Moralfilosofi Föreläsning 12
Kants etik
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik, politisk filosofi, m.m. 3
För att förstå Kants etiska teori så måste man göra en distinktion mellan hypotetiska och kategoriska imperativ två olika sorters bör Ett hypotetiskt imperativ har följande form: Om du vill uppnå ett visst mål så bör du göra X Ett sådant bör är hypotetiskt i den meningen att det är beroende av att man har en viss önskan el. målsättning 4
Exempel: - Om du vill klara tentan så bör du läsa kurslitteraturen - Om du vill bli bra på att spela piano så bör du öva Dessa bör har en bindande kraft som är beroende på din önskan eller målsättning Du kan undgå dessa bör genom att ge upp målsättningen ifråga 5
Det kategoriska imperativet Ett kategoriskt imperativ har istället följande form: Du bör göra X (punkt slut) Ett sådant bör är oberoende av önskningar eller målsättningar Du kan inte undgå ett sådant bör genom att ge upp någon önskan eller målsättning 6
Kants tanke är att moraliska skyldigheter är av det kategoriska slaget Den bindande kraften hos moraliska bör är inte beroende på att man har vissa önskningar eller målsättningar Man kan inte undgå moraliska bör genom att ge upp någon önskan eller målsättning. Du är förpliktigad att handla på vissa vis oavsett vad du har för önskningar 7
Hypotetiska imperativ är inte så svåra att förstå men hur kan ett kategoriskt imperativ vara möjligt? Hur kan man vara förpliktigad att handla på ett visst sätt oberoende av vad man har för mål? Kants svar är att precis som hypotetiska bör är möjliga för att vi har önskningar så är kategoriska bör möjliga eftersom vi har förnuft 8
Alla bör av det kategoriska slaget (moraliska bör) härstammar från en enda princip som vi kan inse enbart genom förnuftet och som varje rationell person måste acceptera: Det kategoriska imperativet Det finns alltså bara ett kategoriskt imperativ, men det har flera olika formuleringar Andra moraliska plikter kan sedan härledas från detta enda kategoriska imperativ 9
En formulering av det kategoriska imperativet lyder: Handla endast efter den maxim som du kan vilja upphöja till allmän lag Maxim = handlingsbeskrivning (R: regel ) Du skall alltså endast handla efter de regler som du kan vilja att alla skulle följa i alla lägen 10
När du skall avgöra om en viss handling är moraliskt acceptabel så skall du alltså fråga: Är denna handlingens maxim sådan att jag kan vilja att den blev allmän lag? Dvs. kan jag vilja att alla följde denna regel under alla omständigheter? Om ja, så är handlingen moraliskt ok Om nej, så är den moraliskt förbjuden 11
Konkret exempel: Anta att du behöver låna pengar. Du vet att ingen kommer att ge dig ett lån om du inte lovar att betala tillbaka. Men du vet också att du inte kommer att kunna betala tillbaka. Skulle det vara ok att avge ett falskt löfte? Maximen för denna handling är: Närhelst man behöver ett lån så skall man lova att betala tillbaka även om man vet att man inte kan 12
Nu skall du fråga: Kan jag vilja att denna maxim skulle bli allmän lag? Dvs. kan jag vilja att alla som behöver ett lån och som vet att de inte kommer att kunna betala tillbaka skall avge ett falskt löfte? Nej. Man kan inte rationellt vilja detta eftersom det skulle motverka sitt eget syfte. Om denna maxim blev allmän lag så skulle ingen tro på sådana löften och ingen skulle låna ut några pengar 13
Att avge ett sådant falskt löfte skulle vara att handla enligt en maxim som man inte rationellt kan vilja att den skulle bli allmän lag Att (närhelst man behöver låna pengar och vet att man inte kan betala tillbaka) avge ett falskt löfte är alltså inte moraliskt acceptabelt. Det är moraliskt förbjudet, du bör inte göra det Kant ansåg att detta gäller utan undantag 14
På samma sätt skall vi resonera om att ljuga. Att ljuga skulle vara att handla efter maximen: det är ok att ljuga Kan man vilja att denna maxim skulle bli allmän lag? Kan jag vilja att alla skall ljuga? Nej. Detta skulle motverka sitt eget syfte. Om denna maxim blev allmän lag så skulle ingen tro på någon annan längre. Och det skulle bli meningslöst (och på sätt och vis omöjligt) att ljuga för att ingen skulle bry sig om vad man sa 15
Kant ansåg att vara en moralisk person innebär att man låter sina handlingar styras av allmänna lagar moralregler som gäller utan undantag under alla omständigheter Regeln mot att ljuga ansåg han alltså vara absolut. Man får inte ljuga under några som helst omständigheter Man kan dock ifrågasätta detta på Kants egna premisser 16
