Plan för jämställdhetsintegrering på Polismyndigheten

Plan för jämställdhetsintegrering på Polismyndigheten 2016-2018 Polismyndigheten, HR-avdelningen 2016-10-25

RAPPORT 2 (52) Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 4 2 KONTAKTPERSONER FÖR ARBETET MED JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 3 BAKGRUND OCH NULÄGESBESKRIVNING... 5 3.1 Process för framtagande av plan... 5 3.2 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag... 5 3.2.1 Regleringsbrev - uppdrag och redovisning gällande jämställdhet och mångfald... 5 3.2.2 Polisens nationella likabehandlingsplan 2013-2016... 5 3.2.3 Träffa rätt jämställd narkotikaspaning... 6 3.2.4 Brott i nära relation... 6 3.2.5 Överfallsvåldtäkter... 7 3.2.6 Projektet, Utveckling och införande av nationella riktlinjer gällande spårsäkringssatser och sexualbrottsutredningar... 7 3.2.7 Rapport om sexuellt ofredande... 7 3.2.8 Internationell civil krishantering... 8 3.2.9 Jämställdhetsintegrering i den Nationella operativa avdelningens (Noas) utvecklingsarbete... 9 3.3 Utvecklingsbehov... 9 3.3.1 Utvecklingsbehov i kärnverksamheten... 9 3.3.2 Utvecklingsbehov på de nationella avdelningarna... 10 4 JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV PÅ MYNDIGHETENS UPPDRAG OCH MÅL... 10 4.1 Myndighetens kärnuppdrag... 10 4.1.1 Polisens verksamhetsidé... 11 4.1.2 Polisens långsiktiga mål... 11 4.1.3 Polisens strategiska initiativ... 11 4.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget... 11 4.2.1 Polisens verksamhet med koppling till jämställdhetspolitiskt delmål- 1... 12 4.2.2 Polisen verksamhet med koppling till jämställdhetspolitiskt delmål 4... 12 5 GENOMFÖRANDE... 12 5.1 Organisering och styrning... 12 5.1.1 Sammanfattning kommunikationsplan... 13 5.2 Kompetensförsörjning... 14 5.3 Samverkan... 14 5.3.1 Samverkan med kommunen och allmänheten... 14 5.3.2 Samverkan med åklagarmyndigheten... 14 5.4 Uppföljning och utvärdering... 14 5.4.1 Utvärdering effektmål i kärnverksamheten... 14 5.4.2 Uppföljning styrning och ledning... 15 5.5 Hållbarhet och lärande... 15 5.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar... 15 5.6.1 Förutsättningar för att nå målbilden... 15 6 POLISMYNDIGHETENS SAMMANFATTANDE EFFEKTMÅL... 17 6.1 Polisregion Nord... 18 6.2 Polisregion Mitt... 19 6.3 Polisregion Bergslagen... 20 6.4 Polisregion Stockholm... 21 6.5 Polisregion Öst... 21 6.6 Polisregion Syd... 22 6.7 Polisregion Väst... 23 6.8 Nationella operativa avdelningen... 24

RAPPORT 3 (52) BILAGA 1... 25 Region Bergslagen - handlingsplan... 25 Polisregion Mitt - handlingsplan... 29 Nationella operativ avdelningen - handlingsplan... 32 Polisregion Nord - handlingsplan... 34 Polisregion Stockholm handlingsplan... 37 Polisregion Syd - handlingsplan... 41 Polisregion Väst - handlingsplan... 44 Polisregion Öst - handlingsplan... 49

RAPPORT 4 (52) 1 Sammanfattning Polisens plan för jämställdhetsintegrering i det operativa arbetet har tagits fram i ett samarbete mellan alla sju polisregioner och polisens nationella operativa avdelning (NOA). Medarbetare från olika delar av organisationen har engagerats i arbetet. Planerna har tagits fram med utgångspunkt i regionala problembilder och förutsättningar. Det är dessa planer som utgör grunden i Polisens plan för jämställdhetsintegrering i det operativa arbetet. Intentionen har varit att verka efter polisens nya styrmodell och arbetet har hållits samman av en resursgrupp under ledning av NOA. I gruppen har även HR deltagit. Syftet med arbetet hittills är att integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens medborgarnära operativa verksamhet. Det övergripande målet är att medborgare ska kunna ta del av Polisens kärnverksamhet på lika villkor, vilket också förväntas leda till att förmågan att bekämpa brott förstärks. De effektmål som polisen planerar att arbeta mot har framför allt sin ansats i de jämställdhetspolitiska delmålen ett och fyra. En jämn fördelning av makt och inflytande där män och kvinnor har samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. De aktiviteter som planeras för att uppnå effektmålen i avsnitt 6 tar framför allt fasta på fem huvudområden: Den operativa planeringen och styrningen Utbildning, information och reflektion Våldet mot kvinnor Narkotikabrott. Tillgängligheten, där bl. a arbetet med medborgarlöften ingår. 2 Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering Helena Casu Häll, HR specialist 070/8762960 E-post Helena.casu-hall@polisen.se Eva Kramér Jensfelt, sakkunnig 070/2214728 E-post Eva.kramer-jensfelt@polisen.se Pia Müller, HR specialist/kommissarie 070/8951991 E-post Pia.muller@polisen.se

