2/2002 April 2/2002 Huhtikuu April Det allmänna ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Skattefrågor Statsandelarna för 2003 Statsandelarna för 2003 Utlåtande Utlåtande av kommunsektionen av kommunsektion
Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2002 Lehti ilmestyy n. 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca 7 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen 14 00530 Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) 771 2570 http://www.kuntaliitto.fi Painosmäärä 1450 kpl Upplaga 1450 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat/Prenumeratioer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Kommunalekonomin under åren 2002 2006 Beredningen av budgetpropositionen för 2003 4 Skattefrågor 5 Fördelningsandelarna av samfundsskatten 2003 Förfallodagar för fastighetsskatten och kvarskatten Kalkylerad återbäring enligt mervärdesskattelagen Statsandelarna för 2003 9 Allmänt Utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna Allmän statsandel Statsandel för social- och hälsovården Statsandel för undervisnings- och kulturväsendet Finansieringsunderstöd enligt prövning 14 Förslag för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden 15 Statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden Utlåtande av kommunsektionen 16 Utlåtande om hur skatteinkomster skall bokföras i kommunens bokslut för år 2001 Nya grunder för fördelningen av valkostnader 17 Ändring av lagen om specialiserad sjukvård 19 Förslag till avrundning av bankkortsbetalningar 20 Nya kommunalekonomiska publikationer 21 Lisätilaukset à 67,28 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) 771 2077 tai fax. (09) 771 2570 Extra årsprenumerationer à 67,28 euro kan beställas av Raija Haaja, fax (09) 771 25 70 Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor www.kuntaliitto.fi/ Palvelut/Kuntatalous www.kommunforbundet.fi/ Service/Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja Bilagar: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2002 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Tabell 1 Det nationella projektet för tryggade av hälso- och sjukvården i framtiden (bilaga 5) Utlåtande 53 Utlåtande om hur skatteinkomster skall bokföras i kommunens bokslut för år 2001 (bilaga 6) Nya kommunalekonomiska publikationer (bilaga 7) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen ökade med endast 0,7 % senaste år, medan den ännu år 2000 ökade med 5 ½ %. Enligt finansministeriets prognoser kommer produktionsvolymen att öka med 1½ % i år. Flera prognosinstitut har förutspått en lika stor ökning av totalproduktionen under innevarande år, även om man i våras trodde på ännu högre tal. Nästa år förutspås tillväxthastigheten ännu öka till 3 procent, men samtidigt påminner man om osäkerhetsfaktorerna av vilka de mest betydande har att göra med utvecklingen av den globala ekonomin. Konsumentprisindex steg i fjol med 2,6 %. I år antas konsumentpriserna stiga med 1 ½ 2 %. Prisstegringen blir beroende av bl.a. hur världsmarknadspriset på råolja utvecklas och är därför i viss mån osäker. Tillsvidare har inflationstrycket här hemma varit svagt. Nästa år kommer stegringen i konsumentpriserna att påverkas av bland annat nivån på löneuppgörelsen i höstens inkomstförhandlingar. Bilaga 1 innehåller beräkningar av hur de totalekonomiska variabler som är särskilt viktiga för den kommunala ekonomin utvecklats under åren 1999 2002. Uppgifterna och beräkningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos. Finansministeriets konjunkturöversikt 1/2002 finns på finansministeriets webbsidor på adressen www.vn.fi/vm/svenska/nationalekonomin http://www.vn.fi/vm/svenska/nationalekonomin/. Bilaga 2 innehåller beräkningar av hur de viktigaste ekonomiska variablerna kommer att utvecklas 2002. Prognoserna har gjorts upp av olika institut som utarbetar prognoser för ekonomin som helhet. Grundtonen är svagt optimistisk, men någon förändrig till det bättre kommer inte att ske i år exempelvis för arbetslösheten om man ser till den som helhet. Kommunalekonomin under åren 2002 2006 Delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning har gjort en beräkning av den kommunalekonomiska utvecklingen under åren 2002 2006, där man lägger fram preliminära siffror för kommunalekonomin. Beräkningen bygger på finansministeriets konjunkturprognos och budget på medellång sikt. Till grund för beräkningen av den kommande utvecklingen ligger preliminära bokslutsuppgifter för 2001 för kommunerna och samkommunerna. I beräkningen har man beaktat statsrådets beslut om ramen för de statliga utgifterna under åren 2002 2006. Innehållet beskrivs i de delar av beräkningen som gäller utgifter och statsandelar. En promemoria i ärendet finns till påseende på inrikesministeriets webbsidor: www.intermin.fi. Ser man på årsbidraget blev den ekonomiska situationen inom kommunsektorn som helhet en aning bättre i fjol. Under år 2002 kommer kommunalekonomin troligen att ligga på fjolåret nivå. Stabiliseringsåtgärderna inom kommunalekonomin leder till att de ekonomiska skillnaderna mellan Kuntatalous/kommunalekonomi 2/02 3
kommunerna minskar, men i många kommuner är ekonomin i dåligt skick. Som helhet betraktad kommer kommunernas ekonomi att försvagas betydligt år 2003 om inga förbättringsåtgärder vidtas. Kommunernas skatteinkomster väntas minska under 2002 2003. Under 2004 2006 uppskattas skatteinkomsterna däremot öka med i genomsnitt ca 4 % per år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökar under perioden bl.a. på grund av stegringar i kostnadsnivån, det nya pensionssystemet för lärare, förskoleundervisningsreformen och vissa andra nya skyldigheter. Den ekonomiska utvecklingen framskrider mycket olika i de enskilda kommunerna, bl.a. beroende på att andelarna av samfundsskatten och statsandelarna ändrats. Bilaga 3 visar lönesummans utveckling inom kommunsektorn 1994 2002 och bilaga 4 visar kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1996 2002. Beräkningen av den kommunalekonomiska utvecklingen innehåller preliminära kalkyler för hur dessa variabler kommer att utvecklas också under åren 2003 2006. Det är skäl att konstatera att de siffror som läggs fram i beräkningen av den kommande utvecklingen är antaganden som finansministeriet använt i sina beräkningar. Exempelvis kommunsektorns löneuppgörelse för 2003 är ännu en öppen fråga, men i detta skede kan man använda den beräknade genomsnittliga stegringen av förtjänstnivåindex på 3 ½ % när budgetarna bereds. Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter fastställs i allmänhet sent på hösten. En del av besluten om avgifterna fattas troligen under statens budgetmangling och en del i slutet av året. Statskontoret fastställer troligen de procentuella förskottsavgifterna för 2003 inom statens pensionssystem i början av inkommande sommar och underrättar sedan kommunerna om beslutet. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Juhani Turkkila, tfn (09) 771 2095, 050 66 747 Beredningen av budgetpropositionen för 2003 Budgetpropositionen för 2003 bereds ett par veckor senare än vad som varit brukligt under tidigare år. Enligt finansministeriets meddelande är tidtabellen för 2003 års budgetproposition följande: finansministeriet behandlar budgetförslaget 30 31.7.2002. finansministeriets första ställningstagande till budgetförslaget blir färdigt 2.8.2002. regeringens budgetmangling äger rum 22 23.8.2002. budgetpropositionen offentliggörs och lämnas till riksdagen 17.9.2002. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Statsrådet fattade 14.3.2002 beslut om anslagsramen för 2003 2006. Genom beslutet gavs ministerierna anslagsramen för 2003 2006 för uppgörande av 2003 års budgetförslag och 2004 2006 års verksamhets- och ekonomiplaner. Anslagsramen finns på webben på www.vn.fi/vm/svenska/budgeten/ anslagsramar. Skattefrågor Fördelningsandelarna av samfundsskatten 2003 Då återkravet av kommunernas momsåterbäringar slopades i början av 2002 kvittades detta huvudsakligen mot en sänkning av kommunernas andel av samfundsskatten. Därför sänktes kommunernas andel av samfundsskatten med 12,03 procentenheter. Statens andel höjdes i motsvarande mån. Dessutom sänktes kommunernas andel av samfundsskatten med 1,13 procentenheter till följd av det förändrade finansiella förhållandet mellan kommuner och stat. Efter dessa ändringar var kommungruppens andel 24,09 %. Dessutom beaktades förändringarna av skatteinkomstutjämningen i utdelningen av samfundsskatten år 2002. På denna grund sänktes kommunernas andel av samfundsskatten med 0,87 procentenheter, varvid kommunernas andel av samfundsskatten år 2002 sjönk till 23,22 %. Bestämmelserna om ändringar i fördelningsandelarna av samfundsskatten kom till genom en ändring av 12 skatteredovisningslagen (21.12.2001/1458). Ändringen av skatteredovisningslagen grundar sig på RP 130/2001. Enligt finansutskottets uppfattning ändrar de förslag som nämns i propositionen skattetagarnas utdelning på lagstiftningsnivå endast för år 2002. I utskottets betänkande konstaterades att omnämnandet i motiven till förslaget om att den extra nedskärningen på 1,13 procentenheter blir bestående, inte i sig berättigar till en separat extra nedskärning på 1,13 procentenheter för skatteåret 2003, utan att utdelningen senare bör bekräftas särskilt till alla delar från och med år 2003. Avsikten är dock att i den utdelning som tillämpas från skatteåret 2003 permanent ta in verkningen av att systemet med återkrav av kommunernas mervärdesskatteåterbäringar slopas. Avsikten är dessutom att 2003 slopa förfarandet enligt 12 lagen om skatteredovisning och reglera den ändring av utdelningen som beror på ändringen av de skatteinkomstbaserade utjämningarna av statsandelarna till en permanent utdelning i lagen. För närvarande är kommungruppens andel för år 2003 och därefter inte känd. Andelen kommer att slås fast i samband med budgetpropositionen för 2003 i form av en lag i anslutning till budgeten. För lagstiftningsarbetets del hänvisas till tidtabellen för budgetpropositionen för 2003. Se texten som börjar på sidan 4 i detta informationsblad. I detta skede tillämpas fördelningsandelarna för år 2002 i redovisningarna av samfundsskatten för skatteåret 2003 Kommunens slutliga fördelningsandel för skatteåret 2003 fastställs som ett medeltal som beräknats på basis av beskattningsuppgifterna för 2000 och 2001 och uppgifterna om arbetsställen Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 5
De slutliga fördelningsandelarna för skatteåret 2003 tas i bruk i januari 2003. Förfallodagar för fastighetsskatten och kvarskatten Förfallodagar för fastighetsskatten Den första raten av fastighetsskatten för 2002 skall betalas senast den 18 september 2002 och den andra raten senast den 4 november 2002. Förfallodagar för kvarskatten Den första raten av stats-, kommunal- och kyrkoskatt samt den försäkrades sjukförsäkringspremie som debiteras för skatteåret 2001 skall betalas senast den 4 december 2002 och den andra raten senast den 6 februari 2003. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Tarja Tarkiainen, tfn (09) 771 2086, 050 367 5861 Juha Mynttinen, tfn (09) 771 2079, 050 66 746 Kalkylerad återbäring enligt mervärdesskattelagen Från den första januari 2002 har kommuner, samkommuner och landskapet Åland rätt till en kalkylerad återbäring på 5 % för i mervärdesskattelagen avsedda skattefria anskaffningar i samband med hälso- och sjukvården samt socialvården och för understöd eller bidrag till den som idkar sådan verksamhet. I Kommunernas databank publicerades 12.2.2002 detaljerad information om kalkylerade återbäringar. Information om kalkylerade återbäringar ingår också i Kommunalekonomi 1/2002. Skatteförvaltningen har kommit med fler ställningstaganden till några enskilda fall om anskaffningar och understöd och bidrag som berättigar eller inte berättigar till återbäring. Till återbäring berättigar: 1. Bidrag för grundande av daghem I samband med att ett privat daghem inleder eller utvidgar sin verksamhet betalar kommunen bidrag för grundläggningskostnaderna och därefter betalas dagvårdspeng för produktionen av dagvård. Kommunen har rätt till kalkylerad återbäring för bidraget (och för den dagvårdspeng som betalas direkt till serviceproducenten) om verksamhetsidkaren är antecknad i registret över dem som producerar privat social service. 2. Eftermiddagsklubbverksamhet Mannerheims barnskyddsförbund driver eftermiddagsklubbar för skolbarn. Kommunen beviljar verksamhetsunderstöd till MBF som i sin tur inte debiterar kommunen för den erbjudna servicen. