Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Utbildning 2002:4 Pb 187, MARIEHAMN

Transkript

1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Utbildning 2002:4 Pb 187, MARIEHAMN UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002 Detta meddelande innehåller statistik om utbildning efter grundskolan på höstterminen år Uppgifterna gäller situationen i början av innevarande läsår, eller den 20 september s högskola ingår inte i denna sammanställning. Uppgifter om grundskolan presenteras i ett separat meddelande. Statistiken baseras dels på individuppgifter som kommer från landskapsstyrelsens utbildningsregister och som har kontrollerats och kompletterats av skolorna, dels på statistik som har begärts in direkt från skolorna. Skolorna har också beretts tillfälle att granska de färdiga tabellerna. ÅSUB riktar ett tack till alla som har bidragit med uppgifter och kommentarer. Statistiken följer samma upplägg som i fjol. Femtiotvå linjer I tabell 1a presenteras antal studerande enligt program och kön. Totalt finns det 52 olika program eller linjer i den utbildning som omfattas av denna statistik. De olika studieprogrammen är grupperade enligt studienivå. De olika studienivåerna baseras på lagstiftning och är: studieföreberedande, studieföreberedande med yrkesprofil, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning samt övrig utbildning. s yrkeshögskola var t.o.m ett samarbetsnätverk, där utbildningen genomfördes som utbildningsprogram vid fem olika läroinrättningar. För varje program anges också i vilken skola det hör hemma, hur många studieår det omfattar samt till vilket utbildningsområde det hör. Utbildningsområdena (allmänbildande, humanistisk etc.) bygger på den internationella utbildningsklassificeringen, ISCED. Skolornas och utbildningsområdenas namn anges förkortade i tabell 1a, men framgår i sin helhet i tabell 1b, där det finns summerade uppgifter per skola och per ämnesområde. Totalt studerade personer i de åländska läroinrättningarna på denna nivå. På den studieförberedande utbildningen i s lyceum fanns 403 studerande och på den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil 105 stycken. Yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå omfattade 568 studerande, medan 11 studerande återfanns inom den högre yrkesutbildningen. Yrkeshögskolan hade 342 studerande och den övriga utbildningen 78 stycken. - s officiella statistik -

2 Totalt var de kvinnliga och manliga studerandena nästan lika många, men när det gäller de olika programmen, nivåerna, ämnesområdena och skolorna fanns det mycket stora skillnader i könsfördelningen. De manliga studerandena var i majoritet i Yrkeshögskolan och inom yrkesutbildningen, medan det var kvinnomajoritet inom den studieförberedande utbildningen och inom övrig utbildning. På vissa enskilda program fanns det endast manliga och på vissa endast kvinnliga studerande. Av de enskilda skolorna var det kvinnlig dominans i Vårdinstitutet, Hantverksskolan och Folkhögskolan samt i Husmodersskolan, där det fanns enbart kvinnliga studerande. Sjöfartsläroverket, Tekniska läroverket och Sjömansskolan hade stor manlig övervikt bland sina studerande. När det gäller utbildningsområde dominerade kvinnorna helt hälso- och socialvården och övervägde också inom handel och samhällsvetenskap, lant- och skogsbruk samt allmänbildande och annan utbildning. De manliga studerandena dominerade den tekniska utbildningen och utgjorde en majoritet också inom den humanistiska utbildningen. Tabell 2a och 2b visar de studerandes fördelning på årskurser samt medelåldern i årskurs 1. Vidare framgår de studerandes hemort. I en del fall saknas studerande på vissa årskurser i en flerårig utbildning. Detta kan då bero på att utbildningen inte tar in nya studerande varje år, eller på att det ett visst år inte har funnits tillräckligt med sökande. I vissa fall finns det studerande bara på årskurs 3 trots att en utbildning är ettårig, beroende på att denna utbildning utgör en påbyggnad eller fortsättning på en annan utbildning. Exempel på detta är fartygsmekanikerutbildningen i Sjömansskolan som utgör en påbyggnad på grundutbildningen inom sjöfartsprogrammet och Hotell- och restaurangskolans kockoch servitörlinjer, där de studerande på årskurs 3 har gått de två första åren i Yrkesskolan, Sjömansskolan eller någon skola utanför. I årskurs 4 ingår också ett antal studerande i Yrkeshögskolan som har studerat längre än fyra år samt de fem personer i Lycéet som är inskrivna för kompletterande studier. Medelåldern för de studerande är uträknad enligt deras ålder den När man studerar medelåldern för nybörjarna på olika utbildningar bör man observera att vissa program och kurser är vuxenutbildningar och att vissa har ett stort inslag av vuxenstuderande. Drygt fyra femtedelar av de studerande från Av samtliga studerande kom personer eller 82 procent från. Av de studerande som inte kom från var 209 personer eller 14 procent av totalantalet från Finland, 53 personer eller 3,5 procent från Sverige samt 7 personer eller en halv procent från övriga länder. Den största andelen utomåländska studerande fanns inom serviceområdet. De utgjorde över hälften av de studerande vid Hotell- och restaurangskolan och hälften i Sjömansskolan. Den högsta andelen åländska studerande hade Lycéet och Handelsläroverket, men också i Yrkesskolan, Vårdinstitutet och Hantverksskolan var andelen över 90 procent. Av de studerande från Sverige återfanns de flesta i Sjöfartsläroverket och Folkhögskolan. Av de finländska studerande gick de flesta i Hotell- och restaurangskolan, Sjömansskolan och Tekniska läroverket. Tabell 3 visar de studerandes hemort per skola mera i detalj. Lycéet och Yrkesskolan var de enda skolorna som hade studerande från alla åländska kommuner, men också i Handelsläroverket, Vårdinstitutet och Sjömansskolan fanns studerande från nästan alla kommuner. - s officiella statistik -

