För en framstående kunskapsnation med jämlik utbildning och forskning i världsklass

För en framstående kunskapsnation med jämlik utbildning och forskning i världsklass

Förord...3 Utbildning och forskning...5 Rätt till likvärdig utbildning...5 Allas rätt till utveckling...5 Finansiering av utbildning och forskning...6 Avgiftsfri undervisning på flera nivåer...6 Generöst studiestöd på alla nivåer...6 Forskning med offentlig finansiering...6 Styrningen av skolan och den högre utbildningen...7 Rektorer och förskolechefer, lärare och förskollärare...7 Universitet och högskolor...8 Demokratiska värderingar en grundstomme...8 Nationella minoriteter...8 Internationellt samarbete...9 Ansvarsområden... 11 Förskolan... 12 Annan pedagogisk verksamhet...12 Förskoleklassen... 13 Fritidshem... 14 Grundskolan... 15 Gymnasieskolan... 16 Vuxenutbildningen... 17 Folkbildning... 18 Den högre utbildningen... 19 Forskning...20 Myndigheter inom Utbildningsdepartementets ansvarsområden... 21 Sveriges utbildningssystem...22

Förord Alla pojkar och flickor, kvinnor och män ska få möjlighet att pröva och utveckla sina förmågor och kunskaper för att nå sin fulla potential. En bra utbildning ger individen goda förutsättningar att få ett arbete och lägger grunden för ett väl fungerande samhällsliv där ingen diskrimineras eller hindras från att delta. Det innebär en skola som ger eleverna det stöd de behöver, där lärarna trivs och kan utvecklas och ger alla barn en ärlig chans att lyckas. Ett livslångt lärande blir allt viktigare i den kunskapsintensiva, komplexa och globala värld vi lever i. Det är därför centralt att tillvarata och utveckla alla människors kompetens. För att möta de krav som ställs på arbetsmarknaden behövs utbildning av god kvalitet som tar hänsyn till utvecklingen i samhället. Att kunna påverka sin situation och skapa ett bättre liv genom bildning, är viktigt för människor i ett demokratiskt samhälle. För att Sverige ska kunna vara en ledande kunskapsnation behövs en jämlik utbildning och en forskning i världsklass, som gör oss konkurrenskraftiga internationellt. För att klara det och möta de stora utmaningar samhället står inför behövs därför fortsatt stora satsningar på utbildning och forskning. I den här broschyren beskrivs det svenska utbildningsväsendet och dess finansiering, från förskola till högskoleutbildning. Den beskriver också en del av den offentligt finansierade forskningen i Sverige. 3

Utbildning och forskning Det livslånga lärandet börjar redan under människans första viktiga år, och pågår sedan under hela livet. Från förskolan och framåt uppmuntras barn, ungdomar och vuxna att inhämta kunskap och tänka självständigt. Det livslånga lärandet ska skapa kunniga och kreativa individer, vilket är avgörande för att Sverige ska kunna växa som kunskapsnation. Närmare 75 procent av den vuxna befolkningen (25 64 år) har deltagit i någon form av utbildning under det senaste året, vilket är högst inom EU. Det höga studiedeltagandet är ett resultat av stora satsningar på utbildning under lång tid. Under de senaste decennierna, och särskilt under de senaste åren, har en rad omfattande reformer genomförts inom utbildning och forskning för att stärka Sverige som kunskapsnation i globaliseringens tid. Sverige har en stark bildningstradition med såväl omfattande offentlig utbildning som frivilliga insatser och folkbildning. Det första universitetet etablerades år 1477, den allmänna folkskolan infördes 1842 och studieförbunden har verkat i över 100 år. Rätt till likvärdig utbildning De flesta, oavsett bakgrund eller andra förutsättningar, har rätt till utbildning i Sverige. Det innebär t.ex. att barn har rätt till en förskoleplats och att elever som behöver särskilt stöd ska få det. Kvalitet, likvärdighet och hög tillgänglighet ska vara grundbultar i utbildningssystemet. Systemet präglas av offentlig finansiering, mål- och resultatstyrd verksamhet och en hög grad av decentralisering. Grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning samt kommunernas vuxenutbildning är i regel avgiftsfri, och det finns ett generöst och generellt studiestödssystem. Allas rätt till utveckling Regeringens utbildningspolitik strävar efter att utjämna socioekonomiska skillnader och att ge alla människor möjlighet att utvecklas. Alla barn, unga och vuxna ska också ges förutsättningar att pröva och utveckla sin förmåga och sina kunskaper till sin fulla potential oberoende av ålder, könstillhörighet och funktionsnedsättning. I förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska hänsyn tas till varje barns och elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Huvudmän, utbildningsanordnare och lärare ska arbeta för att eleverna ska nå kunskapskraven för utbildningarnas nationella mål, men har stor frihet att välja sätten att göra detta på. Tillgängligheten till vuxenutbildning är hög, inte minst tack vare satsningar på flexibilitet och utbyggd infrastruktur. Rekryteringen till högre utbildning är bred och relativt oberoende av social bakgrund. Universitet och högskolor finns över hela landet, och genom distansutbildning finns goda möjligheter till utbildning även för yrkesverksamma och äldre. Befolkningens utbildningsnivå, 2015 % 100 80 60 40 20 0 20 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 år n Förgymnasial utbildning n Gymnasial utbildning n Eftergymnasial utbildning Kostnadsfördelning för utbildningssystemet, 2014 n Förskola 20% n Förskoleklass 2% n Grundskola 28% n Gymnasieskola 11% n Universitet/högskola 20% n Övriga skolformer/ verksamhetsformer 19% 5

