STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016
Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun... 4 Manligt dominerade yrkesgrupper kan fördubbla sin lön men inte kvinnliga... 6 Chefslöner i statlig och kommunal sektor i Sundsvall... 8 Appendix 1.... 9 2 (10)
Sammanfattning Nästa år väntar på nytt en stor avtalsrörelse, då avtal ska omförhandlas för omkring 2,4 miljoner anställda. Akademikerförbundet SSR förhandlar om en rad avtal i alla sektorer på arbetsmarknaden. Det största avtalet gäller akademiker i kommuner och landsting med Sveriges kommuner och landsting, SKL, som motpart och går ut den 31 mars 2017. Lönen är självklart en viktig fråga för den enskilde individen men hur lönestrukturerna ser ut har också avgörande betydelse för hela samhället, bland annat för kompetensförsörjningen. Kommuner och landsting står inför mycket stora rekryteringsbehov. Fram till år 2023 beräknar SKL att det kommer att behövas över en halv miljon nya medarbetare till välfärden. Om kommuner och landsting ska klara av konkurrensen om dagens och morgondagens akademiker måste lönestrukturerna ändras radikalt. I den här rapporten lyfter vi situationen i Sundsvall. Där är lönegapet mellan kommunanställda och privatanställda akademiker i genomsnitt 8 500 kronor i månaden. På ett år blir det 100 000 kronor och under ett arbetsliv hela tre miljoner kronor. Lönegapet mellan en kvinna med akademisk utbildning som är anställd av kommunen och en privatanställd man med motsvararande utbildning är ännu större, 11 400 kronor i månaden. Skillnaden i livslön blir hela fyra miljoner kronor. Vi anser att de stora skillnaderna delvis beror på värdediskriminering. Många av våra medlemmar arbetar inom kvinnodominerade områden och är felavlönade på grund av att det arbete de utför värderas lägre än arbete i manligt dominerade sektorer. Ansvar, kompetens och prestation ska styra lönen, inte könet. Akademikerförbundet SSR driver på för förändringar: Varje arbetsgivare ska ha en genomtänkt lönestrategi. Utbildning, kunskap och kompetens ska tydligt synas i lönestrukturen. Det ska vara möjligt att göra lönekarriär även i kvinnodominerade akademikeryrken. Det ska gå att fördubbla lönen inom yrket. Vi ska ha jämställda löner och de strukturella löneskillnader som nu missgynnar kvinnor ska bort. 3 (10)
Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun Akademiker som väljer att jobba för Sundsvalls kommun får dålig ekonomisk utdelning för sitt arbete. Akademikerförbundet SSR har beställt statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, som visar löneläget 2015 i Sundsvalls kommun inom kommunal, statlig respektive privat sektor för kvinnor och män med minst tre års högskoleutbildning 1. Statistiken visar tydligt att kommunanställda akademiker i Sundsvall ligger betydligt lägre i lön än de med samma utbildningsbakgrund inom privat sektor. Tydligast blir skillnaden om man jämför akademiskt utbildade kvinnor anställda av kommunen med privatanställda män med motsvarande utbildning. Lönegapet mellan de två grupperna uppgår till 11 400 kronor i månaden. Snittlönen totalt för de kommunanställda akademikerna var 30 600 kronor i månaden, medan de privatanställda akademikerna i genomsnitt hade 8 500 kronor mer i månaden. På ett år blir det en löneskillnad på 100 000 kronor. Graf 1. Snittlönen för högskoleutbildade personer som jobbar i Sundsvalls kommun 40 000 37 800 39 100 Månadslön, kr 35 000 30 000 30 600 25 000 Kommunal sektor Statlig sektor Privat sektor Källa: SCB, 2015 Sett över ett helt arbetsliv blir skillnaderna mycket stora. Under 35 år och med en löneskillnad på 8 500 kronor i månaden blir den sammanlagda inkomsten tre miljoner kronor högre för den som arbetar i privat sektor