HÄRLÖVS BACKAR OCH TIVOLI ÄNGAR Historia/bakgrund Förutsättningar Mål med området

Relevanta dokument
förstudie: Vilans strandäng

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Ire, Hangvar Arkeologisk förundefsökning inför anläggande av parkeringsplats

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala

Avstämning planuppdrag

Kompletterande samrådsunderlag, Deponi för inert avfall, Dvärred

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lekplats vid Slestadskolan

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Borgviks hamnområde, Grums kommun

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för GRUPPBOSTAD MM VID KRYDDVÄGEN inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

ORTSANALYS KUNGSBERGET

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

. M Uppdragsarkeologi AB B

Teknisk PM Översiktliga geotekniska förutsättningar. Växthuset 1 samt Växthuset 2. AR Pedagogen Park AB. GeoVerkstan

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

Fastigheten Kumla 136:35

Stora Höga med Spekeröd

Godstransportstrategi för Västra Götaland

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

Underlag för planuppdrag

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Kristianstad bygger för framtiden

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

naturum Vattenriket, White arkitekter

FAMMARP 8:2, Kronolund

PM utredning i Fullerö

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun

E18, Västjädra-Västerås

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

TELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter

P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

PÅVERKAN PÅ LANDSKAPSBILDEN SAMT DE SAMLADE NATURVÄRDENA

Programpunkt 1. Presentation av dagens program 10 min. 2. Presentation av Stadens perspektiv i frågan om Västsvenska paketet och masshantering

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Inger Elonsson Tfn

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

Planbesked för del av Skrea 8:39. KS

Prästängen Osby kommun, Skåne län

Underlag för planuppdrag

Lerum c/o Olov Holmstrand Torphagebacken LERUM Lerum

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Gärdeby bystuga Rättviks kommun, Dalarnas län

Underlag för planuppdrag

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Pumpan 3 och delar av Pumpan 2, Berggeologisk/Bergteknisk utredning m.a.p. rasrisk

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Översiktligt PM Geoteknik

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi

Brf Hägern, Varvet - Analys


Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län.

Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Användning av mark- och vattenområden

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro

Kullbäckstorp i Härryda

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Förslag till skyddsåtgärd för farligt gods, Kallebäck 2:3

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll

Godkänt dokument - Peter Lundevall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Vision utveckla Husby

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

Överklagan av detaljplan för del av fastigheten Marby 6:4 med närområde (Marbystrand) inom Dagsberg i Norrköpings kommun

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

H1b. J, -l. ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs. Antagen av Byggnadsnämnden den 16 juni Laga kraft den 11 juli 1997.

Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012

arkivrapport Rapport 2016:15

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Transkript:

HÄRLÖVS BACKAR OCH TIVOLI ÄNGAR Historia/bakgrund Förutsättningar Mål med området Historia/bakgrund Mittemot Kristianstads centrum, på andra sidan Helge å, ligger Härlövs ängar. Området avgränsas i öster och norr av Helge å, i söder av stadsdelen Vilan/Långebro och i väster av bebyggelsen utmed Lillövägen. Området är till större delen taget i anspråk för deponering av sopor vilket inleddes på 1950-talet och avslutades 2002. Den östra delen har inte använts sedan mitten av1970-talet med undantag för anläggandet av ett dag- och lakvattensystem i början av 1990-talet. På den västra delen pågår idag modellering med schaktmassor, och under de närmaste 5-10 åren kommer detta område att behöva täckas med ett 2 m tjockt tät- och skyddsskikt. Båda områdena är idag inte särskilt tillgängliga för människor, med undantag för ett par stigar. De två områdena åtskiljs av en tämligen hårt trafikerad led, med en GC-väg öster om, anlagd i början av 1980-talet. Härlövsängaområdet idag, med Härlövsängaleden som avskiljer den äldre östra deponidelen från den nyare västra delen.

Häradskartan från 1929 visar områdets karaktär av slåtterängar. Namnet Härlövs ängar som fortfarande används, härrör från den tid då detta område bestod av slåtterängar, liksom många andra översvämningsområden utmed Helge å. Norr om Härlövs ängar, på andra sidan ån, finns fortfarande kvar värdefulla betesmarker som årligen översvämmas, numera naturreservatet Isternäset. De gamla ängarna uppskattades av stadsborna för att man där kunde åka skridsko på vintrarna och se på det rika fågellivet på vårarna. Delar av de ursprungliga Härlövs ängar sedda från nordväst, med Vilan/Långebroområdet och Helge å i bakgrunden. Redan på 1950-talet började den östra delen av ängarna tas i anspråk av staden Kristianstad för deponering av sopor och schaktmassor. Förutom att ha en plats att lägga sopor på var syftet att på sikt bebygga området. På 1960-talet påbörjades sopdeponeringen mer regelmässigt. Eftersom den alltså inleddes före miljöskyddslagens tillkomst gjordes