Finansiering av utbildning och forskning Avgiftsfri undervisning på flera nivåer Grunden för finansieringen av skolväsendet är de kommunala och statliga skatteintäkterna och alla är med och betalar. Även fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå är näst intill helt offentligt finansierade. Huvuddelen av skolans finansiering kommer från kommunala skatteintäkter men delar av finansieringen täcks genom ett generellt statsbidrag till kommunerna. Till detta kommer riktade statsbidrag för särskilda satsningar som fortbildning av lärare och projekt för att utveckla matematikundervisningen. Kostnaderna per elev kan variera mellan skolor och kommuner. I en glesbygdskommun kan många barn behöva skolskjuts medan vissa kommuner kan ha en stor andel elever med utländsk bakgrund och därmed högre kostnader för modersmålsundervisning. Alla kommuner garanteras likvärdiga ekonomiska förutsättningar enligt ett särskilt utjämningsystem. Detta innebär bl.a. att alla barn och elever ska ha så likvärdiga förutsättningar till utbildning som möjligt, i alla delar av landet. Den högre utbildningen är avgiftsfri och till största delen finansierad med offentliga medel genom anslag från staten. Studerande som inte är medborgare i något land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, är dock skyldiga att betala studieavgift för studier på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor. Generöst studiestöd på alla nivåer Ingen ska behöva avstå från studier av ekonomiska begränsningar. Det svenska studiestödssystemet ska fungera rekryterande och på så sätt bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska även utjämna skillnader i villkor mellan individer och grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska också ha en god effekt på samhällsekonomin över tid, t.ex. bör studiemedelssystemet bidra till en god genomströmning. Studiestödet finansierar huvudsakligen de studerandes levnadsomkostnader under studietiden och ges till den studerande, oberoende av föräldrarnas eller familjens ekonomi. För att möta skilda behov finns det olika former av studiestöd. Studiemedel som består av både bidrag och lån kan ges till studerande i högre utbildning och till vuxna som studerar på grundläggande eller gymnasial nivå. Studiemedel ges för studier på både hel- och deltid, och kan också användas för studier utomlands.även unga som går en gymnasie- eller gymnasiesärutbildning kan få studiehjälp, och för den som är omyndig betalas studiehjälpen ut till vårdnadshavare. Vissa grupper, t.ex. studerande med barn och personer med funktionsnedsättningar, kan ibland få särskilda stöd. Forskning med offentlig finansiering Offentlig finansiering av forskning och utveckling sker genom direkta anslag från stat, kommuner och landsting, samt via forskningsråd, forskningsfinansierande myndigheter och EU. Även forskningsstiftelser och privata stiftelser stödjer forskning och utveckling. De totalt sett största resurserna för forskning i Sverige kommer dock från näringslivet. Antal och fördelning av studiemedelstagare n Grundskolenivå 22 577 n Gymnasienivå 119 144 n Eftergymnasial nivå 340 388 n Utlandsstudier 33 922 Totalt 516 031 Fördelning Fördelning och och storlek storlek på utbetalda studiemedel, milj kr n Grundskolenivå 628,2 n Gymnasienivå 4 407,9 n Eftergymnasial nivå 18 094,6 n Utlandsstudier 2 560,4 Totalt 25 691,1 6