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Det är fråga om skattefria tjänster i samband med socialvården och kommunen har rätt till kalkylerad återbäring om MBF har antecknats i registret över dem som producerar social service (jfr idrottsföreningar, 4H-föreningar, församlingen, vilka också bör ha antecknats i registret för att kommunen skall ha rätt till återbäring). 3. Skolhemsverksamhet Eftersom den kalkylerade återbäringen gäller endast skattefria tjänster i samband med hälso- och sjukvården och socialvården berättigar inte tjänster i samband med undervisningen, vilka köps av privata verksamhetsanordnare och staten, till kalkylerad återbäring. Staten eller privata är huvudmän för skolhemmen (9 stycken). Enligt 50 lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) är hemkommunen skyldig att betala ersättning för en elev som får grundläggande utbildning i skolhem. Eftersom det till denna del är fråga om grundläggande utbildning och inte om social- och hälsovård har kommunen inte rätt till återbäring. Till den del som det är fråga om skattefria tjänster i samband med socialvården i skolhem (boende, stödåtgärder, fostran samt annan omsorg och uppehälle) har kommunen däremot rätt till återbäring på betalningen. En förutsättning är emellertid att den skattefria socialvårdens andel av hemkommunens övriga betalningsandel (grundläggande utbildning) har specificerats på den faktura som skolhemmet riktar till kommunen. 4. Resekostnader och dagtraktamenten som en privat läkare debiterar kommunen eller samkommunen. En privat yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller en privat producent av social service fakturerar kommunen för skattefria hälso- och sjukvårdstjänster eller socialvårdstjänster som han sålt och specificerar på fakturan sina resekostnader och dagtraktamenten från det egentliga vårdarvodet. Kommunen och samkommunen har rätt till kalkylerad återbäring på hela slutsumman på fakturan, inklusive resekostnader och dagtraktamenten. 5. Bantningsterapivård som ges med länsstyrelsens tillstånd Vård som ges med sådant tillstånd av länsstyrelsen som avses i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) berättigar till återbäring. En förutsättning är att verksamheten kräver tillstånd och att vården övervakas av samhället. Som sådan vård anses vård som ges på basis av läkares undersökningar och ordination. Annan vård, som t.ex. vård som ges på klientens eget initiativ eller vård som ges på basis av en rekommendation av hälso- och sjukvårdsvårdspersonal, är skattepliktig verksamhet och kommunen eller samkommunen har därför inte rätt till kalkylerad återbäring. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 7
6. Sinnessjukhus för fångar Niuvanniemi och Gamla Vasa sjukhus fakturerar kommunen med en ersättning som baserar sig på vårddygnets pris. Kommunen har rätt till kalkylerad återbäring även om kommunen inte har ingått avtal med tjänsteproducenten. Till återbäring berättigar INTE: 1. Dagvårdspeng till en barnskötare som arbetar i familj och som är anställd av familjen. Barnen vårdas i familjen och barnskötaren står i arbetsförhållande till familjen. Kommunen betalar en del av kostnaderna direkt till barnskötaren i form av dagvårdspeng. Kommunen har inte rätt till återbäring eftersom den ersättning som betalas till barnskötaren bygger på ett arbetsförhållande. 2. Kostnadsersättningar som betalas till en familjedagvårdare som står i arbetsförhållande till kommunen En kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem ersätts enligt AKTA för direkta kostnader som uppstår på grund av barnets vård. Kostnadsersättningen är skattepliktig förvärvsinkomst för familjedagvårdaren. Enligt beskattningspraxis avdras betalda kostnadsersättningar som kostnader som uppstått på grund av inkomstens förvärvande. Eftersom kostnadsersättningarna betalas på basis av anställningsförhållandet är kommunen inte berättigad till kalkylmässig återbäring på dem. 3. Kostnader för synskadades ledarhundar Kommunen köper ledarhudsservice av Synskadades Centralförbund. Kommunen har inte rätt till återbäring eftersom förbundets försäljning inte är skattefri försäljning av tjänster i samband med hälso- eller sjukvården eller socialvården. 4. Konditionshöjande rehabiliteringsledighet i en rehabiliteringsanstalt vars huvudman är en allmännyttig sammanslutning Berättigar i allmänhet inte till återbäring eftersom den inte är skattefri hälsoeller sjukvård med undantag av de enstaka undersökningar och den vård som yrkesutbildade personer inom sjuk- och hälsovården utför respektive ger under rehabiliteringsledigheten och som kommunen har rätt till återbäring för. Närmare upplysningar: Juha Mynttinen, tfn (09) 7712 2079, 050 66 746 Tarja Tarkiainen, tfn (09) 7712 2086, 050 367 5861 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Statsandelarna för 2003 Allmänt Statsandelarna för 2003 indexjusteras med minst 1,6 procent, vilket är hälften av det fulla beloppet. För kommunernas och samkommunernas del innebär justeringen ca 85 miljoner euro. En justering till fullt belopp skulle vara 3,2 procent. Några betydande ökningar av statsandelarna finns inte i sikte med undantag av den ökning på 104 miljoner euro till statsandelarna för social- och hälsovård som riksdagsgrupperna kom överens om redan sommaren 2001. Den mest betydande utgiftsökningen uppstår på grund av att tandvården för vuxna utvidgas till att gälla hela året. Detta ökar kostnaderna med 14 miljoner euro och statsandelarna med 4 miljoner euro. Det nationella projektet för säkerställande av hälsovården i framtiden kommer antagligen inte att föranleda några betydande ändringar i verksamheten eller kostnaderna under år 2003. I statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten görs inga betydande ändringar, med undantag av att nya statsandelsgrunder eventuellt tas i bruk för medborgarinstituten och arbetarinstituten i början av 2003. Priserna per enhet för undervisnings- och kulturverksamheten beräknas på nytt med uppgifterna för år 2001 som grund, vilket medför ändringar av bestämningsgrunderna för bl.a. priset per enhet för den grundläggande utbildningen. Det slutliga beloppet av indexjusteringen, eventuella förändringar i uppgifterna och förändringarnas inverkan på statsandelarna