Laparoskopi- NYTT Informationsblad för Svensk förening för laparoskopisk kirurgi, juni 2002 Innehåll Sekreteraren har ordet Aktuell forskning om gallblåsecancer och portmetastaser Appendicitsymposium i Västerås Redaktion Denna tidning ges ut två gånger/år. Nästa nummer kommer i december. Manusstopp 15 november. Redaktör Överläkare Gunnar Edlund, Kirurgkliniken, Östersunds sjukhus 831 83 Östersund Telefon: 063-15 31 38 Fax: 063-15 45 45 E-post: gunnar.edlund@jll.se Layout och tryck Emefté Mediabyrå Jämtlands läns landsting Telefon: 063-14 77 95 sidan 2 sidan 2 sidan 3 Program för 7:e kirurgveckan sidan 4 ST-kongress i Göteborg sidan 6 Reseberättelse San Diego mars 2002 sidan 7 Kallelse till årsmötet sidan 8 Ordföranden har ordet Blandade aktiviteter Det är hektiska tider så här års för de flesta av oss. För oss i styrelsen så innebär det färdigställande av programmet till kirurgveckan som i år hålls i Eskilstuna där Eskilstuna lasarett och Huddinge Universitetssjukhus samverkar kring planeringen. Vi ser alla fram emot en ny kirurgvecka med spännande program. För Laparoskopiföreningens del så hoppas vi och tror att årets program kommer att intressera många och vi hoppas att många av Er kommer att kunna närvara. Årets gästföreläsare är Dr Heine van der Walt verksam i Pretoria, Sydafrika. Han har allt sedan början av 90-talet ägnat sig åt laparoskopisk kirurgi med inriktning fr a på laparoskopisk fundoplikatur. Utveckling av operationsteknik och utveckling av logistiken kring operation för att nedbringa operationstiderna har varit ett av dr van der Walts mål. Efter att, tillsammans med några av föreningens medlemmar, ha besökt honom på plats i Pretoria för drygt ett år sedan och fått se systematiken kring operationerna så kan man kort konstatera att målet är nått. Han har på primära fundoplikaturer en operationstid kring 20 minuter! Dessutom utförs operationerna på ett mycket bra sätt antingen med partiell fundoplikatur enl. Toupet eller med total fundoplikatur enl. Nissen. Det patientflöde man där ser både på mottagning och operation är kanske ingenting vi kan uppnå, men det finns sannolikt delar av verksamheten vi kan lära oss något av. En vanlig dag i Pretoria består av mottagning på förmiddagen med c:a 30 patienter och operation på eftermiddagen mellan 13.00 och 17.00 där Heine van der Walt hinner med mellan 6 och 10 operationer beroende på vilka ingrepp som görs. Vi kommer under tisdagen under kirurgveckan få höra en gästföreläsning om dr van der Walts erfarenheter och resultat av c:a 800 laparoskopiska reoperationer av reflux. Om turen och tekniken är med oss så kommer han också att demonstrationsoperera en patient med reflux. Operationen kommer att ske på Huddinge sjukhus och sändas till kongresslokalen i Eskilstuna. Förhoppningsvis kommer operationen också att kunna följas i realtid på nätet så att de som inte kan närvara ändå kan följa ingreppet. Det är dock fortfarande inte helt klart med tekniken och finansieringen av den sessionen. Som Ni kanske anat genom åren så går en relativt stor del av styrelsens arbete åt till att planera föreningens deltagande i kirurgveckan men även andra aktiviteter pågår givetvis. Vi har under våren, tillsammans med ST-läkarna i Göteborg genomfört vår andra ST-kongress. Jag vill här rikta ett stort tack till alla ST-läkare som varit involverade i utformningen av den lyckade kongressen och fr a rikta ett tack till ankaret i gänget Eva Angenete och till vår styrelsemedlem på plats Torsten Olbers. ST-kongressen har varit ett framgångsrikt koncept och från föreningens sida har det hela tiden varit målsättningen att kongressen skall vara för ST-läkare och genomförd av ST-läkare. Det faller sig därför helt naturligt att ST-kongressen i fortsättningen genomförs i KIRUBs regi. Samtal har förts med ordföranden i KIRUB och man är positiv till att ta över denna stafettpinne. ST-läkarna har under de senaste åren fått ett allt större utbud av kurser och möten att välja bland men en hittills