Tjänsteutlåtande Utredare 2016-01-19 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr: bjorn.axen@upplandsvasby.se UBN/2015:226 33962 Utbildningsnämnden Volymökningens effekter på modell för nyanlända barn och elevers utbildning Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner redovisningen och lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden beslöt i december 2015 om en ny övergripande modell för nyanlända barn och elevers utbildning utifrån ett förslag från delprojektet detta inom det kommunövergripande projektet Ett lärande Väsby (UBN/2015:182). I den fjärde beslutspunkten uppdrar utbildningsnämnden åt utbildningskontoret att se över effekterna av de ökade volymerna på den föreslagna modellen. Huvuddragen i det fortsatta arbetet: Ersättningen för nyanlända elever förenklas med en programpeng 120 000 per elev och år En princip för att fördela nyanlända elever mellan olika skolor samt en prioriteringsprincip för att utslussa av nyanlända elever till skolor Under höstterminen 2015 och till början av vårterminen 2016 saknas skolplatser för nyanlända elever i såväl grundskola som gymnasium. Den ökade volymen av nyanlända elever innebär att förslaget från ett lärande Väsby måste ses över. Istället för mottagningsskolor föreslås en satsning på alla skolor att arbeta språkstrategiskt. Förslaget om mottagningsenhet och starkare styrning av studiehandledning på modersmålet kvarstår. Se UBN/2013:93 beslutspunkter 1, 3 och 5. De högre volymerna kräver nya organisatoriska lösningar samt en snabb skalökning av verksamheten. Det gäller både grundskola och gymnasium. Med 1
hjälp av digital teknik kan de akuta problemet med att ge nyanlända elever undervisning lösas under vårterminen men långsiktigt krävs att fler undervisningsplatser skapas. Den grundläggande svårigheten som uppstår är att den ökade volymen innebär att fokus för utbildningen för nyanlända går från att förbättra kvaliteten till att hantera en större kvantitet. Utbildningskontoret föreslår att sluss-verksamhet startas där nyanlända elever tas emot och får undervisning i svenska svenskintroduktion fram tills att de kan slussas vidare till ordinarie undervisning när det finns skolplatser. Slussen föreslås finansieras genom att med varje elev i slussen följer skolpeng på 120 000 kr per år vilket motsvarar det schablonbelopp som utbildningskontoret använder för att beräkna kostnaden för nyanlända elever. Eleven tas först emot i slussen för att sedan slussar ut i skolor allt eftersom platser tillkommer. Fördelningen bör ske dels utifrån en princip om att fördela nyanlända elever så jämnt som möjligt mellan olika skolor i kommunen men även utifrån skolorna förmåga att ta emot elever. Principen för att prioritera vilka elever som slussas ut till ordinarie skolor bör utgå ifrån kunskaper i svenska, skolbakgrund samt kunskap i engelska. Ett system för detta bör tas fram av mottagningsenheten i samverkan med skolorna. En utredning om skolornas möjligheter och utmaningar i fråga om att ta emot nyanlända elever är nödvändig. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innehåller inga fasta kostnadsökningar men det ökade antalet elever innebär som helhet en påverkan på budgeten. Barnrättsperspektivet Här beskriver du hur barnchecklistan använts och hur barnens synpunkter tagits tillvara. Följande frågor ska besvaras: Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Ja, genom dialogprojektet inom Ett lärande Väsby. Har barns åsikter beaktats?? Barn åsikter har tagits tillvara genom att underlaget grundas på forskning om nyanlända elevers perspektiv på utbildning i Sverige. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Ja genom att beslutet möjliggör att nyanlända elever får undervisning i svenska vilket de annars inte fått. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Ja genom att beslutet möjliggör att nyanlända elever får undervisning i svenska vilket de annars inte fått. 2
Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Ja, i Skolverkets allmänna råd kring undervisning för nyanlända elever framgår det att eleverna ska erbjudas undervisning men att så kan ske genom undervisning i förberedelseklass och så fort som möjligt erbjudas ordinarie undervisning. Referenser 1. Beslut, utbildningsnämnden 2013-10-25, UBN/2013:93 Utvärdering av ersättningsmodellen för introduktion av nyanlända elever, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet 2. Regeringens proposition 2014/15:45, Utbildning för nyanlända elevermottagande och skolgång 3. Beslut, utbildningsnämnden 2015-12-16, UBN/2015:182 Ett lärande Väsbys förslag på ny modell för nyanlända barn och elevers utbildning Ärendet i sin helhet