RAPPORT 5 (52) 3 Bakgrund och nulägesbeskrivning 3.1 Process för framtagande av plan Chefen för NOA (Nationella operativa avdelningen) fattade den 18 mars 2016 beslut om hur arbetet skulle struktureras samt hur genomförandet skulle ske. Att få med arbetet med jämställdhetsintegrering (JiM) i Polisens vardag bedömdes skapa en interaktion i ledningsgrupper, vid framtagandet av problembilder och utformandet av metoder samt utvecklingen av processerna inom kärnverksamheten. Varje region och Noa har haft eget ansvar för att arbeta fram lokala handlingsplaner för jämställdhetsintegrering i Polismyndighetens kärnverksamhet. De föreslagna åtgärderna ska börja införas fr.o.m. den 1 januari 2017. I uppdraget har samverkan skett med samtliga arbetstagarorganisationer, samt skyddsorganisationen. En nationell resursgrupp bildades för stöd i genomförandet av uppdraget. Den leddes av NOA. HR-avdelningen avdelade sakkunniga till gruppen och arbetstagarorganisationerna bjöds in till gruppens arbete. Arbetet har processats i de ordinarie strukturerna för ledning, styrning och uppföljning och varje region har tagit upp sina respektive planer med de fackliga organisationerna. Handlingsplanerna redovisades för den Nationella operativa ledningsgruppen den 21 september 2016. 3.2 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Polismyndigheten omfattas av en rad olika uppdrag med bäring på jämställdhetsperspektivet. De huvudsakliga och övergripande uppdragen återfinns i regleringsbrevet samt i Polismyndighetens likabehandlingsplan. Därutöver finns ytterligare aktuella uppdrag som har initierats utifrån internt genomförda studier. Utöver de nationella uppdragen pågår även regionalt arbete med ett tydligt jämställdhetsuppdrag. 3.2.1 Regleringsbrev - uppdrag och redovisning gällande jämställdhet och mångfald I 2016 års regleringsbrev fastställs att Polismyndigheten ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Som ett led i uppföljningen av regeringens jämställdhetsmål på rättsväsendets område har Polismyndigheten den 15 maj redovisat vilka åtgärder som hittills har vidtagits för att utveckla myndighetens arbetsmetoder vid utredning av våldtäkt. Av redovisningen framgår vilket fortsatt arbete, inklusive uppföljning, som planeras på området. Myndigheten redovisar hur den arbetar med transnationella ärenden där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck, äktenskap mot den egna viljan eller barnäktenskap. Av redovisningen framgår bl.a. antal ärenden som hanteras, vilka rutiner samt vilket samarbete som finns inom området. Det ska även framgå om det fortsatta behovet av åtgärder samt en redogörelse för dessa. 3.2.2 Polisens nationella likabehandlingsplan 2013-2016 Polismyndighetens nationella plan för likabehandling är en del av styrningen i utvecklingen av verksamheten och organisationen. Polismyndighetens uppdrag och inriktning för verksamheten är utgångspunkt för planen, som utgör ett komplement till verksamhetsplanen. Likabehandling innebär att respekt för allas lika värde ska prägla den polisanställdes agerande, såväl i mötet med allmänheten som inom Polismyndigheten. Det är

RAPPORT 6 (52) en del av Polisens legitimitet i samhället och ett led i att vara en professionell och effektiv organisation. Det pågående arbetet inom ramen för planen redovisas löpande i årsredovisningen. Redovisningen ska också belysa hur jämställdhet integreras i Polismyndighetens verksamhet samt hur myndigheten verkar för att öka mångfalden inom den egna organisationen. Planen innehåller tre prioriterade utvecklingsområden med tillhörande målsättningar: 1. grundläggande förhållningssätt med målsättning att tillgänglighet och respekt för allas lika värde har förtydligats som en del av Polismyndighetens verksamhet och professionalitet 2. kompetensförsörjning med målsättning att Polismyndigheten har säkerställt en rättssäker och enhetlig rekryteringsprocess genom tydliga kompetenskrav och förväntningar. 3. träffsäker verksamhet i arbetet mot ungdomar och narkotika med målsättning att Polismyndighetens verksamhet mot narkotika har synliggjort ungdomar i överensstämmelse med de faktiska förhållanden som råder. För att inte riskera att insatserna ensidigt fångar upp unga män eller unga kvinnor, behöver Polismyndigheten uppmärksamma både likheter och skillnader som kan förekomma i brukarvanor (var, när, hur) mellan unga män och unga kvinnor. Polismyndighetens insatser mot narkotika bland ungdomar innebär i många fall en möjlighet till stöd och vård för ungdomarna att ta sig ur ett missbruk, och en möjlighet att förhindra att ungdomar hamnar i en kriminell livsstil. 3.2.3 Träffa rätt jämställd narkotikaspaning För att tidigare kunna upptäcka unga kvinnors missbruk bedrivs det Vinnovafinansierade projektet Träffa rätt - jämställd narkotikaspaning. Projektet pågår under 2016-2018 med syfte att utveckla innovativa och normkritiska metoder för narkotikaspaning. Projektet samverkar med genusforskare, socialtjänsten, missbruksvård och frivilligorgansationer. 3.2.4 Brott i nära relation Som en del i arbetet med brott i nära relation, inom ramen för det strategiska initiativet gällande utredningsverksamheten, har polisregionerna genomlyst sin verksamhet och tagit fram handlingsplaner som underlag för åtgärder ett arbete som följdes upp under 2015, då även regeringsuppdraget Polisens medverkan när den som utsatts för brott behöver hämta tillhörigheter i hemmet. Under 2016 kommer riktlinjer kring brott i nära relation och brottsoffer att uppdateras avseende dessa specifika åtgärder. Merparten av de riskbedömningar för våld på individnivå som polisen genomför avser brott i nära relation. I juni 2015 påbörjades en genomlysning av hur riskanalyser genomförs. Arbetet med att ta fram förslag på arbetsprocess, verktyg, registrering, utbildningar och hur verksamheten ska kunna följas upp och mätas redovisades 13 december 2015.