Styrningen av skolan och den högre utbildningen Ansvaret för skolväsendet* delas mellan riksdagen, regeringen, huvudmannen (stat, kommun, landsting eller enskild skolhuvudman), de statliga myndigheterna på skolområdet och verksamheterna. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för genomförandet av verksamheten och genom detta skapas goda möjligheter till delaktighet och inflytande för lärare, förskollärare, annan personal, barn, elever och föräldrar. Systemet är mål- och resultatstyrt, vilket ger stor lokal handlingsfrihet. Ramar och mål anges i de olika nationella styrdokument som beslutas av riksdag och regering. För barnoch ungdomsutbildningen fastställs skollag, skolformsförordningar, läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och timplaner. Dessa slår fast mål och riktlinjer, vilka ämnen som ska finnas och den minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få undervisning i respektive ämne. Utifrån de nationella styrdokumenten väljs organisation och arbetssätt som passar de lokala förutsättningarna. Kommunerna och de enskilda huvudmännen ansvarar för ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering av sina respektive verksamheter. Detta innebär att de har ett stort eget ansvar för att utforma arbetet mot uppsatta mål. Skollagen omfattar utbildning från förskola t.o.m vuxenutbildning, och är en sammanhållen lagstiftning som ska utgöra basen för kunskap, valfrihet och trygghet i alla de skol- former och andra verksamheter som omfattas av skollagen. Rektorer och förskolechefer, lärare och förskollärare Många studier visar att lärarna är den viktigaste faktorn för elevers framgång i skolan, och att rektorerna är betydelsefulla för att skapa förutsättningar för lärarnas och elevernas arbete. Inte minst är dialogen om undervisningen mellan rektorer och lärare viktig. Därför har det gjorts fleråriga satsningar på utbildning och fortbildning för såväl lärare och förskollärare som rektorer och förskolechefer. Inom särskilda satsningar har lärare breddat och fördjupat sina kunskaper i framför allt ämnesteori och ämnesdidaktik. Satsningen har inriktats på att ge lärare möjlighet till behörighetsgivande fortbildning om de undervisar i ämnen som de inte har utbildning för.lärare och förskollärare har också möjlighet att delta i så kallade forskarskolor, och efter en licentiatexamen och pedagogisk meritering få titeln lektor. För att skärpa kraven för att få undervisa i skolan och förskolan ska lärare respektive förskollärare ha en legitimation. I princip får bara den som har yrkeslegitimation anställas utan tidsbegränsning. Fyra skolmyndigheter arbetar med att öka skolornas kvalitet och resultat Statens skolverk ska följa upp och utvärdera skolväsendet, andra utbildningar och pedagogiska verksamheter, utforma tydliga styrdokument samt bistå kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamheter. Arbetet görs genom exempelvis stöd till nationellt prioriterad fortbildning och kompetensutveckling för personal. Statens skolinspektion ansvarar för godkännande av huvudmän för bl.a fristående skolor, tillsyn inom skolväsendet och kvalitetsgranskning. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor som rör personer med funktionsnedsättningar. Skolforskningsinstitutet ansvarar för att lärare och andra verksamma inom förskola, skola och vuxenutbildning ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. * I skolväsendet ingår förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasie- och gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning samt särskild utbildning för vuxna. 7

Avsikten är att höja både kvaliteten i verksamheterna och statusen för lärar- och förskollärarkåren så att alla elever och barn får bra undervisning av kvalificerade och motiverade pedagoger.nytillträdda rektorer ska gå en befattningsutbildning för att få de kunskaper som krävs för att kunna leda verksamheten. Förskolechefer kan också gå befattningsutbildningen men på frivillig basis. Universitet och högskolor Statliga universitet och högskolor är egna myndigheter som lyder under regeringen. Verksamheten regleras genom lagar och andra bestämmelser på högskoleområdet samt genom resurser och andra ramar som riksdagen och regeringen beslutar om. Det finns också enskilda anordnare av högskoleutbildning som har regeringens tillstånd att utfärda vissa examina. I högskolelagen finns övergripande bestämmelser för högre utbildning och i examensordningen i högskoleförordningen finns det särskilda mål angivna för varje examen. Utifrån dessa ramar bestämmer universitet och högskolor i huvudsak själva hur anslagen för utbildningen ska användas. Universitetskanslersämbetet har ansvaret för att löpande utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningarna och besluta om tillstånd att utfärda examina. Universtetskanslersämbetet har ansvaret för att löpande utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningarna och besluta om tillstånd att utfärda examina. Forskningens frihet värnas vid lärosätena. Viktiga principer är att forsk- arna fritt får välja problem, utveckla metoder och publicera resultat. Universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat nyttiggörs. Demokratiska värderingar en grundstomme Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. All utbildning, på alla nivåer, i Sverige ska utformas i överensstämmelse med dessa grundläggande demokratiska värderingar. All utbildning ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar, kvinnor och män bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Jämställdhet inom utbildningsväsendet handlar alltså om att varje flicka och pojke, kvinna och man ska få möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen, utan att hindras av könsstereotypa föreställningar. I en jämställd skola är studie- och yrkesvalen individuella och inte könsbundna. Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering i lärande miljöer. Det gäller allt från mobbning på skolgården till diskriminering av högskolestuderande. I skollagen finns bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska bl.a. utföra vissa uppgifter när det gäller att tillvarata barnens och elevers enskilda rätt i fråga om åtgärder mot kränkande behandling enligt skollagen. Barnoch elevombudet kan t.ex. företräda barn och elever i en skadeståndstvist. Av skollagen framgår också att alla som arbetar i skolan har anmälningsskyldighet vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Diskrimineringslagen omfattar i princip alla samhällsområden, inklusive utbildning. Ingen får utsättas för diskriminering p.g.a.: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Nationella minoriteter Sverige har fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det är grupper som har befolkat Sverige under lång tid och som har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet, samt en vilja att behålla sin identitet. Barn som tillhör en nationell minoritet har rätt till undervisning i sitt modersmål i grundskolan. En elev i 8

gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna har rätt till modersmålsundervisning i sitt nationella minoritetsspråk om eleven har goda kunskaper i språket. Alla barn och ungdomar i Sverige ska också enligt läroplanerna få kunskap om de nationella minoriteternas historia, kultur, språk och religion. Även ett antal universitet och högskolor har i uppdrag att erbjuda utbildning i de nationella minoritetsspråken. Internationellt samarbete Internationella kontakter och ökad rörlighet på alla nivåer är en viktig del av arbetet för ökad internationalisering och därmed högre kvalitet inom utbildningsområdet. Många studenter på universitet och högskolor genomför delar av sin utbildning i ett annat land än Sverige och under de senaste åren studerade ca 7 procent utomlands. Det finns också goda möjligheter för den som går en arbetsplatsförlagd utbildning att göra detta utomlands. Från förskolan till gymnasieskolan deltar lärare, lärarstudenter, barn och unga i partnerskap, studieresor, utbildningsprogram, praktik och projekt över gränserna. Dessutom kommer många utländska lärare, studerande och elever till Sverige för att undervisa eller studera en period. Andelen högskolestudenter som rest in från ett annat land för att studera i Sverige har under de senaste åren uppgått till ca 8 procent av alla studerande. Svensk forskning har många internationella kontakter och forskarrörlighet är en central del i arbetet med att upprätthålla hög vetenskaplig kvalitet. Sverige och svensk forskning har även stor nytta av samarbeten vid internationella anläggningar. Sverige har omfattande samarbeten med andra länder, samt med internationella organisationer, råd och sammanslutningar på utbildnings- och forskningsområdena. Det gäller t.ex. inom EU, Europarådet, Nordiska ministerrådet, OECD och Unesco. I EU-samarbetet utmärker sig bland annat Europa 2020 och Utbildning 2020 1 som strategiska ramverk för samarbete på utbildningsområdet. Målen för samarbetet innebär i stort att: göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet, förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet, främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap, och öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer. Inom europeisk forskning och innovation deltar svenska aktörer i relativt hög utsträckning i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, som är världen största sammanhållna program. Sverige, och svenska aktörer, har även omfattande bilaterala internationella forskningsoch innovationssamarbeten med länder runt om i världen. 1 Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi fram till år 2020. Utbildning 2020 är den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete som bygger vidare på det tidigare arbetsprogrammet Utbildning 2010. 9

Ansvarsområden Det svenska utbildningssystemet rymmer skolväsendet, högskoleutbildningen och vuxenutbildning. Även annan pedagogisk verksamhet, vissa särskilda utbildningsformer, folkbildning, ungdomspolitik, forskning och utveckling tillhör Utbildningsdepartementets ansvarsområden.

Förskolan Lustfyllt lärande, lek och kreativitet. I en trygg miljö får barnen en stabil grund för sin utveckling och ett livslångt lärande. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda förskola för barn i åldrarna 1 5 år. Förskolorna är i stort sett öppna från morgon till kväll året om och stänger bara på helger och nationella helgdagar. Verksamheten är offentligt subventionerad vilket innebär låga avgifter oavsett föräldrarnas ekonomi (maxtaxa). Trots att alla förskolor styrs av samma läroplan är inte alla förskolor likadana. Tvärtom finns stor mångfald i pedagogik och inriktning. Grundtanken är att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen ska uppmuntras till lek, kreativitet och lustfyllt lärande. Stor vikt läggs vid att stimulera varje barns språkliga och matematiska utveckling. Skapande verksamhet och miljö- och naturvårdsfrågor ges också stort utrymme. En del förskolor specialiserar sig på musik, språk eller jämställdhet, medan andra har naturinriktning och låter barnen vara utomhus i alla väder. Förskollärare och förskolechefer har pedagogiskt ansvar för verksamhetens innehåll och genomförande. Förskolans värdegrund och uppdrag samt mål för verksamheten anges i en egen läroplan. Annan pedagogisk verksamhet Det finns även andra former av pedagogisk verksamhet, som pedagogisk omsorg, öppen förskola, öppen fritidsverksamhet samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Pedagogisk omsorg kan exempelvis vara familjedaghem eller olika flerfamiljslösningar för barn i åldrarna 1 till 13 år. Syftet är att genom pedagogisk verksamhet och omsorg stimulera barns utveckling och lärande samt förbereda barnen för fortsatt lärande. Den öppna förskolans uppgift är att erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta. Den öppna fritidsverksamheten ska komplettera utbildningen i skolan och erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation. Andel barn (1 5 år) i förskola och pedagogisk omsorg n Andel i förskola 83 % n Andel i pedagogisk verksamhet 2 % n Övriga 15 % 12