bortglömd grupp är yngre färdiga specialister. Vi har därför velat satsa på den gruppen och ett resultat av den satsningen är en kurs laparoskopi för bakjourer som kommer att hållas på Huddinge sjukhus 30 och 31 maj 2002. Redan långt innan sista anmälningsdag var kursen fulltecknad, så intresset tycks finnas. Vi hoppas och tror att programmet för kursen skall vara intressant och givande både för deltagarna och för föreläsarna. Vi har under senare år allt mer tydligt noterat att namnet på föreningen ställer till problem för oss. Laparoskopi är ju något som idag är en etablerad metod inom kirurgin och andra delföreningar som handhar frågeställningar kring organsystem/sjukdomar upplever därför, kanske med rätta, att laparoskopin ingår naturligt i deras domäner. Syftet med vår förening är dock något annorlunda. Vår inriktning är ju att tillvarata, sprida kunskap om och stimulera den vidare utvecklingen av minimalinvasiva kirurgiska metoder såväl ur teknisk som kirurgisk synvinkel. Det kan således handla om allt från metodutveckling och utvärdering av laparoskopisk kirurgi till utveckling och utvärdering av robotkirurgi. Det jag vill komma till är att det nu sannolikt är dags att ändra föreningens namn. Det är ju en fråga som varit uppe till diskussion vid flera tidigare tillfällen och som avhandlades på vårt senaste årsmöte. Det som fr.a. har talat emot ett namnbyte har varit att Svensk Förening för Laparoskopisk Kirurgi är ett väl inarbetat varumärke. Ett förslag som nu kommit upp är att byta ut laparoskopisk kirurgi mot minimalinvasiv kirurgi. Ett problem med det är namnets längd och att en förkortning av det inte går att uttala. Jag ber Er alla därför att till årsmötet i augusti fundera på ytterligare förslag som vi då gemensamt kan ta ställning till. Jag hoppas att så många som möjligt av Er närvarar vid årsmötet. Jag önskar Er alla en behaglig och vilsam sommar. På återseende vid kirurgveckan i Eskilstuna. Stig Ramel, ordförande
Sekreteraren har ordet Föreningen kan glädjas åt ett antal nya medlemmar under innevarande verksamhetsår. Så här långt har det varit ett mötesintensivt år för styrelsen med inte mindre än 9 styrelsemöten, varav sex möten har avhållits som telefonmöten. Dessa möten har bland annat resulterat i en ST-kongress som avhölls i Göteborg 24-26 april. Kongressen skulle förstås inte blivit av om inte de entusiastiska ST-läkare i Göteborg lagt ned ett fantastiskt arbete. Deras och Torsten Olbers ansträngningar resulterade i en kongress som samlade ett 60-tal STläkare från hela Sverige. Stor del av programmet, som refereras ingående i detta nummer av Lap Nytt, avhandlade kirurgutbildningen av idag. Många goda exempel på hur utbildningen kan systematiseras framfördes av deltagande ST-läkare och övriga bidrog med en intensiv diskussionslusta som gjorde att kongressen blev intressant, och vad vi kunde förstå, uppskattad. Styrelsens arbete har för övrigt till stor del rört sig om planerandet av föreningens program till Kirurgveckan. Kirurgveckan är ju årets stora sammankomst för Svensk Kirurgisk Förening och dess delföreningar. Vi hoppas att Laparoskopiföreningens program skall bli intressant och att många har möjlighet att närvara i Eskilstuna. Programmet finns att studera i detalj på annan plats i detta nummer. Nytt för i år i föreningens kursutbud är en kurs i laparoskopisk kirurgi för bakjourer vilken avhölls på Huddinge 30-31 5. Arbetet med hemsidan, www.laparoskopi.nu, fortsätter och den har blivit en kommunikationsväg för styrelsen. Vi hoppas förstås att fler av föreningens medlemmar skall besöka hemsidan oftare. Vi planerar att upprätta ett bildoch videoarkiv som förhoppningsvis många kan ha nytta och glädje av. Gå gärna in på hemsidan och lämna förslag på hur du tycker den skall se ut och också gärna på hur du tycker föreningens verksamhet i stort skall se ut och utvecklas. Ha en skön sommar, vi ses i Eskilstuna. Ulf Petersson, Malmö Aktuell forskning om gallblåsecancer och portmetastaser Owe