Utbildningsnämnden beslöt i december 2015 om en ny övergripande modell för nyanlända barn och elevers utbildning utifrån ett förslag från delprojektet detta inom det kommunövergripande projektet Ett lärande Väsby (UBN/2015:182). I den fjärde beslutspunkten uppdrar utbildningsnämnden åt utbildningskontoret att se över effekterna av de ökade volymerna på den föreslagna modellen. Projektets modell har utgått från en volym på 75 elever i grundskolan vilket är det antal som budgeterats för sedan den nuvarande modellen infördes (UBN/2013:93). Historiskt har volymen legat på omkring 70 elever per år. I augusti 2015 stod det klart att volymen skulle öka och projektets förslag beräknades om till att omfatta en volym om 150 nyanlända elever per år vilket det finns täckning för ekonomiskt men det är osäkert hur en sådan stor volym påverkar modellen organisatoriskt. I december hade drygt 180 tagits emot i grundskolans mottagningsverksamhet och olika skolor. Gymnasiet har sett en liknande utveckling med 175 elever som skrivits in i språkintroduktionsprogrammet. Den grundläggande svårigheten som uppstår är att den ökade volymen innebär att fokus för utbildningen för nyanlända går från att förbättra kvaliteten till att hantera en större kvantitet. Nulägesbeskrivning I december 2015 hade drygt 180 nyanlända elever registrerats för grundskolan. Av dessa kom 50 elever under vårterminen och drygt 130 under höstterminen. Av dessa har drygt 70 elever fått en skolplacering medan drygt 60 elever inte kunnat placeras i någon skola och därmed inte kunnat få någon undervisning. 3
Gymnasiet har 135 elever inskrivna i språkintroduktionsprogrammet under höstterminen 2015. Under vårterminen skrevs 40 elever in. Under höstterminen har 85 elever skrivits in och drygt 50 elever står på tur varav 20 kan få undervisning från vårterminen 2016. Det innebär att till vårterminens start är det sammantaget 60 elever i grundskola och gymnasiet som inte har någon undervisning vilket historiskt motsvarar ungefär antalet nyanlända elever som kommer under vårterminen. Ett inflöda av nyanlända elever under vårterminen i samma storlek som under höstterminen 2015 skulle innebära ytterligare ca. 135 elever grundskola respektive gymnasiet under vårterminen. Det skulle innebära att det behövs omkring 170 platser i grundskolan särskilt högstadiet och lika många platser för gymnasiet till höstterminen 2016. Därtill kommer de platser som behövs för att ta emot de elever som kommer under själva höstterminen. Volymens påverkan på Ett lärande Väsbys förslag Ett lärande Väsbys förslag består av tre delar: utökad mottagningsenhet, omorganisering av modersmålsundervisning och studiehandledning samt särskilda mottagningsskolor. De olika förslagen påverkas på olika sätt både finansiellt och organisatoriskt. (För en detaljerad beskrivning se rapport UBN/2015:182) Mottagningsenhet och studiehandledning Den ökade volymen ändrar inte planen för att utvidga mottagningsverksamheten då den ökade volymen gör utvidgningen nödvändig inte minst i ljuset av att från och med 2016 (Regeringens proposition 2014/15:45) är det laga krav på att nyanlända elevers kunskapsbakgrund kartläggs. Däremot kommer volymökningen sannolikt innebära att den utökade och förstärkta mottagningsverksamheten i alla fall inledningsvis inte kommer att kunna fördjupa kartläggningen. Det kommer dock vara ett mål för verksamheten. I den nya organisationen av studiehandledning handlar en del om att förstärka och tydligare styra studiehandledningen på så sätt att varje nyanländ elev får 1-3 timmars studiehandledning per vecka. Den ökade volymen kommer at påverkar finansieringen direkt då kostnaden är direkt kopplad till volymen. Eftersom de flesta nyanlända elever är i tonåren kommer en majoritet snarast behöva 2-3 timmars studiehandledning per vecka vilket innebär en ökad beräknad kostnad. Organisatoriskt är det oklart hur volymökningen slår. Å ena sidan innebär många nya elever att verksamheten måste skalas upp men å andra sidan är det endast tre olika språkområden som ökar snabbt dari, farsi, arabiska och somaliska vilket möjliggör skalfördelar och möjliggör studiehandledning i större grupper. Mottagningsskolor Den största påverkan gäller för mottagningsskolor. Finansiellt är här påverkan inte allt för stor men organisatoriskt desto större. Förslaget om mottagningsskolor handlar om att tre eller fyra skolor skulle få ett särskilt uppdrag att ta emot nyanlända elever i årskurserna 4-9 medan yngre elever sprids på alla skolor i kommunen. Förslaget är att mottagningsskolans arbete med nyanlända elevers utbildning ska organiseras på det sätt som idag på Väsby skola. Där placeras varje nyanländ elev i en ordinarie klass och utifrån skolbakgrund bestäms vilka ämnen eleven ska ha. Övrig tid läser eleven svenska och matematik samt vid SO eller engelska i en särskild undervisningsgrupp. Elevens kunskapsutveckling ska med 4