RAPPORT 7 (52) 3.2.5 Överfallsvåldtäkter Under 2014 genomförde och redovisade Rikspolisstyrelsen en förstudie om polisens förmåga att hantera våldtäkter och då särskilt så kallade överfallsvåldtäkter. Rapporten Utveckling av arbetsmetoderna vid utredning av våldtäkter, tar upp ett antal frekvent återkommande brister avseende polisiära åtgärder i initialskedet. Detta gäller såväl ingripande på plats som i samband med anmälningsupptagning i efterhand. Mot bakgrund av rapportens iakttagelser har polisregionerna därefter genomlyst den egna verksamheten och tagit fram handlingsplaner som redovisats till Polismyndighetens nationella operativa ledningsgrupp. Handlingsplanerna innehåller åtgärder som krävs för att förbättra handläggningen av våldtäkter. En sådan åtgärd är förbättrat bemötande av brottsoffret. Det är även viktigt att tidigt förordna ett målsägandebiträde. Dessutom behövs strukturerade arbetsmetoder vid utredning av sexualbrott så att man uppnår en högre grad av enhetlighet både nationellt och inom regionerna. 3.2.6 Projektet, Utveckling och införande av nationella riktlinjer gällande spårsäkringssatser och sexualbrottsutredningar Metodutvecklingsprojektet startades upp under maj 2016 och beräknas vara slutfört maj 2017. Projektet är ytterligare en åtgärd för att förbättra utredningsarbetet inom detta område och är en översyn av rutiner för hur man använder spårsäkringssatser vid sexuella övergrepp. Projektet ska skapa och sprida ett enhetligt, kvalitativt och rättssäkert arbetssätt, inklusive en nationell riktlinje, gällande roller, ansvar, prioritering, spårbarhet, hantering och förvaring för att förbättra polisens förmåga i våldtäktsutredningar, både avseende bemötande av brottsoffer och uppklaring. Projektet kommer också belysa och integrera genusrelaterade problemställningar kopplade till attitydutmaningar kring sexualbrottsutredningar jämfört med andra typer av grova brott. Projektet ska ta hänsyn till pågående aktiviteter inom polisen avseende jämställdhetsintegrering och sträva efter att integrera jämställdhetsfrågor i den nationella riktlinjen och i införandeaktiviteter. Projektet ska samverka med HR -avdelningen och andra tillämpliga avdelningar i syfte att säkerställa att projektet tar en aktiv del i polisens strävan att bli en modern jämställd myndighet. Projektet har en koppling till det nationella harmoniseringsprojektet gällande långtidsförvaring med anledning av s.k. kalla fall som pågår på NFC. Åklagarmyndigheten bedriver, parallellt med detta projekt ett metodutvecklingsprojekt gällande ett bästa arbetssätt för vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn, där även representanter från Polismyndigheten finns med i arbetsgruppen. Målsättningen är att nationella riktlinjer är fastställda till den 1 december 2016. 3.2.7 Rapport om sexuellt ofredande Maj 2016 färdigställdes en nationell rapport som innehåller såväl analys som förslag på åtgärder vad det gäller sexuellt ofredande. Polisens uppdrag är att förebygga, förhindra och utreda brottsligheten. Sexuella ofredande är ett komplext område som handlar mycket om attityder och normer i samhället. Rapporten lyfter att: Polismyndigheten tidigt ska ta initiativ till samverkan och fokusera åtgärder som ligger inom myndighetens ansvarsområde.

RAPPORT 8 (52) Polisen bör bidra till kunskapshöjande åtgärder som syftar till att opinionsbildning om problembilden kring sexuellt ofredande bland unga i offentliga och publika platser. Detta för att påverka attityder och beteenden om vad som är tilllåtet och inte tillåtet. Inom ramen för detta genomförde polisen, under sommaren 2016, en riktad nationell insats vad det gäller sexuellt ofredande tafsa inte. Denna festivalkampanj, som involverade alla regioner, syftar till att öka kunskap och insikt om att detta är ett brottsligt beteende. Genom kampanjen vill polisen öka benägenheten att anmäla, minska mörkertalet och synliggöra samhällsproblemet. Förbättrade förstahandsåtgärder ska skapa förutsättningar för en mer effektiv brottsbekämpning för denna typ av brott, som i allra högsta grad drabbar unga, främst kvinnor, med minskad trygghet och begränsad rörelsefrihet som resultat. Lokalpolisområdena bör använda den Samverkansmodell som Brå tagit fram, både vad det gäller den långsiktiga och övergripande samverkan som vid akut uppkomna eller i förväg känd händelse. 3.2.8 Internationell civil krishantering Inom ramen för Polismyndighetens bidrag till Sveriges internationella krishantering ska myndigheten redovisa specifikt arbete och resultat som bidrar till kvinnors aktiva deltagande i fredsprocesser, däribland rättsstatuppbyggnad. Myndigheten ska också verka för att bekämpa sexuellt och genusbaserat våld (SGBV). Jämställdhetsintegrering ska göras i all verksamhet inom den internationella civila krishanteringen. Särskilda prioriteringar och återrapporteringskrav framgår bland annat i regeringsbesluten om Resultatstrategi för internationell civil krishantering (UF2014/56358/UD/SP), Indikatorer för att mäta genomförandet av den nationella handlingsplanen för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325 och 1820 (UF2012/56146/UD/SP) samt Myndighetssamverkan vid internationell fredsfrämjande verksamhet (UF2013/52812/UD/SP). De kvantitativa indikatorer som Polismyndigheten identifierat i Resultatstrategi för internationell civil krishantering kommer att fortsätta följas upp i bland annat NOAs tertialredovisning. Möjligheten att också föra in mer kvalitativa mål och indikatorer i den löpande interna uppföljningen bör ses över, men ska då ske inom befintliga rapporteringsrutiner. I april 2016 lanserade regeringen Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020. Denna handlingsplan ersätter den tidigare handlingsplanen för genomförandet av FN:s särkerhetsrådsresolutioner 1325 och 1820 (2009-2012) och uppdrar åt alla i handlingsplanen nämnda aktörer (däribland Polismyndigheten) att formulera egna mål och aktiviteter för genomförandet av planen och integrera i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning. Detta arbete kommer att redovisas enligt regeringens direktiv.

