PM Grundvatten 1(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUNDVATTEN

1(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) PM Grundvatten Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen TvB Kista- och Solnagrenen 5 73 Stockholm Besöksadress: Ulriksborgsgatan 5, 7 tr 1 18 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 2320-0016 www.sll.se

2(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) PM Grundvatten Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen KOSULT Iterio AB Östgötagatan 6 23 Stockholm Tel: +46 8 4 363 00 Org nr: 556832-451 Styrelsens säte: Stockholm www.iterio.se Upprättad av: Anna-Ida Bergström Interngranskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Sara ottebohm-kaiser KOTAKTPERSOER Anna-Ida Bergström, Iterio AB anna-ida.bergstrom@iterio.se, 070-7 2 52 Jonas Jonsson, Iterio AB jonas.jonsson@iterio.se, 070-7 2 01 Sara ottenbohm-kaiser, SLL sara.nottebohm-kaiser@sl.se, 070-63 04 0

3(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte... 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Syfte... 5 2 Förutsättningar och grundläggande begrepp... 5 2.1 Tillstånd vid vattenverksamhet... 5 2.2 Ordförklaring och begrepp... 6 2.3 Jordartsförekomst i Stockholm... 8 2.4 Grundvattnets förekomst i jord och berg... 2.5 Grundvattenpåverkan i samband med schakt... 3 Omfattning av undersökning... 3.1 Undersökning av jordlagerförhållanden... 3.2 Undersökning av grundvattenförhållanden... 3.3 Inventering av sättningskänsliga områden... 3.4 Underlag... 4 Planerad anläggning... 5 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden... 17 5.1 Översiktlig topografi och geologi... 17 5.2 Delsträcka km 2+050 2+530 orra Ulvsunda... 17 5.3 Delsträcka km 2+530 2+860 Spårvägsbro Bromma Blocks (Delvis under byggnation, detaljerad beskrivning redovisas i annan handling)... 1 5.4 Delsträcka km 2+860 3+340 Flygplatsinfarten... 20 5.5 Delsträcka km 3+340 3+770 Bromma flygplats... 21 5.6 Delsträcka km 3+770 4+070 Bällstavägen och Solvallakopplet... 22 5.7 Delsträcka km 4+070 4+250 Solvallakopplet...24 5.8 Delsträcka km 4+250 4+540 Solvalla...24 5. Delsträcka km 4+540 5+270 Bro från Solvalla till Rissne... 25 5. Delsträcka km 5+270-5+840 Kavallerivägen och Rissne torg... 27 5. Delsträcka 5+840 6+330 Artillerivägen och Rissneleden... 28 5. Delsträcka km 6+330 6+545 Bro från Rissne till Ursvik... 28

4(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) 5. Delsträcka km 6+545 6+50 Ursvik...2 5. Delsträcka km 6+50 7+240 Ursvik... 30 5.15 Delsträcka km 7+240 7+450 Hpl Ursvik orra... 31 5.16 Delsträcka km 7+450 7+6 Ursvik... 32 5.17 Delsträcka km 7+6 7+730 Ursvik... 33 5.18 Delsträcka km 7+730 7+830 Ursvik... 33 5.1 Delsträcka km 7+830 8+020 Bro över Igelbäcken... 34 5.20 Delsträcka km 8+020 8+0 Bro för E18 över spår vid Ärvinge... 35 5.21 Delsträcka km 8+0 +300... 36 5.22 Delsträcka km +300 +380 Befintlig bro över Isafjordsgatan... 36 5.23 Delsträcka km +380 +580 Kistagången... 37 5.24 Delsträcka km +580 +060 Kistagången... 38 5.25 Delsträcka km +060 +0 Bro för E4 vid Helenelund... 3 5.26 Delsträcka km +0 +250 Helenelund... 40 6 Sammanfattning och fortsatt projektering... 41 7 Bilagor...42

5(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Uppdrag och syfte 1.1 Uppdrag På uppdrag av SLL Trafikförvaltningen har Iterio utfört geoteknisk och hydrogeologisk undersökning och utredning för Systemhandling Tvärbanan Kistagrenen km 2+050 +250. Parallellt med Trafikförvaltningens systemhandlingsprojektering upprättar Stockholms stad, Sundbybergs stad och Sollentuna kommun detaljplaner för markanvändning av områden inom respektive kommun som berörs av planerad spårkorridor. Vid Solvalla passerar planerad Tvärbana Kistagrenen på bro över Mälarbanan för vilken Trafikverket och Projekt Mälarbanan för närvarande projekterar fyrspårsutbyggnad. 1.2 Syfte Föreliggande PM syftar till att översiktligt redogöra för grundvatten- och jordartsförhållanden längs den planerade sträckningen samt översiktligt beskriva planerad banas påverkan på grundvattnet. Handlingen är framtagen i samband med pågående systemhandlingsprojektering och ska användas som ett underlag för fortsatt projektering för planerad spårväg med avseende på hantering av grundvatten. Handlingen utgör även underlag för det detaljplanearbete som utförs av berörda kommuner parallellt med Trafikförvaltningens systemhandlingsprojektering. 2 Förutsättningar och grundläggande begrepp Avsnittet behandlar en del grundläggande förutsättningar och begrepp. Det ger en allmän orientering om jordarter och hydrogeologiska förhållanden samt tydliggör vilka samband som ligger till grund för kommande resonemang och bedömningar. 2.1 Tillstånd vid vattenverksamhet Åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup eller läge genom muddring, grävning eller rensning, uppförande av anläggningar i vattenområde genom utfyllnad, pålning eller gjutning, bortledande av grundvatten eller infiltration

6(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) för att öka grundvattenmängden är per definition vattenverksamhet. Bestämmelser om vattenverksamhet finns i kapitlet miljöbalken. Grundvattenavledning är tillståndspliktig om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen påverkas negativt. Tillstånd ska sökas hos mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenverksamheter. Som tillsynsmyndighet ska Länsstyrelsen informera om regelverket och kontrollera efterlevnaden av miljöbalkens bestämmelser och tillstånd som medgivits genom miljöbalken. 2.2 Ordförklaring och begrepp Här förklaras en del av de geologiska och hydrogeologiska begrepp som används i föreliggande handling. Begrepp Vattenverksamhet Grundvatten Grundvattenbildning Grundvattenyta Temporär grundvattenavledning Permanent grundvatten avledning Förklaring Syftar här till juridiskt begrepp för åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup eller läge genom muddring, grävning eller rensning, uppförande av anläggningar i vattenområde genom utfyllnad, pålning eller gjutning, bortledande av grundvatten eller infiltration för att öka grundvattenmängden. Grundvatten är vatten som helt fyller sprickor i både jord och berg. I jorden rör sig grundvattnet i hålrum mellan jordpartiklarna. Grundvatten i berg finns i sprickor och mellan sprickorna anses bergmassan vara tät. Tillflöde av vatten till grundvattenzonen. Används i föreliggande handling även liktydigt med grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden. Tillfällig avsänkning av grundvatten under begränsad tid, tex i samband i byggskede Kvarstående grundvattensänkning i driftskedet..