Lundberg, Umeå, presenterade 21 maj sina forskningsresultat i samband med halvtidsdisputation. Diskussionen leddes av prof Eva Haglind, Göteborg. Portmetastaser efter laparoskopisk kolecystektomi Portmetastaser efter laparoskopisk galloperation är ett kliniskt viktigt problem eftersom de flesta galloperationer numera utförs med denna teknik. Gallblåsecancer är en aggressiv cancerform och till skillnad från t.ex. koloncancer är den mera sällan känd preoperativt. Tekniken vid galloperation medför relativt stor risk för perforation med potentiell risk för cancerspridning. När misstänka cancer? Risken för gallblåsecancer ökar med stigande ålder och klinisk vaksamhet är påkallad, särskilt vid förtjockad gallblåsevägg. Förekomst Av 11976 laparoskopiskt kolecystektomerade patienter under 1991-94 utvecklade nio patienter portmetastaser. Owe Lundberg jämförde registrerade fall av gallblåsecancer (447) med de som opererats för gallblåsecancer under samma period (270). 55 var opererade laparoskopiskt och 9 av dessa utvecklade således portmetastaser. Samtliga tillhörde gruppen komplett laparoskopiskt opererade (n=37). Histopatologiskt gynnsamma stadier (T0, T1) förekom i 15% av fallen som utvecklade portmetastaser och omräknat innebär det att 1-2 fall per år i Sverige riskerar att få sin cancer spridd pga den laparoskopiska tekniken. Portmetastaser behöver dock inte alltid innebära att cancern är disseminerad. Bukväggsmetastaser efter öppen kirurgi - vad är känt? Ofullständiga uppgifter och delvis motsägelsefulla sådana rapporteras angående förekomsten av bukväggsmetastaser (i ärr) efter öppen gallkirurgi för cancer. Samtliga patienter med PADverifierad gallblåsecancer från 8 universitets- och 24 landsortskliniker under 1991-94 studerades med utgångspunkt från cancerregistret. Jämförelser gjordes med operationsdata. Av 447 patienter med gallblåsecancer opererades 215 med öppen teknik (ej konvertering utan primärt öppen teknik). 177 opererades ej. Beträffande 55 laparoskopiskt opererade, v.g. se ovan. Efter exklusion av 29 feldiagnoser och ofullständiga data återstod 186 patienter, som studerades särskilt. 12 av dessa (6.5%) utvecklade ärrmetastaser i bukvägg. Samtliga dog i sin cancersjukdom efter kort tid (medianöverlevnad 10 månader). Andelen avancerad cancer (T3, T4) var hög (75%). Cancermisstanke förelåg kliniskt relativt ofta (40%) - detta till skillnad från de laparoskopiskt opererade, där misstanke förelåg i mindre omfattning pre- el peroperativt. Även vid öppen kirurgi tros perforation spela en väsentlig roll för utvecklingen av bukväggsmetastaser. Eftersom studien var retrospektiv är troligen den sanna frekvensen underskattad. Överlevnaden var kort, vilket kan innebära att många patienter helt enkelt inte levde tillräckligt länge för att utveckla bukväggsmetastaser. Sammanfattningsvis kan det vara så att skillnaden inte är så stor mellan öppen kirurgi och laparoskopisk kirurgi vad beträffar utvecklingen av bukväggsmetastaser. Önskvärdheten av prospektiva studier framhölls. 2
Djurexperimentella studier angående insufflationens betydelse I en djurexperimentell studie på råtta studerades insufflation med koldioxid respektive luft. Studien pekar på att insufflationen i sig snarare än valet av gas har betydelse för intraperitoneal tumörväxt. Kanske är det så att distensionen med minskad cirkulation i bukväggen är den väsentliga faktorn. Öppen kirurgi vid misstanke om cancer Även om data ännu är ofullständiga och flera frågor återstår att lösa rekommenderar Owe Lundberg tills vidare öppen kirurgi vid misstanke på gallblåsecancer. Vid peroperativ misstanke och påbörjad laparoskopisk galloperation rekommenderas konvertering. Försiktighet är nödvändig för att undvika gallblåseperforation. Gunnar Edlund, Östersund (Laparoskopi-Nytts utsände redaktör) Appendicitsymposium i Västerås Den 7 februari anordnade Svensk Förening för Övre Abdominell Kirurgi, Svensk Förening för Laparoskopisk Kirurgi och Svensk Förening för Kolorektal Kirurgi