RAPPORT 9 (52) 3.2.9 Jämställdhetsintegrering i den Nationella operativa avdelningens (Noas) utvecklingsarbete Vid sidan av de tidigare nämnda projekt som beskrivits ovan har myndigheten integrerat ett jämställdhetsfokus i det arbete som bedrivs inom Noas utvecklingsverksamhet. Genom att dessa tankar finns med i utvecklingsarbetet kommer detta långsiktigt att påverka det operativa arbetet. Det övergripande målet är att jämställdhetsintegrering på sikt ska omhändertas i allt utvecklingsarbete. För att nå målet kommer en rad åtgärder att vidtas. T ex ska jämställdhetsintegrering finnas med som en aspekt i projekt/uppdragsdirektiv och andra mallar, samverkansparter för att genomföra konsekvensanalyser ska initieras och NOAs utvecklingscentrum ska stödja och samverka med regionerna i deras arbete med jämställdhetsintegrering i det operativa arbetet. 3.3 Utvecklingsbehov Polismyndigheten definierar jämställdhet i kärnverksamheten som att medborgare och medarbetare ska kunna ta del av Polismyndighetens kärnverksamhet på lika villkor. Det kan till exempel innebära att kvinnor och män får likvärdig service och bemötande när polisen hanterar händelser samt utreder brott. I samband med integrering av jämställdhet vid andra statliga myndigheter har det bland annat framkommit exempel på att resurser fördelas ojämnställt mellan kvinnor och män och att det finns verksamheter som bedrivs utifrån stereotypa föreställningar utifrån kön på ett sätt som missgynnar främst kvinnor inom ramen bland annat för myndighetsutövning. Genom att identifiera och åtgärda sådana problem, förväntas inte bara jämställdheten öka utan även kvaliteten och träffsäkerheten i verksamheten. 3.3.1 Utvecklingsbehov i kärnverksamheten Polisens uppdrag förutsätter en nyanserad och aktuell verklighetsbeskrivning som omhändertar det faktum att förhållanden som påverkar säkerhet och trygghet kan variera, bland annat kopplat till kön. Det är därför av yttersta vikt att information från medarbetare och medborgare, oavsett kön, tas tillvara i processen. Det finns annars en risk att verksamheten tappar en del av sin förankring i verkligheten och att blinda fläckar eller förutfattade meningar byggs in i verksamhetsbeslut, vilket kan missgynna både män och kvinnor. Ett tydligt exempel på när detta är särskilt viktigt är hur män och kvinnor kan påverka de medborgarlöften som upprättas i de olika polisregionerna. Som framgår av avsnitt 3.2 pågår i viss utsträckning jämställdhetsintegrerande insatser inom Polismyndigheten, varav vissa sker på nationell nivå och andra regionsspecifikt. Insatserna rör framförallt vålds- och andra integritetskränkande brott mot kvinnor såsom brott i nära relation, överfallsvåldtäkter samt sexuella ofredanden. Utvecklingsbehoven inom dessa områden har därmed till viss del omhändertagits inom ramen för olika nationella projekt, varav en del sker i samverkan med externa myndigheter eller andra delar av samhället. Även uppföljning av dessa områden kommer ske efter nationella direktiv. Vissa av dessa uppdrag kommer därför att fortlöpa enligt plan. En särskilt viktig förutsättning för att polismyndigheten ska ha förmåga att integrera jämställdhetsperspektivet i de olika delarna av verksamheten är att det finns kompetens inom området, jämställdhetsintegrering och genuskunskap. Samtliga regioner samt den

RAPPORT 10 (52) Nationella operativa avdelningen lyfter fram att kompetensen behöver höjas generellt kring jämställdhetsfrågor för alla anställda men är särskilt viktig för chefer. Det handlar bl.a. om att höja kunskapsnivån generellt men också den allmänna medvetenheten genom samtal och diskussioner. I detta arbete behövs också personer som kan fungera som metodstöd i diskussioner i arbetsgrupper och som rådgivare till cheferna. Ett annat utvecklingsområde handlar om att faktaunderlag behövs t ex i form av könsuppdelad statistik för att olika verksamheter ska kunna analysera hur deras operativa vardag svarar mot både mäns och kvinnors behov i samhället. Ett annat exempel är att enkäter i trygghetsundersökningarna idag inte analyseras utifrån kön vilket påverkar analysen negativt och på grund av detta inte ger full kunskap om de problem som drabbar män och kvinnor olika. Ytterligare ett utvecklingsområde handlar om myndighetens förmåga att beakta jämställdhetsperspektivet t. ex i arbetet med processer, metodutveckling och utrustningsfrågor. Här föreslås att samtliga processledare och utvecklingsansvariga ska genomlysa sitt arbete ur ett jämställdhetsperspektiv och vid behov revidera riktlinjer och material. 3.3.2 Utvecklingsbehov på de nationella avdelningarna Under detta första år med arbete kring jämställdhetsintegrering har som tidigare beskrivits arbetet koncentrerats till kärnverksamheten. Nästa steg blir att myndighetens nationella avdelningar, Kommunikationsavdelningen, IT-avdelningen, Ekonomiavdelningen, HR-avdelningen och Rättsavdelningen fortsätter arbetet med att på ett mer systematiskt sätt jämställdhetsintegrera sin verksamhet. De behov som kärnverksamheten tar upp handlar ofta om att i planering och uppföljning säkerställa jämställdhetsintegrering. T.ex. kan resursfördelningen analyseras ur detta perspektiv för att säkerställa att vi tillgodoser både mäns och kvinnors behov av polisiära insatser. Ett annat område är Polismyndighetens nuvarande kommunikation och hur väl den når både män och kvinnor i olika situationer. 4 Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål 4.1 Myndighetens kärnuppdrag Enligt regleringsbrevet för 2016 framgår att Polismyndigheten ska minska brottsligheten och öka människors trygghet. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Polismyndigheten bidra till en sådan utveckling. Polismyndigheten ska ha allmänhetens förtroende och bidra till ett högt förtroende för rättsväsendet som helhet. Polismyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat polislagen (1984:387) och förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten. I polislagen beskrivs syftet med polisverksamheten: Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Av 2 polislagen framgår att till Polismyndighetens uppgifter hör att: förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten

RAPPORT 11 (52) övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen fullgöra den verksamhet som ankommer på Polismyndigheten enligt särskilda bestämmelser. Lag (2014:588). 4.1.1 Polisens verksamhetsidé Närmare medborgarna, mer tillgängliga och tillsammans leder vi det brottsbekämpande arbetet för trygghet, rättssäkerhet och demokrati. 4.1.2 Polisens långsiktiga mål Mål 1: Vi finns tillgängliga där medborgarna behöver oss. Mål 2: Vi är EN polis som utvecklar verksamheten och skapar framgång tillsammans. Mål 3: Vi är proaktiva och flexibla, med förmågan att anpassa verksamheten. Mål 4: Vi förhindrar brott från att begås. Mål 5: Vi har förbättrat vårt utredningsresultat. 4.1.3 Polisens strategiska initiativ Strategiska initiativ har som syfte att på kortare sikt, ett till tre år, prioritera och göra tydliga vägval för Polismyndigheten. Strategiska initiativ är nationella initiativ som genomförs för att kraftsamla kring prioriterade insatser och för att bidra till att de långsiktiga målen uppfylls. Några strategiska initiativ tar sikte på att genomföra reformen medan andra strategiska initiativ syftar till att utveckla verksamheten. Med start år 2016 är de strategiska initiativen: Regionledningscentraler (RLC) och geografisk indelning Mer än hälften av resurserna i polisregionen ska återfinnas i lokalpolisområdet Medborgarlöften och lokal samverkan Utredningsverksamheten Organiserad brottslighet Grundläggande fri- och rättigheter Migrantströmmar och gränspolisiär verksamhet Mobila it- lösningar Medborgarmötet (inkl. PKC) Medarbetardrivet utvecklingsarbetet 4.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Polisen är genom sitt uppdrag en viktig aktör för att slå vakt om de mänskliga rättigheterna. Genom kärnverksamheten har Polisen stora möjligheter att stärka likabehandlingen och bidra till att allmänheten ges likvärdiga möjligheter till rättstrygghet och rättsäkerhet. Ett möte med polisen kan göra ett stort avtryck i människors liv. Likabehandling är centralt för polisens legitimitet i samhället och en förutsättning för att klara uppdraget.