7(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Ytvatten Dagvatten Dränvatten Fyllning Friktionsjord Morän Lera Lera med torrskorpekaraktär, torrskorpelera Skjuvhållfasthet Permeabilitet Konsolidering Ytvatten är det vatten som är synligt i form av sjöar, vattendrag och hav. Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Oftast menar man vatten från hårdgjorda ytor så som hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is. Vatten i marken som avleds genom dränering. Utfyllnadsmassor. Av människan skapad jord som i princip kan bestå av vad som helst. Grovkorniga jordarter som bildats av naturliga processer. Jord vars hållfasthet till övervägande del beror på friktion mellan kornen. Grus och sand är exempel på friktionsjord Morän är en osorterad jordart, d v s den kan innehålla alla kornstorlekar från lera, silt, sand till sten och block. Beroende på vilken fraktion som dominerar kan en morän var sandig, siltig, lerig, stenig etc. Kohesionsjord. Finkornig jordart som bildats av naturliga processer. Över 20 procent av vikten består av lerpartiklar med en diameter på mindre än 0,002 mm. Avvattnad, konsoliderad lerjord vid markytan som ofta är uppsprucken. Den maximala skjuvspänningen som kan förekomma i ett konstruktionsmaterial, tex jord, utan att brott uppstår. Mäts i enhet kilopascal (kpa). Jord- eller bergarts specifika förmåga att släppa igenom vatten. En volymminskning (komprimering) av (ler)jord på grund av belastning eller minskning av portrycket. är en lerjord belastas pressas vatten ut ur jorden (porvolymen minskar). Om trycknivån sänks i under-eller överliggande jordlager kommer

8(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Sättning, sättningsrörelse Sättningskänslig jord, sättningsbenägen jord Kalkcementpelarförstärkning, kc-pelarförstärkning Spont Byggskede Driftskede lerjordens portryck att minska med en konsolidering som följd. En överkonsoliderad jord har tidigare varit utsatt för en större belastning eller grundvattentrycknivåsänkning än dagens förhållanden. En underkonsoliderad lerjord är utsatt för en belastning eller trycknivåsänkning men har ännu inte anpassats (konsoliderats) för rådande förhållanden. Markytan sjunker på grund av att underliggande jordlager pressats samman (konsoliderats). Finjordar som ler-och siltjordar som konsolideras (trycks ihop) av pålagd last (byggnader, fyllning) eller av sänkning av grundvattnets trycknivå. Grundläggningsmetod som reducerar sättningar och ökar stabiliteten hos marken. Används vid markförstärkning av lerjordar genom att ett blandningsverktyg matas ner i marken. är verktyget dras upp matas bindemedel (av bl.a. kalk och cement) ut under rotation. Efter härdning skapas en kvarvarande pelare. Stödkonstruktion, vanligtvis av trä, stål eller betong, som används för att ta upp jordtryck vid schaktningsarbeten när det av utrymmesskäl eller liknande inte är möjligt att schakta med slänt. Det skede under vilket byggnation pågår som kan påverka bortledningen av grundvatten, t ex schaktning. Det skede under vilken anläggningen tagits i bruk. 2.3 Jordartsförekomst i Stockholm Jordart definieras som en geologisk avlagring med lös struktur, d.v.s. de massor som ligger över berggrunden och är sammansatta av fina bergartskomponenter påverkade av olika geologiska processer, och humus som är nedbrutna (komposterade) rester av vegetation.

(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) I Skandinavien är det inlandsisarna och avsmältningen av dessa som mest har påverkat bildandet av våra jordartarter och huvuddelen av våra jordarter har bildats under den senaste nedisningen. Inlandsisarna har också präglat terrängformerna i vårt land. Isen hade stor mäktighet och den stora tyngden medförde att jordskorpan pressades ner vilket i sin tur medförde att havet kunde nå in över de landytor som låg nedpressade. Efter att isen smält och belastningen avtagit eller försvunnit kunde den forna landytan höja sig igen med förflyttning av kustlinjen som följd. Morän kallas det material som avlagrats direkt ur isen och därmed har samma sammansättning det hade inne i isen. Materialet kunde införlivas i inlandsisen genom t ex att sten och block trillade ner på isen eller genom att isen ryckte med sig material när den rörde sig. Morän består av korn av olika storlekar. Vissa moräner kan innehålla övervägande sand och är då en sandig morän, medan andra kan innehålla mycket lera och är då en lerig morän. Morän kan också vara blockig. Gemensamt för de olika kornen i en morän är att de är kantiga på grund av krossning under isen och att kornen inte förekommer i någon speciell ordning. Morän är således en osorterad jordart. Isälvssediment kallas material som transporterats med smältvatten från isen. Smältvatten samlades i isen till mycket strida isälvar i större eller mindre tunnlar som ledde ut till isens front. är isen började smälta fördes material fram med det rinnande vattnet i, på, under och framför isen. Isälvssediment utgörs, som morän, av block, sten, grus, sand, silt och ler. Gemensamt för kornen är att de är rundade, genom slipning av is och smältvatten. Isälvssediment förekommer vanligen med en viss sortering, växellagring. Vid älvkanter har förändringar i vattennivån och vågornas svall gjort att s.k. svallsediment bildats. Svallsediment är sediment där finpartiklarna svallats ut och kvar ligger en vanligen välsorterad sand. Lera och silt är de finkornigaste (lättaste) fraktionerna som kunde transporteras mycket långt med det rinnande vattnet innan de sjönk till botten och avlagrades i ett hav eller sjö. Om detta material avsatts under en istid kallas materialet för glaciala sediment, t ex glacial lera. Material som avsatts efter istiden och som fortfarande avsätts kallas postglaciala. I finsediment som avsattes i sött eller bräckt vatten uppstod vanligen en varvighet med årstiderna. På vintern, med liten avsmältning och då materialtransporten därmed var obetydlig, avsattes