ett endagssymposium om diagnostik och behandling av akut appendicit. Det blev en intensiv dag med 17 föreläsare som vardera höll korta föredrag om 10 minuter. Förmiddagen, respektive eftermiddagen, avslutades med kort diskussion och en sammanfattning som sammanställts av representanter från delföreningarna (Johan Permert, Johanna Österberg och Karin Strigård). Lars Thorén inledde med en historisk exposé med en teckning av Leonardo da Vinci, galenisk sjukdomslära och redogörelse för de första blindtarmsoperationerna. When in doubt, cut it out? Glöm det! Roland Andersson beskrev hur man i Jönköping blivit mer återhållsam med att operera. Han förordade i stället aktiv expektans med upprepade provtagningar och bukpalpationer. Denna strategi hade sänkt frekvensen oskyldiga appar från 33 procent till 13 procent. CRP och LPK är de bästa proverna, endast 2 procent av alla appar har normala prover, enligt Staffan Eriksson. Röntgen kan vara till hjälp i vissa fall, men måste sammanvägas med kliniska fynd. Håkan Jorulf förordade ultraljud på barn och normalviktiga vuxna, för överviktiga vuxna är CT bäst. När det gäller diagnostik på barn är labprover inte så viktiga, utan den kliniska bilden är avgörande, enligt Leif Olsen. Appendicit hos gravida är en svår diagnos och där skulle spiral-ct kunna vara en möjlig väg till snabbare och säkrare diagnos. Stråldosen är numera acceptabel för fostret, menade Stellan Högstedt, gynekolog. Paradigmskifte? Expertgruppens sammanfattning av förmiddagens symposium blev att vi är på väg att överge den gamla inställningen ta bort är aldrig fel till förmån för aktiv expektans, då man utnyttjar tiden för att ta labprover, upprepade palpationer, röntgen vid svåra fall och laparoskopi. Målen bör vara att öka träffsäkerheten i diagnostiken, minska antalet negativa laparotomier/skopier samt att uppnå bättre eller lika bra behandlingsresultat. Antalet perforerade appar bör ej öka. Man kan möjligen skilja på perforerad och icke perforerad app som två olika sjukdomar. Laparoskopi eller öppen operation? Claes Rudberg redogjorde för de studier som jämför laparoskopisk med öppen appendektomi, vilka visade att laparoskopisk operation gav mindre postoperativa smärtor, färre postoperativa sårinfektioner, samma eller kortare vårdtid, möjligen minskad ileusrisk (långtidsuppföljning krävs dock). Vissa studier visade ökad risk för intraabdominella abscesser. Antibiotikabehandling i stället för operation kan användas för utvalda patienter på sjukhus, men recidivfrekvensen är hög enligt en studie som Staffan Eriksson redovisade. Så kallad appendektomi à froid bör endast utföras på specifik indikation. Om målet är att utesluta malignitet efter appabscess är colonröntgen bättre alternativ, enligt Roland Andersson. Undvik nattarbete Expertpanelens sammanfattning av behandlingsalternativen var att konservativ behandling är möjlig, appendektomi à froid bör undvikas och antibiotikaprofylax skall ges inför appendektomi. Man bör välja den operationstyp, laparoskopisk eller öppen, som man själv är mest förtrogen med, och undvika att operera efter midnatt om inte buken kräver det (peritonit). Ämnet akut appendicit belystes från många olika vinklar av duktiga och insatta föreläsare. Tyvärr saknades utrymme för frågor och diskussion i anslutning till föredragen. Tiden var för knapp för att tillåta någon fördjupad debatt eller möjlighet att skapa konsensus kring behandling. Debatten om laparoskopisk kontra öppen appendektomi tog aldrig fart, vilket var en besvikelse! Martin Ljungman kom med ett inlägg till laparoskopins fördel, där han försökte belysa vinsterna med laparoskopisk diagnostik samt åtgärd. Denna metod ger ju oss en bättre överblick över bukhålan än man får via ett växelsnitt, så att man kan fastställa, utesluta och korrigera sin diagnos. I de flesta fall går det ju utmärkt att sedan gå vidare med en laparoskopisk åtgärd. Metodens effektivitet är ju beroende av kirurgens förtrogenhet med denna. Därför måste man satsa på utbildning inom laparoskopi. Vissa kliniker har redan infört lapp-körkort. Sammanfattningsvis var det ett mycket givande symposium, som kunde ha blivit ännu bättre om man fokuserat på färre teman samt fördjupat diskussionerna. Susanna Sandberg, Pernilla Olsson, Johanna Österberg, Mora 3
