Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Relevanta dokument
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Samling i Oslo Peter Fredman

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken

Handlingsplan för Skånes friluftsliv

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken

ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET

Friluftspolitisk strategi

Regeringens skrivelse 2012/13:51

2 (3) Handlingar Ledarstipendium Delårsrapport 2018 Handlingar Delårsrapport 2018 FN A3-Drift- och invanalys med prognos per xlsx FN.xl

Förslag till mål för friluftslivspolitiken. Redovisning av ett regeringsuppdrag

En renässans för friluftslivet?

Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen

Projektplan för Uppdrag Friluftsliv 2018

Sveriges friluftsmål

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Remissvar: Uppföljning av Friluftslivsmålen (NV )

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

ALLMÄNNA RÅD (96:4) ORIENTERING OCH ANDRA FRILUFTSARRANGEMANG

Uppföljning av friluftsliv. Förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen

Trender för utbildningar inom naturvägledning och friluftsliv. 5/4/2016 Utbildningar, inspirationsträff naturum 2015 Bild 1

Friluftsliv och naturupplevelser

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10

Friluftsliv för alla. Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Kommittédirektiv. Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna. Dir. 2013:27. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013

Uppdrag att genomföra ett program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling

Stockholm stads strategi för det rörliga friluftslivet

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Friluftslivsmål 6. Therese Lindberg, Tillväxtverket

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

Bakgrund i lagändringar

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Besöksnäringsstrategi

Stärka konkurrenskraften. landsbygderna med digitalisering och innovation i fokus.

Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Underrättelse om länsstyrelsens uppdrag att se över riksintresse friluftsliv enligt 3 kap 6 miuöbalken

Sveriges miljömål.

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Remiss av betänkande Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring Dnr: N FF.

Översyn av områden av riksintresse för friluftslivet

Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Svensk författningssamling

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Bostadsplaneringskommittén

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Remissvar: Ett land att besöka (SOU 2017:95)

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

En ny mötesplats blir till.

Lärandeplan ett verktyg i den regionala tillväxtvardagen?

Kulturmiljövårdens riksintressen. Ulf Lindberg Riksantikvarieämbetet

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

BOVERKET L..D_n_r_,

Handlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen

Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892

REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Motion (MP) Värmdö - Sveriges bästa friluftskommun

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Sveriges miljömål.

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR

version Vision 2030 och strategi

16 Natur- och kulturmiljövård

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

Friluftslivet och politiken

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Forskarstation Östra Norrbotten

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Uppdrag att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, stödja regionala dialoger och strategier

Friluftsprogram för Linköpings kommun. Samrådshandling. Linköpings kommun linkoping.se

Kulturarv som resurs för regional utveckling

Analytikernätverk 20 november

Länsstyrelsernas samordnings och utvecklingsuppdrag i MR: Bakgrund och nuläge

Transkript:

Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv

Vad är friluftsliv? Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling.

Friluftslivspolitikens inriktning Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.

Tio mål för friluftslivet 1. Tillgänglig natur för alla 2. Starkt engagemang och samverkan 3. Allemansrätten 4. Tillgång till natur för friluftsliv 5. Attraktiv tätortsnära natur 6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling 7. Skyddade områden som en resurs för friluftslivet 8. Ett rikt friluftsliv i skolan 9. Friluftsliv för god folkhälsa 10. God kunskap om friluftslivet

1. Tillgänglig natur för alla Tillgänglighet till natur- och kulturlandskapet är tillgodosedd inom långsiktig samhällsplanering, förvaltning och skötsel samt fysiska åtgärder, kommunikation, information, vägledning och kunskapsspridning. Utpekade områden med god tillgänglighet är kända, används och uppskattas av besökare. Attraktivt och tillgängligt natur- och kulturlandskap medverkar till ökad användning, bättre hälsa och livskvalitet. Andelen kommuner och länsstyrelser som arbetar med naturvägledning ökar kontinuerligt. Samordnande myndighet: Boverket

2. Starkt engagemang och samverkan Andelen kommuner i Sverige som har lokala friluftsråd eller liknande ökar kontinuerligt. Länsstyrelserna eller någon annan regional huvudman samordnar arbetet med friluftsliv regionalt och vägleder kommunerna. Det finns ett etablerat nätverk för friluftsliv mellan statliga myndigheter och myndigheterna samverkar med de ideella friluftsorganisationerna, de kommersiella aktörerna, kommunerna och markägarna i syfte att tillgängliggöra svenskt natur- och kulturlandskap. Människors utevistelse i natur- och kulturlandskapet ökar. Samordnande myndighet: Naturvårdsverket

3. Allemansrätten De regler och den tillsyn som förtydligar allemansrätten tillämpas effektivt. Syftet är att allemansrätten ska vara fortsatt stark. Allmänhetens, markägares, föreningars, företags och myndigheters kunskap om allemansrätten och dess möjligheter och begränsningar är god. Dialog med bl.a. intresseorganisationer, markägare, företag och myndigheter om allemansrätten genomförs för att öka kunskapen, ge större förståelse och finna lösningsmodeller om intressemotsättningar eller konflikter uppstår när det gäller allemansrättsrelaterade frågor. Samordnande myndighet: Naturvårdsverket

4. Tillgång till natur för friluftsliv Antalet områden av lokalt, regionalt och nationellt intresse för friluftsliv som är kända och kartlagda med värdebeskrivningar ökar. Andelen översiktsplaner som behandlar och visar tillgången till natur- och kulturlandskap med olika upplevelsevärden i hela kommunen ökar och uppdateras kontinuerligt. Friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. Modeller för att lösa eventuella målkonflikter mellan olika intressen är etablerade. Samordnande myndighet: Skogsstyrelsen (skogsmark) och Naturvårdsverket (övrig mark)