(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) lera, medan det under sommaren, då avsmältningen var större och stora mängder sediment fördes ut till öppet hav, avsattes silt. På grund av landhöjningen har lerorna lyfts upp över havsnivån. Lera som därefter utsätts för uttorkning, tjälning och vittring kan bilda s.k. torrskorpelera dvs.. lera av torrskorpekaraktär. Ofta förekommer sprickbildning och rotkanaler i en torrskorpelera, vilket skapar dränerande förhållanden. I områden med lermark utgörs vanligen den översta metern/metrarna av lera med torrskorpekaraktär. Organiska jordarter, torv, gyttja och dy, är bildade utifrån växtrester. Torv bildas av torvmark som uppkommer när ett öppet vatten växer igen, eller genom försumpning av tidigare torrlagd mark. Torv består av döda och oförmultnade växtrester. Torv som underlagras av en gyttja visar på att området tidigare utgjorts av en sjö som vuxit igen. Torvmarker indelas i kärr och mosse. Gyttja har bildats i ett näringsrikt öppet vatten och är en organogen jordart, dvs.. den består av mer eller mindre nedbrutna växt- och djurrester. Dy bildas i näringsfattiga sjöar genom uttransport av lösta humusämnen som fällts ut från omgivande torv- och skogsmarker. 2.4 Grundvattnets förekomst i jord och berg Grundvatten definieras som det vatten, vilket fyller porer, sprickor och hålrum i grunden och vars portryck är högre eller lika med atmosfärstrycket. Grundvattenytan följer generellt topografin någon eller några meter under markytan, men ligger oftast ytligare i lågpunkter och på lite större djup på höjder. Grundvattennivåerna i ett område varierar naturligt över året. Grundvatten bildas genom infiltration av nederbördsvatten, antingen direkt genom marken eller indirekt genom läckage från ett annat vattenförande lager eller ett ytvattendrag. Framtidsprognoser gällande ökad nederbörd behöver inte innebära ökade grundvattennivåer i marken då grundvattenbildning är beroende av infiltration som i sin tur är beroende av markanvändning. Då grundvattenbildningen är beroende av storleken av den nederbörd som inte avdunstar eller tas upp av vegetation förekommer grundvattenbildning sällan under sommarhalvåret och då endast under långvariga regnperioder. Berggrundens sprickor kan i vissa fall vara mycket vattengenomsläppliga men har mycket liten förmåga att magasinera grundvatten.

(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) I jord förekommer grundvatten i alla typer av jordarter, även lerjord, men det är friktionsjordar, -sand, grus -som har hög vattengenomsläpplig förmåga och som kan lagra och avge grundvatten i någon betydande mängd. Den vanligt förekommande moränjorden kan vara från i princip tät (moränlera) till mycket vattengenomsläpplig (t.ex. svallad morän) beroende på vilka fraktioner som finns i moränen. Strömmande grundvatten finns således i friktionsjord medan lera fungerar som ett tätskikt. Grundvatten i friktionsjord under leror finns i undre grundvattenmagasin och grundvatten i jord ovan leror finns i övre grundvattenmagasin. I undre grundvattenmagasin skapas ett vattentryck. Grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden under leran motsvarar den vattenpelare som uppstår om man för ner ett rör genom det täta lerlagret ner till friktionsjorden. Att grundvattnets trycknivå kan avläsas i nivå som motsvarar befintligt lerlager innebär inte att vatten strömmar fritt i lerlagret. I vissa fall kan grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden vara högre än den befintliga marknivå, s.k. artesiskt grundvatten. I områden där leror saknas finns endast ett grundvattenmagasin i jord. 2.5 Grundvattenpåverkan i samband med schakt Vid schakt i lera påverkas ej grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden. Leran är inte vattenförande och det vatten som kan behöva tas om hand i samband med schakt är yt- och dagvatten som rinner ner i schaktgropen. All schaktning ska utföras i enlighet med Arbetsmiljöverkets Schakta säkert Säkerhet vid schaktning i jord, 2015. Länshållning ska utföras i enlighet med skriften Länshållning vid schaktarbeten SGI/SBEF Vägforskningsgruppen 200. Vid länshållning ska ombesörjas att länsvatten uppfyller respektive ledningsägares krav och riktlinjer för vattenkvalitet och att tillstånd finns för att släppa på vatten på ledningsnätet eller till recipient innan detta utförs. Grundvattennivån varierar naturligt över året och har såväl max.- som min.värden. Schaktning under högsta uppmätta grundvattennivå innebär inte en grundvattenavledning (grundvattensänkning) utan är endast en kapning av topparna i grundvattnets naturliga fluktuation.

(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Vid schaktning under grundvattenytan förekommer temporär alternativt permanent grundvattenavledning. Med temporär grundvattenavledning avses en grundvattensänkning som utförs under en begränsad tid, exempelvis i byggskedet. Den permanenta konstruktionen eller anläggningen utförs inte som en dränerande konstruktion utan grundvattennivåerna återgår till sina normala nivåer i driftskedet, dvs. när anläggningens tas i bruk. I vissa fall krävs en permanent grundvattenavledning, dvs. grundvatten nivåerna sänks till en ny dränerande nivå. Kontroll- och åtgärdsprogram ska upprättas innan schaktning utförs i närheten av grundvattenytan för att säkerställa att schaktning ej påverkar grundvattennivån. Kontrollprogram syftar till att följa upp grundvattennivåerna i samband med schaktning i byggskedet medan åtgärdsprogram syftar till att vara en handlingsplan för hur man går tillväga om oväntade grundvattennivåer uppstår. Grundvattenavledning är tillståndspliktig om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas och det åligger verksamhetsutövaren att besluta om tillstånd för vattenverksamhet ska sökas. Vid schakt i lera nära grundvattenytan kan s.k. bottenupptryckning uppstå när jordmassor schaktats bort på grund av att grundvattentrycket under schaktbotten är större än kvarvarande tyngden på schaktbotten. Vid schakt i friktionsjord under grundvattenytan kommer grundvatten strömma in mot schakten varav länshållning erfordras. Vattenströmningen riskerar att luckra upp och erodera schaktslänten och schaktbotten. Vissa djupare schakter för exempelvis ledningsomläggning och grundläggning av brostöd utförs inom spont av utrymmes- och stabilitetsskäl. Vid schaktning i strömningförande lager nära grundvattenytan kan tätspont utföras för att förhindra inläckage av grundvatten. Temporära sponter bedöms ej påverka grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden då dessa endast används under begränsad tid i byggskedet.