Maximen det är ok att ljuga skulle man inte kunna vilja att det blev en allmän lag, men maximen det är ok att ljuga när jag därigenom skulle kunna rädda någons liv kan man mycket väl vilja upphöja till allmän lag! Detta skulle inte motverka sitt eget syfte Det kategoriska imperativet verkar alltså inte (i motsats till vad Kant själv trodde) förbjuda att man ljuger om man därigenom skulle kunna rädda någons liv 17
Detta leder dock till ett allmänt problem för Kant: Hur vet man vilken den relevanta maximen för ens handling är? Ex: Det är ok att ljuga Det är ok att ljuga om det skulle få goda konsekvenser Det är ok att ljuga om det är måndag eftermiddag Det är ok att ljuga om man har röda strumpor Etc. 18
Om du alltid skulle kunna hitta på en maxim som din handling faller under (dvs. om du kan hitta en beskrivning av din handling) som skulle kunna upphöjas till allmän lag så blir det kategoriska imperativet tandlöst För att rädda Kants teori så måste man hitta på några bra anvisningar för hur man kan formulera maximer för handlingar på ett korrekt sätt 19
En annan formulering av det kategoriska imperativet (som Kant menade betyder samma sak som den förra) lyder: Du skall aldrig behandla någon person bara som ett medel utan alltid också som ett mål i sig Tolkning: Du får aldrig använda en person bara som medel för ett mål utan du måste också alltid se henne som en person med sina egna mål 20
Ett exempel på att behandla andra enbart som medel skulle vara att man manipulerar dem för att uppnå sina egna syften Detta får man alltså inte göra enligt Kants etik oavsett hur goda dessa syften än må vara (oavsett om det skulle leda till bättre konsekvenser) Kom ihåg exemplet med det falska löftet. Att lova att betala tillbaka även om man vet att man inte kan skulle vara att manipulera andra för dina syften 21
Det kategoriska imperativet förbjuder dock inte att man använder andra människor som medel (som t.ex. en arbetsgivare använder en anställd) så länge man inte använder dem enbart som medel Man får alltså använda andra som medel så länge man också samtidigt respekterar dem som personer med sina egna mål Man måste behandla dem med en sorts respekt; människovärde 22
Kant ansåg att man inte heller får använda sig själv enbart som ett medel utan man måste alltid också se sig själv som ett mål i sig Av det skälet ansåg han att självmord är moraliskt förbjudet och att man har en plikt att odla sina talanger Det är dock inte så lätt att förstå vad det innebär i praktiken att behandla personer (inklusive sig själv) som mål i sig 23
Dygdetik
De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserar på vad man bör (och inte bör) göra, på vad som gör handlingar rätt (eller fel) Dygdetiken fokuserar istället på frågan om hur man bör vara som person, på personers karaktär En dygd är ett personligt karaktärsdrag som är bra eller berömvärt. Motsatsen till en dygd är en last ett dåligt karaktärsdrag 25
Det finns dygder (och laster) som är knutna till vissa roller Ex: En bra bilmekaniker är skicklig, noggrann och ärlig En god lärare är kunnig, välartikulerad och tålmodig En god student är, En bra mamma är, En bra chef är, osv. De dygder (och laster) som förknippas med bilreparationer är inte de samma som förknippas med undervisning, mödraskap, etc. 26
Men de dygder som främst är moraliskt relevanta är mycket mer allmänna; det är inte de dygder som kännetecknar bra bilmekaniker eller lärare, etc. utan de som kännetecknar bra personer som sådana En bra person är [lista på moraliska dygder] En dålig person är [lista på moraliska laster] En moralisk dygd är alltså ett karaktärsdrag som varje moraliskt god person skulle ha 27
Men vilka är de moraliska dygderna (och lasterna)? En tillfredställande dygdetisk teori måste ge en förteckning över dygderna Ett sätt att närma sig denna fråga är att tänka på vilka karaktärsdrag man uppskattar hos personer man tycker om (och vilka karaktärsdrag man ogillar hos personer man inte tycker om) 28
Några kandidater: Dygder: Ärlighet, generositet, mod, arbetsamhet, pålitlighet, lojalitet, vänlighet, vishet, självförtroende, medkänsla, hövlighet, rättvisa, tålamod, Laster: Oärlighet, snålhet, feghet, lathet, opålitlighet, illojalitet, ovänlighet, dumhet, bristande självförtroende, okänslighet, ohövlighet, orättvisa, otålighet, 29