RAPPORT 12 (52) 4.2.1 Polisens verksamhet med koppling till jämställdhetspolitiskt delmål- 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ett av de strategiska initiativ som återfinns i polismyndighetens verksamhetsplan 2015-2016 är nationell modell kring medborgarlöften för att utveckla dialogen och delaktigheten i lokalsamhället. Medborgarlöften är lokala utfästelser om insatser från polisen till medborgarna i syfte att öka medborgarens trygghet och minska brottsligheten med utgångspunkt i de problem som medborgarna upplever i lokalsamhället. Målsättningen är att alla kommuner har medborgarlöften vid årsskiftet 2016/2017. Kopplat till medborgarlöften genomförs även regionala/lokala trygghetsundersökningar. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att säkerställa att de medborgardialoger som genomförs appellerar både kvinnor och män. På detta sätt säkerställer vi att båda könen har samma möjlighet till makt och inflytande kring de prioriteringar och löften som formuleras. 4.2.2 Polisen verksamhet med koppling till jämställdhetspolitiskt delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I Polismyndighetens verksamhetsplan för 2015 2016 anges ett antal strategiska initiativ inom verksamhetsutveckling. Ett av fokusområdena är brott i nära relation. Brott i nära relation består av bland annat brottstyperna grov fridskränkning, inklusive grov kvinnofridskränkning, misshandel inomhus mot kvinna respektive mot man i nära relation och våldtäkt inomhus. Ett annat fokusområde är överfallsvåldtäkter (våldtäkt utomhus). Brottsbekämpningen vad det gäller brott i nära relation ska ske på ett förtroende- och trygghetsskapande skapande sätt. Åtgärderna i den tidiga delen av utredningsprocessen ska utvecklas, så att förutsättningarna för att utreda brott ökar. Återkoppling till brottsutsatta ska ske i utrednings-processen och samverkan med Åklagarmyndigheten ska utvecklas så att Polismyndighetens brottsutredningar ger åklagare ett bättre stöd för att kunna ta ställning till om åtal ska väckas. Genom att aktivt arbeta med jämställdhetsdelmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att alla oavsett kön har samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet bidrar arbetet även till det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Detta eftersom denna typ av i allra högsta grad även påverkar och begränsar kvinnors liv i hem- som offentlig miljö. 5 Genomförande 5.1 Organisering och styrning Polismyndigheten är en stor myndighet med ett brett verksamhetsområde och där de olika regionerna har olika demografiska förutsättningar. Detta medför att de regionala/lokala problembilderna kan skilja sig åt. I enlighet med beslut och direktiv av chefen för polisens Nationella operativa avdelning (NOA), har varje polisregion och NOA ar-

RAPPORT 13 (52) betat fram regionala handlingsplaner för införande, uppföljning och utveckling. Utgångspunkt för handlingsplanerna är de nulägesanalyser man gjort inom respektive region/noa. För arbetet med handlingsplanerna har regionerna och NOA tillsatt egna arbetsgrupper med bred förankring i flera verksamhetsgrenar och organisationsnivåer. De regionala arbetsgrupperna svarar för sina arbeten mot respektive regional ledningsgrupp. De regionala ledningsgrupperna svarar i sin tur för sina respektive handlingsplaner inför den nationella ledningsgruppen. Gemensamt för hela myndigheten är att handlingsplanerna med de åtgärder de kräver byggs in som en självklar del i myndighetens befintliga forum för ledning, styrning och uppföljning. Ordföranden för Nationella operativa ledningsgruppen (NOLG) och ordförandena för de Regionala operativa ledningsgrupperna (ROLG) är ansvariga. Inom myndigheten kommer arbetet med jämställdhetsintegrering (JiM) att göras känt och kommuniceras via Kommunikationsavdelningen och Polisens interna kommunikationsplattform, Intrapolis. Arbetet kommer även att ingå som naturlig del i strukturerade medarbetardialoger som utgör en del i Polisens nya styrmodell. Det faktum att varje region har brett sammansatta arbetsgrupper för jämställdhetsintegreringen bedöms också på ett gynnsamt sätt kunna verka för att arbetet får förankring, spridning och legitimitet. Arbetet stöds och samordnas av en resursgrupp under Nationella operativa avdelningens ledning till programperiodens slut, 2018. I gruppen är samtliga regioner, NOA, sakkunniga inom jämställdhetsintegrering, Ekonomiavdelningen, Kommunikationsavdelningen och berörda arbetstagarorganisationer representerade. 5.1.1 Sammanfattning kommunikationsplan Det har tagits fram en nationell projektsida på polisens interna webbplattform (Intrapolis) där styrande dokument, projektorganisation och annan viktigt information återfinns. Projektsidan kommer att vara i drift fram t o m utgången av 2018. Publicering av nationella och regionala artiklar samt statusuppföljningar sker löpande. Genom att samtliga regioners arbete samlas på en och samma sida, i samma flöde, synliggörs varje regions arbete med JiM samtidigt som det nationella och gemensamma ansvaret tydliggörs. Sidan blir även en källa för inspiration och erfarenhetsutbyte. För att säkerställa detta samt för att stödja den regionala kommunikationen av det löpande arbetet, har varje regionsrepresentant i den nationella resursgruppen fått i uppgift att involvera kompetens från den regionala kommunikationsenheten till den regionala arbetsgruppen. En nationell presentation av Jämställdhetsintegreringsarbetet kommer att tas fram till stöd för det regionala förankringsarbetet. Presentationen kan med fördel kompletteras med information om det regionala arbetet, av den regionala arbetsgruppen/kommunikatören. Framtagning av en bra visuell struktur för uppföljning och utvärdering är av vikt för bred spridning av arbetets utveckling via såväl digitala kanaler som genom ledningsgrupper, detta kommer att ske i samarbete med Ekonomiavdelningen.