samt det ovan nämnda hälsovårdsprojektets inverkan på år 2003 blir klara senast efter budgetmanglingen i augusti och efter att budgetpropositionen avlåtits (propositionen avlåtes 17.9.2002). Utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna Utjämningen av skatteinkomsterna år 2003 kommer att grunda sig på uppgifterna för den slutförda beskattningen för skatteåret 2001. Därför kan skatteinkomstutjämningen inte beräknas noggrant på förhand. Beskattningen för år 2001 avslutas 31.10.2002. De slutliga fördelningsandelarna för samfundsskatten blir färdiga först i januari 2003, vilket fördröjer beräkningen av den slutliga skatteinkomstutjämningen. I början av 2002 frångicks begreppet skatteöre även för kommunalskattens vidkommande. Antalet skatteören ersattes med begreppet kalkylerat kommunalskattebelopp. Skatteinkomstutjämningen bestäms på basis av de kalkylerade skatteinkomsterna enligt den kalkylerade kommunalskatten, kalkylerade fastighetsskatten och den samfundsskatt som skall betalas. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 9
Skatteinkomsterna kan göras jämförbara genom att de presenteras som kalkylerade kommunalskatter. Den kalkylerade kommunalskatten får man genom att dividera den genomsnittliga inkomstskattesatsen med kommunens egen inkomstskattesats och multiplicera detta relationstal med den kommunalskatt som skall betalas i kommunen för år 2001. Slopandet av begreppet skattöre behandlades närmare i Kommunalekonomi 5/2001. Den kalkylerade fastighetsskatten får man genom att multiplicera de genomsnittliga fastighetsskatteprocentsatserna enligt fastighetsskatteslag med de olika fastighetsskatteslagens beskattningsvärden för år 2000. Vid inrikesministeriet har man gjort en preliminär beräkning av skatteinkomstutjämningen som baserar sig på de uppgifter och uppskattningar som var tillgängliga i april 2002 samt på Kommunförbundets skatteprognosram (prognoserna för hela landet: kommunalskatten + 4,2 %, samfundsskatten 23,5 %, fastighetsskatten + 6,3 %). För enskilda kommuner kan förändringarna i den slutliga beskattningen dock bli betydande. De enskilda kommunerna kan korrigera sina skatteuppgifter för att förbättra prognosen, om kommunens egna uppskattningar om skatterna verkar riktigare. Förhandsuppskattningen justeras före årets slut, om det finns tillräcklig anledning till det. Beräkningen av de enskilda kommunernas skatteinkomstutjämning finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen www.kommunforbundet.fi /Service /Kommunalekonomi /Statsandelar (endast på finska). Beräkningen bygger på följande antaganden: invånarantalet i början av år 2001 (hela landet 5 155 339) genomsnittlig inkomstskattesats 17,68 genomsnittliga fastighetsskatteprocentsatser: allmän 0,68 stadigvarande bostad 0,26 annan bostad 0,79 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,39 kalkylerad skatteinkomst 2 630 /invånare utjämningsgräns (90 %) 2 367,09 /invånare Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 2081, 050 581 0769 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Allmän statsandel Under innevarande år uppgår den allmänna statsandelen till i genomsnitt 27,71 euro/invånare. I samband med att kretsalarmeringscentralerna förstatligas avdras 3,1 miljoner euro från den allmänna statsandelen. Den allmänna statsandelen indexjusteras med minst 1,6 procent. Den allmänna statsandel som uppskattats för år 2003 är 27,65 euro/invånare efter en halv indexjustering. Beloppet ökas med olika tillägg och minskas med nedskärningen av statsandelen, 7,53 euro/invånare. När den allmänna statsandelen beräknas skall man beakta ändringarna i fjärrorts- och skärgårdstilläggen, vilka gjordes redan för innevarande år, samt de ändrade fjärrortstalen (ändring av 9 och 10 lagen om statsandelar till kommunerna 1360/2001, ändring av 3 förordningen 1448/2001). Det invånarantal som används i statsandelskalkylerna för år 2003 är 5 168 893 (invånarantalet vid årsskiftet 2001/2002). Förhandskalkylen över den allmänna statsandelen finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen www.kommunforbundet.fi /Service /Kommunalekonomi /Statsandelar (påfinska). Skatteinkomstutjämningen har inte beaktats i den allmänna statsandelen. Statsandel för social- och hälsovården Statsandelarna för social- och hälsovård indexjusteras med minst 1,6 procent. I de kalkylerade statsandelsgrunderna för olika åldersgrupper beaktas dessutom kostnadsökningar som gäller uppgifter som inletts år 2002. Sådana ökningar är: tandvård av vuxna inleds 1.12.2002 (födda 1946 och senare). År 2003 innebär detta en tilläggseffekt på 14 miljoner euro i form av kostnader för hälsovården i åldersgruppen 7 64-åringar, vilket betyder 4 miljoner euro i statsandel. samordning av utkomststöd och förvärvsinkomster fr.o.m. 1.4.2002. Detta innebär en tilläggseffekt på 3,8 miljoner euro år 2003 i åldersgruppen 7 64- åringar inom socialvården och en statsandel på en miljon euro. När de ovan nämnda ändringarna har beaktats fås de uppskattade i tabellen nedan som kalkylerade statsandelsgrunder efter en halv indexjustering. Uppskattningarna ändras eventuellt om det görs ändringar vid budgetmanglingen eller i budgetpropositionen. Statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp ( /invånare): Åldersgrupp Socialvård ( /invånare) Hälsovård ( /invånare) 2002 uppsk. 2003 2002 uppsk. 2003 0 6-åringar 4 157,74 4 224,27 518,29 526,58 7 64-åringar 296,82 302,54 589,63 602,58 65 74-åringar 555,54 564,43 1 379,82 1 401,90 75 84-åringar 3 252,42 3 304,46 2 658,50 2 701,04 över 85-åringar 9 186,42 9 333,40 4 593,43 4 666,92 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 11