(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Permanenta sponter bedöms ej påverka grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden då de ej är i kontakt med strömningsförande lager i någon större utsträckning. 3 Omfattning av undersökning 3.1 Undersökning av jordlagerförhållanden Jordlagren har undersökts genom geoteknisk sondering, kolvprovtagning, jordprovtagning och kartering av jordartsgränser. Jordprovtagning har även utförts för att undersöka förekomst av förorenade massor. Djup till berg har undersökts med jord-bergsondering. 3.2 Undersökning av grundvattenförhållanden Den hydrogeologiska utredningen omfattar installation av grundvattenrör i friktionsjorden under leran. Utredningen omfattar även inventering av befintliga grundvattenrör längs den planerade spårsträckan. Parallellt med E4 vid Kistamässan har en brunn installeras och provpumpning ska utföras för att bedöma förutsättningar för och påverkan av grundläggning av den nya bro som planeras för E4. Denna utredning pågår och ingår ej i föreliggande handling. Grundvattenrören är huvudsakligen avlästa med korttidsmätningar. För en del av de inventerade rören finns långtidsmätningar. Ett mätprogram pågår för att bestämma grundvattennivåer och årstidsvariationer. Mätningar utförs månatligen sedan våren 2016 och utökas succesivt när nya grundvattenrör installeras. Uppmätta grundvattennivåer i jord redovisas punktvis med mätperiod, minoch maxvärden. För grundvattenrörens lägen i plan, se Bilaga 1. För sammanställning av avlästa grundvattennivåer, se Bilaga 2. För delsträckor där grundvattenavläsningar saknas har antagits att grundvattenytan ligger i underkant av lera av torrskorpekaraktär i enlighet med definition av torrskorpelera. Detta då leran ovan grundvattennivån blir torr och

(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) därmed fast. Alternativt har antagits att grundvattnet ligger ca en meter under befintlig markyta i enlighet med den erfarenhetsmässiga bedömning som råder för svenska förhållanden. 3.3 Inventering av sättningskänsliga områden Undersökning har utförts för att bedöma förekomst och utbredning av lera som är sättningsbenägen. Med sättningsbenägen lera menas lera med mycket låg till extremt låg skjuvhållfasthet och som är vattenmättad och därmed kan kompakteras vid en eventuell dränering. Till den mycket sättningsbenägna leran hör även områden med organisk jord som ofta underlagras av sättningsbenägen lera. Lera av torrskorpekaraktär som ligger direkt på friktionsjord anses utgöra fastmark. Gränsen för sättningsbenägen lera kallas ofta fastmarksgräns. Tolkningen av utbredning av sättningsbenägen lera baseras på sonderingar, geologiskt kartmaterial, tidigare undersökningar samt topografiska förhållanden. Mängden tillgängligt material varierar över sträckan vilket påverkar bedömningsgrunderna. 3.4 Underlag Underlag för denna handlings upprättande har varit: - Byggnadsgeologiska kartan, Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad - SGUs jordartskarta, www.sgu.se - SGUs berggrundskarta, www.sgu.se - Internt arbetsmaterial systemhandlingsprojektering Tvärbanan Kistagrenen: o Markteknisk undersökningsrapport inkl. ritningar o Planerad spårlinje i plan och profil o Typsektioner mark 4 Planerad anläggning Tvärbanan Kistagrenen startar vid befintlig Tvärbanan Solnagrenens hållplats orra Ulvsunda i Bromma och sträcker sig till Helenelund pendeltågstation i Sollentuna, se Figur 1. Total bansträcka är ca 8 km. Efter hållplats orra Ulvsunda går Kistagrenen över Ulvsundavägen på egen bro och stannar vid en hållplats inbyggd i planerade gallerior i Bromma Blocks. Efter en nedfart till handelsområdet går planerad spårväg i nivå med befintlig

15(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) mark och följer Flygplatsinfarten fram till Bromma flygplats där det anläggs en hållplats. Därefter följer Kistagrenen kanten på flygplatsområdet ner till Ulvsundavägen för att sedan följa Ulvsundavägen fram till Bällstavägen. Kistagrenen leds i tråg under Bällstavägen som går på bro över planerad spårväg. I nära anslutning till Solvalla anläggs en hållplats och därefter fortsätter spårvägen på bro över Mälarbanan och Ulvsundavägen till Sundbyberg. I Sundbyberg går planerad spårväg i eget utrymme i Kavallerivägen fram till Rissne torg där det byggs en hållplats för att möjliggöra byte till tunnelbanans blå linje, Hjulsta - Kungsträdgården eller till buss. Från Rissne går planerad spårväg vidare i eget utrymme i Artillerivägen och Rissneleden för att sedan passera på bro över Enköpingsvägen och ansluta till den nya bebyggelsen i Ursvik där två hållplatser placeras i det nya bostadsområdets västra delar. Efter Ursvik fortsätter Kistagrenen över Järvakilen där spårvägen dras parallellt med E18 och på bro över Igelbäcken. Spåret går sedan i tråg under befintlig vägbro E18 till Ärvinge. På sträckan mellan befintlig bro för E18 och Kista centrum pågår en separat utredning för att besluta om lämpligt spårläge och delsträckan ingår ej i föreliggande handling. Vid Kista centrum anläggs en hållplats för att skapa en bytespunkt med tunnelbanans blå linje, Akalla - Kungsträdgården, samt till bussar. Från Kista centrum går spårvägen i blandtrafik längs Kistagången. En hållplats placeras vid Kistamässan innan spårvägen, tillsammans med busstrafik samt gång- och cykeltrafik passerar under en ny vägbro för E4. Ändhållplatsen vid Helenelund placeras i nära anslutning till befintlig pendeltågsstation Helenelund och busshållplats. Planerade spår följer i stor utsträckning nära befintlig markyta eller på bro. Endast vid passagen under Bällstavägen, vid Solvallakopplet samt vid korsning med E18 och korsning med E4 planeras spåren i djupare skärning.