Förskoleklassen Lek, skapande och utforskande. Barnens väg till grundskolan går via förskoleklassen en mjuk övergång, där 6-åringarna får leka sig in i skolans värld. Nästan alla Sveriges 6-åringar går i förskoleklass, vilken ska fungera som en bro mellan förskola och skola. Förskoleklassen är en frivillig och avgiftsfri skolform som ska stimulera varje barns utveckling och lärande och förbereda för fortsatt utbildning. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov, och anordnas oftast i anslutning till den grundskola där barnen sedan ska börja första klass. Ett viktigt mål är att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ska knytas närmare varandra och att samtliga verksamheter ska utvecklas i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. Integrationen ska bidra till ett mer sammanhållet utbildningssystem med en gemensam syn på barn, kunskap, utveckling och lärande. Elever i förskoleklass, Elever i förskoleklass, läsåret 2014/2015 n Andel elever 6 år 96 % n Andel ej deltagande 6 år 4 % 13

Fritidshem Lärande, utflykter, läxhjälp, fotboll och vila. Från 6 till 13 års ålder har elever som går i förskoleklassen eller skolan, möjlighet att gå på fritidshem före och efter skolan. Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen och skolan och stimulera barns utveckling och lärande. Det ska också erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ger även föräldrar möjlighet att förena föräldraskap med arbete eller studier. De flesta barn går i fritidshem som är samordnade med skolan. Fritidshemmen är öppna hela året och öppettiderna anpassas till skolans tider och lov. Andel inskrivna barn i fritidshem, 2008 2014 100 80 60 40 20 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 n 6 9 år n 6 12 år n 10 12 år 14

Grundskolan Läsa, skriva, räkna baka och snickra. I grundskolan får eleverna grundläggande färdigheter och kunskap för framtida studier och samhällsliv. Alla barn mellan 7 och 16 år har skolplikt och rätt till utbildning i den nioåriga grundskolan. Barn som inte kan gå i den vanliga grundskolan p.g.a vissa funktionsnedsättningar kan gå i grundsärskolan eller specialskolan. Grundskolan innehåller ämnena svenska, matematik, engelska, samhälls- och naturorienterande ämnen, språkval samt praktiska och estetiska ämnen som slöjd, bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och musik. Grundskolan och motsvarande skolformer styrs av nationella läroplaner där skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer fastställts. I kursplanerna anges syfte och det centrala innehållet i varje ämne. I nationella timplaner anges för varje ämne eller ämnesgrupp minsta garanterade tid för undervisning som varje elev har rätt till. De flesta barn går i en kommunal skola nära hemmet. Det finns också många fristående skolor som ska vara öppna för alla. De får inte ta ut elevavgifter och måste vara godkända av Skolinspektionen. Enligt skollagen ska fristående skolor så långt som möjligt lyda under samma regler och ha samma rättigheter som kommunala skolor. Samiska barn kan gå i sameskolan upp t.o.m. sjätte klass. Fördelning av kostnad Fördelning av kostnad per elev i grundskolan n Undervisning 51 % n Lokaler och inventarier 19 % n Skolmåltider 6 % n Lärovertyg/utrustning skolbibliotek 4 % n Elevhälsa 3 % n Övrigt 14 % n Skolskjutsar och reseersättning 3 % 15

Gymnasieskolan Astronaut, tandläkare, kock eller rörmokare? I gymnasieskolan ska ungdomar kunna lägga grunden till sina framtidsdrömmar. Efter grundskolan går nästan alla elever vidare till den frivilliga gymnasieskolan. Kommunen är skyldig att erbjuda ungdomar mellan 16 och 20 år och som är bosatta i kommunen, gymnasieutbildning av god kvalitet. Utbildningen kan antingen erbjudas i egen regi eller i samverkan med andra anordnare. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt som möjligt anpassas till ungdomarnas önskemål. En nationell läroplan anger gymnasieskolans värdegrund, uppgifter och övergripande mål. I gymnasieskolan finns sex högskoleförberedande program som leder till högskoleförberedande examen och tolv yrkesprogram som leder till yrkesexamen. Elever som går ett yrkesprogram ska ha rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet men det är inte längre ett krav. En elev behöver ha lägst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik samt i nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. För yrkesprogrammen krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i fem andra ämnen. En lärlingsutbildning, där minst hälften av utbildningen ska vara förlagd till en arbetsplats, ingår som ett alternativ till skolförlagd yrkesutbildning. Inom de nationella programmen finns det möjlighet för huvudmän att erbjuda särskilda varianter av nationella program som beslutas av Skolverket. Vissa möjligheter finns också att anordna riksrekryterande utbildningar. För de elever som vill bli gymnasieingen- jörer finns möjligheter att gå ett fjärde år på teknikprogrammet. Det pågår också en försöksverksamhet med spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. För de ungdomar som inte uppfyller behörighetskraven för att gå ett nationellt program finns det fem introduktionsprogram. För elever med utvecklingsstörning finns gymnasiesärskolan. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara anpassad för målgruppen och ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Antal elever i fristående och kommunala gymnasieskolor, 2005-2014 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2005/06 2007/08 2009/10 2011/12 2013/14 2006/07 2008/09 2010/11 2012/13 2014 n Kommunal n Enskild 16