Övriga kalkylerade grunder ( /invånare): 2002 uppsk. 2003 Beräkningsgrund för arbetslösheten 380,18 386,26 Beräkningsgrund för arbetslöshetsgraden 34,71 35,26 Beräkningsgrund för sjukfrekvensen 257,29 261,40 Kommunens finansieringsandel ( /invånare) Finansieringsandel per invånare 1 557,88 1 562,85 justering (under arbete) 1 558,46 Övriga grunder: Arbetslöshetsprocent 12,9 % 12,0 % Invånarantal 5 155 339 5 168 893 Statsandelsprocent 25,3 % 26,36 % justering (under arbete) 25,36 % Statsandelsprocent Den kalkylerade statsandelsprocenten för 2002 är 25,3 %. När beslut om skatteinkomstutjämningen har fattats justeras statsandelsprocenten. Procenten blir då antagligen 25,36 %. Den justerade statsandelen för början av året betalas när en lagändring om detta respektive en ökning av anslaget i tilläggsbudgeten har godkänts. Riksdagsgrupperna avtalade 14.6.2001 om en ökning av statsandelen för social- och hälsovård för år 2002 med 620 miljoner mark (104,28 miljoner euro). Efter ökningen uppskattas statsandelsprocenten bli 26,36 % år 2003. De enskilda kommunernas statsandelar för social- och hälsovården enligt ovan beräknade grunder finns på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är www.kommunforbundet.fi /Service /Kommunalekonomi /Statsandelar (på finska). Statsandelskalkylerna har gjorts med hjälp av samma sysselsättningskoefficient och sjukfrekvenskoefficient som för innevarande års utbetalning. Skatteinkomstutjämningen har inte beaktats i statsandelarna. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 2081, 050 581 0769 Statsandel för undervisnings- och kulturväsendet Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet indexjusteras med minst 1,6 procent, vilket är hälften av det fulla beloppet. De genomsnittliga priserna per enhet bestäms så att de inte längre innehåller mervärdesskatt. Därför avdras inte längre mervärdesskatt från kommunernas och samkommunernas pris per enhet. Alla priser per enhet för undervisningsväsendet beräknas på nytt på basis av de uppgifter som samlats in för 2001. På priserna per enhet görs en s.k. två- 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
årsjustering. Således beräknas t.ex. formlerna för priset per enhet för den grundläggande utbildningen på nytt (formlernas konstanter ändras). I detta skede är det svårt att uppskatta till vilka belopp priserna per enhet och statsandelarna kommer att uppgå. Som grund för bestämningen av statsandelen bör antagligen tas de nuvarande priserna per enhet plus 1,6 procent. I statsbudgeten avgörs om indexjusteringen görs till halvt eller fullt belopp. En justering till fullt belopp blir 3,2 procent. Priset per enhet för kultur, idrott och ungdomsarbete höjs inte eftersom lagen inte påbjuder någon justering av dem. Priserna per enhet fastställs för dessa årligen i statsbudgeten. Vid beräkningarna bör man beakta förändringar i invånarantalet och elevantalet och eventuella förändringar i skolnätet, specialundervisningen och undervisningen av handikappade. När det gäller förändringar av elevantalet skall man beakta att finansieringen för finansåret inom exempelvis den grundläggande utbildningen bestäms enligt det genomsnittliga elevantalet under det föregående året och finansåret. Priset per enhet bestäms däremot utgående från elevantalet den 20.9 föregående år. Uppskattningen av de kalkylerade statsandelsgrunderna underlättas om det slutliga statsandelsbeslutet för år 2002 (den s.k. 6VOS rapporten) används som grund. Kommunens finansieringsandel per invånare beräknas i detta skede bli följande: År 2002 uppsk. år 2003 Kalkylerade kostnader (mn ) 5 106 5 187 kommunernas andel (ca 43 %) 2 201 2 231 investeringstillägg 59 60 Sammanlagt (mn ) 2 260 2 291 Kostnader per invånare ( /invånare) 438,323 443,228 skjutsar och tilläggsutbildning 6,209 6,308 nedskärningar under 90-talet 111,915 113,706 anläggningspr. moms-andel 0,500 Sammanlagt ( /invånare) 556,947 563,242 Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 556,95 563,24 De kalkylerade kostnaderna och investeringstillägget för innevarande år har höjts med 1,6 % i beräkningen, och det samma gäller skjutsar och tilläggsutbildning och nedskärningens andel. När statsandelarna för 2003 bestäms används invånarantalet 5 168 893. Förändringarna i elevantalet har inte uppskattats i detta skede. För närvarande känner vi inte till om statsandelarnas bestämningsgrunder kommer att ändras. Det har varit aktuellt att ändra statsandelsgrunderna för medborgar- och arbetarinstituten. Någon proposition om en ändring av dem Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 13
har inte avlåtits tillsvidare, eftersom beredningen inleds först nu. En ändring kan bli aktuell redan i början av 2003. Närmare upplysningar: Gustav Wikström, tfn (09) 771 2047 0500 703 117 Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 2081, 050 581 0769 Päivi Rajala, tfn (09) 771 2034, 050 547 3786 Finansieringsunderstöd enligt prövning Finansieringsunderstöd enligt prövning skall sökas senast 2.9.2002 för år 2002. Inrikesministeriet begär antagligen liksom förut att få ansökningarna redan före utgången av juni, för att på detta sätt skynda på behandlingen. Vi ber Er att också skicka en kopia av ansökningen till Kommunförbundet, som ger ett eget utlåtande om beviljandet. Enligt 13 lagen om statsandelar till kommunerna kan understöd beviljas en kommun som främst på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer vilka påverkar behovet av stöd beaktas också lokala särförhållanden. För beviljande och användning av understödet kan inrikesministeriet ställa villkor som gäller sanering av kommunens ekonomi. I år finns det 54,157 miljoner euro att fördela i understöd. Inrikesministeriet kommer att sända ett brev om ansökningen av understödet före juni månad. Av ansökningen skall framgå vilka grunder kommunen önskar hänvisa till. Bokslutet förutan balansräkningsspecifikationen och två bilageblanketter bifogas (närmare anvisningar ges i inrikesministeriets brev). Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 2081, 050 581 0769 Följande personer på inrikesministeriet ger närmare upplysningar: Rainer Alanen, tfn (09) 1604 4644 Markku Nissinen, tfn (09) 1604 4522 Ville Salonen, tfn (09) 1604 4645 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Förslag för tryggande av hälsooch sjukvården i framtiden Statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden Statsrådet har 11.4.2002 fattat ett principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden. Beslutet utgör grunden för den framtida utvecklingen av hälso- och sjukvårdstjänsterna. Principbeslutet finns på Internet på adressen http://www.vn.fi/stm/svenska/aktuellt/principbeslut.htm. Statsrådet tillsatte 13.9.2002 ett projekt för att trygga hälso- och sjukvården i framtiden. För projektet tillsattes en ledningsgrupp som utsåg fem utredare och stödgrupper för dem. Grupperna har hört ett stort antal experter inom hälso- och sjukvården. Utifrån utredningsmannens förslag har ledningsgruppen kommit med förslag till åtgärder som borde tillgripas för att hälsooch sjukvårdens framtid skall kunna tryggas. Ledningsgruppen föreslår att tillgången till vård inom en utsatt tid skall tryggas före ingången av 2005. Då skall all vård som konstaterats nödvändig kunna garanteras inom sex månader, poliklinisk vårdbedömning inom den specialiserade sjukvården inom tre veckor och en första konsultation på hälsocentralen angående vården och vårdbehovet inom tre dygn från den första kontakten. Om kommunen eller samkommunen inte själva kan ordna vård inom utsatt tid, skall de köpa vården av andra serviceproducenter utan att patientens självriskandel ändras. Arbetsgruppen för tryggande hälso- och sjukvården i framtiden har sammanställt en promemoria som kan läsas på adressen http://www.vn.fi/stm/svenska/publikat/publikationer_fset.htm. Hälso- och sjukvårdspersonalen skall få mera utbildning. Antalet nya studieplatser inom läkarutbildningen skall enligt förslaget utökas från 550 till 600 fr.o.m. 2002. Också arbetsplatserna skall utvecklas genom utbildning i ledarskap. Dessutom skall arbetsgivaren ordna systematisk fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonalen. Verksamheterna och strukturerna föreslås ändras så att primärhälsovården indelas i regionala funktionella helheter. I lösningarna bör regionala skillnader och avstånd beaktas. Också arbetsfördelningen inom den specialiserade sjukvården bör utvecklas. Kretssjukhusen föreslås bilda hälso- och sjukvårdsområden tillsammans med primärhälsovårdsenheterna inom området eller verka som en del av centralsjukhusen i högre grad än tidigare. Det behövs 0,7 miljarder euro i tilläggsfinansiering för hälso- och sjukvården före år 2007. Med denna finansieringsandel kan man uppnå den nivå som vårdrekommendationerna förutsätter, svara på den ökande efterfrågan som den åldrande befolkningen ger upphov till och garantera vård inom utsatt tid. För tilläggsfinansieringen svarar staten och kommunerna gemensamt. Genom särskild projektfinansiering stöds funktionella förändringar, införande av elektroniska sjukjournaler samt projekten Gängse Vård och Rohto. Dessutom skall finansieringen för enheten för utvärdering av medicinsk metodik höjas. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 15
Ledningsgruppen svarar för verkställandet av projektet. Social- och hälsovårdsministeriet samordnar genomförandet av programmet. Enligt rapporten kommer förslagen i anknytning till verkställandet av projektet att inverka på statsbudgeten i enlighet med bilaga 5. Statens anslag för projektet klargörs i budgetpropositionen 2003 eller eventuellt redan i tilläggsbudgeten för detta år. Utlåtande av kommunsektionen Utlåtande 53/10.4.2002 Utlåtande om hur skatteinkomster skall bokföras i kommunens bokslut för år 2001 (bilaga 6) Vid sitt möte 10.4.2002 gav kommunsektionen utlåtande 53 om hur skatteinkomster skall tas upp i kommunens bokslut. Kommunstyrelsen i A har begärt lov av kommunsektionen att i sitt bokslut för år 2001 få avvika från bokföringsanvisningen för skatteinkomster under skatteåret 2001 när det gäller rättelsen av samfundsskatt för år 2001som utbetalades vid redovisningen av samfundsskatt i januari 2002. Sökanden motiverade sin ansökan med att det exceptionellt goda resultat som ett i kommunen beläget bolag uppnått, vilket innehåller väsentliga intäkter av engångsnatur för år 2000, betydligt har höjt kommunens fördelningsandel och den redovisade samfundsskatten för skatteåret 2001. Sökanden framförde som sin åsikt att det belopp som redovisades i samfundsskatteredovisningen i januari 2002 för skatteåret 2001, ca 7,2 miljoner mark, nästan uteslutande är en redovisningspost som baserar sig på det exceptionella utfallet av samfundsskatten för år 2000 och att det såtillvida inte motsvarar kommunens slutliga samfundsskatteandel för år 2001. Enligt sökandens uppfattning kommer rättelsen för år 2001 att återkrävas i januari 2003, när samfundens beskattning för 2001 färdigställs. I praktiken innebär den rättelse som sökanden föreslår att andelen samfundsskatt för bokslutsåret bokförs på basis av den beräknade debiteringen. När kommunsektionen meddelade anvisningen om hur skatteinkomsterna skall bokföras ansåg den emellertid att ett förfarande där skatteinkomsten bokförs enligt uppskattning inte är en tillräckligt tillförlitlig bokföringspraxis med tanke på beräkningen av resultatet och jämförelsen mellan kommunerna. Fördelningsandelarna av samfundsskatten för skatteåret 2001 rättas för sista gången i januari 2003. Någon rättelse för skatteåret 2002 görs inte längre i efterskott. Övergången till en fördelningsandel som bestäms på förhand kommer att minska den osäkerhet som sammanhänger med samfundsskatteandelen. Dessutom minskar samfundsskattens betydelse i kommunernas skatteinkomster på grund av kvittningen mot återkrävd moms. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Enligt kommunsektionens utlåtande skall sökanden bokföra samfundsskatteandelen i enlighet med kommunsektionens bokföringsanvisning. I den mån den slutliga intäkten av den redovisade skatten är mycket osäker skall sökanden klarlägga detta i verksamhetsberättelsen eller noterna till resultaträkningen. Enligt 69 kommunallagen skall i verksamhetsberättelsen ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi och som inte skall redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen. Enligt kommunsektionens allmänna anvisning om noter skall de uppgifter som är nödvändiga för att klarlägga någon post i resultat- eller balansräkningen upptas bland noterna. Enligt kommunsektionens resultaträkningsanvisning skall kommunen i noterna till bokslutet ange beloppet av de rättelser som beror på förändringar i de kommunvisa fördelningsandelarna. Till noterna fogas också beräkningar och utredningar för det slutliga utfallet av samfundsskatten, om detta är förknippat med väsentlig osäkerhet. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 50 8831 Anneli Heinonen, tfn (09) 771 2168, 050 548 0036 Oiva Myllyntaus, tfn (09) 771 2083, 050 66 742 Sisko Myöhänen, tfn (09) 771 2246, 050 337 4967 Nya grunder för fördelningen av valkostnader Lagen om ändring av vallagen (247/2002) träder i kraft 1.5.2001. Ändringarna tillämpas första gången i riksdagsvalet 2003. Syftet med ändringen är att valsystemet ska fungera bättre. De röstberättigade skall få bättre möjligheter att rösta genom att besluten om alla röstningsställen i Finland överförs på kommunerna. Dessutom skall grunderna för fördelningen av valkostnaderna mellan staten och kommunerna ändras i syfte att minska den ekonomiska belastning som valarrangemangen innebär för kommunerna. Justitieministeriet har 8.2.2002 sänt kommunerna ett brev om förslagen till ändring av vallagen (JM 1/51/2002). Nedan behandlas ändringarna i grunderna för fördelningen av valkostnaderna mellan kommunerna och staten. Kommunförbundets juridiska avdelning kommer senare i år att informera om lagändringarnas övriga verkningar. Huvudprincipen i fördelningen av valkostnader är att staten bekostar datasystemen och valmaterialet vid alla val. Övriga kostnader står kommunerna för. I 188 vallagen (247/2002) regleras kostnadsfördelningen mellan valmyndigheterna. Enligt 188 mom. 1 svarar justitieministeriet vid alla val för kostnaderna för valdatasystemet (inklusive kostnaderna för kommunernas rösträkningsprogram) Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 17
kostnaderna för meddelandekort och valmaterial avgifter för postning av ytterkuvert vid förhandsröstning kostnaderna för förhandsröstning utomlands samt valkretsnämndernas kostnader Enligt 188 2 mom. svarar varje kommun för kostnaderna för den kommunala centralvalnämnden, valnämnderna, valbestyrelserna, valförrättarna på den allmänna förhandsröstningsställena i Finland samt för övriga kostnader som valförrättningen föranleder för kommunerna, med undantag av de kostnader som justitieministeriet står för enligt mom. 1. Vid alla andra val än kommunala (dvs. vid riksdagsval, presidentval och europaparlamentsval) betalar justitieministeriet dessutom en engångsersättning till varje enskild kommun. Ersättningen räknas ut genom att ett belopp som fastställs av ministeriet multipliceras med antalet röstberättigade kommuninvånare som är bosatta i Finland. Ersättningen är avsedd att täcka kommunernas valkostnader. Ministeriet fastställer ersättningens belopp före val. Enligt regeringspropositionen (RP 1/2002) skall avsikten vid bedömningen av ersättningens belopp vara att ersättningen så fullständigt som möjligt täcker de kostnader som statliga val förorsakar kommunerna. Om ett andra val förrättas vid presidentval betalas dubbel ersättning. Regeringspropositionen tar inte ställning till engångsersättningens storlek; det är justitieministeriet som får fastställa ersättningen. Som utgångspunkt i propositionen anges dock 1,7 euro per röstberättigad, varvid statens ersättning till kommunerna skulle uppgå till sammanlagt ca 6,7 miljoner euro. Vid budgetberedningen för 2003 kan man i detta skede räkna med 1,7 euro. Justitieministeriet väntas fastställa ersättningens belopp under hösten. Ändringen kommer att medföra mindre kostnader för kommunerna vid riksdagsval och presidentval, men mer kostnader vid kommunalval. Det har ansetts motiverat att minska kommunernas kostnadsansvar vid statliga val, eftersom dessa nästan uteslutande hänför sig till statliga beslut. På motsvarande sätt motiveras det större kostnadsansvaret för kommunerna vid kommunalval med att kommunalvalet utgör en central del av det kommunala beslutsfattandet. För europaparlamentsvalets del beräknas förslaget inte medföra några betydande förändringar. Framöver står kommunerna också för kostnaderna för den allmänna förhandsröstningen, som tidigare bekostats av justitieministeriet. Å andra sidan behöver kommunerna inte längre själva bekosta de rösträkningsprogram som de använder: i fortsättningen kommer staten att stå för kostnaderna för valdatasystemen vid alla val. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Sisko Myöhänen, tfn (09) 771 2246, 050 337 4967 Heikki Harjula, tfn (09) 771 2070, 050 66 735 (innehållet i vallagen) Justitieministeriet: Arto Jääskeläinen, tfn (09) 1825 7572 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Ändring av lagen om specialiserad sjukvård I 56 a i den gällande lagen om specialiserad sjukvård sägs För utjämning av exceptionellt stora kostnader som åsamkats en medlemskommun i ett kommunalförbund för ett sjukvårdsdistrikt för en patient, skall kommunalförbundet ha ett utjämningssystem. Riksdagen godkände 20.3.2002 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård (RP 236/2001 rd). Republikens President stadfäste lagen 12.4.2002 och den har införts i författningssamlingen (279/2002). Lagen träder i kraft 1.5.2001, med undantag av 56 a, som träder i kraft 1.1.2003. Här behandlar vi kort ändringen av 56 a. Genom lagändringen har bestämmelsen om utjämning av exceptionellt stora kostnader för en patient ändrats så att utjämningssystemet nu skall täcka alla undersökningar och åtgärder samt all vård. Den nya 56 a lyder nu För utjämning av exceptionellt stora kostnader som åsamkats en medlemskommun i en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt för en patient skall samkommunen ha ett utjämningssystem som täcker alla undersökningar och åtgärder samt all vård. Grundavtal för samkommuner I Kommunförbundets grundavtalsmall för samkommuner (Cirkulär 15.6.1999) gavs en mall för prissättning och fakturering av prestationer. I VI behandlas exceptionella prissättningsgrunder: För utjämning av exceptionellt stora kostnader som åsamkats en medlemskommun för en patient och avses i 56 a lagen om specialiserad sjukvård uppbärs hos medlemskommunerna en avgift som baserar sig på invånarantalet vid räkenskapsperiodens början, och som fullmäktige har beslutat om i samband med att budgeten godkänts. Beslut om utjämning av kostnaderna för en patient fattas av samkommunsfullmäktige. Om grundavtalet har ingåtts enligt mallen föranleder lagändringen inga ändringar i avtalet. Om grundavtalet däremot inte följer mallen är det skäl för samkommunen och medlemskommunerna att kontrollera om avtalet behöver ändras. Närmare upplysningar: Sisko Myöhänen, tfn (09) 771 2246, 050 337 4967 (grundavtal) Synnöve Amberla, tfn (09) 771 2673, 050 60 027 (lagens innehåll) Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 19
