Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet yttrar sig över de delar av betänkandet som rör KB:s verksamhet, samt KB:s samordnande roll för forskningsbiblioteken. Kulturrådet lämnar därutöver synpunkter på behovet av en gemensam nationell bibliotekspolitik. Kulturrådet delar utredningens grundsyn att informationsförsörjningen måste stärkas och att de resurser som föreslås tillskapas skall utgå från den enskildes, d.v.s i det här fallet den studerandes och forskarens behov. Detta synsätt överensstämmer med Kulturrådets betoning på medborgarperspektivet i all kulturverksamhet. Samtliga förslag som kommenteras nedan bedöms förbättra informationsförsörjningen för såväl folkbibliotekens som forskningsbibliotekens användare. Kap. 3 Samla in Pliktlagen Kulturrådet stöder utredningen förslag att pliktexemplar kan överlåtas till läns- och folkbibliotek. Ett sådant förfarande förutsätter emellertid ett lokalt/regionalt samråd med berörda bibliotek, eftersom enbart en mindre del av de levererade exemplaren bedöms vara av intresse för folkbiblioteken. Kulturrådet tar inte ställning till förslaget om KB som mottagare för leverans av allt digitalt material, men pekar på att frågan om pliktleverans för talböcker fortfarande är olöst och snarast bör lösas. Kap. 4 Informationssystematiska uppgifter Kulturrådet har inga invändningar mot förslaget att LIBRIS utvecklas som ett nationellt biblioteksdatasystem och som en väsentlig del av ett nytt Sveriges POSTADRESS BOX 7843 103 98 STO CKHOLM BESÖKSADRESS LÅNGA RADEN 4 SKEPPSHOLMEN TELEFON 08-519 264 00 TELEFAX 08-519 264 99 ORG. N R 20 21 00-12-80 E-POST statens.kulturrad@kur.se WEBBPLATS www.kur.se
2 nätbibliotek. Ett utvecklat Libris är av värde för folkbiblioteken som en resurs för de samsöksfunktioner som nu byggs upp inom området. Med hänsyn till det starka folkbiblioteksintresset i utvecklingen av Libris är det nödvändigt att folkbibliotekssektorns inflytande över Libris stärks. Libris fungerar som underlag för den nationella bokutgivningsstatistik som Kulturrådet enligt uppdrag från regeringen sammanställer. Det finns emellertid stora brister i de statistikuttag som KB levererar. Eftersläpningen är betydande och uttagen fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Kulturrådet bedömer att det finns ett stort allmänintresse för bokutgivningsstatistik och finner det angeläget att Libris förbättras som statistikkälla. Kap. 5 Kulturarv (handlingsprogram för digitalisering) Digitalisering av kulturarvet så att detta blir tillgängligt för en bredare allmänhet i hela landet är en synnerligen viktig fråga för kulturarvsinstitutionerna. Kulturrådet vill betona att det behövs en samlad nationell strategi för digitalisering av kulturarvet som utgår från brukarnas behov. Med tanke på KB:s kompetens och resurser inom området är det naturligt att KB får en samordnande roll. Kulturrådet är berett att delta i detta arbete. Kap. 6 Nationella bevarandefrågor Kulturrådet stöder utredningens förslag beträffande skydd av kulturhistoriskt värdefulla boksamlingar och enskilda verk. Vidare bör den påbörjade uppbyggnaden av ett bevarandesekretariat fortsätta. Behovet av stöd vid vården av äldre böcker är stort vid alla typer av bibliotek. Den inventering av äldre boksamlingar som KB har gjort i samverkan med Kulturrådet visade att det finns ett akut behov av rådgivning och information när det gäller vård av äldre boksamlingar, inte minst vid folk- och skolbibliotek. Kap. 7 Informationsförsörjning till utbildning och forskning Kulturrådet instämmer i utredningens beskrivning av biblioteken som en resurs i informationsförsörjningen och vill särskilt peka på folkbiblioteken som en garant för fri kunskapssökning och information i hela landet. När det gäller Bibsams verksamhet vill Kulturrådet peka på de möjligheter som finns att ytterligare stärka samverkan mellan Kulturrådet och Bibsam. Särskilt gäller det frågor om licenser, juridisk bevakning, fjärrlån, statistik, samt utvecklingsprojekt av