Svensk Förening för Laparoskopisk Kirurgi Program för 7:e kirurgveckan, Eskilstuna Tisdag 02-08-20 8.30-9.15 Laparoskopisk fundoplikatio liveoperation Heine van der Walt, Bo Anderberg Telemedicinsk överföring med bredbandsteknik och till Internet från Huddinge Universitetssjukhus. Moderator: Stig Ramel 9.15-10.00 Fria föredrag Moderatorer: Johanna Österberg, Ulf Petersson 9.15 Partiella laparoskopiska fundoplikationer på Ersta 1998-2000 B. Håkanson, P. Berggren, I. Farago, O. Ljungqvist, A. Thorell 9.30 Långvariga negativa effekter på gasutbyte och hjärtminutvolym efter koldioxidembolisering U. Jersenius, S. Rubertsson, J. Hultman, D. Arvidsson 9.45 Handportsassisterad laparoskopisk (HALS) staging vid pankreascancer U. Jersenius, G. Ahlberg, A. von Rosen, D. Arvidsson 13.00-14.00 Kan vi operera mer på samma tid? Symposium om logistik Moderator: Carl-Eric Leijonmarck 14.15-15.00 Laparoscopic operation after failed antireflux surgery Gästföreläsning. Heine van der Walt 15.30-17.00 Hur tryggas kvalitén inom antirefluxkirurgin? Symposium tillsammans med SFÖAK Moderatorer: Lars Lundell, Stig Ramel 17.00-18.00 Årsmöte Onsdag 02-08-21 11.00-12.30 Symposium: Obesitas Moderatorer: Mikael Wirén, Hans Lönroth 4
Torsdag 02-08-22 8.30-10.00 Symposium om ljumskbråckskirurgi: Vad göra när den primära öppna nätplastiken misslyckats? Moderator: Dag Arvidsson 13.00-14.30 Fria föredrag Moderatorer: Lars-Göran Larsson, Torsten Olbers 13.00 Handassisterad laparoskopisk vs öppen gastric bypass en prospektiv randomiserad studie M. Sundbom, M. Öhrvall, S. Gustavsson 13.15 Korttidsresultat av laparoskopisk reglerbar gastric banding vid morbid obesitas S. Bringman, B. Anderberg, J. Apelman, P. Lundquist, M. Wirén, A. Thörne 13.30 Laparoskopisk biliopankreatisk diversion med duodenal switch T. Olbers, H. Lönroth 13.45 Laparoskopisk transcystisk choledochusexploration en atraumatisk operationsmetod? C. Strömberg, J. Blomberg, M. Möller, C-E, Leijonmarck 14.00 Laparoscopic radical prostatectomy: Initial experience after 55 operations compared to the first 35 open retropubic radical prostatectomies Y-H. Wang, M. Waldén, L. Borck 14.30-16.30 ST-symposium: Oväntad choledochussten vad gör vi nu? Moderatorer: G. Edlund, C-E. Leijonmarck Gästföreläsare Dr Heine van der Walt Dr van der Walt är verksam vid Unitas Hospital, Pretoria, Sydafrika. Han har sedan början av 90-talet ägnat sig åt laparaskopisk/minimalinvasiv kirurgi. Han har speciellt intresserat sig för laparaskopisk antireflexkirurgi och där utvecklat och förfinat tekniken för att uppnå optimalt resultat. Han utreder själv alla patienter preoperativt och sköter själv uppföljningen. Dr van der Walt har under åren nedbringat operationstiderna fr. a. genom att åstadkomma en optimal logistik i operationssalen kombinerat med en optimal dissektions- och suturteknik. För en primär antirefluxplastik ligger hans operationstider idag på omkring 20 minuter. Dr van der Walt är, vid sidan av sin kliniska gärning vid det privata sjukhuset Unitas Hospital, också associerad med den medicinska fakulteten vid University of Pretoria. Heine van der Walt kommer inom ramen för Svensk Förening för Laparoskopisk Kirurgi s program vid kirurgveckan att demonstrationsoperera en patient med reflexsjukdom och därefter ge en föreläsning om sina erfarenheter av laparoskopisk refundoplikatur. 5