RAPPORT 14 (52) 5.2 Kompetensförsörjning Som nämndes under kapitel 3.3 vad gäller utvecklingsbehov är kompetensförsörjningen inom området jämställdhet en förutsättning för att lyckas med arbetet kring jämställdhetsintegrering. Resursgruppen för jämställdhetsintegrering i myndigheten kommer att föreslå att HR-avdelningen tar fram en plan för detta arbete. Utöver myndighetens egen utbildning kommer samverkan ske med andra myndigheter och lärosäten som är experter inom området jämställdhet. 5.3 Samverkan 5.3.1 Samverkan med kommunen och allmänheten Varje Lokalpolisområde har i uppdrag att teckna medborgarlöften med kommunerna inom lokalpolisområdet. Arbetet med att utveckla den lokala samverkan mellan polis och kommun fortsätter. I drygt 90 procent av kommunerna finns det befintliga samverkansöverenskommelser. Lokala medborgarlöften är en utveckling av och ett komplement till dessa. Vid framtagande av samverkansöverenskommelser och medborgarlöften ska jämställdhetsfrågor kopplat till operativ verksamhet beaktas. 5.3.2 Samverkan med åklagarmyndigheten Åklagarmyndigheten bedriver ett metodutvecklingsprojekt gällande ett bästa arbetssätt för vålds -och sexualbrott i nära relation och mot barn, där även representanter från Polismyndigheten finns med i arbetsgruppen. 5.4 Uppföljning och utvärdering 5.4.1 Utvärdering effektmål i kärnverksamheten Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor ska känna sig trygga där de bor och vistas. Med utgångspunkt i Polismyndighetens uppdrag och verksamhet anser polisen att ett grundläggande villkor för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen är att varje medborgare känner trygghet i sin vardag. Majoriteten av både män och kvinnor uppger i den nationella trygghetsundersökningen (NTU) att de känner sig ganska eller mycket trygga. Kvinnor uppger dock betydligt oftare än män att de känner sig otrygga. Genom att göra det möjligt för både män och kvinnor att kunna ta del av Polismyndighetens verksamhet på jämställda villkor vill Polismyndigheten bidra till att både kvinnor och män i lika hög grad ska uppleva trygghet. Åtgärder för att säkerställa att kvinnor och män kan ta del av polisens verksamhet på lika villkor redovisas i de regionala handlingsplanerna. Effekten av dessa åtgärder ska följas upp genom att studera den nationella trygghetsundersökningen som utförs av Brå varje år. Det förväntade resultatet är att kvinnor och mäns grad av upplevd trygghet i denna undersökning ska närma sig varandra. Resultatet från NTU avseende 2016 utgör utgångsläget för mätningen.

RAPPORT 15 (52) De planerade åtgärderna och aktiviteterna är av olika karaktär och kan löpande komma att revideras. Nuvarande åtgärder kan grupperas till att beröra följande områden: Medborgardialoger Narkotikabrott (Operativ) styrning, planering, uppföljning Sexuella ofredanden Tillgänglighet Utbildning och kompetensinsatser Utredning Brott i nära relation, våld mot kvinnor De planerade åtgärderna och aktiviteterna är regionalt framtagna och genomförs och följs upp av respektive region. Inom vissa områden kommer det dessutom att ske en nationell utvärdering. 5.4.2 Uppföljning styrning och ledning Vad gäller uppföljningen av myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering i stort och de handlingsplaner med åtgärder som tagits fram på varje region och på den Nationella operativa avdelningen sker uppföljningen som tidigare nämnts i myndighetens befintliga forum för ledning, styrning och uppföljning. 5.5 Hållbarhet och lärande Polisens långsiktiga mål med ett 3 5-årsperspektiv, ger en tydlig riktning och ska säkerställa att myndigheten genomför den förflyttning som är identifierad. De långsiktiga målen har utöver syftet att förflytta myndigheten även till uppgift att skapa långsiktighet och uthållighet i polisens prioriteringar. Det faktum att arbetet med jämställdhetsintegrering byggs in i myndighetens normala styr, lednings- och uppföljningsprocesser möjliggör att frågorna fortsatt blir en naturlig del av verksamheten. Den satsning på kompetenshöjande insatser som planeras för följande år bidrar till det gemensamma lärandet i myndigheten. En central faktor för att utveckla svensk polis är medarbetardrivet utvecklingsarbete. 5.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar 5.6.1 Förutsättningar för att nå målbilden 5.6.1.1 Polismyndighetens omorganisation I Polisens omfattande arbete med en ny organisation pågår en mängd omställnings- och förändringsarbeten. Detta är en omständighet som kan riskera att ta fokus, kraft och energi från arbetet med jämställdhetsintegrering. Å andra sidan innebär förändringsarbetet bättre förutsättningar för att utveckla jämställdhetsperspektivet i den operativa verksamheten genom t.ex. utökade mandat i kärnverksamheten och nya metoder för verksamhetsutveckling,