hjälp av mottagningsenheten kartläggas kontinuerligt och eleven slussas ut i fler ämnen utifrån förmåga. En grundläggande tanke i systemet är just att eleverna sprids till flera enheter men att antalet samtidigt ska vara tillräckligt få för att resurserna ska kunna koncentreras. Förslaget räknade med 15-20 elever i varje mottagningsskola. Den ökade volymen innebär helt enkelt att de nyanlända eleverna måste fördelas på alla skolor. Utvecklingen under hösten visar att skolorna i Väsby inte har kapaciteten att ta emot alla nyanlända elever. Det finns tre delar i problematiken: 1) personal, 2) lokaler, och 3) att eleverna placeras ojämnt mellan skolorna. Svenskintroduktion och utslussning av nyanlända elever till ordinarie skolor Den akuta svårigheten som måste lösas är att det inte finns skolplatser för nyanlända elever i grundskola och gymnasium. Problemen utgörs av brist på lokaler och på språklärare inom området svenska som andraspråk, stor variation i nyanlända elevers språk och skolvana samt utmaningen att samordna rätt lärare på rätt tid för rätt språk mellan skolorna. Utbildningskontoret föreslår att en särskild svenskintrodukton inrättas som syftar till att ge alla nyanlända elever språkundervisning tills att de kan slussas över till ordinarie skolplatser. Förslaget är tudelat i ett kortare akut perspektiv digital språkintroduktion och ett längre perspektiv kraftsamling kring Väsbys språkstöd som strategiskt tar tillvara på det som byggs upp för att hantera det stora antalet nyanlända elever. Syftet är att den digitala språkintroduktionen för nyanlända ska utvecklas till ett övergripande strategiskt arbete för att stärka språkundervisningen i alla skolor. Den digitala språkintroduktionen omfattar grundskola och gymnasium. Genom att ta fram ett digitalt språkprogram lättas trycket på lokaler, lärare och samordning samt bygger ett fundament som fungerar över tid och för samtliga invånare. Denna lösning ger nyanlända elever undervisning i svenska men får inte tillgång till den ordinarie undervisningen. De måste alltså så snabbt som möjligt ut i ordinarie undervisning så fort det finns skolplatser. Det behövs dels en princip för att fördela eleverna mellan skolor och dels en princip för vilka elever som ska slussas ut från den digitala språkintroduktionen. I fråga om fördelning av nyanlända elever mellan skolor beror det dels på hur många skolor som har möjlighet att ta emot nyanlända elever. Historiskt har nyanlända elever koncentrerats till ett fåtal skolor i kommuner. Spridningen har blivit större under hösten 2015 men den behöver bli större. Situationen ser därtill olika ut i de olika skolorna där vissa som Väsby skola har en väl fungerande organisation för att ta emot flera nyanlända elever. Det innebär att en analys av skolornas möjligheter och utmaningar behöver göras för att ligga till grund för en princip som ingår i en strategi för hur nyanlända elever ska placeras i olika skolor. Den andra delen är principen om vilka elever som först slussas ut till ordinarie skolor från svenskintroduktionen. Den enklaste principen är den att helt enkelt slussa över de elever som tidigast kommit och väntat längst. En sådan princip 5
kräver dock ytterligare en princip om antalet elever som väntat en viss tid överstiger antalet platser. Ett alternativ är utgå från elevernas kunskaper, primärt i svenska men även engelska samt skolbakgrund. Det kräver ett system för att avgöra dessa vilket behöver tas fram rimligtvis av mottagningsenheten tillsammans med skolorna. Finansieringssystem Finansieringen fungerar i det rådande systemet som så att skolan får en grundpeng plus en nyanländpeng vilka båda varierar utifrån årskurs samt att nyanländpengen även varierar utifrån skolbakgrund. I genomsnitt ligger summan som utgår för nyanlända elever på ungefär 120 000 kr per elev och år. Detta system ska förändras så att istället för en nyanländpeng införs ett individuellt stöd för studiehandledning beroende av kartläggningen av elevens behov (UBN/2015:182). Båda dessa system är relativt komplicerade inte minst eftersom det är svårt att beräkna kostnadsutfallen. Utbildningskontoret föreslår att finansieringen för nyanlända elever i svenskintroduktionen sätts till 120 000 kr år och per elev. När eleven går över till ordinarie skola får skolan grundpeng plus individuellt stöd för elevens studiehandledning (studiehandledningspeng). Utbildningskontoret Astrid Täfvander Utbildningschef 6