ST-kongress i Göteborg Andra ST-kongressen i kirugi gick av stapeln i Göteborg 24-26 april i år. Platsen för årets kongress var Nya Ullevi konferenscenter. Liksom i fjol kom initiativet från Svensk Förening för laparoskopisk kirugi och arrangörer var ST-läkarna i kirurgi vid SU,Göteborg med stöd av KIRUB. Kongressen stöttades ekonomiskt av Västragötalandsregionen genom Sahlgrenska Universitessjukhuset och av näringslivet. Deltagare från hela landet hade letat sig till Göteborg. Efter en kort introduktion inledde Urban Wingren, Sahlgrenska, under temat kirurgisk handledning genom att som pantomim tvaga sina händer som inför ett stort ingrepp. Auditoriet tystnade. Han lyckades med sin pantomim framföra vad handledning och utveckling innebär både för den blivande och erfarne kirurgen, ömsesidig respekt, förståelse och fokusering på uppgiften. Martin Almqvist, ST-läkare från Malmö presenterade hur man på MAS infört ett system för kirurgisk träning för ST-läkare på en kortvårdsavdelning. Man får körtkort att självständigt utföra operationer när man deltagit i och utfört ingreppen under handledning. Det är ett bra och strukturerat sätt för ST-läkare att lära sig standardingrepp som ljumskbråck, och kolecystektomi. Metoden att dela upp operativa ingrepp i moment som skall läras under handledning kan med fördel överföras på de flesta elektiva ingrepp. David Lyrdal, ST-läkare från Östersund, som nu randutbildade sig på Sahlgrenska berättade om sina erfarenheter om hur arbetet och utbildningen skiljer sig på ett landsortssjukhus jämfört med ett stort universitetssjukhus. ST-läkarna i Örebro får en flygande start på sin utbildning till kirurg med bland annat operativ träning i djurlab., ATLS-utbildning och ortpedisk akututbildning, sådant som man har stor glädje av att kunna som kirurg. En sådan start gör det sannolikt lättare att tillgodogöra sig fortsatt kirurgisk träning. Flera intressanta och lärorika fallpresentationer hölls, och Ulf Angerås, Urban Wingren och Svante Nordgren samtliga från Göteborg och Gunnar Edlund, Östersund utgjorde expertpanel. Videoklipp från operationer visades. Med mentometeromröstning kunde deltagarna välja ett av fem alternativ till fortsatt handläggning av ett specifikt fall. Alternativen diskuterades för att finna den optimala fortsättningen på operationen, eller hur man bäst fortsatte en utredning. Videoklipp med mer spektakulära ingrepp som i tränade händer låter sig göras laparoskopiskt som donornefrektomi vid transplantation och sigmoideumresektion visade på vilken potential den laparoskopiska tekniken har. Anders Edebo och Marcus Langenskiöld, ST-läkare från Göteborg presenterade sina forskningsområden, dr Edebo över endoskopinegativ refluxsjukdom, där han med hjälp av ett högupplösande gastroskop kan diagnosticera esofagit och gradera dessa enligt utseende av slemhinnan, resultat som kommer att presenteras på DDW i USA. Dr Langenskiöld forskar på enzymatisk aktivitet vid colorektal cancer, variationen vid olika stadieindelning av colorektal cancer. Virtuell träning inom laparoskopisk kirurgi med datasimulering och om utvecklingen inom detta området fick vi ta del av genom flera experter på området. Professor Bo Anderberg, Huddinge, redogjorde på ett elegant sätt för utvecklingen av den moderna kirurgin, den minimalinvasiva teknikens utbredning och snabba utveckling. Samarbetet över disciplinerna växer och ytterligare fördelar både medicinskt och ekonomiskt finns att hoppas på. Den tekniska utvecklingen belystes där digitaliseringen ger nya möjligheter till interaktivitet och visuell upplevelse. Utbildningen inom området dryftades, andra utbildare och aktörer än de traditionella universiteten är inom detta området en verklighet. Fokuseringen på operationsfältet och patienten får dock ej missas. Professor Eva Haglind, Sahlgrenska refererade från COLOR-studien där man jämför öppen colonresektion med laparoskopisktassisterad. Studien skall inkludera 1 200 patienter. Tjugofem sjukhus från sju länder inkluderar patienter. Studien beräknas stänga för inklusion under hösten. Tre- och femårsöverlevnad jämförs mellan grupperna, recidivfrekvens och förekomst av portmetastaser skall studeras årligen. Resultatet kan få stora effekter på framtida kolorektalkirurgi och utbildning inom detta området. Haglind redogjorde också för blodtransfusionens