RAPPORT 16 (52) 5.6.1.2 Kompetens och erfarenheter Polismyndigheten saknar idag på många håll den kompetens som behövs för att arbeta med jämställdhetsintegrering. Det är därför avgörande hur väl samtliga medarbetares kunskap om och förståelse för jämställdhetsperspektivet höjs. För att måluppfyllnad ska vara möjligt fullt ut, behöver kompetenshöjande insatser som t ex. utbildningar inom gender, diskrimineringskunskap m.m. prioriteras. Erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete kopplat till operativa verksamheten är förhållandesvis låg och bedömningen är att jämställdhetsperspektivet inte är implementerat i den operativa verksamheten. Detta innebär att ett framgångsrikt JiM arbete kräver ett arbete med såväl förhållningssätt som kompetenshöjning. 5.6.1.3 Förankring Den viktigaste förutsättningen för att få till ett framgångsrikt jämställdhetsarbete är att samtliga chefer ställer sig bakom och är bärare av de jämställdhetspolitiska målen. En viktig kanal för kompetensspridning och förankring av JiM är gruppchefer. De är en viktig framgångsfaktor för Polismyndighetens måluppfyllnad. Av den anledningen ligger det ett ansvar på avdelningarnas/enheternas och de regionala/ lokala ledningsgrupperna att i sin ledning och styrning tydligt kommunicera vikten av arbetet inom ramen för JiM. Utifrån de förutsättningar och i den kontext som omorganisationen skapar och utgör, där arbetsbelastningen på många sätt är hög, behöver förankringen av jämställdhetsarbetet präglas av budskapet att detta arbete i sig inte tillför ytterligare arbetsbelastning eller nya arbetsuppgifter. För att skapa goda förutsättningar att nå förståelse, acceptans och engagemang i arbetet med jämställdhetsintegreringen och på sikt nå måluppfyllnad, är det av vikt att medarbetarna har en förståelse för att JiM framförallt handlar om nya perspektiv på det operativa arbete som redan planeras och utförs. 5.6.1.4 Styrning För att skapa förutsättningar för att nå måluppfyllnad är det av vikt att Polismyndighetens chefer på alla nivåer säkerställer att jämställdhet integreras i verksamheten bl.a. genom att jämställdhetsperspektivet finns med i de styrande dokument, mallar och metodstöd som är kopplade till pågående och planerade utvecklingsarbeten och processer. För att stärka förutsättningarna i regionernas arbete med JiM behövs en nära samverkan med NOAs utvecklingsverksamhet. 5.6.1.5 Planering och genomförande Gruppcheferna är betydelsefulla i arbetet med att anta ett jämställdhetsperspektiv vid operativ planering, genomförande och uppföljning av verksamheten samt för att skapa förståelse i det medarbetardriva utvecklingsarbetet. Av den anledningen är det av vikt att de styrande dokumenten tydligt ger riktlinjer och stöd för detta i arbetet med att planera och genomföra jämställdhetsintegreringen i den operativa verksamheten. Det medarbetardrivna utvecklingsarbetet är ett av Polismyndighetens strategiska initiativ. Medarbetarna, som möter medborgarna, ska ha stort inflytande över hur polisen arbetar och hur verksamheten utvecklas. En del är projektet reflektioner i vardagen. Det

RAPPORT 17 (52) bygger på idén att lära utifrån vardagliga händelser och omhänderta medarbetare idéer, erfarenhet och kompetens för att utveckla verksamheten. Genom detta skapas således en god plattform och ett naturligt sammanhang för att föra in jämställdhetsintegreringen i den operativa verksamheten. 5.6.1.6 Uppföljning, utvärdering För att kunna säkerställa att målen uppnås behöver uppföljningsverktyg och redovisningsmetoder utvecklas så att dessa innefattar könsuppdelad statistik. Detta skapar förutsättningar för en bättre nulägesbild och möjlighet att följa upp utvecklingen och därigenom bättre beslutsunderlag för vidare åtgärder. Den kvantitativa uppföljningen är även viktig ur ett medarbetarperspektiv, där engagemang och tid kan kopplas till konkret utfall. 6 Polismyndighetens sammanfattande effektmål Ett av de övergripande målen med JiM uppdraget är att medborgare ska kunna ta del av Polismyndighetens kärnverksamhet på lika villkor, vilket också förväntas leda till att Polismyndighetens förmåga att bekämpa brott förstärks. Målet har uppnåtts när jämställdhet är en given, integrerad och påvisbar del: vid utformande och beslut om verksamhetsplaner, uppdrag och projekt i kärnverksamheten i den medarbetardrivna utvecklingen av kärnverksamheten när medarbetare enskild, tillsammans i grupper med sina gruppchefer planerar, bedriver, följer upp och utvecklar kärnverksamheten i rekrytering både till och inom Polismyndigheten, i medarbetar- och chefsutvecklingen samt i beslutsprocesserna på samtliga nivåer i kärnverksamheten i kontakt med och bemötande av medborgare vid framtagande av den lokala problembilden För att målet ska kunna uppnås krävs det att handlingsplanernas åtgärder byggs in i: befintliga ledningsgrupper på nationell, regional, områdes och lokal nivå pågående uppdragen avseende lokala problembilder, medborgarlöften, bekämpning av organiserad brottslighet i de 14 särskilt utsattas områden, radikalisering samt handlingsplanen för utveckling av utredningsverksamheten avseende brott i nära relation, mängdbrott, överfallsvåldtäkter och livsstilskriminella och internationella kriminella nätverk kommande uppdrag avseende framtagande av metoder och taktiker för hantering av händelser och brott i anslutning till flyktingförläggningar processerna för brottsbekämpande- och forensisk verksamhet I tabell, som följer, återfinns Polismyndighetens sammanfattande effektmål, identifierade av respektive polisregion, utifrån ett jämställdhetsperspektiv på myndighetens kärnuppdrag (4.2). Aktiviteter, resultatmål och resurser återfinns i respektive polisregions handlingsplan. (Se bilaga1.)