3 STUDERANDE PÅ ÅLAND HÖSTEN 2002 Utbildning efter grundskolan Tabell 1a. STUDERANDE EFTER UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN HÖSTEN 2002 Studerande hösten 2002 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Studieår Antal Procent Kvin- Kvinnor Män Totalt nor Män Studieförberedande: Lycéet Studentlinje Allmänbild ,6 37,4 Gymnasielinje Allmänbild ,1 45,9 Kompletteringsstudier Allmänbild. 0, ,0 80,0 Totalt ,3 40,7 Studieförberedande med yrkesprofil: Media och kommunikation Humanist ,9 57,1 Samhällelig och social sektor Handel/samh ,4 14,6 Sjömans Vaktmaskinmästare Teknisk ,0 Totalt ,5 49,5 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration Handel/samh ,5 65,5 Handel och administration, vuxen Handel/samh ,3 16,7 Avdelningssekreterare, fortbildn. Handel/samh 0, ,0 - Yrkes Verkstads- och produktionsteknik Teknisk ,0 Byggteknik Teknisk ,6 94,4 El- och datateknik, datateknik Teknisk ,0 El- och datateknik, elkraftteknik Teknisk ,0 Fordons- och transportteknik Teknisk ,0 Frisör Service ,9 9,1 Hotell- och restaurang Service ,2 30,8 Läroavtal Teknisk ,0 Yrkesträning Annat ,0 75,0 Sjömans Sjöfart, däcks- o maskinreparatör Teknisk ,7 93,3 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker Teknisk ,0 Sjöfart, inr. fartygselektriker Teknisk ,0 Hotell och restaurang Service ,6 42,4 Hotell, restaurang och café, spec.kl. Service ,0 60,0 Hot.- o rest Hotell- och restaurang, inr. kock Service ,3 69,7 Hotell- och restaurang, inr. servitör Service ,9 23,1 Hotell- och rest, servitör, gymn baser. Service ,8 22,2 Hotell och konferenspers. gymn baser. Service ,5 12,5 Barmästare Service ,3 18,8 Vårdinst. Social- och hälsovård Hälso- o soc.v ,7 14,3 Social- och hälsovård, vuxen Hälso- o soc.v ,0 6,0 Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk Lant- o skogs ,3 66,7 Naturbruk, inr. hästhållning Lant- o skogs ,7 8,3 1-årig lantbruk/trädgård Lant- o skogs ,0 60 Totalt ,0 54,0 Högre yrkesutbildning: Tekniska Vaktmaskinmästare g Teknisk Totalt ,0 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring Handel/samh 3, ,5 35,5 Sjöfarts Sjöfart Service ,7 92,3 Tekniska Maskinteknik Teknisk ,2 97,8 Elektroteknik Teknisk ,0 Informationsteknik Teknisk ,7 68,3 Hot.- o rest Hotell- och restaurangservice Service ,2 30,8 Vårdinstitutet Vård Hälso- o soc.v ,5 6,5 Spec.studier i ledarskap Hälso- o soc.v ,3 7 Totalt ,6 59,4 (forts.)