Förslag till avrundning av bankkortsbetalningar Regeringen föreslår att lagen om avrundning av betalningar i euro ändras så att också betalningar med bankkort eller andra betalkort kan avrundas till närmaste centbelopp som är delbart med fem eller tio. Ändringen motiveras med att den gällande lagen kan tolkas på olika sätt i fråga om bankkortsbetalningar. Nuläge Enligt 1 lagen om avrundning av betalningar i euro (890/2000) avrundas betalningar som erläggs i Finland till närmaste centbelopp som är delbart med fem eller tio. Betalningar på en och två cent avrundas inte. En betalning kan avrundas också då den debiteras skriftligt eller då den inte erläggs utan bokförs som skuld, vilket innebär att också betalningar med kreditkort kan avrundas. Enligt 2 i lagen avrundas centbelopp inte då parterna kommit överens om det eller då betalningen sker som kontoöverföring. Lagen säger ingenting om huruvida bankkortsbetalningar skall avrundas, vilket i praktiken gett upphov till oklarheter. I princip sker bankkortsbetalningarna som kontoöverföringar och därför behövs ingen avrundning. Å andra sidan uppstår en fördröjning mellan betalningen och uttaget på kontot, vilket innebär att bankkortsbetalningen också kan betraktas som en bokföring av skuld, om än mycket kortvarig. I praktiken uppfattas bankkortsbetalningar som jämförbara med kontantbetalningar i betalningssituationen, och bl.a. detaljhandelns kassaterminaler är ofta programmerade att avrunda också bankkortsbetalningar. Föreslagen ändring För att avhjälpa tolkningsproblemet föreslår regeringen att kortbetalningar med bank- eller andra betalkort får avrundas liksom även betalningar som bokförs som skulder. Avrundningen skulle dock inte vara obligatorisk. I motiveringarna till regeringspropositionen (RP 29/2002 rd) skulle lagändringen befästa den praxis som redan nu iakttas, så den skulle inte ha några ekonomiska verkningar för staten, kommunerna eller företagsverksamheten. Regeringen föreslår att 1 3 mom. lagen om avrundning av betalningar i euro (890/2000) ändras enligt följande: En betalning kan avrundas på det sätt som anges i 1 mom. även då den debiteras skriftligen eller då den inte erläggs utan bokförs som skuld eller då den erläggs med bank- eller annat betalkort. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst. Närmare upplysningar: Leena Piekkola, tfn (09) 771 2162, 050 324 3621 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002
Nya kommunalekonomiska publikationer Den senaste kommunalekonomiska publikationen är en samling utlåtanden av bokföringsnämndens kommunsektion 1996 2002 (endast på finska). I publikationen ingår alla kommunsektionens utlåtanden som fortfarande är aktuella I bilaga 7 finns en förteckning över övriga nya kommunalekonomiska publikationer som kan beställas. I Kommunförbundets nätbokhandel finns en fullständig förteckning över publikationer som säljs av Kommunförbundets publikationsförsäljning. Adressen är http://www.kommunforbundet.fi/ Infomaterial /Bokhandel. I nätbokhandeln kan man leta efter böcker enligt område, titel eller sökord. Det är lätt att göra en beställning: tryck bara på Beställ invid respektive bok så läggs boken i köpkorgen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2002 21
Kommunalekonomi 2/2002, Bilaga 1 Det allmänna ekonomiska läget Variabel (% förändring) Produktion (volym) Lönesumma Förtjänstnivå Arbetsinsats Inflation (%-enheter) Arbetslöshetsgrad Skattegrad/BNP Offentliga utgifter/bnp 1999 2000* 2001* 4,1 5,6 0,7 4,8 6,9 6,5 2,8 4,1 4,5 2,4 2,2 2,0 1,2 3,4 2,6 10,2 9,8 9,1 46,2 47,1 45,6 52,1 48,6 49,4 2002** 1,6 3,7 3,3 0,4 1,5 9,4 45,0 50,0 Finansieringsöverskott/BNP 1,9 7,0 4,9 3,6 Offentlig skuld/bnp Bytesbalans/BNP Euribor 3 kk, % 10 års ränta, % 46,8 44,0 43,6 6,0 7,2 6,5 3,0 4,4 4,3 4,7 5,5 5,0 44,0 5,9 3,3 5,1 Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund 040402 J. Turkkila/my
Kommunalekonomi 2/2002, Bilaga 2 Prognossiffror för samhällsekonomin 2002 Inrättning Publicerad BNP, Inflation Arbets- Ändring 2001/2002 ändring löshets- i löne- % % grad summan % % Nordea augusti 3,5 2,2 9,1.. FB september 2,4 1,8 10,0.. FM september 2,5 1,7 8,8 4,1 ETLA september 2,5 1,5 8,9 4,5 ABC september 2,5 1,7 9,0.. PTT oktober 1,7 1,8 9,7.. PT oktober 1,7 1,8 9,4 3,5 FM november 1,6 1,7 9,4 3,5 Sampo december 1,6 1,3 9,5.. ETLA december 1,9 1,4 9,4 3 OECD december 1,2 1,7 9,6.. FB december 1,3 1,5 9,8 3,5 PT januari 1,7 1,5 9,5.. Nordea januari 2,8 1,5 9,5.. FM mars 1,6 1,5 9,4 3,7 FB mars 1,5 1,9 9,5 3,5 ABC mars 2,0 1,5 9,4.. Sampo mars 1,6 1,7 9,4.. ETLA mars 2,0 1,7 9,3 3,8 PT mars 1,6 1,5 9,4 3,5
Kommunalekonomi 2/2002, Bilaga 3 Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (Inverkan av åtgärden eller en ändring i den totala lönesumman %) Lönesumma Avtalsenliga förhöjningar samt löne- och strukturglidning Lokala avtal Permitteringar Uppsägningar 1) Övriga faktorer SAMMANLAGT 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001* 0,7 3,7 4,2 1,7 3,3 2,4 3,5 4,3 0,7 1,9 0,0-0,1-0,3 0,1 0,3 0 0,5 0,1 0,1-0,1-0,2 0,2 0,1 0-0,2-0,2-0,1 0,0-0,1-0,1 0,0 0-2,3 0,7 3,1 1,9-0,6-0,3 0,2 1,3-0,6 6,2 7,3 3,4 2,1 2,3 4,1 5,6 2002** 3,6...... 0,9 4,5 1) Bland annat inverkan av en ändrad arbetsinsats *) Förhandsuppgifter **) Prognos Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund 050402 J. Turkkila/my
Kommunalekonomi 2/2002, Bilaga 4 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (I procent av den lön som ligger som grund för avgiften) AVGIFT/ÅR 1996 1997 1998 1999 2000 2001 SOCIALSKYDDSAVGIFTER * folkpensionsförsäkring 3,95 3,15 3,15 3,15 3,15 3,15 * sjukförsäkring 2,85 1,60 1,60 1,60 1,60 1,60 ARBETSLÖSHETS- FÖRSÄKRINGSPREMIE 4,0 a) 4,0 a) 3,9 a) 3,85 b) 3,45 b) 3,10 c) KTAPL-AVGIFT 25,3 25,3 25,9 26,1 26,4 26,7 - arbetsgivarna (i snitt) 21,0 20,8 21,2 21,4 21,7 22,2 - arbetstagarna 4,3 4,5 4,7 4,7 4,7 4,5 LÄRARNAS PENSIONSPREMIE (i snitt) 7,0 10,0 13,0 16,0 ÖVRIGA (i snitt) 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 2002* 2,40 aa) 1,60 2,7 d) 27,0 22,6 4,4 20,5 1,0 aa) Sänkt avgift fr.o.m. 1.3.2002 a) 1 % för de fem första lönemiljonerna b) 0,9 % för de fem första lönemiljonerna c) 0,8 % för de fem första lönemiljonerna d) 0,7 % för lönesumman upp till 840940 euro och 2,7 % för den överskjutande delen Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund 050402A J. Turkkila/my