16(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Figur 1 Planerad Tvärbana Kistagrenen sträcker sig från orra Ulvsunda i Bromma till Helenelund i Sollentuna.

17(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) 5 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Alla längdangivelser i föreliggande handling avser projekterat -spår. 5.1 Översiktlig topografi och geologi Planerad spårsträcka för Tvärbana Kistagrenen går genom mycket omväxlande förhållanden. Kännetecknande är dock att huvuddelen av sträckan går genom bebyggda områden med hårdgjorda ytor och fyllning med varierande sammansättning och mäktighet. Planerad sträckning går huvudsakligen i dalgångar där de naturliga jordarna utgörs av lera med varierande mäktighet. Jordlagerföljden i dessa dalgångar är företrädesvis fyllning vilande på lera som underlagras av friktionsjord. Lerans övre delar bedöms vara av torrskorpekaraktär. Friktionsjorden består oftast av morän med fast lagringstäthet och begränsad mäktighet innan berg påträffas. I vissa högre belägna områden planeras spåren inom fastmarksområden där jordarna består av morän med begränsad mäktighet eller hällmark. Dessa områden är: Flygplatsinfarten, Bromma Vid Solvallakopplet Rissne Ett mindre område efter norra Ursvik Mindre områden längs Kistagången och vid Jan Stenbecks torg. I de östra delarna av Kistagången fram till planerad hållplats vid Helenelund består de naturligt lagrade jordarna av svallat material från Stockholmsåsen. Dessa utgörs av svallsediment bestående av växelvis lagrad sand, silt och lera. Större lerlinser kan förekomma. Svallsedimenten vilar troligen på åsmaterial innan berg påträffas. 5.2 Delsträcka km 2+050 2+530 orra Ulvsunda 5.2.1 Spårläge Planerade spår går parallellt med befintliga spår för Solnagrenen fram till ca km 2+500 där planerade spår viker av västerut mot Ulvsundavägen. Mellan ca km 2+050 och 2+450 planeras spåren på upp till ca 2 m bank. I anslutning till landfäste för planerad bro över Ulvsundavägen uppgår bankhöjden till som mest ca 4 m.

18(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Mot den planerade brons östra landfäste planeras stödmur på den östra sidan om spåren mellan ca km 2+430 och ca km 2+40. På den västra sidan av spåren planeras stödmur mellan ca km 2+450 och ca km 2+40. Från ca km 2+40 till ca km 2+530 går spåren i tråg. Befintlig GC-väg som går parallellt med spåren på den västra sidan om Solnagrenen läggs om i samband med breddning av spårområdet. En prefabricerad stödmur anläggs mellan spårområde och GC-väg mellan ca km 2+0 och km 2+167. Längs med Masugnsvägen anläggs en prefabricerad stödmur mellan ca km 2+20 och km 2+4. 5.2.2 Geotekniska förhållanden Jordarna består av fyllning som underlagras av lera ovan friktionsjord följt av berg. Fyllningen har en varierande sammansättning och mäktigheten bedöms uppgå till ca 2 m. Vid provtagning har sand och grus påträffats i fyllningen. Det är dock sannolikt att fyllningen även innehåller sten, block och byggnadsrester. Lerans mäktighet varierar mellan ca 0 och 5 m. Lerans översta ca 1 till 2 m bedöms vara av torrskorpekaraktär. Därunder bedöms lerans skjuvhållfasthet som lägre och leran mer sättningsbenägen. Den underlagrande friktionsjorden bedöms bestå av morän med fast lagringstäthet och upp till ca 3 m mäktighet innan berg påträffas. Moränen bedöms vara mycket blockig. Från ca km 2+450 till km 2+530 finns ett område med ytnära berg. Grundvattennivån i området bedöms variera mellan ca +1, och +3,8, vilket motsvarar ca 2, till 4,8 m under befintlig marknivå. Grundvattenmätningar avser grundvattnets trycknivå i friktionsjorden under leran. 5.2.3 Bedömd grundvattenpåverkan Maximalt schaktdjup uppgår till ca 2 m under befintlig markyta.

1(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Planerad anläggning bedöms ej påverka grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden då de schakter som erfordras i byggskedet har begränsat djup och schaktning ej kommer utföras under befintlig grundvattennivå. 5.3 Delsträcka km 2+530 2+860 Spårvägsbro Bromma Blocks (Delvis under byggnation, detaljerad beskrivning redovisas i annan handling) 5.3.1 Spårläge Planerade spår går på bro över Ulvsundavägen och genom planerat handelsområde vid Bromma Blocks. Planerad bro har brostöd och en total brolängd på 340 m. Hpl Bromma block planeras på en egen konstruktion i planerad byggnad för handel. Del av bro, brostöd 4, har projekterats tidigare och är för närvarande under uppförande och ingår ej i föreliggande handling. Övriga brostöd ligger i option och ingår ej i föreliggande handling. 5.3.2 Geotekniska förhållanden Jordarna består av fyllning som underlagras av friktionsjord ovan berg. Fyllningen har varierande sammansättning och vid provtagning har sand, grus och lera påträffats. Fyllningen innehåller sannolikt även sten, block och byggnadsrester. Leran har en mäktighet på upp till ca m. Lerans översta ca 1 till 2 m bedöms vara av torrskorpekaraktär. Därunder bedöms lerans skjuvhållfasthet som mycket låg med en uppmätt okorrigerad odränerad skjuvhållfasthet på ca kpa. Den underlagrande friktionsjorden bedöms bestå av morän med fast lagringstäthet och upp till ca 3 m mäktighet innan berg påträffas. Moränen bedöms vara mycket blockig. Öster om Ulvsundavägen, fram till ca km 2+600, bedöms grundvattennivån variera mellan ca +1, och +3,8, vilket motsvarar ca 2, till 4,8 m under befintlig marknivå. Väster om Ulvsundavägen bedöms grundvattennivå variera mellan ca +2,2 och +3,3, dvs.. mellan ca 0,7 och 2,5 m under befintlig markyta.