4 Tabell 1a. Studerande efter utbildningsnivå och kön (forts.) Studerande hösten 2002 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Antal Procent Studieår Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Övrigt: Husmoders- Allmän linje Annat ,0 - skolan Familjedagvårdare, vuxen Hälso- o soc.v ,0 - Folkhög- Allmän kurs Allmänbild ,0 50,0 skolan Idrottslinjen Annat ,1 88,9 Linjen för skapande verksamhet Annat ,0 25,0 Fotolinjen, dokumentär Annat ,8 22,2 Fotolinjen, natur Annat ,5 12,5 Konst- och hantverkslinjen Annat ,0 - Hantverks- Textillinje Annat ,0 - skolan Trä-, metallinje Annat ,7 33,3 Totalt ,9 23,1 Totalt, alla nivåer ,9 50,1 Tabell 1b. STUDERANDE EFTER SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE OCH KÖN Skola: Studerande hösten 2002 Antal Kvinnor Män Totalt Procent Kvinnor s lycéum ,3 40,7 s handelsläroverk ,2 40,8 s yrkesskola ,1 64,9 s sjömansskola ,8 80,2 s sjöfartsläroverk ,7 92,3 s tekniska läroverk ,2 87,8 s hotell-och rest.skola ,4 36,6 s vårdinstitut ,3 8,7 s naturbruksskola ,1 41,9 s husmodersskola ,0 - s folkhögskola ,0 32,0 s hantverksskola ,3 16,7 Totalt ,9 50,1 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande ,2 40,8 1 Pedagogisk Humanistisk ,9 57,1 3 Handel- och samhällsvetenskap ,5 34,5 4 Naturvetenskap Teknisk ,2 94,8 6 Lant- och skogsbruk ,1 41,9 7 Hälso- och socialvård ,7 8,3 8 Servicebranscher ,5 50,5 9 Annat ,2 28,8 Totalt ,9 50,1 Män

5 Tabell 2 a. STUDERANDE EFTER ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT HÖSTEN 2002 Nivå Skola Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk Finland Sve- Övririge ga Utanför Studieförberedande: Lycéet Studentlinje , ,9 1,1 Gymnasielinje , ,5 1,5 Kompletteringsstudier ,0 - Totalt , ,8 1,2 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes Media och kommunikation , ,0 - Samhällelig och social sektor , ,9 2,1 Sjömans Vaktmaskinmästare , ,9 62,1 Totalt , ,9 18,1 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration , ,2 1,8 Handel och administration, vuxen ,0 - Avdelningssekreterare, fortbildn , ,0 - Yrkes Verkstads- och produktionsteknik , ,0 4,0 Byggteknik , ,0 - El- och datateknik, datateknik , ,0 - El- och datateknik, elkraftteknik , ,0 4,0 Fordons- och transportteknik , ,2 8,8 Frisör , ,7 27,3 Hotell- och restaurang , ,3 7,7 Läroavtal , ,0 - Yrkesträning , ,0 - Sjömans Sjöfart, däcks- o maskinreparatör , ,0 50,0 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker ,0 60,0 Sjöfart, inr. fartygselektriker , ,0 50,0 Hotell och restaurang , ,5 45,5 Hotell, restaurang och café, spec.kl , ,0 - Hot.- o rest Hotell- och restaurang, inr. kock ,6 39,4 Hotell- och restaurang, inr. servitör ,2 53,8 Hotell- och rest, servitör, gymn. baser ,9 11,1 Hotell och konferenspers. gymn baser ,5 37,5 Barmästare ,8 6,3 Vårdinst. Social- och hälsovård , ,5 9,5 Social- och hälsovård, vuxen , ,0 2,0 Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk , ,8 22,2 Naturbruk, inr. hästhållning , ,0 25,0 1-årig lantbruk/trädgård , ,0 - Totalt , ,7 15,3 Högre yrkesutbildning: Tekniska Vaktmaskinmästare , ,2 81,8 Totalt , ,2 81,8 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring , ,8 3,2 Sjöfarts Sjöfart , ,8 46,2 Tekniska Maskinteknik , ,6 64,4 Elektroteknik , ,2 27,8 Informationsteknik , ,7 7,3 Hot.- o rest Hotell- och restaurangservice , ,5 88,5 Vårdinst. Vård ,3 9,7 Spec.studier i ledarskap , ,0 - Totalt , ,7 36,3 (forts.)

