar företagsekonomi vid Högskolan på Åland och vid Hotell- och restaurangskolan används datorerna även av de elever som studerar hotell- och restaurangservice vid högskolan på Åland. Datorerna vid Högskolan på Åland används av dem som studerar ämnena elektroteknik, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård samt kursutbildningarna specialstudier i ledarskap, vaktmaskinmästare och vaktstyrman. Nyckeltalet "studerande per dator" har räknats fram på basen av det totala antalet elever som använder sig av datorerna. 11