20(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Grundvattenmätningar avser grundvattnets trycknivå i friktionsjorden under leran. 5.3.3 Bedömd grundvattenpåverkan Maximalt schaktdjup för brostöd uppgår till ca 2 m under befintlig markyta. Planerad anläggning bedöms ej påverka grundvattennivåerna i området då de schakter som erfordras i byggskedet har begränsat djup och schaktning endast kommer utföras i befintligt fyllning eller i de övre delarna av den underlagrande leran. 5.4 Delsträcka km 2+860 3+340 Flygplatsinfarten 5.4.1 Spårläge Mellan ca km 2+865 och km 2+65 planeras ett tråg mot planerad bros västra landfäste. Därefter går planerade spår i en brant slänt som följer Flygplatsinfarten mot Bromma flygplats vilket innebär att spåren går i skärning på den södra sidan och på bank mot den norra sidan. För att ta upp nivåskillnaderna mot omgivningen anläggs stödmurar mellan ca km 2+65 och km 3+270 på den norra sidan om spåret och mellan ca km 3+035 och km 3+340 på den södra sidan om spåret. Befintlig infart mot Bromma Blocks, Köpsvängen, läggs om med en vägport under planerad spårväg vid ca km 2+50. På den södra sidan om den planerade vägen anläggs en stödmur mot Flygplatsinfarten. Projektering för omläggning av Köpsvängen ingår ej i föreliggande handling. 5.4.2 Geotekniska förhållanden Jordarna består huvudsakligen av fyllning på friktionsjord med fast lagringstäthet ovan berg. Fyllningen har en mäktighet på upp till ca 2 m och en varierande sammansättning av sand, grus och lera. Längs med Flygplatsinfarten har även sprängsten påträffats i fyllningen. Vid km 2+00 till 2+60 finns ett område med ytnära berg och berg i dagen.

21(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Mellan ca km 2+70 och km 3+020 finns ett område med lösare jordlager och större djup till berg. Jordarna består här av ca 1 m fyllning med varierande sammansättning ovan ca 5 till 6 m lera som unerlagras av ca 3 till 4 m friktionsjord som vilar på berg. Lerans översta ca 1 till 2 m bedöms vara av torrskorpekaraktär. Därunder är lerans skjuvhållfasthet lägre och leran mer sättningsbenägen. Den underlagrande friktionsjordens lagringstäthet bedöms som fast. Grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden är ej uppmätt inom sträckan men bedöms ligga i underkant av lera av torrskorpekaraktär på ca nivå +4, dvs. 2 till 7 m under befintlig markyta. 5.4.3 Bedömd grundvattenpåverkan Planerad grundläggningsnivå för tråg är ca +4,5, dvs. ca 4 6 m under befintlig markyta. Planerad grundläggningsnivå för stödmur i anslutning till tråget varierar mellan ca +4,5 och +5,5, dvs. ca 2 till 3 m under befintlig markyta. Planerad grundläggningsnivå för stödmur mellan ca km 3+040 om 3+270 är ca +4, dvs. ca 2 till 4 m under befintlig markyta. Temporär schakt för grundläggning av stödmur mellan ca km 3+040 och 3+270 kommer utföras nära grundvattennivån. Planerad anläggning bedöms dock ej påverka grundvattennivåerna i området då dränering av planerad banvall utförs ovan grundvattennivån. I övrigt har de schakter som erfordras i byggskedet begränsat djup och schaktning kommer endast utföras i befintligt fyllning eller i de övre delarna av den underlagrande leran. 5.5 Delsträcka km 3+340 3+770 Bromma flygplats 5.5.1 Spårläge Planerade spår följer befintlig markyta samt går på låg bank och i liten skärning. Vid ca km 3+425 planeras en plattform för Hpl Bromma flygplats. 5.5.2 Geotekniska förhållanden Jordarna består av fyllning som underlagras av lera vilande på friktionsjord ovan berg.

22(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Fyllningen har en mäktighet upp till ca 3 m och en varierande sammansättning. Block har påträffats i fyllningen. Den underlagrande lerans mäktighet uppgår till som mest m. Lerans översta ca 1 till 2 m bedöms vara av torrskorpekaraktär. Därunder är lerans skjuvhållfasthet lägre och leran mer sättningsbenägen. Friktionsjordens lagringstäthet bedöms som fast till mycket fast. Grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden är ej uppmätt inom sträckan men bedöms ligga i underkant lera av torrskorpekaraktär på ca nivå +3, dvs. ca 2 m under befintlig markyta. 5.5.3 Bedömd grundvattenpåverkan Maximalt schaktdjup uppgår till ca 2,5 m under befintlig markyta. Planerad anläggning bedöms ej påverka grundvattnets trycknivå i området då de schakter som erfordras i byggskedet har begränsat djup och schaktning endast kommer utföras i befintligt fyllning eller i de övre delarna av den underlagrande leran. 5.6 Delsträcka km 3+770 4+070 Bällstavägen och Solvallakopplet 5.6.1 Spårläge Planerade spår går i tråg i upp till ca 7 m djup skärning under en ny GC-bro över spår vid Bällsta och en ny vägbro för Bällstavägen. orr om Bällstavägen anläggs stödmurar mot tråget. Mellan ca km 3+765 och km 3+805 planeras ledningsomläggning av befintliga ledningar. Mellan ca km 3+835 och km 4+060 anläggs en stödmur öster om spårvägen mot Ulvsundavägen. 5.6.2 Geotekniska förhållanden Jordarna består av fyllning ovan lera som underlagras av friktionsjord och berg. Fyllningen har ej närmare undersökts men bedöms huvudsakligen bestå av friktionsjord med en mäktighet på upp till ca 3 m.