Vuxenutbildningen Språk, datorkunskap, svenska för invandrare och yrkesutbildning. Sverige har en lång tradition av en bred och flexibel vuxenutbildning som är anpassad till människors olika livssituationer och behov. I skolväsendet för vuxna ingår kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Komvux och särvux är uppdelat i grundläggande och gymnasial nivå.). Utbildning i svenska för invandrare (sfi) är numera en del av komvux. Yrkesvux är statligt finansierad utbildning inom komvux som syftar till att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Vuxenutbildningen omfattar även yrkeshögskoleutbildningar, konst- och kulturutbildningar och folkbildningen. Det är ett stort utbud av utbildningar som ges i såväl offentlig som privat regi och ger individen möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper. Det kan handla om att vilja öka sin kompetens i arbetslivet, byta yrke eller bli behörig till högre utbildning. Skolväsendet för vuxna är inriktat på att stödja individen men också på att driva utvecklingen av vuxnas lärande genom tillgång till studie- och yrkesvägledning, validering och studiestöd. Verksamheten i skolväsendet för vuxna ska kännetecknas av en hög grad av tillgänglighet och flexibilitet. Utbildningen är helt kursbaserad, vilket ger goda möjligheter för individen att bygga på sina kunskaper på ett flexibelt sätt utifrån en upprättad individuell studieplan. Målet för komvux och särvux är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Yrkeshögskolan inrättades 2009 och samlar eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar. De har ett gemensamt regelverk och en nationell kvalitetssäkring. Utbildningarna kan leda till två olika examina yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen som även omfattar ett självständigt arbete. Yrkeskunnandet har en central roll i utbildningarna och ska styras mot arbetslivets behov av rätt kompetens. I planering och genomförande av utbildningarna är därför arbetslivets medverkan viktig, inte minst eftersom de flesta utbildningarna ska innehålla avsnitt förlagda direkt till arbetslivet. Utbildningar finns inom exempelvis it, ekonomi, vård, turism, restaurang, bygg, lantbruk, media och teknik. Yrkeshögskolans framgångsfaktor är dess nära samarbete med arbetslivet. Konst- och kulturutbildningar är eftergymnasiala utbildningsformer. Utbildningarna finns inom exempelvis dans, musik, teater, film, konst och mode. De bedrivs av privata utbildningsanordnare men står under statlig tillsyn och får stöd i form av statsbidrag och/eller är studiestödsberättigande för de studerande. Kunskapslyftet är det samlande namnet på en mängd olika stadigvarande statliga satsningar inom utbildningsområdet för vuxna. Det inkluderar finansiering av permanenta utbildningsplatser inom en rad olika utbildnings- och skolformer för vuxna samt insatser för att öka kvaliteten i vuxenutbildningen. Även andra närliggande politikområden påverkas av satsningarna, som t.ex. ungdomspolitik, arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik och integrationspolitik. Inom kunskapslyftets ram återfinns utbildningar inom yrkesvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan samt högskola och universitet. Utbildning i svenska för invandrare Utbildning i svenska för invandrare 2014, antal elever per modersmål n Arabiska 26% n Somaliska 8% n Persiska 6% n Polska 4% n Tigrinska 4% n Engelska 4% n Spanska 4% n Kurdiska 4% n Thailändska 4% n Bosniska/Kroatiska/Serbiska 3% n Övriga 34% 17