Antika tänkare som Sokrates, Platon och Aristoteles var dygdetiker Det dygdetiska tänkandet föll dock i glömska och det är först på senare tid som vissa nutida filosofer har försökt väcka liv i dygdetiken igen Detta började med en inflytelserik artikel från 1958 av Elisabeth Anscombe som innehåller en skarp kritik av den Moderna moralfilosofin 30
Anscombe (som visserligen var djupt religiös) menade att den moderna (sekulära) moralfilosofin är felaktig eftersom den bygger på föreställningen om en lag ( morallagen ) utan en lagstiftare (Gud) Begrepp som skyldighet, plikt, det rätta, etc. är rester från en föråldrad religiös etik Vi bör därför ge upp dessa begrepp
Alternativet enligt Anscombe är att återvända till Aristoteles synsätt och låta dygderna återigen inta den centrala platsen i etiken Vi skall alltså sluta att prata om rätt och fel, tillåtet och förbjudet, plikt, etc. och istället använda begrepp som ärlig, feg, tålmodig, generös, etc. Ex: Ta det här med att ljuga. Vi skall inte säga att det är fel, eller moraliskt förbjudet, utan att det helt enkelt är oärligt. En ärlig person ljuger inte och ärlighet är en dygd 32
Den gyllene medelvägen Enligt Aristoteles är dygderna medelvägar mellan två laster som kännetecknas av överskott och brist Ex: Dygden generositet är medelvägen mellan lasten snålhet och lasten slöseri Dygden mod är medelvägen mellan lasten feghet och lasten dumdristighet (övermod) 33
En fördel med dygdetiken: De moralteorier (mest tydligt utilitarismen) som kräver att man skall vara opartisk i alla lägen, och bry sig lika mycket om alla, hotar våra personliga relationer Dygdetiken undviker detta problem. En dygdig person är inte alltid opartisk. Tvärtom, en dygdig person är lojal mot sin familj och sina vänner, etc. 34
En annan fördel med dygdetiken: Teorier som fokuserar på skyldigheter, plikter, etc., ger oss fel bild av de motiv som en moralisk person handlar på basis av Även om någon handlar rätt så är det något fel med detta om motivet var ren pliktkänsla Dygdetiken ger en bättre bild av våra motiv, en dygdig person handlar inte utifrån plikt utan för att hon är en god person 35
Varför är dygderna bra? Tänk på en klassiskt dygd, ärlighet. Varför skall man vara ärlig? Det räcker inte med att säga att ärlighet är en dygd. Vi vill veta varför ärlighet är en dygd (och varför oärlighet är en last) Ett svar: Dygderna är bra eftersom den som är dygdig kommer att få ett bättre liv 36
Aristoteles hade denna syn och han hade också en teori om det goda livet Att vara dygdig är enligt Aristoteles inte bara ett medel till ett gott liv utan ett gott liv består i att vara dygdig Det goda livet är det liv som består i aktiviteter som är i enlighet med dygden 37
Aristoteles tänkte sig vidare att det mänskligt goda livet är ett liv som är i enlighet med vår natur, med människans naturliga syfte Detta hänger samman med den teleologiska världsbilden, att allting i universum har ett syfte och strävar mot ett visst mål, sin naturliga plats Precis som syftet med en sax är att den skall klippa bra, och syftet med en bilmekaniker är att laga bilar effektivt, så har människan också ett syfte, en funktion 38
Dygden är alltså aktivitet i enlighet med vårt naturliga syfte Eftersom människan är en förnuftig och social varelse så är det bra för oss att ha de dygder som utmärker ett rationellt och socialt liv Det är dock väldigt få som skulle acceptera denna världsbild idag 39
Andra svar på varför dygden är bra: 1. Genom att vara dygdig så gynnar man sina egna intressen (och det bör man göra) 2. Genom att vara dygdig så främjar man den allmänna lyckan i universum (och det bör man göra) 3. Vissa dygder är nödvändiga för att vi skall kunna leva tillsammans i fred och samarbeta med varandra 40
Ofullständighetsproblemet : Dessa svar går bortom dygdetiken och hänvisar till någon annan etisk teori (etisk egoism, utilitarism, eller kontraktsteorin) Enligt Rachels visar detta att dygdetiken inte kan vara en fullständig etisk teori som står på sina egna ben Den kan bara vara en komponent i en mer omfattande teori 41
En annan del av ofullständighetsproblemet: Var snäll, var ärlig, var tålmodig, var generös, etc. ger inte tillräcklig vägledning för att besluta hur man skall handla i enskilda situationer Speciellt problematisk blir det i dilemma situationer: vad en ärlig person och vad en snäll person skulle göra kanske hamnar i konflikt, vad skall man då göra? 42