6 Tabell 2a. Studerande efter utbildningsnivå, årskurs, medelålder och hemort (forts) Nivå Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk 1 Finland Sve- Övririge ga Utanför Övrigt: Husmoders- Allmän linje , ,8 22,2 skolan Familjedagvårdare, vuxen , ,0 - Folkhög- Allmän kurs , ,0 - skolan Idrottslinjen , ,0 - Linjen för skapande verksamhet , ,0 25,0 Fotolinjen, dokumentär , ,2 77,8 Fotolinjen, natur , ,0 75,0 Konst- och hantverkslinjen , ,0 70,0 Hantverks- Textillinje , ,0 - skolan Trä-, metallinje , ,3 16,7 Totalt , ,9 32,1 Totalt, alla nivåer , ,1 17,9 Tabell 2 b. STUDERANDE EFTER SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE, ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT Skola: Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i Fin- Sve- Övri- Utanför åk 1 land rige ga s lycéum , ,8 1,2 s handelsläroverk , ,0 2,0 s yrkesskola , ,5 4,5 s sjömansskola , ,0 50,0 s sjöfartsläroverk , ,8 46,2 s tekniska läroverk , ,0 40,0 s hotell-och rest.skola , ,8 54,2 s vårdinstitut , ,2 5,8 s naturbruksskola , ,9 16,1 s husmodersskola , ,5 12,5 s folkhögskola , ,0 44,0 s hantverksskola , ,7 8,3 Totalt , ,1 17,9 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande , ,8 1,2 1 Pedagogisk Humanistisk , ,0-3 Handel- och samhällsvetenskap , ,0 2,0 4 Naturvetenskap Teknisk , ,0 29,0 6 Lant- och skogsbruk , ,9 16,1 7 Hälso- och socialvård , ,5 5,5 8 Servicebranscher , ,9 43,1 9 Annat , ,8 34,2 Totalt , ,1 17,9

7 TABELL 3. DE STUDERANDES HEMORT PER SKOLA HÖSTEN 2002 Därav Hemort Lycéet Handels- Hotell- Vård- Tekniska Sjöfarts- Sjö- Yrkes- Natur- Husmo- Folk- Hant- Summa Yrkeslärov. o rest. inst lärov. lärov. mans skolan bruks derssk. högsk. verkssk. högskolan YH 1) YH 1) YH 1) YH 1) YH 1) Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Summa Ekenäs Hangö Borgå Helsingfors Karis Nagu Pargas Houtskär Dragsfjärd Korpo Kimito Korsholm Vasa Övriga finl. komm Summa Finland Sverige Australien Estland Lettland Litauen Nigeria Polen Venezuela Summa övr. länder Totalt ) "YH" anger att skolan har program som ingår i s Yrkeshögskola

8 Flickor i studieförberedande utbildning, pojkar i yrkesutbildning Tabell 4 visar hur de studerande som har hemort på fördelar sig på olika utbildningar i olika åldrar. Som jämförelse anges också totalantalet personer bosatta på i de olika åldersgrupperna. T.ex. fanns det vid ingången av år personer som var födda år 1986 och som således fyllde 16 år under år På höstterminen gick 251 av dem, eller drygt 82 procent, i någon av de åländska utbildningarna efter grundskolan. Andelen var något högre för 17- och 18- åringarna. Från och med 19 år och uppåt var det en betydligt mindre andel av årskullarna som fanns i den åländska utbildningen. Bland åringarna var det 62 procent av flickorna men bara 38 procent av pojkarna som gick i studieförberedande utbildning, där också den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil ingår. I yrkesutbildning deltog 42 procent av pojkarna mot bara 19 procent av flickorna i dessa åldersklasser. Vissa brister i dessa jämförelser kan finnas p.g.a. att totalantalet i åldersgrupperna gäller 1 januari medan antalet studerande gäller september och mindre förändringar därför kan ha skett genom inoch utflyttning. Därtill är det möjligt att de uppgifter om de studerandes hemort som finns i underlagsmaterialet för statistiken i vissa fall kan avvika från den officiella uppgiften i befolkningsregistret. Ökning från år 2001 I tabell 5 jämförs antalet studerande år 2000, 2001 och Totalantalet studerande var år 2002 drygt 70 flera än 2001, vilket är en ökning med fem procent. Antalet var dock något lägre än år Det var främst inom yrkesutbildningen och yrkeshögskolan som antalet ökade år Av de enskilda skolorna hade Vårdinstitutet, Hotell- och restaurangskolan samt Yrkesskolan den största ökningen. Ökningen för Lycéet beror till en del på att de som är inskrivna för kompletterande studier ingår i 2002 års siffror (fem personer), men inte är med i statistiken för tidigare år. De studerande med som hemort ökade med 70 personer och ökningen gäller såväl Mariehamn som landsbygden och skärgården. De som hade hemort utanför var ungefär lika många 2002 som 2001, men de finländska studerande ökade något och de från Sverige minskade. En dator per 2,5 studerande Tabell 6 innehåller uppgifter om skolornas datautrustning. Totalt hade skolorna över 750 datorer, varav fyra femtedelar användes främst vid undervisning och studier. Om man ställer antalet studerande i relation till det antal datorer som användes för undervisning och studier, blir antalet studerande per dator 2,5. Antalet datorer ökade från 2001, men eftersom också de studerande blev fler, bibehölls relationen. Den största datortätheten fanns i Tekniska läroverket, Handelsläroverket och Sjöfartsläroverket, där antalet studerande per dator understeg två. De flesta datorer var anslutna till Internet, i vissa skolor alla datorer. De flesta av skolorna hade fast nätförbindelse. Endast i skolorna på landsbygden användes bredband, ISDN-förbindelse eller modem.