23(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Lerans mäktighet varierar mellan ca 2 och 5 m. De översta ca 1 till 3 m av leran bedöms vara av torrskorpekaraktär. Därunder är lerans skjuvhållfasthet lägre och leran mer sättningsbenägen. Den underlagrande friktionsjordens lagringstäthet bedöms som fast till mycket fast. Friktionsjordens mäktighet uppgår till som mest ca 6 m och friktionsjorden bedöms som blockig. Söder om Bällstavägen bedöms grundvattenytan variera mellan ca +4 och +5,5, dvs.. ca 2 till 3 m under befintlig markyta. orr om Bällstavägen bedöms grundvattenytan ligga på ca +5,0, vilket motsvarar ca 2,5 under befintlig markyta. Grundvattenmätningar avser grundvattnets trycknivå i friktionsjorden under leran. 5.6.3 Bedömd grundvattenpåverkan Planerad grundläggningsnivå för tråg och broar varierar mellan ca +4 och +6, dvs. ca 3 till 7 m under befintlig markyta. Planerade grundläggningsnivåer för tråg och broar ligger nära högsta uppmätta trycknivå för grundvattnet i området vilket kan innebära en temporär avledning av grundvatten i samband med schaktning under byggskedet. Mest troligt bedöms dock att schaktning innebär en kapning av topparna i den naturliga fluktuationen hos grundvattnet. En eventuell temporär grundvattenavledning bedöms ej påverka grundvattensituationen i området i stort då schakten har begränsad utbredning och tråget utförs som en tät konstruktion vilket inte innebär någon permanent förändring i grundvattnets trycknivå. Inga riskobjekt har identifierats i området. Schakt för planerad ledningsomläggning kommer utföras i lerans övre delar och påverkar ej grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden.

24(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) 5.7 Delsträcka km 4+070 4+250 Solvallakopplet 5.7.1 Spårläge Planerade spår går i upp till 4 m skärning med en planerad Hpl Solvalla vid ca km 4+200 som ansluter till Stockholm stads planerade gång- och cykelväg under Ulvsundavägen. Stödmurar planeras på den östra sidan av spåren mellan ca km 4+5 och 4+245. 5.7.2 Geotekniska förhållanden Generellt består jordarna av fyllning med varierande sammansättning som underlagras av friktionsjord på berg. Djup till berg är relativt litet. Från ca km 4+200 finns ett område med lösare jordar och lera vars mäktighet uppgår till ca 8 m. Lerans översta ca 1 m är av torrskorpekaraktär. Därunder blir lerans skjuvhållfasthet lägre och leran mer sättningsbenägen. Leran underlagras av friktionsjord. Friktionsjorden bedöms bestå av sand och grus i de övre delarna och övergå till morän med fast lagringstäthet mot djupet. Grundvattnets trycknivå i friktionsjorden under leran varierar mellan ca +1,8 och +3, 2, dvs. ca 2,5 till 7 m under befintlig markyta. 5.7.3 Bedömd grundvattenpåverkan Planerad grundläggningsnivå för stödmur varierar mellan ca +3,5 och +4, dvs. ca 1,5 till 6 m under befintlig marknivå. Planerad anläggning bedöms ej påverka grundvattnets trycknivå i området då schaktning ej kommer utföras under befintlig grundvattennivå. 5.8 Delsträcka km 4+250 4+540 Solvalla 5.8.1 Spårläge Planerade spår går nära befintlig marknivå och på låg bank längs Ulvsundavägen som går på betydligt högre bank. Mot planerat landfäste för Bro från Solvalla till Rissne går planerade spår på upp till ca 4 m hög bank. Spåren planeras nära Ulvsundavägen vilket medför att schakt kommer erfordras i Ulvsundavägens bank som till stora delar är grundlagd på bankpålning.

25(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Från ca km 4+205 till km + 4+580 planeras en omläggning av befintlig VAledning väster om planerade spår. 5.8.2 Geotekniska förhållanden Jordarna består av fyllning som underlagras av lera ovan friktionsjord följt av berg. Fyllningen har en mäktighet på ca 1 till 2 m och består enligt provtagning av en varierande sammansättning av sand grus och lera. Leran har en mäktighet som uppgår till ca 20 m och är i de övre delarna organisk med inslag av sulfid mot djupet övergående till lera och sedan varvig lera med inslag av silt. Lerans skjuvhållfasthet är extremt låg med en okorrigerad odränerad skjuvhållfasthet ned till under kpa. Friktionsjorden har upp till ca 4 m mäktighet och bedöms bestå av sand och grus i de övre delarna mot djupet övergående till morän. Moränens lagringstäthet bedöms som fast till mycket fast. Grundvattnets trycknivå i friktionsjorden under leran varierar mellan ca +1,5 och +3, 2, dvs. ca 0,5 till 2 m under befintlig markyta. 5.8.3 Bedömd grundvattenpåverkan Maximalt schaktdjup är ca 2 m. Planerad anläggning bedöms ej påverka grundvattnets trycknivå i området då schaktning endast kommer utföras i de övre delarna av den underlagrande leran som har stor mäktighet. Schakt för ledningsomläggning kommer att utföras i mäktiga lerlager och bedöms inte påverka grundvattennivåns trycknivå i friktionsjorden. Stora delar av ledningsomläggning kommer ske inom spont av utrymmes- och stabilitetsskäl. 5. Delsträcka km 4+540 5+270 Bro från Solvalla till Rissne 5..1 Spårläge Planerade spår går på bro från Solvalla över Bällstaån, Mälarbanan och Sundbybergskopplet till Rissne.

26(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Planerad bro har 28 brostöd och en total brolängd på ca 730 m. I anslutning till det södra landfästet anläggs ett påldäck. För Ulvsundavägen och Sundbybergskopplet finns befintliga förstärkningsåtgärder i form av bankpålning, urgrävning och lättfyllning. Strax norr om Mälarbanan går en befintlig VA-ledning som delvis kommer att läggas om i samband med utbyggnaden av Mälarbanan. Stora delar av ledningen planeras dock ligga kvar i sitt läge. Omläggning av ledning ska samordnas med Trafikverket och Projekt Mälarbanan. 5..2 Geotekniska förhållanden Jordarna består generellt av fyllning ovan lera som underlagras av friktionsjord och berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan ca 1 och 7 m. Enligt provtagning består fyllningen i huvudsak av sand och grus med inslag av silt och lera. Leran har en mäktighet som varierar mellan ca 5 och m och är i de övre delarna organisk med inslag av sulfid mot djupet övergående till lera och sedan varvig lera med inslag av sand. Lerans skjuvhållfasthet är extremt låg med en okorrigerad odränerad skjuvhållfasthet ned till under kpa. Den underlagrande friktionsjordens mäktighet varierar mellan ca 0,5 och 8 m. och friktionsjordens lagringstäthet bedöms som fast. Vid sondering har block påträffats i friktionsjorden. Grundvattenytan påträffas ca nivå +1,5 dvs. ca 0,5 m under befintlig markyta. Grundvattenmätningar avser grundvattnets trycknivå i friktionsjorden under leran. 5..3 Bedömd grundvattenpåverkan Planerad grundläggningsnivå för påldäck är ca +1, dvs.. ca 1 m under befintlig markyta. Planerad grundläggningsnivå för landfäste och brostöd varierar mellan ca nivå +0 och +2, dvs.. ca 1,5 till 4 m under befintlig markyta. Av utrymmesskäl mot befintliga Ulvsundaleden kommer spont krävas vid schakt för grundläggning av brostöd.

