Inomhuskomfort i Tennishallen, Växjö utvärdering av första året I drift

Relevanta dokument
Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund IG Passivhus Sverige

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning under 3 år. IG Passivhus Sverige

Uppföljning andra året ( ) i drift

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning första året i drift. IG Passivhus Sverige

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Passivhusförskola Skogslunden

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Resultat från energiberäkning

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens november 2014

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Telefon:

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning

Telefon:

Simone Kreutzer Passivhus Norden IG Passivhus Sverige

Administrativa uppgifter

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Ett hus, fem möjligheter

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult

Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus. Bengt Bergqvist Energianalys AB

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg Författare Anna Vesterberg

Brf Utsikten i Rydebäck

THERMOTECH MultiLevel. Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus

Skånska Energi. Jon Svärd GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 februari Fastighet: Eldkvarnen 1 Fastighetsägare: Stockholmstad Konsulter: ÅF

Tekniska anvisningar Energi

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Resultat från energiberäkning

Datum: Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Datum: Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

NYBYGGNAD AV HÖGÅSSKOLAN KNIVSTA

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

International Passive House Association

Uppföljning av klimat och energianvändning i Södra Climate Arena

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

Att ställa energikrav och följa upp

Energioptimering av kommersiell byggnad

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Upprättad av: Maria Sjögren

Bilaga C: Beskrivning av demonstrationshus. Teknikupphandling värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende Upprättad av: Maria Sjögren

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

PRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 4 FALLSTUDIE BYGGNAD 18, KROKSLÄTTS FABRIKER

Ventilations- och uppvärmningssystem II

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Skolventilation energibesparing med textilkanaler och smarta sensorer

Att leva som man lär Komfort och trivsel för låg miljöpåverkan IG Passivhus Sverige

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8244

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Aktivt ljus i ett passivt hus. Rörelse- och närvarovakter

Björnsonsgatan 62-66, Blackeberg - Varmvatten, värme, VVC-förluster och övriga förluster sommartid.

Lägenhetsventilation i olika driftfall. Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus

indata och resultat

TermoDeck. Sveriges ledande stombyggnadsföretag

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Brogården miljonhusen blir passiva

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Transkript:

Passivhus Norden 2013 Inomhuskomfort i Tennishallen, Växjö utvärdering av första året I drift Tommy Wesslund Enerwex Honnörsgatan 16 352 36 Växjö tommy@enerwex.se Presentation av tennishallen Bilder: Robin Fritzson Arkitektur Tennishallen är ett resultat av en arkitekturtävling 2011 med 200 deltagande arkitekter. Kent Pedersen från Danmark vann tävlingen. Referensarea är 3600 m² och byggnaden kännetecknas av - Kompakthet - Söderfasad inglasad med special glasfasad samt integrerat solavskärmning - 4 tennisbanor, fri spelhöjd 9,0 m orienterade mot norr - byggnaden är delvis belägen under mark med omklädning och teknik i källarplan samt konferensrum och café etc i plan 2. 562

Byggnaden är uppförd som en koncepthall, huvudsakligen byggd i trä samt ett internationellt certifierat passivhus. Målet för byggnaden Energikrav max 15 kwh/m 2 år, med ett mål på effektnivå på max 10 W/m 2. Detta verifierades i energiberäkningsprogrammet för passivhus PHPP. Luftläckage n 50 max 0,1 oms/h vid 50 Pa över- respektive undertryck, uppmätt via Blower Door test. Kontroll med värmekamera vid provtryckning genomfördes för att verifiera lufttäthet och frånvaron av köldbryggor. Figur 1 Plan och sektion av tennishallen, Källa: Kent Pedersen Installationer Ventilationssystem: 2 separata ventilationssystem, ett betjänande tennishallen och ett betjänande teknik, omklädning, konferensdelar och café m m Aggregaten är försedda med förvärmning/ - kylning via fyra energibrunnar Aggregatet för tennishallen har blandningsdel för återluftsdrift och är CO 2 - och temperaturreglerat Aggregatet för övriga delar behovsregleras via CO 2 - och temperatur och fuktreglering. Värmesystem: Byggnaden värms via fjärrvärme. 563