inverkan på resultat vid cancerkirurgi. Blodtransfusion med leukocytfilter ger mindre morbiditet än transfusion med ofiltrerat blod. TEM tekniken som är minimalinvasiv och exakt redogjordes för av Måns Bohe, Malmö. TEM kan användas för diagnostik, palliation och i kurativt syfte vid anorektal cancer. Framtidens kirurgi var fredagens tema. Professor Rune Sjödahl, Linköping beskrev levande kirurgins ställning idag och kirurgins roll i framtidens sjukvård; - Kirurgens roll i framtidens vård kan jämföras med fotbollsmålvaktens, helt avgörande för utgången av matchen, eller för utgången av patientens sjukdomsförlopp. För att fortsätta att vara en attraktiv specialitet måste vi se över vad vi gör med den tid vi lägger ned på arbetet. Kirurger skall ägna sig åt kirurgi, inte annat. Jourarbetets utseende, flexibel arbetstid, fortbildning, tid för utvecklingsarbete är frågor som är avgörande för hur framtidens kirurger skall fortsätta utvecklas,trivas och göra ett bra arbete. Hur skall kirurgin organiseras? Kommer den elektiva kirugin att läggas vid speciella sjukhus. Kommer den privata sektorn utvecklas ytterligare? För att upprätthålla bakjourskompetensen är det viktigt att definiera de områden som krävs för detta. Buk-, kärl- och traumakirurgi är sådana områ- 6
den. Samarbetet mellan sjukhus med olika kompetensnivå måste fortsätta att utvecklas för att upprätthålla kvaliteten. Rune Sjödahl och Conny Wallon, Ordförande i KIRUB hade skissat över en framtida utbildningsplan för kirurgi. Basen var 4 års allmänkirurgi innehållande basala kurser, som sedan byggdes på med ytterligare specialistkunskaper med tjänstgöring inom respektive gren så att man på så vis profilerades. Vissa av dessa tjänstgöringar och kurser leder till bakjourskompetens. För att få kvalitet och en jämn nivå är det viktigt att universiteten är med och tar ansvar för framtidens utbildning inom respektive regi. Utbildning och utveckling är frågor med hög priritet inför framtiden. Ansvaret att arrangera framtida STkongresser tas i och med detta över av KIRUB. Detta forum behövs och är en viktig mötesplats för landets yngre kirurger. Till sist vill jag tacka ST-läkarna i Göteborg med Eva Angenete i spetsen som gjort ett stort arbete med att arrangera ST-kongressen, och ett tack till samtliga sponsorer. Johan Wikström ST-läkare, Kirurgkliniken i Mora. Thoracoskopisk främre thoracal stabilisering vid idiopatisk skolios Ett samarbete mellan kirurgiska och ortopediska kliniken Universitetssjukhuset MAS Reseberättelse San Diego mars 2002 Sedan 1996 har ett samarbete mellan ryggsektionen Ortopediska kliniken och Laparoskopisektionen Kirurgiska kliniken utvecklats. Totalt har 24 thoracoskopiska operationer utförts där huvudparten har varit thoracal diskektomi samt revbenshuvudsresektion för att kunna korrigera thorakala deformiteter vid skolios efterföljt av en bakre öppen stabilisering. Syftet har varit att minimera traumat för patienten då thorakotomi ej varit nödvändigt. Fem patienter har också opererats för thorakala diskbråck. För att kunna gå vidare i utvecklingen har ett instrumentarium utvecklats av ett team i USA där doktor Newton, Childrens Hospital, San Diego varit ledande. Med hjälp av detta har en helt thorakoskopisk operation med diskektomi och främre stabilisering som enda åtgärd kunnat utvecklas för isolerad idiopatisk thorakal skolios. Patienten slipper således helt den stora bakre öppna kirurgin. Ett stort antal djuroperationer för utvecklingen av instrumentariet har gjorts innan man började operera patienter för ca två år sedan. Denna teknik blev vi oerhört facinerade av och undertecknad tillsammans med ryggortopeden Acke Ohlin gjorde i mars månad ett tvådagars studiebesök vid Childrens Hospital hos Dr Newton. Indikationen för enbart främre thorakal stabilisering är begränsad till de idiopatiska krökarna som sitter mellan Th 5 till Th 12 och är mellan 45 och 70 grader på patienter som väger mellan 40 till 60 kg. Denna operation görs företrädesvis