jämfört med kommunal sektor. Gapet blir ännu större om man jämför livslönen mellan högskoleutbildade män i privat sektor respektive kvinnor i kommunal sektor, då handlar det om över fyra miljoner kronor. Priset för att välja att arbeta i den gemensamma sektorn är alltså mycket högt och det är framför allt kvinnor som betalar det. De ojämställda lönerna finns över hela arbetsmarknaden, i samtliga sektorer. Mönstret är detsamma överallt, kvinnor har generellt sett lägre löner än männen. Och ju högre löneläge, desto större löneskillnader mellan könen. Störst är de i den privata sektorn där högskoleutbildade män i genomsnitt har 6 800 kronor mer i månaden än kvinnor med motsvarande utbildning. 1 Siffrorna visar medellöner i SCB:s yrkesklassificering SSYK2. 4 (10)
Graf 2. Genomsnittlig månadslön för akademiker i Sundsvall, uppdelat på kön och sektor 45 000 40 000 40 300 41 700 Månadslön 35 000 30 000 30 300 31 700 35 400 34 900 25 000 Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kommun Kommun Stat Stat Privat Privat Källa: SCB, 2015 Sammanfattningsvis visar lönestatistiken för Sundsvall två tydliga mönster, som också finns på nationell nivå. Det ena är att akademikeryrken i kommunal sektor har klart lägre löneläge än akademiker i privat sektor. Det andra mönstret är att snittlönen för kvinnor är lägre än snittlönen för män i alla sektorer. Konkurrensen om högskoleutbildad personal är i dag ofta hård mellan kommunerna. Därmed är risken uppenbar att akademiker väljer bort att jobba i Sundsvall och andra kommuner i Västernorrlands län, för att söka sig till arbetsgivare som betalar bättre för kvalificerad arbetskraft. 5 (10)
Manligt dominerade yrkesgrupper kan fördubbla sin lön men inte kvinnliga Lönespridningen är liten i kommunerna. Män som läst på högskolan och jobbar i privat sektor kan fördubbla sin lön inom yrket, medan det är en omöjlighet för många kvinnor. Det illustreras tydligt i graf 3 som visar två utvalda utbildningsgrupper, socionomer och civilingenjörer, och genomsnittlön fördelat på examensår. Siffrorna kommer från Sacoförbundens löneenkäter och gäller hea riket. Upp till fem år efter examen är löneskillnaderna mellan yrkesgrupperna inte så stora, men sedan drar ingenjörerna snabbt iväg. För en socionom anställd av kommunen ökar lönen under ett yrkesliv med i genomsnitt cirka 10 000 kronor i månaden, medan lönen för en civilingenjör i privat sektor ökar med runt 30 000 kronor, vilket innebär att lönen fördubblas över yrkeslivet. Civilingenjörer i kommunal sektor har lägre snittlön än i privat sektor, men ligger fortfarande högre än socionomerna. Tittar man på medianlönen för socionomer ligger den i slutet av yrkeslivet runt 35 000 kronor i månaden. Graf 3. Medellön för socionomer och civilingenjörer, fördelat på examensår 70000 65000 60995 63255 63085 63141 Månadslön, kr 60000 55000 50000 45000 40000 35000 30000 27914 32837 34402 30860 37859 42608 32659 41173 49185 34212 45785 55658 35356 48437 35895 48012 38056 49123 38546 50509 25000 2011-2015 2006-2010 2001-2005 1996-2000 1991-1995 1986-1990 1981-1985 1976-1980 Examensår Medellön socionom kommunal sektor Medellön civ.ingenjörkommunal sektor Medellön civ.ingenjör privat sektor Källa: Saco Lönesök, 2015 6 (10)