RAPPORT 18 (52) 6.1 Polisregion Nord EFFEKTMÅL 1: Jämställdhetsperspektiv i operativa beslut, projekt och insatser. Polismyndighetens operativa beslut och handlingar ska grunda sig på medarbetardrivet utvecklingsarbetet. För att stimulera jämställdhetsperspektivet i operativa åtgärder och insatser som Polisregion Nord genomför ska ledningsgrupper, projektägare, processledare och chefer stimulera, motivera och aktivera medarbetarna i den operativa verksamheten arbeta med att integrera ett jämställdhetsperspektiv. Genom att Polisregion Nords operativa beslut, projekt och insatser genomförs med ett jämställdhetsperspektiv kommer Polismyndigheten att bidra till en positiv utveckling av det övergripande målet, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv samt de fyra delmålen. EFFEKTMÅL 2: Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att påverka de medborgarlöften som upprättas i Polisregion Nord. Polismyndighetens ska lokalt ta fram medborgarlöften. Dessa medborgarlöften tas fram genom externa medborgardialoger och interna medarbetardialoger. Samverkan sker med kommunen och parterna upprättar tillsammans medborgarlöften. Genom att Polisregion Nords medborgardialoger genomförs med ett jämställdhetsperspektiv kommer Polismyndigheten att bidra till en positiv utveckling av det jämställdhetspoliska delmålet, jämn fördelning av makt och inflytande. EFFEKTMÅL 3: Mäns våld mot kvinnor. En del av polisens kärnverksamhet är att utreda brott. Inom ämnet brott i nära relation har de tidigare polismyndigheterna, före 2015-01-01, bedrivit en bra verksamhet och olika projekt har genomförts för att utveckla, säkerställa bevisning och öka lagföringsandelen. Inom region Nord finns det därmed flertalet bra utredningar och projekt gällande hur brott i nära relationer kan utvecklas. Innan ett arbete kan påbörjas för att jämställdhetsintegreringen inom brott i nära relationer behöver det hittills genomförda arbetet kartläggas och utvärderas. Genom att Polisregion Nords utvecklar och har ett jämställdhetsperspektiv gällande brott i nära relationer kommer Polismyndigheten att bidra till en positiv utveckling av det jämställdhetspoliska delmålet, jämn fördelning av makt och inflytande samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. EFFEKTMÅL 4: Upptäcka fler kvinnor i missbruk, i syfte att alla ska få vård och omsorg på lika villkor. Genom mätningar och rapporter framgår det att unga kvinnor kommer i kontakt med droger i nästa lika stor omfattning som yngre män. Inom Polisregion Nords arbete med att upptäcka eget bruk av narkotika är det dock männen som hittas, lagförs och erbjuds vård trots att narkotika är spritt relativt lika mellan män och kvinnor. Detta leder till att kvinnor inte hittas och kan erbjudas vård och rehab samt att en kvinna inom missbrukarkretsar i större utsträckning riskarar att utnyttjas sexuellt. Genom att Polisregion Nords utvecklar och inför jämställdhetsintegrering gällande att upptäcka fler kvinnor i missbruk kommer Polismyndigheten att bidra till en positiv utveckling av det jämställdhetspoliska delmålet, jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet, kvinnor och män ska ha möjlighet att få omsorg lika villkor samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

RAPPORT 19 (52) 6.2 Polisregion Mitt EFFEKTMÅL 1: Alla medarbetare ska ha kompetens inom frågorna genus, jämställdhet och intersektionalitet för att aktivt kunna bidra till att skapa en jämställd verksamhet. Jämställdhetsintegration ska vara ett systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete i Region Mitt. I kombination med kompetenshöjande åtgärder skapas förutsättningar för att konstruktiva och kvalitativa diskussioner avseende jämställdhet kan föras och ge avtryck i det vardagliga arbetet. Genom ökad kunskap och medvetenhet kommer region Mitt att bidra till en positiv utveckling av framför allt de jämställdhetspolitiska delmålen om jämn fördelning av makt och inflytande och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. EFFEKTMÅL 2: All planering av operativa insatser och planlagd linjeverksamhet ska innehålla ett jämställdhetsperspektiv. Män och kvinnor ska ges tillgång till Polisens kärnverksamhet på lika villkor. Män och kvinnor utsätts till stor del för olika typer av brott, likaså begår män och kvinnor till stor del olika typer av brott. Polisregion Mitt ska därför beakta likheter och skillnader mellan könen och beakta detta i planeringen av den operativa verksamheten. Genom att region Mitts operativa beslut, projekt och insatser genomförs med ett jämställdhetsperspektiv kommer Region Mitt att bidra till en positiv utveckling av framför allt de jämställdhetspolitiska delmålen om jämn fördelning av makt och inflytande och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. EFFEKTMÅL 3: Likvärdiga förutsättningar för män och kvinnor att påverka de prioriteringar och löften som formuleras i medborgardialoger och medborgarlöften. Män och kvinnor kan uppleva samhällsproblem olika varför det är viktigt att skapa möjligheter för medborgardialoger med jämn könsfördelning eller att särskilt rikta dialogerna mot en underrepresenterad grupp. Det är också viktigt att säkerställa att både kvinnor och män har möjligheter att göra sin röst hörd under dialogerna. Genom att medborgardialoger utförs, och medborgarlöften utformas, med ett jämställdhetsperspektiv kommer region Mitt att bidra till en positiv utveckling av det första jämställdhetspolitiska delmålet om makt och inflytande män och kvinnor ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. EFFEKTMÅL 4: Målet är att region Mitts arbete mot ringa narkotikabrott skall leda till att fler kvinnliga missbrukare upptäcks och blir föremål för hjälp- och vårdinsatser för sitt narkotikamissbruk. Färre kvinnliga missbrukare än manliga upptäcks genom polisens nuvarande arbete med ringa narkotikabrott. Det leder i sin förlängning inte bara till att färre kvinnliga missbrukare lagförs, utan också att kvinnor i mindre utsträckning blir föremål för missbruksvård. Genom att upptäcka fler kvinnliga missbrukare kommer region Mitt att bidra till en positiv utveckling inom det första jämställdhetspolitiska delmålet om makt och inflytande män och kvinnor ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Att inte bli föremål för hjälp- eller vårdinsatser för sitt missbruk inskränker denna möjlighet.

RAPPORT 20 (52) 6.3 Polisregion Bergslagen EFFEKTMÅL 1: Brott i nära relation. Effekt: Minskat mörkertal samt ökad lagföring Nationella mål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rättigheter och möjligheter till kroppslig intigritet. EFFEKTMÅL 2: Sexuellt ofredande. Effekt: problemet minskar Nationella mål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rättigheter och möjligheter till kroppslig intigritet. EFFEKTMÅL 3: Narkotikabrott. Effekt: Minska antalet unga missbrukare, pojkar och flickor samt ge befintliga missbrukare lika möjlighet till vårdinsats. Nationella mål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rättigheter och möjligheter till kroppslig integritet. EFFEKTMÅL 4: Tillgänglighet. Effekt: Möjlighet för alla att få hjälp och service av polisen. Nationella mål: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. EFFEKTMÅL 5: Ledning och styrning. Effekt: Säkerställa fokus på jämställdhetsintegrering i verksamheten.