3 gemensamt intresse för det samlade biblioteksväsendet. Med hänsyn till folkbibliotekens breda kulturuppdrag finns det inget som talar för att Bibsam skulle ha ett samordnande ansvar för alla offentligt finansierade publika bibliotek, inklusive folkbiblioteken. I stället förordar Kulturrådet en gemensam nationell strategi enligt förslag nedan. I avsnitt 7.14 föreslås ett nytt Sveriges nätbibliotek. Kulturrådet bedömer att en gemensam informationsresurs av det slag som beskrivs i utredningen är nödvändig för att dagens och morgondagens digitala resurser skall kunna samlas till användarnas bästa. I uppbyggnaden av ett gemensamt nätbibliotek bör folkbiblioteken vara en aktiv part. Tanken att långsiktigt utveckla de nationella licensavtalen för kommersiella elektroniska resurser utanför högskolorna är intressant. Det betyder inte att dessa resurser är gratis för biblioteken, däremot är de gratis för den enskilde biblioteksanvändaren. Kulturrådet vill peka på de problem som i dag finns när en enskild student har tillgång till databaser via sin högskola, medan det folkbibliotek eller lärcentrum som studenten använder dagligen inte har tillgång till samma resurser. Kap. 8 Utbildning och forskning Kulturrådet har inga ytterligare synpunkter när det gäller behovet av utbildning och forskning. Kap. 11 Kostnader och finansiering Kostnaderna för att genomföra förslagen är stora, framför allt när det gäller digitalisering och ett nytt Sveriges nätbibliotek. Kulturrådet har inga synpunkter på utredningens förslag till finansiering men vill betona att det krävs omfattande nya resurser för att få till stånd den långsiktiga förstärkning av landets infrastruktur för lärande och information som utredningen föreslår. Övriga synpunkter Folkbiblioteken spelar en mycket viktig roll för utbildning och lärande. En stor del av de vuxenstuderande är frekventa låntagare på folkbiblioteken, men också studenter som är inskrivna vid högskolan använder folkbiblioteken för sina studier. Folkbibliotekens målgrupp är emellertid inte primärt studenter eller forskare utan alla kommuninvånare. Med sin breda folkliga förankring fungerar de som stimulerande mötesplatser för livslångt lärande, information och kulturupplevelser. Folk- och skolbiblioteken har ett särskilt ansvar för att stimulera barns läsning och
4 språkförmåga, men också för biblioteksservice till funktionshindrade och personer som talar ett annat språk än svenska. Trots att de olika biblioteken har olika uppdrag och olika finansiering finns det ändå många frågor av gemensamt intresse för folk- och forskningsbibliotek. Ur ett medborgarperspektiv bör de offentligt stödda och allmänt tillgängliga biblioteken ses som en gemensam samhällelig resurs. Detta förutsätter en samverkan som bygger på en nationell strategi och gemensamma mål. Som rådet även anger i sitt yttrande över Om biblioteksverksamheterna (Ds 2003;66) är utgångspunkten för en sådan strategi följande: Det allmänna biblioteksväsendet är delat i två delar: folkbibliotek med allmänheten som målgrupp och högskolebiblioteken med studenter och forskare som målgrupp. Två statliga myndigheter och två departement svarar för de nationella frågorna. Folkbiblioteken har kommunal huvudman och är så gott som fullt ut finansierade av skattemedel. Det finns en majoritet med små kommuner (under 15 000 invånare) och som därmed har begränsade resurser att bedriva biblioteksverksamhet. Lokala planer eller strategier saknas ofta. Folkbiblioteken agerar inom flera sektorer: kultur, utbildning, socialtjänst, näringsliv etc. Biblioteken är beroende av ett gemensamt nätverk för att kunna fullgöra sina dagliga uppgifter. Detta beroende har snarare ökat än minskat. Kulturrådets styrelse har diskuterat behovet av en nationell bibliotekspolitik och menar att det behövs en gemensam plattform, där såväl folkbibliotekens som högskolebibliotekens framtida utveckling finns med i bedömningen. Syftet med en nationell strategi är att få fram en samsyn när det gäller bibliotekens roll inom de tre huvudsakliga områden som folkbiblioteken agerar inom, nämligen kultur, information och utbildning. En nationell strategi bör ta fasta på folkbibliotekens unika möjligheter att som öppna institutioner nå breda befolkningsgrupper och integrera kultur, utbildning och information.
5 Detta förutsätter inga organisationsförändringar på nationell, regional eller kommunal nivå, däremot en samverkan mellan hela det publika biblioteksväsendet. Enligt rådets mening skulle ett gemensamt initiativ i syfte att stärka samverkan mellan kultur- och utbildningsområdena när det gäller en nationell biblioteksstrategi vara värdefullt. Kulturrådet menar att ansvaret för att ett sådant initiativ skall tas är gemensamt för såväl utbildnings- som kulturdepartement och att samverkan bör ske med övriga berörda politikområden. Detta har aktualiserats genom de två utredningar som båda har lagt fram förslag som är väsentliga för bibliotekens framtid. Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Kristina Rennerstedt efter föredragning av avdelningschef Birgitta Modigh. Betänkandet har även diskuterats av Kulturrådets styrelse. Kristina Rennerstedt Birgitta Modigh