ingen miljöprövning, och det har inte skett senare heller. Särskilt i början förekom en del protester mot att dessa ängar täcktes med avfall ( Helgerån vid Helge å ). Deponeringen på det östra området kunde kanske av stabilitetsskäl inte byggas på höjden. Från 1978 började man därför deponera längre västerut. Deponeringen var tänkt att avslutas redan 1982 då en komposterings-anläggning på annan plats i kommunen skulle påbörjas. Denna plats visade sig dock inte vara lämplig och planerna fick skrinläggas. Istället började man projektera för en sopförbränningsanläggning som skulle vara klar 1987. Deponeringen på Härlövs ängar fortsatte under tiden. Sopförbränningen stötte på ett stort motstånd från opinionen vilket till slut ledde till att även denna plan skrinlades. Sedan andra platser för sopdeponering i kommunen inte gått att finna gjordes avtal med Hässleholms kommun att frakta sopor dit. Deponeringen av sopor på Härlövs ängar fick därför pågå i ytterligare tjugo år, till 2002, så att större delen av de gamla ängsmarkerna nu har fyllts ut. På den västra delen har deponeringen skett mer på höjden, så att en kulle högre än större delen av Kristianstadsslättens nivå nu bildats centralt i Kristianstad. Utsikt från vattentornet (från NO). På andra sidan Helge å syns östra deponiområdet närmast och till vänster, västra deponiområdet på andra sidan trafikleden som en svag höjd. Under åren har ett flertal förslag tagits fram på användning av området, som inkluderat både bebyggelse, rekreationsområde, parkeringsytor, vägar mm. Planeringen har dock till stor del vilat sedan mitten av 1990-talet då det kommunala renhållningsbolaget fick

överta ansvaret för deponin. Sedan ansvaret för sluttäckningen av deponin nu återgått till kommunen (från mars 2005) har planeringen åter tagit fart. Hur kan täckningsmassorna bäst läggas ut för att underlätta en framtida användning och hur ska hela området bäst utformas för kommuninvånarnas bästa? Området ingår också i den fördjupade översiktsplanering som pågår för Kristianstads centralort. Utdrag ur broschyren Kristianstad växer, aktuellt förslag till stadens framtida utveckling. Förutsättningar Det är nu dags att planera för att åter göra området tillgängligt och användbart för både kommuninvånare och besökare. För att byta synsättet på området från ett gammalt tippområde till ett blivande grön- och aktivitetsområde har föreslagits att den östra delen får namnet Tivoli ängar (anslutning till Tivoliparken på andra sidan ån) och den västra delen får namnet Härlövs backar (det kuperade och mer höglänta området). Den totala ytan är cirka 56 hektar, därtill kommer en del randytor kring själva deponiområdena. Några av de förutsättningar som gäller rör miljö, stabilitet, Vattenriket, naturskydd och kommunikation. MILJÖ Hur den västra delen ska täckas ligger nu hos Länsstyrelsen i Skåne län för beslut, vilket väntas komma i augusti-september 2005. Det troliga är att ett lertäcke ska läggas på och däröver ett par andra skikt, överlagrat av ett minst en meter tjockt skyddsskikt av schaktmassor. Cirka 6 ha är redan täckta på ungefär detta sätt. Övriga 28 ha är bara delvis täckta. Kommunens åsikt är att detta område ska utformas ganska kuperat, även i mindre skala, för att säkra en god ytavrinning. Ett ytligt dikessystem behövs för detta. Tätskiktet får inte penetreras genom plantering av träd och buskar med djupa rötter, pålningar eller