Distribution: - Via luft i tennishallen - Vattenburet (radiatorer) i servicedelen, café och omklädningen Förberedd för solfångare Figur 2 Systemuppbyggnad av ventilation, värme och kyla, Källa: Enerwex Funktion värme och kyla Värmning och kylning av tennishallen Ventilationssystemet för ventilering, kylning samt uppvärmning av tennishallen är dimensionerat för ett flöde på maximalt 1600 l/s på en golvyta av 70 x 37 meter, 2590 m 2 vilket blir 0,61 l/sm 2. maximalt beräknad inblåsningstemperatur är 37 C. Uteluftsmängden regleras enligt gällande personbelastning via CO 2 -mätning och den cirkulerande luftmängden regleras via temperaturbehovet i såväl kylfall som i värmefall. Under vintern har inblåsningstemperaturen normalt legat på mellan 17 20 C oavsett utomhustemperatur. Rumstemperaturen i hallen hålls på ca 18 C och vid full belastning via personer och banbelysning inträder ett visst kylbehov för att hålla börvärdet 18 C i hallen. 564

Omklädning, konferenslokaler samt café m m värms via vattenburna radiatorer, med en styrventil per rum som regleras via rumsreglerenheter och DUC. Kylning sker via forcering av ventilationen och det centrala förvärmnings-/kylbatteriet i aggregatet. Uppförande i en idrottshall utförd i passivhusteknik jämfört med en normal idrottshall Figur 3 Temperaturfördelning inom normalt byggd idrottshall, Källa: PHI I en normalt byggd idrottshall blir temperaturgradienten i vertikalled betydligt större än i en idrottshall byggd med passivhusteknik. Värmeförlusterna i väggar och tak måste ersättas via ett energiflöde med betydligt högre temperatur än luften i hallen, vilket leder till att rumsluften skiktas i olika temperaturzoner. Figur 4 Temperaturfördelning inom en idrottshall byggd med passivhusteknik, Källa: PHI 565

I en idrottshall byggd med passivhusteknik är värmeförlusterna i väggar och tak nästan försumbara och den lilla energimängd som behöver tillföras har nästan samma temperatur som rumsluften i hallen. Härmed bildas ingen skiktning i luften och alla ytor erhålla i princip samma temperatur. Figur 5 Teknik för mätning av temperaturgradient i passivhusidrottshall, Källa: PHI Figur 6 IR-bild av mätning av temperaturgradient i passivhusidrottshall, Källa: PHI 566

Beräknad och uppmätt energiförbrukning samt komfort i tennishallen Resultat PHPP-beräkning (energiberäkning) Figur 7 Resultatsida PHPP-beräkning Komfortkrav Strålningstemperaturasymmetrin spelar en viktig roll. Krav i passivhusen är att vi trivs. Vi människor upplever det som obehagligt när objekt med olika temperaturer utstrålar samtidigt mot vår kropp. Vi trivs först när temperaturdifferensen är under ca 4 K och det är kravet även i passivhustennishallen. Även temperaturskiktningen hänger tätt ihop med komforten. Kalla temperaturer på glasytorna ger upphov till luftrörelser i rummet. Fönster i golvhöjd framkallar ev. till och med en dragkänsla. Vi människor har två extra känsliga temperatursensorer, på huvudet och på anklarna. Om dessa två sensorer signalerar en temperaturskillnad på mer än 2 K upplevs detta som störande, därför ligger kravet för passivhus i detta segment. I tennishallen har vid såväl +5, 0, -5 och 10 C utomhustemperatur en temperaturskillnad på 0,5-1 C uppmätts mellan golv, väggar och tak, detta med 9 meters höjdskillnad mellan golv och tak. 567

