Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under 300 år Nils Westermark: En studie i Djurgårdens äldre historia Björn Hallerdt: Ljus, kraft och värme Stahre, Fogelström, Ferenius, Lundquist: Stockholms gatunamn Brusewitz, Ekman:Ekoparken Medeltiden Den första bilden från Westermark är en rekonstruktion av hur området kring Husarne kan ha sett ut på elvahundratalet. Nuvarande Hjorthagen är en ö omgivet av Husarviken och Storsundet, den senare är numera Storängskroken och Storängsbotten. Karl XIs tid Norra Djurgården var under i slutet av 1600-talet under Karl XIs tid kunglig jaktmark både för varg och björn och för hjortar som inhägnades av ett ca 2 mil långt stängsel. Edvard Bratts karta är från denna tid. Nedan visas Erland Ströms renovering 1779 av denna då 90 år gamla karta. Där återges ett helt sjösystem med Stora Laduviken i norr som rinner till Lillsjön som i sin tur rinner ut i Husarviken. Väster om Husarviken ligger Uggleviken och söderut Storängs Laduviken. I östra änden av Husarviken ligger Husarbron som var en av få möjligheter att åka norrut från Stockholm öster om Brunnsviken. Området vid Gasverkstomten heter Husarhagen. Berget öster om nuvarande Hjorthagens IP heter Ropstensbacken och berget väster därom heter Storängs Ladubacken. På senare kartor heter de Stora Jägarebacken respektive Lilla Jägarebacken. En bit utanför stranden ligger Ropesten där man tydligen ropade efter färjan till Lidingö. Karl XIs fiskarstuga ligger inte långt från Husarviken. Den som besöker den idag vet att den på grund av landhöjningen ligger en bra bit från viken. Karl XI drog in alla fiskevatten i Stockholm men enligt ett fribrev från xxxx måste han åter upplåta fiskevattnen - Husarviken behöll han dock för eget fiske.
Bellmans tid Nästa utsnitt är från Gustaf III:s karta 1791 som är betydligt mer detaljerad. Den visar Laduviken, Uggleviken och Husarviken. Lillsjön visas mest som ett kärr.
Bellmans intresse för Fiskartorpet skall ha sin grund i besöken hos Helena Quiding på Heleneberg i närheten av Fiskartorpet under hans senare år. Hon har inspirerat till flera av de de s.k. Djurgårdspastoralerna, "Ulla, min Ulla", "Liksom en Herdinna" och "Hvila vid denna Källa". "Ulla min Ulla" tilldrar sig på värdshuset vid Fiskartorpet. Ä'ke det gudomligt, Fiskartorpet! Hvad? Gudomligt at beskåda! Än de stolta Stammar som stå rad i rad, Med friska blad! Än den lugna Viken Som går fram? - Åh ja! Än på långt håll mellan diken Åkrarna! Ä'ke det gudomligt? Dessa Ängarna? Gudomliga! Gudomliga! Värdshuset Fiskartorpet, målning av C. Netsch runt 1750 1800-talet På 1600- och 1700-talet pågick en diskussion om Vattuminskningsteorin eftersom man funnit att vattennivån sjunkit vid kusterna. Urban Hierne, Anders Celsius och Carl von Linné tillhörde dom som trodde på teorin. Efterhand blev man mer och mer säker på att det var landet som höjde sig. 1834 kom den berömde skotske geologen Charles Lyell på besök till Sverige och även till Fiskartorpet för att försöka mäta landhöjningen. En ek vid Fiskartorpet blev uppkallad efter honom. Från samma tid är C Billmarks bild av Husarviken och Fiskartorpet.
Värdshuset Fiskartorpet revs i slutet av 1800-talet. Nästa karta är från 1859 och där heter viken Hussarviken (med två s). Bron över Husarviken vid dess mynning är borta och flottbron till Lidingö går fortfarande vid Lidingöbro och syns därför inte på kartan.
Ungefär som på kartan bör området ha sett ut när det i början av 1890-talet blev aktuellt att hitta ytterligare en plats för produktion av gas för belysning av stadens gator. (den första låg vid Klara sjö och var i drift fram till 1918). Det nya verket förlades till Husarviken. Man samarbetade med den sedermera berömde arkitekten Ferdinand Boberg som gjorde följande skiss över Gasverket. I bakgrunden den barrskogsbeklädda Stora och Lilla Jägarebacken som så småningom blev stadsdelen Hjorthagen. Man kan notera att det planerades för fyra tegelgasklockor. Flottbron till Lidingö har nu flyttats från Lidingöbro till Ropsten för att möjliggöra för fartyg att nå Värtahamnen. Till invigningen av Gasklockorna kunde Boberg promenera från sitt sommarnöje vid Lilla Skuggan. Värtagasverket finns beskrivet i nätuppslagsverket Wikipedia.
Ahlsell-Bobergs skiss över det blivande Värtagasverket, juni 1890. Adolf Ahlsell var överingenjör vid gasverket och planerade och ledde byggandet av gasverket. För civilingenjören Karl Tingsten var arbetet på bygget av gasverket hans första fasta arbete. I sina memoarer Fyrtio år i staden tjänst beskrivs förhållandena kring arbetet. Beskrivning av gasverksområdet finns här.
"Värtagasverket sedt från Skuggan" från "Stockholm: Sveriges Hufvudstad" utgiven 1897 i samband med den stora industriutställningen där Ferdinand Boberg var utställmningsarkitekt.
Albin Amelins tavla "Gasverket: Vinter" är från 1936. Den nya gasklockan är med, till och med i dubbel upplaga. De stora bockkranarna och kolhögarna dominerade gasverkstomten fram till 1972 när gasframställning med kol las ner. Gasen har sen dess framställts av nafta. Stadsbyggnadskontoret la 2005 fram förslag om bostadsbebyggelse av innerstadskaraktär på gasverkstomten. Här är ett förslag från zuez arkitekter ab:
Icke det gudomligt. Föreningen Hjorthagen. Sidan uppdaterades 2010-06-28.