Folkbildning Folkbildningen har en lång historia i Sverige. Den första folkhögskolan grundades t.ex. redan på 1860-talet och de äldsta studieförbunden är drygt hundra år gamla. Den organiserade folkbildningen består för närvarande av 154 folkhögskolor och 10 studieförbund. Verksamheten bedrivs i huvudsak genom kurser, studiecirklar och kulturprogram. Folkbildningen präglas av stor bredd vad gäller ämnesområden och betydande frihet när det gäller att finna lämpliga former för att anordna verksamhet. Verksamheterna stärker och utvecklar demokratin, underlättar för individen att påverka sin livssituation, utjämnar utbildningsklyftor och höjer bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Deltagarnas mångfald och olikheter visar sig i folkhögskolornas och studieförbundens varierande profiler, inriktningar och verksamhetsformer. Folkbildningen är också en viktig aktör inom civilsamhället och den demokratiska strukturen i samhället. Historiskt och fortfarande finns starka kopplingar mellan folkrörelser och civilsamhällesorganisationer å den ena sidan och studieförbund och folkhögskolor å den andra sidan. Folkbildningen har länge spelat en viktig roll för såväl ungas som vuxnas lärande i Sverige och är en viktig del av det livslånga lärandet. Folkhögskolor och studieförbund får bidrag från stat, kommuner och landsting. Riksdagen har beslutat om syften för statsbidraget till folkbildningen men anordnarna sätter själva upp målen och organiserar verksamheten. 18

Den högre utbildningen Kunniga, självständiga och kritiskt tänkande individer. Det ställs höga krav på den högre utbildningens förmåga att förbereda för ett framtida yrkesliv i en föränderlig värld. Ett flexibelt system med både utbildningsprogram och fristående kurser kännetecknar den högre utbildningen i Sverige. I dag finns 30 statliga universitet och högskolor samt ett antal enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. Lärosätenas huvudsakliga uppgifter är utbildning och forskning. Inom ramen för dessa uppgifter ska lärosäten samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat kommer till nytta, exempelvis genom att de sprids till en bredare allmänhet. Utbildningen ska förutom att förmedla kunskaper och färdigheter bidra till studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar samt att självständigt urskilja, formulera och lösa problem. Studenternas intressen och kunskapssökande ska vara vägledande för högskoleutbildningens inriktning och dimensionering, men det är viktigt att även ta hänsyn till arbetsmarknadens behov. Den nuvarande utbildnings- och examensstrukturen är anpassad till det europeiska samarbetet i Bolognaprocessen 2. Högskoleutbildningen delas in i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs i form av kurser som kan fogas samman till utbildningsprogram. Sammanhållna utbildningsprogram är i dag den vanligaste formen för högskolestudier. Att kurser är grunden ger dock ett flexibelt system som även stärker möjligheterna att återvända till högskolan efter en examen eller att läsa kortare kurser för att utvecklas i yrkeslivet. Det finns tre olika kategorier av examina: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Universiteten och högskolorna tilldelas resurser för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå utifrån antal studenter och deras avklarade högskolepoäng. En majoritet av de svenska lärosätena erbjuder utbildningar på engelska och tar emot utländska studerande. Många svenska studenter, ca 7 procent, väljer också att läsa en del av sin utbildning i ett annat land. Studentinflytandet är en viktig del i det svenska högskolesystemet och studenterna har rätt att vara representerade i universitetets eller högskolans styrelse samt i andra beslutande och beredande organ som diskuterar utbildningen och studenternas situation. 2 Genom Bolognaprocessen har ett Europeiskt område för högre utbildning skapats i samarbete mellan 50 europeiska länder. Regeringen arbetar för att all högre utbildning ska hålla hög kvalitet och att alla som uppfyller förkunskapskraven ska ges samma möjligheter att genomgå högskoleutbildning oavsett bakgrund. Högskolan byggs därför ut, framför allt inom utbildningar som leder till vissa bristyrken, samtidigt som kvalitetssatsningar genomförs och ett nytt kvalitetssäkringssystem arbetas fram. Studenternas söktryck och arbetsmarknadens behov ska i större grad styra dimensioneringen av utbildningarna. Regeringen arbetar dessutom för att förbättra möjligheterna till validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet. Det handlar också om att förbättra möjligheterna till komplettering av utländska högskoleutbildningar, bl.a. för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeland och för lärare med utländsk examen. Fördelning av helårsstudenter på olika ämnesområden, 2014 n Humaniora/teologi 15 % n Juridik/samhällskunskap 42 % n Konstnärligt område 2 % n Medicin/odontologi 6 % n Naturvetenskap 10 % n Teknik 15 % n Vård och omsorg 7 % n Övrigt 3 % 19