Uppföljning värme, tappvarmvatten och el Figur 8 Utdrag ur VEABs mätdata för tennishallen (de första 8 månader). Sammanställt av Enerwex. Fjärrvärme i kwh timvis 100 0 El El Figur 9 Utdrag ur VEABs mätdata för tennishallen (de första 8 månader) Sammanställt av Enerwex. El i kwh timvis Figur 10 Utdrag ur VEABs mätdata för tennishallen (27-28 februari) Sammanställt av Enerwex. Röd = El i kwh timvis, Blått = Fjärrvärme i kwh timvis Av diagrammet kan utläsas att respektive dag klockan 05-06 startas ventilationsaggregaten upp och första spelpasset tar sin start, banbelysning tänds etc. Mellan klockan 06 och under dagen belastas tennishallen inte så mycket, topparna visar när tennisbanorna är i drift och banbelysningen är i drift. Kvällstid är hallen mer kontinuerligt i drift, samtliga banor är belysta och duschningen är mer frekvent. Nattetid går byggnaden ner på grunddrift, fjärrvärmen täcker endast VVC-förlusterna och först fram emot morgonen, ca kl 04 börjar värmen behövas en aning. 568

RESULTAT ÅR 1 Värmebehov kwh/m 2 år (A ref ) Referensarea Certifieringskrav Internationellt Passivhus PHPP * Mätresultat år 1 15 kwh/m 2 år 10,6 kwh/m 2 år 12,5 kwh/m 2 år Lufttäthet n 50 0,6 oms/h 0,1 oms/h 0,13 oms/h Primärenergi kwh/m 2 år (A ref ) Referensarea 120 kwh/m 2 år 115 kwh/m 2 år 119,9 kwh/m 2 år Köpt energi enl. BBR A Temp Fjärrvärme Fastighetsel 30,6 kwh/m 2 år (A temp ) 17,1 kwh/m 2 år 13,5 kwh/m 2 år 25,4 kwh/m 2 år (A temp ) 15,8 kwh/m 2 år 9,6 kwh/m 2 år Tabell 1 Sammanställning av krav, beräknings- och mätresultat * Under första året gick ventilationen dygnet runt för att förra bort emissioner, dessutom var även värmen på för uttorkningen av byggnaden, därför ligger mätresultaten något högre än beräkningsresultaten i PHPP, ändå klaras passivhuskriterier och det kan antas att resultatet av andra årets mätning ligger ännu lägre. Hallen togs i drift i augusti 2012, Fastighetsel: 34 727/3600 = 9,6 kwh/m 2 år Fjärrvärmeförbrukningen under första året (juni 2012-maj 2013) ligger på 56 828 kwh, varmvattenförbrukningen är väldigt låg med 3800 kwh under första året, cirka 8000 kwh ligger enbart på VVC förluster. Byggnadens värmebehov motsvarar 45 028 kwh under första året vilket motsvarar 12,5 kwh/m2år. Primärenergin för byggnadens hela energianvändning relaterat till referensarean beräknas på följande sätt: Primärenergifaktor Fjärrvärme (enligt VEAB): 0,7 Primärenergi El (Sveriges Elmix): 2,0 Fjärrvärme: 15,8 kwh/m 2 år x 0,7 = 11,1 kwh/m 2 år El: 54,4 kwh/m 2 år x 2,0 = 108,8 kwh/m 2 år Totalt: 119,9 kwh/m 2 år Lufttäthet n 50 som gjordes som en A-mätning inför inflyttningen motsvarar i detta fall q 50 som ligger på 0,13 l/sm 2. 569

Uppföljning komfort - Sommardrift Bild: Robin Fritzson Figur 11 Tennishallens söderfasad överhäng som solskydd sommartid. Temperaturkomforten sommartid är också den väldigt hög, i princip oavsett solbelastning och utomhustemperatur håller sig inomhustemperaturen på ca 22 24 C beroende på effektivt utformad solavskärmning samt kylning av tilluften via markkollektorerna. Nyttjarens upplevelse: Jag är väldigt nöjd med passivhustennishallen, det är hög komfort tack vare den jämna temperaturen och mycket frisk luft. det är ren glädje att spela tennis här citat: Stefan Edberg 570