andra liknande anläggningar. Tätskiktet bör läggas på successivt i takt med att schaktmassor kommer in utan att behöva köpas. Tidshorisonten är minst fem år för detta. Den östra delen på cirka 22 ha finns det inga uttalade myndighetskrav för, eftersom den formellt sett är avslutad. En stor andel lakvatten kommer från detta område, varför kommunen nyligen har låtit anlägga en palissad utmed Helge å. Fortfarande bildas mycket lakvatten här, varför ytterligare tätning troligen behöver ske. De befintliga dag- och lakvattendikena, som skär sönder områdets yta, måste bevaras i sin funktion, men kan troligen täckas över på ett lämpligt sätt. Tätning och lakvattenbildning är speciellt viktiga frågor med tanke på att de kommunala vattentäkterna är belägna 500-1000 meter från deponiområdena. STABILITET Underliggande jordlager består till stor del av torv och lera. Den västra delen med nyare sopor och massor kommer att fortsätta att sätta sig. Tätskiktet kan antagligen inte läggas på förrän avvägningar har visat att sättningarna minskat. Nya avvägningar görs av kommunen under sommaren 2005. Även under kommande år får man räkna med att eventuella anläggningar måste kunna tåla vissa sättningar eller enkelt kunna repareras. Den östra delen har troligen satt sig färdigt något så när. VATTENRIKET Det projekt som kan öppna upp området är de i tiden närliggande planerna på att bygga ett Naturum i anslutning till det östra deponiområdets nordöstra kant. Naturumet ska presentera det nyligen av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. En förutsättning för detta är att en gångbro byggs över Helge å. Gångbron blir också en naturlig entré till det blivande grönområdet Tivoli ängar och Härlövs backar. Utformningen av Naturumet kommer att ske i särskild ordning, men kravet blir att åtminstone nordöstra halvan av det östra deponiområdet planläggs för att skapa en naturlig och relativt ostörd miljö, förutom de parkeringsytor och liknande som behövs. Placeringen av Naturumet kan medföra krav även på andra delar och funktioner i området. NATURSKYDD Området ligger i direkt anslutning till Helge å-området som är ett Natura 2000-område, våtmarksområde enligt Ramsarkonventionen, riksintresse för naturvård, naturreservatet Isternäset mm. Det framtida användandet får inte skada dessa intressen, utan bör tvärtom kunna komplettera och stärka dem. KOMMUNIKATIONER Området är problematiskt ur kommunikationssynpunkt. Härlövsängaleden delar de två halvorna och utgör en kraftig barriär.

Bullret inverkar dessutom negativt på områdets karaktär. Kan anslutningar utformas på ett säkert sätt innebär leden å andra sidan möjligheter till god tillgänglighet för olika aktiviteter. Längs den östra och norra kanten löper Linnérundan. Den nya gångbron över Helge å och kommande gångstråk över området bör knytas ihop. Ett önskemål är att en gångbro anordnas över Härlövsängaleden om detta är möjligt ur olika aspekter. Det stora bostadsområdet Charlottesborg/Odal i sydväst saknar i stor utsträckning grönområden. Kommunen vill att Härlövs backar/tivoli ängar ska bli lätt tillgängligt för invånarna här och även utgöra en ny kommunikationsled för gång och cykel in till centrum. Översiktsplanen för Kristianstad visar på trafikproblem för området sydväst om Kristianstads centrum (Långebro-Vilan-Hedentorp). Förslag finns på att anlägga en ny väg i deponiområdets södra kant. Karta med (delvis äldre) höjdkurvor och eventuell ny väg markerad.

Mål med området Områdets identitet ska förändras från ett före detta tippområde till ett positivt inslag i staden och i Kristianstads Vattenrike. Särskilt intressanta är användningsområden som - gynnas av ett centrumnära och centralt läge i staden. - kan förbättra tillgången till närrekreation och fritidsaktiviteter för boende i första hand inom Charlottesborg och Odal. - enkelt kan tillskapas i samband med sluttäckningen av västra tippområdet. Områdets gestaltning bör - ges en tydlig identitet och karaktär. De södra och västra delarna kan utformas mer artificiellt än naturlikt om det sker på ett positivt sätt för landskapsbilden, medan de östra och norra delarna kan bilda ett mer naturnära landskap för rekreation och naturupplevelser och fungera som ett viktigt övergångsområde till våtmarksområdet. Hela området bör ändå ges en struktur så att det upplevs som en helhet. - ta hänsyn till och utnyttja det faktum att Härlövs backar är stadens högsta punkt och en del av stadens silhuett. - vid sidan av de aktiviteter som lokaliseras till området användas för att göra området till ett populärt/intressant besöksmål. - ta hänsyn till och stärka handelsområdet Härlöv-Vilan väster och söder om området. - utformas variationsrikt och flexibelt som möjliggör förändring och utveckling av området på sikt. - upplevas som en del av staden och ha tydliga kopplingar till Vattenriket och Tivoliparken. Exempel på tänkbara aktiviteter som har tagits fram inom kommunen under våren 2005: DEN VÄSTRA KUPERADE DELEN (HÄRLÖVS BACKAR) Amfiteater/estrad (ritningar för detta har redan tagits fram) Utsiktspunkt Staty/skulpturer Planteringskonst Pulkabacke/skidbacke BMX-bana Bågskytte Terrängminigolf Lekplats Camping/husbilsparkering Skateboardramp Hundaktiviteter Träningsbanor för rörelsehindrade DEN MER PLANA ÖSTRA DELEN (TIVOLI ÄNGAR) Naturum Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike

Bollplaner för t ex beachhandboll eller volleyboll Cirkusplats Parkering till centrum Flygbild från maj 2002 med den västra delen i förgrunden och den östra delen på andra sidan trafikleden. Naturreservatet Isternäset ligger bortom ån till vänster och centrala Kristianstad bortom ån till höger.