5. Attraktiv tätortsnära natur Tillgången till sådant tätortsnära natur- och kulturlandskap som är attraktivt för friluftslivet ökar genom bevarande, utveckling och nyskapande. Nåbarheten till och inom tätortsnära natur- och kulturlandskap ökar genom vägar, stigar, vandringsleder, cykelvägar, ridvägar och kollektivtrafik samt genom information om dessa möjligheter. Andelen av det tätortsnära natur- och kulturlandskapets kvaliteter och upplevelsevärden som är bevarade och utvecklas genom strategisk planering, förvaltning, dialog och skötsel ökar kontinuerligt. Samordnande myndighet: Boverket

6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Fler företag i alla delar av landet, i städer såväl som på landsbygden, utvecklar marknaden för natur- och kulturturism. Natur- och kulturturismen har fortsatt organiserat sig och utvecklat framgångsrika metoder för hållbara upplevelser och ett samarbete med turistnäringens övriga aktörer och markägare. Infrastruktur och kommunikationer av olika slag fungerar väl och skapar en god tillgänglighet för turistnäringen och dess besökare. Modeller för samverkan och dialog mellan exempelvis turistföretag och markägare är etablerade och genomförs. Kunskap om kvalitet och hållbarhetsfrågor hos turistföretagen ökar. Samordnande myndighet: Tillväxtverket (Naturvårdsverket)

7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet Alla nya beslut om naturreservat eller nationalparker har föreskrifter som inte är onödigt ingripande när det gäller friluftsliv och organiserad verksamhet. Skyddade områden, som är utsedda som särskilt besöksintressanta, har föreskrifter och skötselplaner som uppdaterats när det gäller friluftsliv och organiserad verksamhet. Riktlinjer och metoder för zonering som planeringsverktyg för friluftsliv inom skyddade områden finns och används i samtliga län samt i kommuner med lämpliga områden. Antalet skyddade områden vars syfte är att främja friluftsliv ökar kontinuerligt. Områden som skyddas utan stöd av miljöbalken eller på frivillig väg och som bedöms ha betydelse för friluftslivet bör i dialog med berörda markägare uppmärksammas. Samordnande myndighet: Naturvårdsverket

8. Ett rikt friluftsliv i skolan Som preciseringar kan användas att barn och elever inom förskola, skola och fritidshem: ges goda möjligheter till friluftsliv och utomhusvistelse, får kunskaper om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling, att hänsyn tas till individens förutsättningar och behov att få tillgång till ett rikt friluftsliv Samordnande myndighet: Naturvårdsverket (Skogsstyrelsen, Skolverket)

9. Friluftsliv för god folkhälsa Genomförandet av effektiva insatser följs upp i kommuner. Det följs också upp hur samverkan mellan kommuner (t.ex. folkhälsosamordnare), landsting (t.ex. samordnare för FaR Fysisk aktivitet på recept) och den ideella sektorn skapar förutsättningar för fler människor att bli eller förbli fysiskt aktiva genom friluftsliv. Evidensbaserade indikatorer som belyser sambandet mellan friluftsmiljöer och hälsa etableras. Utifrån aktuell forskning sammanställs kunskaper om effektiva metoder och insatser som främjar vistelser i friluftsmiljöer och hälsa. Dessa sprids till kommuner, landsting, ideella organisationer och andra berörda aktörer. Antalet kommuner som uppnår kriterierna fastställda för Sveriges friluftskommun ökar. Samordnande myndighet: Statens folkhälsoinstitut (Svenskt Friluftsliv)

10. God kunskap om friluftslivet Forskning om friluftsliv stöds på ett sätt som tillvaratar ämnets bredd, skapar bra möjligheter till finansiering och utveckling. En nationell nätverksorganisation är etablerad, angelägna forskningsområden är identifierade och en nationell forskarskola är inrättad. Forskning om friluftsliv uppfattas som en attraktiv karriärväg och svensk friluftsforskning står sig väl internationellt. Statistik om friluftslivet finns och är utformad för att motsvara samhällets behov. Statistiska centralbyråns ULF-undersökning (undersökning om levnadsförhållanden) och myndigheternas statistikinsamling har utvecklats för att passa de nya friluftslivspolitiska ambitionerna. Berörda myndigheter, organisationer, markägare, kommuner och företag har god kunskap och kompetens i frågor om friluftsliv, landskapets utformning, hållbart nyttjande och naturoch kulturturism omfattande hela friluftslivspolitikens bredd. Forskningsresultat och statistik om friluftsliv kommuniceras aktivt och sätts in i ett större sammanhang. Samordnande myndighet: Naturvårdsverket

Nytt uppdrag till Lst RB 2016-30: Länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Inom ramen för uppdraget ska Lst särskilt: - ha en god samverkan mellan länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, kommuner och andra berörda aktörer, och - stärka arbetet med tätortsnära natur och genomföra insatser för att friluftslivsmålen ska få genomslag inom bl.a. samhällsplanering, utvecklings- och tillväxtarbete samt naturvårdsarbete.

Leder i Skåne http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/djur-och-natur/friluftsliv/hitta-ut/leder-i-skane/pages/default.aspx

Vandringsleder Ridleder Cykelleder Vattenleder

Riksintresse Friluftsliv (3 kap 6 MB) Förslag 23 st områden varav - 1 oförändrat - 5 mindre revidering - 6 större revideringar - 11 helt nya Remiss naturvårdsverket (28/10) http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/remisser-och-yttranden/remisser/pagaende-remisser/samradmiljokonsekvensbeskrivning-angaende-omraden-av-riksintresse-for-friluftsliv/

Riksintresse Rörligt friluftsliv (4 kap 2 MB) 3 st områden