Lönespridning kan också mätas som lönen för de som tjänar mest (90:e percentilen, d.v.s. den tiondel som tjänar mest) som andel av lönen för de som tjänar minst (10:e percentilen, d.v.s. den tiondel som tjänar minst). Är siffran 1 innebär det att alla har samma lön och är den 2 betyder det att de med högst lön tjänar dubbelt så mycket som de med lägst lön. I graf 4, som också gäller hela riket, kan vi se att kvinnodominerade yrken som kuratorer, arbetsförmedlare och socialsekreterare har låg lönespridning och därmed finns längst ner till höger i grafen. I dessa yrken lönar sig lång erfarenhet betydligt sämre än i manligt dominerade branscher. Det gör yrkena mindre attraktiva och rekryteringen svårare, vilket vi nu ser tydliga exempel på ibland annat i socialtjänsten. Graf 4. 2,8 2,6 2,4 LÖNESPRIDNING Matematiker mfl. Jurister 2,2 Lednings- och organisationsutvecklare Marknadsförare m.fl Banktjänstemän 2,0 1,8 1,6 Drifttekniker, IT Ingenjörer och tekniker Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. Civilingenjörsyrken Statistiker Lantmätare Revisorer m.fl. Informatörer, kommunikatörer Planerare och utredare m.fl. Personal- och HRspecialister 1,4 1,2 Brandingenjörer och byggnadsinspektörer m.fl. Präster Gymnasielärare Socialsekreterare Kuratorer Arbetsförmedlare Diakoner 1,0 ANDEL KVINNOR, % 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, 2014 7 (10)
Chefslöner i statlig och kommunal sektor i Sundsvall Förra året var 320 chefer var anställda av Sundsvalls kommun. De flesta, 250 chefer, var kvinnor (80 procent). Det fanns också ca 190 statligt anställda chefer i Sundsvall, varav drygt hälften var kvinnor. De statliga myndigheter som har personal i Sundsvall är bland annat polismyndigheten, Bolagsverket, åklagarkammaren, Skatteverket och Kriminalvården. Som framgår av graf 5 var kvinnliga chefer inom Sundsvalls kommun den kategori som hade den lägsta snittlönen av alla chefer. Kvinnorna tjänade i genomsnitt 7 000 kronor mindre i månaden än manliga chefer inom kommunen. Statligt antällda chefer har högre snittlön, men även där ligger kvinnorna lägre. Graf 5. Månadslön för chefer i stat och kommun i Sundsvall 55 000 53 000 51 000 49 400 51 300 52 800 Månadslön, kr 49 000 47 000 45 000 43 000 41 000 42 300 39 000 37 000 35 000 Kvinliga chefer, kommunen Manliga chefer, kommunen Kvinnliga chefer, statlig mynd. Manliga chefer, statlig mynd. Källa: SCB, 2015 Många av chefsjobben inom kommunal sektor är krävande och innebär ett stort ansvar. Det är rimligt att ställa sig frågan varför chefsuppdragen inom kommunen som kvinnor har värderas lägst. De relativt låga lönenivåerna innebär att det lönar sig dåligt för många kvinnor inom den kommunala verksamheten att ta på sig ett chefsuppdrag. Låga chefslöner sätter också ett tak som bromsar löneutvecklingen för medarbetare med hög kompetens. Det blir svårare att göra lönekarriär, eftersom medarbetarna knappast kan ha högre lön än chefen. På nationell nivå är det tydligt att chefer inom mansdominerade verksamhetsområden i kommunerna som ekonomi, it och räddningstjänst har högre lönenivåer än chefer inom socialt arbete och äldreomsorg. Det är troligt att detta förklarar åtminstone en del av löneskillnaderna också i Sundsvall mellan kvinnliga och manliga chefer som är anställda av kommunen. De strukturella löneskillnaderna och det vi menar är värdediskriminering går igenom på område efter område. Lönegapet måste slutas, inte minst för att kommunerna ska uppfattas som attraktiva arbetsgivare. 8 (10)
Appendix 1. 40 000 Graf 6. Genomsnittlig månadslön för akademiker i kommunal respektive privat sektor i kommuner i Västernorrland 37 000 38 300 39 100 37 600 35 000 30 000 29 200 29 900 30 600 30 000 25 000 Kommunal sektor Timrå Kommunal sektor Härnösand Kommunal sektor Sundsvavll Kommunal sektor Örnsköldsvik Privat sektor Timrå Månadslön, kr Privat sektor Härnösand Privat sektor Sundsvavll Privat sektor Örnsköldsvik Källa: SCB, 2015 Graf 7. Genomsnittslön för akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) i kommunal sektor 35 000 33200 Månadslön, kr 30 000 30 300 31400 31 700 30 600 31800 25 000 Kvinnor Män Totalt Sundsvall Hela Sverige Källa: SCB, 2015 9 (10)
Box 12800, 112 96 Stockholm 08-617 44 00 akademssr.se