på flickor under pubertetsåren. Båda operationerna som vi fick vara med om var på två flickor i 12-års åldern med en 45 respektive 51 thorakal krök som enligt röntgen var helt mobil. Hela förloppet studerades från det att patienten anlände till salen till dess att patienten var väckt och transporterad till avdelningen efteråt. Detta var ett heldagsprojekt. Förberedelserna på salen startades klockan 8.00 och båda dagar var man färdig att starta operationen klockan 9.00. Patienten var sövd med dubbellumentub och högerlungan kollaberades omedelbart efter intubationen för att se om patienten kunde saturera sig väl på en lunga. Uppläggningen av patienten sköttes omsorgsfullt och här fanns många tips att ta åt sig vad gäller effektivitet och arbetsfördelning. Spinal cord monitoring användes rutinmässigt. Dr Newton hade två residents som assistenter och operationen var i detalj planerad och gjordes helt systematiskt enligt ett i förväg väl uppgjort schema. Logistiken från det att patienten kom in på salen tills operationen var färdig var mycket imponerande. Alla personer på salen viste exakt vad han/hon skulle göra vid varje tillfälle och här fanns inte mycket gnissel i maskinen. På första patienten gjorde man sammanlagt sex diskektomier och placerade totalt sju skruvar genom kotkroppen (Th 5-Th 11) och sedan ett stag som fixerades i varje enskild skruv med stor precision. Detta stabiliserande komprimerande stag rätade upp kröken nästan totalt. På andra patienten gjordes sju diskektomier och sattes åtta skruvar. Själva instrumentariet, benämnt Frontier, är utvecklat av dr Newton tillsammans med några övriga kollegor och saluförs av DePuy AcroMed. Instrumentariet beräknas finnas på marknaden till sommaren 2002. Dr Newton har utfört ett 100-tal främre fusioner enligt denna modell med mycket gott resultat som också finns dokumenterat i litteraturen. Resultaten förefaller mycket lovande och man har nu planerat en jämförande matchad studie mellan den totalt thorakoskopiska operationen och öppen främre respektive öppen främre och bakre operation. Någon randomisering är ej möjlig då operationsmetoderna är olika vid de deltagande sjukhusen och inlärningskurvan för respektive metod alltför lång. En prospektiv jämförelse kommer att göras. Vi känner oss båda övertygade om att operationsmetoden är välfungerande och säker för patienten och innebär en mycket stor fördel för dessa unga flickor i puberteten med ett påtagligt minskat trauma där man slipper hela den stora bakre operationen. Operationen är också kosmetiskt sett mycket tilltalande. Vi ser fram emot att Frontier-instrumentariet snart kommer på marknaden så att vi kan starta detta projekt. Agneta Montgomery, Malmö 7
Kongresskalender 7:e kirurgveckan. 19-23 augusti, 2002. Eskilstuna. Endo expo 2002. The Society of Laparoendoscopic Surgeons. 11-14 september, 2002. New Orleans, USA. Controversies in Minimally Invasive Colorectal Surgery. 3-4 oktober, 2002. Leewarden, Nederländerna. American College of Surgeons. 6-10 oktober, 2002. San Fransisco, USA. Riksstämman. 27-29 november, 2002. Göteborg. AGC-kurs i sutur- och anastomosteknik och laparoskopi. 22-28 februari, 2003. Davos, Schweiz. SAGES. 12-15 mars, 2003. Los Angeles, USA KALLELSE TILL ÅRSMÖTE i svensk Förening för Laparoskopisk Kirurgi 2002 Årsmötet äger rum i samband med kirurgveckan i Malmö Tid: Tisdagen den 20 8-2002 kl 17.00 Plats: Munktellarenan, Eskilstuna Dagordning Föreningens styrelse Stig Ramel, Huddinge, ordförande Ulf Petersson, Malmö, sekreterare Johanna Österberg, Mora, kassör Gunnar Edlund, Östersund, redaktör Lars-Göran Larsson, Örebro, ledamot Torsten Olbers, Göteborg, ledamot Ted Leinsköld, Linköping, ledamot 1 Val av mötesordförande 2 Val av justeringsmän 3 Föreningens årsberättelse 4 Revisorernas berättelse. 4 Frågan om ansvarsfrihet 5 Årsavgiften för 2002 6 Stadgeenliga val 7 Kommande möten 8 Övriga frågor Sekretariat Ulf Petersson Malmö E-post: ulf.a.petersson@telia.com Ulf Petersson, sekreterare