27(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) För att säkerställa att eventuell erosion i Bällstaån inte påverkar grundläggningen av planerade brostöd för Tvärbanan krävs permanenta sponter installeras för brostöd i anslutning till Bällstaån. Grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden påträffas ca 0,5 m under befintlig markyta. Då leran har relativt stor mäktighet och schakt endast kommer att utföras i befintlig fyllning och i den underlagrande lerans övre delar finns ingen risk för grundvattenpåverkan. Schakt för ledningsomläggning bedöms utföras i lera och påverka inte grundvattnets trycknivå i den underlagrande friktionsjorden. Stora delar av ledningsomläggning kommer ske inom spont av utrymmes- och stabilitetsskäl. 5. Delsträcka km 5+270-5+840 Kavallerivägen och Rissne torg 5..1 Spårläge Planerade spår går som gatuspår i Kavallerivägen och vidare ut i parkområdet vid Rissne torg där man vid ca km 5+800 anlägger Hpl Rissne. 5..2 Geotekniska förhållanden Jordarna består av ca 1 m fyllning som underlagras av ca 1 till 3 m lera av torrskorpekaraktär ovan friktionsjord och berg. Djup till berg varierar mellan ca 3 till 5 m. Grundvattnets trycknivå i friktionsjorden är ej uppmätt längs Kavallerivägen men bedöms påträffas i underkant av lera av torrskorpekaraktär på varierande nivå mellan ca + och +20, dvs. ca 1 till 3 m under befintlig markyta, vilket bekräftas av avläsning av grundvattenrör 15GA47GW vid Rissne torg. 5..3 Bedömd grundvattenpåverkan Maximalt schaktdjup för kontaktledningsfundament är ca 2,5 m under befintlig markyta. I övrigt är maximalt schaktdjup för banvall ca 2 m under befintlig markyta. Planerad anläggning bedöms ej påverka grundvattnets trycknivå i området då de schakter som erfordras i byggskedet har begränsat djup och schaktning endast kommer utföras i befintlig fyllning och lera av torrskorpekaraktär.

28(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) 5. Delsträcka 5+840 6+330 Artillerivägen och Rissneleden 5..1 Spårläge Planerade spår går som gatuspår i Artillerivägen och Rissneleden. 5..2 Geotekniska förhållanden Jordarna består av fyllning som underlagras av lera ovan friktionsjord och berg. Lerans översta ca 2 till 3 m bedöms vara av torrskorpekaraktär. Vid ca km 6+050 finns ett område med ytnära berg alternativt berg i dagen. Grundvattnets trycknivå i friktionsjorden är ej uppmätt men bedöms påträffas i underkant av lera av torrskorpekaraktär och varierar mellan ca nivå + och +15, dvs. ca 2 till 3 m under befintlig markyta. 5..3 Bedömd grundvattenpåverkan Maximalt schaktdjup för kontaktledningsfundament är ca 2,5 m under befintlig markyta. I övrigt är maximalt schaktdjup för banvall ca 2 under befintlig markyta. Planerad anläggning bedöms ej påverka grundvattennivåerna i området då de schakter som erfordras i byggskedet har begränsat djup och schaktning endast kommer utföras i befintlig fyllning och de övre delarna av den underlagrande leran. 5. Delsträcka km 6+330 6+545 Bro från Rissne till Ursvik 5..1 Spårläge Planerade spår går på bro över Enköpingsvägen från Rissne till Ursvik. Planerad bro har 7 brostöd och en total längd på ca 10 m. I anslutning till det norra landfästet anläggs en stödmur på den östra sidan om spåren från ca km 6+40 till km 6+525. 5..2 Geotekniska förhållanden Områdets södra och norra delar består av högt belägna fastmarkspartier med friktionsjord på berg och ytnära berg.

2(42) Projekt och Upphandling Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen PM GRUDVATTE 2016-06-20 Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) I dalgången mellan höjdpartierna, där Enköpingsvägen är belägen, består jordarna av fyllning på lera som underlagras av friktionsjord och berg. Fyllningen har upp till ca 3 m mäktighet med sannolikt mycket varierande sammansättning och egenskaper. Leran bedöms vara av torrskorpekaraktär med en mäktighet på upp till ca 2 m. Den underlagrande friktionsjorden bedöms bestå av sand och grus som mot djupet övergår till morän med upp till ca 3 m mäktighet innan berg påträffas. Moränens lagringstäthet bedöms som fast. Grundvattnets trycknivå i friktionsjorden är uppmätt i ett grundvattenrör och varierar mellan ca +6,1 och +7,2 vilket motsvarar ca 0,5 till 1,5 m under befintlig markyta. 5..3 Bedömd grundvattenpåverkan Planerad grundläggningsnivå för det södra landfästet och brostöd varierar mellan ca +8 och +,5, dvs. ca 1 till 2 m under befintlig markyta. Planerad grundläggningsnivå för det norra landfästet och anslutande stödmur varierar mellan ca + och +, dvs. ca 1 2 m under befintlig markyta. Planerad anläggning bedöms ej påverka grundvattennivåerna i området då avläst grundvattenrör sitter i en lågpunkt intill Enköpingsvägen och de schakter som erfordras i byggskedet har begränsat djup och schaktning endast kommer utföras i befintlig fyllning och de övre delarna av den underlagrande leran. 5. Delsträcka km 6+545 6+50 Ursvik 5..1 Spårläge Planerade spår går i nivå med befintlig mark och i upp till ca 4 m skärning. Inom del av området går spåren i samma planläge som en temporär väg som användes i samband med byggnation av E18. 5..2 Geotekniska förhållanden Jordarna består i huvudsak av fyllning ovan lera som underlagras av friktionsjord och berg. Fyllningen har ca 1 m mäktighet med varierande sammansättning och egenskaper.