Forskning Klimat, hälsa och energi. Forskningen i Sverige söker lösningar på samhällsutmaningar av globalt intresse och på hur nya rön och den snabba utvecklingen inom medicin, teknik och digitalisering ska bidra till samhällsutvecklingen. Sverige tillhör den internationella forskningsfronten inom ett flertal områden och är ett av de länder i världen som investerar mest i forskning och utveckling (FoU) i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). År 2015 avsattes offentliga medel motsvarande ca en procent av BNP. Den offentligt finansierade forskningen i Sverige bedrivs till nära två tredjedelar vid universitet och högskolor. Vid landets stora lärosäten finns forskning inom de flesta ämnen och områden. Vid de mindre lärosätena är forskningen oftast koncentrerad till ett mindre antal forskningsområden som ofta är viktiga för det lokala näringslivet. I Sverige får både universitet och högskolor bedriva forskning och tilldelas resurser för detta. Bland övriga offentliga forskningsutförare finns industriforskningsinstitut, vissa sektorsmyndigheter samt kommuner och landsting. Forskningsinfrastruktur är i många fall en nödvändig förutsättning för att bedriva forskning och utveckling av högsta kvalitet. Därför finns det på flera håll i landet anläggningar och andra resurser som är till för forskning och som kan användas av flera forskargrupper. Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Under perioden 2007 2015 höjdes de årliga statliga anslagen för forskning och utveckling med mer än 10 miljarder kronor. Samtidigt infördes en ny metod för att omfördela en andel av basanslagen till universitet och högskolor efter prestation. Metoden baseras på kvalitetsindikatorer som tar hänsyn till hur mycket externa medel den sökande har erhållit, vetenskaplig produktion samt hur ofta den sökandes publikationer citeras av andra forskare. En särskild satsning initierades på forskning inom områden som är strategiskt viktiga för samhälle och näringsliv. Det handlar bl.a. om att söka lösningar på globala problem och utmaningar som klimatförändringar, miljöförstöring och svåra sjukdomar. Andra strategiska initiativ är sådana som kan bidra till företagens konkurrenskraft och där statens insatser kan bidra till att företagen väljer att ha kvar eller placera FoU i Sverige. Forskningsresultat som kan omsättas till produkter och tjänster är en viktig förutsättning för tillväxt och en investering i framtidens välfärd. Stöd ges därför för kommersialisering av forskningsresultat och medel avsätts även för att ge ökad tillgång till finansiering i kommersialiseringens tidiga faser. Innovationskontor har inrättats vid alla universitet och som även ska stödja högskolor. Samverkan och samarbeten mellan lärosäten, institut, näringsliv och offentlig sektor är viktig för innovation och nyttiggörandet av offentliga investeringar i forskning. FoU-medel i statsbudgeten efter mottagare, miljoner kronor, löpande priser och 2015 års prisnivå Löpande priser 2015 års prisnivå 2014 2015 Förändring 2014 2015 Förändring Totalt 32 871 33 132 261 33 316 33 132-184 UoH 16 370 16 602 232 16 591 16 602 11 Forskningsfinansierande myndigheter 9 849 9 932 83 9 982 9 932-50 Försvarsmyndigheter 1 259 1 135-124 1 276 1 135-141 Civila myndigheter 5 358 5 449 91 5 430 5 449 19 Internationella organisationer 32 13-19 32 13-19 20

Myndigheter inom Utbildningsdepartementets ansvarsområden Statens skolverk www.skolverket.se Statens skolinspektion www.skolinspektionen.se Specialpedagogiska skolmyndigheten www.spsm.se Sameskolstyrelsen www.sameskolstyrelsen.se Skolforskningsinstitutet www.skolfi.se Universitetskanslersämbetet www.uka.se Universitets- och högskolerådet www.uhr.se Vetenskapsrådet www.vr.se Information om forskning i Sverige www.forskning.se Centrala studiestödsnämnden www.csn.se Svenska institutet www.si.se Myndigheten för yrkeshögskolan www.myh.se Information om Universitet och högskolor www.uka.se 21

Sveriges utbildningssystem Högskoleutbildning 30 universitet och högskolor samt 18 enskilda utbildningssamordnare Utbildning på forskarnivå 2 4 år Avancerad nivå 1 2 år Grundnivå 2 3 år Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning, komvux Särskild utbildning för vuxna, särvux Utbildning i svenska för invandrare, sfi Kompletterande utbildningar Yrkeshögskola Gymnasieskola 3 år 18 nationella program Cirka 1300 gymnasieskolor Svensk skola i utlandet 18 år 17 år 16 år 15 år Folkbildning 154 folkhögskolor 10 studieförbund 14 år Grundskola 9 år Drygt 4 800 skolor 13 år 12 år 11 år Sameskola 10 år 9 år 8 år 7 år 6 år Särskola för elever med utvecklingsstörning Obligatorisk särskola 9/10 år Gymnasiesärskola 4 år Fritidshem Förskoleklass Förskola 1 5 år Specialskola för döva och hörselskadade med flera 10 år 22

Foto: Kristian Pohl, sid 3 Marcella Svensson, sid 12, 13, 16, 21 Mikael Lundgren, sid 4, 10-11, 15, 23 Folio Bildbyrå/Kristiina Kontoniemi, sid 14 Martina Huber, omslagsbild, sid 18 Produktion: Gullers Grupp Augusti 2016 Artikelnr: U16.003 ISBN: 91-974321-0-5

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm www.regeringen.se