9 TABELL 4. ÅLÄNDSKA STUDERANDE EFTER ÅLDER OCH NIVÅ HÖSTEN 2002 Ålder Summa Invånare totalt på i de olika åldersgrupperna : Kvinnor Män Tot Studerande med hemort på efter nivå och åldersgrupp: Kvinnor: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) Yrkesutbildning (inkl. högre) Yrkeshögskolan Övrigt Summa Män: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) Yrkesutbildning (inkl. högre) Yrkeshögskolan Övrigt Summa Totalt: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) Yrkesutbildning (inkl. högre) Yrkeshögskolan Övrigt Summa Procentuell andel av invånarna i respektive åldersgrupp som studerar på de olika nivåerna: Kvinnor: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 2,6 56,3 60,9 70,2 8,6 0,9-0,0 3,7 Yrkesutbildning (inkl. högre) 0,7 18,3 21,0 16,3 11,2 4,6 3,2 1,2 2,8 Yrkeshögskolan ,9 3,1 0,9 1,3 Övrigt - 7,7 1,4 1,4 2,0 0,9 0,3 0,2 0,5 Summa 3,3 82,4 83,3 87,9 21,7 10,4 6,6 2,4 8,3 Män: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 0,6 41,7 39,0 32,9 7,3 1, ,5 Yrkesutbildning (inkl. högre) 0,6 34,4 45,9 46,2 13,9 4,0 0,9 0,2 3,4 Yrkeshögskolan ,7 3,6 8,1 3,3 0,5 1,5 Övrigt - 6,1 2, , ,2 Summa 1,3 82,2 87,4 79,7 24,8 13,6 4,2 0,7 7,6 Totalt: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 1,6 48,5 49,2 51,4 8,0 1,1-0,0 3,1 Yrkesutbildning (inkl. högre) 0,6 26,9 34,3 31,3 12,5 4,3 2,0 0,7 3,1 Yrkeshögskolan ,4 1,7 6,2 3,2 0,7 1,4 Övrigt - 6,9 2,0 0,7 1,0 0,6 0,1 0,1 0,3 Summa 2,3 82,3 85,5 83,8 23,2 12,1 5,3 1,5 7,9

10 TABELL 5. JÄMFÖRELSER Kvinnor Män Totalt Nivå: Studieförberedande Studieförberedande med yrkesprofil Yrkesutbildning Högre yrkesutbildning Yrkeshögskolan Övrigt Skola: s lycéum s handelsläroverk s yrkesskola s sjömansskola s sjöfartsläroverk s tekniska läroverk s hotell-och rest.skola s vårdinstitut s naturbruksskola s husmodersskola s folkhögskola s hantverksskola Utbildningsområde: Allmänbildande Pedagogisk Humanistisk Handel- och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknisk Lant- och skogsbruk Hälso- och socialvård Servicebranscher Annat Hemort: Mariehamn Landskomm landsbygden skärgården totalt Finland Sverige Övriga länder Studerande totalt

11 TABELL 6. DATORER OCH NÄTANSLUTNINGAR PER SKOLA HÖSTEN 2002 Antal datorer: Lycéet Handels- Hotell- Vård- Tekniska Sjöfarts- Sjö- Yrkes- Natur- Husmo- Folk- Hant- Summa lärov. o rest. inst lärov. lärov. mans skolan bruks derssk. högsk. verkssk. I bruk (inkl. bärbara) Har anskaffats (som nya) 2000 eller senare Används främst vid undervisning och studier studerande per dator 4,7 1,5 2,6 4,2 1,3 1,9 2,5 2,2 2,8 16,0 2,9. 2,5 Skolan har ett lokalt nätverk Internetanslutning: Fast nätförbindelse ADSL-anslutn.(bredband) ISDN-förbindelse Modem Antal datorer med internetanslutning När det gäller nätverk och internetanslutning, betyder "1" att skolan har ifrågavarande nätverk eller anslutning.